Fokus | Meningslös forskning
Publiceringshets ger dålig forskning Hälften av all forskning som publiceras i de förnämsta vetenskapliga tidskrifterna är inte reproducerbar och därmed oriktig. Betyder det att forskningen är undermålig? Eller är det helt i sin ordning? Vi borde bli bättre på att våga misslyckas, tycker flera forskare.
– Sättet som forskning bedrivs på borde göras om från grunden. Större vikt måste läggas på statistisk styrka och tillräckligt stora urval. Och huvudhypo teser ska inte kunna ändras under resans gång utan stå kvar när man publicerar. På samma sätt ska man var tydlig med att resultaten av eventuella explorativa ana lyser av ens data, vilka är statistiskt mer osäkra, behöver undersökas närmare i fortsatta studier.
I boken Kris i forskningsfrågan: eller
vad fan får vi för pengarna? som kom häromåret, undersöker journalisten och samhällsdebattören Hanne Kjöller hur väl skattebetalarnas forskningspengar förval tas av politiker, myndigheter, lärosäten och forskarna själva. Hennes slutsats är att det inte görs särskilt väl. I dessa dagar, när rättegången mot Paolo Macchiarini går mot sitt slut, är boken åter aktuell. Det var skandalkirurgens användning av människor som försökskaniner som fick Kjöller att undra över hur vårt forsknings system fungerar. Hur var det ens möjligt att han beviljades forskningsmedel? I boken drar Kjöller i en rad för forskar samhället välkända men för gemene man obekanta trådar och den som fick allra mest medial uppmärksamhet handlade om den så kallade ”reproducerings krisen”. Det är fullt förståeligt. Kjöller citerar John Ioannidis vid Stanford University som i en av världens mest citerade artiklar (2005) visat att hälften av forskningsresultaten som publiceras i de mest ansedda tidskrifterna är oriktiga eftersom de inte låter sig upprepas när försöken görs om. Dessutom uppskattar han att 85 procent av alla miljarder som satsas på medicinska studier, kliniska prövningar såväl som annan forskning, är bortkastade. I medielogikens värld smäller sådant högt. Men betyder det att vetenskapen är i kris? – Det är ett alltför svepande uttryck,
26
GUJOURNALEN SOMMAR 2022
Själv blev hon abrupt medveten om
Eva Ranehill menar att forskarna är pressade att publicera intressanta resultat.
men det är klart att den låga grad av reproducerbarhet som man har funnit inom vissa ämnen är ett problem, säger Olle Häggström, professor i matematisk statistik.
Men han tror inte att det handlar så mycket om fusk, utan mer om slarv och inkompetens och alltför naiva tolkningar av resultaten av statistiska analyser. – Men psykologer, medicinare och nationalekonomer har uppmärksammat problemet och det görs ganska mycket idag för att komma tillrätta med proble matiken, säger Olle Häggström. Men Eva Ranehill, universitetslektor på institutionen för nationalekonomi och statistik, tycker att mer borde göras.
problematiken för ett tiotal år sedan. Som postdoktor i beteendeekonomi ledde hon en forskargrupp som skulle replikera en studie om kroppspositioner och makt. Studien var välkänd, i en TED-talk med miljontals visningar förklarar socialpsy kologen som gjort den hur människor genom att sträcka på sig respektive sjunka ihop ett par minuter påverkar sina nivåer av testosteron och kortisol. – Vi tyckte det var intressant och tänk te utveckla studien i vår egen forskning. Försöksgruppen i ursprungsstudien bestod av 42 personer, Ranehill utökade antalet till 200. Studien replikerade inte. I sin bok använder Hanne Kjöller kroppspositionsstudien som ett flagrant exempel på usel forskning som fått mycket uppmärksamhet, och där forska ren bakom dessutom inte spelat med helt öppna kort kring sitt statistiska urval. Och detta kanske är sant. Men å andra sidan fungerade ju systemet – det röda kortet kom.
– Jag är inte alls orolig. Det är inte
lätt att manipulera systemet. Den som försöker göra det, genom att till exempel övertolka data, blir snabbt påkommen. Ingen forskning är intressant förrän den har replikerats av någon annan med samma resultat, säger Henrik Zetterberg, professor på institutionen för neuro vetenskap och fysiologi.
