Växtpressen Nr 1 2023

Gödsla med kunskap

Med din erfarenhet och vår kunskap skapar vi tillsammans möjligheterna för en optimal skörd med minimerad miljö- och klimatpåverkan.

Beslut ska fattas på vetenskapliga och fackmässiga värderingar

De senaste årens erfarenheter med pandemi och krig i Ukraina har visat att en stabil och säker matproduktion i Europa är ännu viktigare än tidigare. Globalt sett har efterfrågan på spannmål varit större än produktionen de senaste åren och spannmålslagren har minskat. Det krävs inga större förändringar förrän man riskerar en kraftig ökning av matpriserna som kommer att skapa ytterligare obalans och osäkerhet. Samtidigt som det är viktigt att upprätthålla en stabil och säker matproduktion, har EUs ledare satt upp ambitiösa mål för ytterligare minskning av miljöpåverkan från jordbruket. Frågan är om det är möjligt att uppfylla båda målen på kort och lång sikt. Samarbete i hela kedjan från jord till bord blir avgörande för att nå de ambitiösa målen.

Svenskt jordbruk har under många år tagit stora steg för att utveckla ett bärkraftigt och professionellt jordbruk, och med ny kunskap, nya verktyg och nya produkter, tror vi att det är möjligt att fortsätta denna positiva utveckling. På Yara minskade vi klimatutsläppen i produktionen av gödselmedel betydligt

VÄXTPRESSEN NR 1

INNEHÅLL

med hjälp av katalysatorer för några år sedan. Nu är vi i gång med att bygga en ny fabrik, där vi kan producera näst intill fossilfri mineralgödsel. Detta kommer bidra till att reducera CO2avtrycket ytterligare i vårt arbete för en klimatvänligare matproduktion.

Yara utvecklar ständigt nya och förbättrade hjälpmedel för precisionsgödsling som kan bidra till både ökade skördar och optimal gödselmängd utifrån variationer inom varje fält. Vårt gödselsortiment gör det möjligt att anpassa tillförseln av näringsämnen under säsongen baserat på de aktuella väderförhållandena. Vi har också engagerat oss i recirkulering av näringsämnen och erbjuder nu organiska gödselmedel som en naturlig del av vårt sortiment.

Ska vi tillsammans kunna uppnå målen med fortsatt ökad matproduktion och minskad miljöpåverkan från jordbruket är det viktigt att alla beslut fattas baserade på vetenskapliga och fackmässiga värderingar och inte bara åsikter om vad som är rätt och fel. Forskning där man dokumenterar effekten av olika åtgärder

• MAJ

Kvävepriset påverkar nettot 4 – men inte kväveoptimum

Har koll på kolet 6

Snålgödsling är inte 10 möjligt i längden

En vital jord är en fertil jord 12

Kvävestyrningskonferensen 14 – en utvecklande mötesplats

Samarbete krävs för 16 minskad klimatpåverkan

måste även i fortsättningen ha hög prioritet och kunskapen måste föras vidare både till matproducenterna och dem som fattar de politiska besluten.

Målet är ett jordbruk som är positivt för natur och klimat, samtidigt som bönders levnadsvillkor och världens matförsörjning tillvaratas och förbättras. Detta vet jag är högsta prioritet för Sveriges nya Marknadschef Tina Vinnerborg, som tillsammans med sitt team kommer bidra till att detta mål nås.

Knut Røed Malmö, maj 2023

2023 • ÅRGÅNG 52

YaraSuna ger 17 eko på marknaden

Kombinationen av kväve­ 18 styrningsverktyg är receptet för Esplunda Lantbruk

Vad tycker du om 20 Växtpressen?

Atfarm gör det svåra enkelt 21

Berg­ och dalbana på gödselmarknaden 22

©Yara AB

Box 4505, 203 20 Malmö

Besöksadress: Östra Varvsgatan 4

Tel: 010-139 60 00

E-post: yara.sverige@yara.com

Hemsida: www.yara.se

Redaktör: Emma Brehmer

Redaktionskommitté: Carl-Magnus Olsson, Ingemar Gruvaeus, Knud Nissen, Karolina Erikers, Magnus Huss och Hugo Hjelm

Redigering: Hans Jonsson, www.cumulusinfo.se

Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Layout: Charlotta Behrens, Lime AB

Tryck: Norra Skåne Offset

Tryckt på papper som uppfyller miljökraven för ISO 14001.

ISSN 0346-4989

Omslagsfoto: Emma Brehmer, Yara AB

Odlingsnettot påverkas av kvävepriset man betalat, men den optimala kvävegivan ändras minimalt. Viktigare än att justera efter kväveprisets upp- och nedgång är att justera efter fältets förutsättningar och anpassa kvävegivan efter året.

Kvävepriset påverkar nettot – men inte kväveoptimum

Förhållandet mellan kväve­ och spannmålspris är detsamma säsongen 2023 som tidigare. Det betyder att N­optimum ligger fast.

Av Ingemar Gruvaeus, Yara

Ivanliga fall betyder förändringar i pris med 10 öre upp eller ner för spannmålen, eller 1 kr mer eller mindre per kilo N, i stort sett ingenting för den optimala kvävegivans storlek. I jämförelse med variationen i kvävebehov mellan fält och år beroende på årsmånen är den typen av prisförändringar oväsentliga för hur man gödslar med optimal ekonomi.

Under det senaste året har vi emellertid haft marknader präglade av krig. Gas som är råvara för kvävegödsel nådde nivåer som medförde att produktion av kväve stängdes tidvis under hösten 2022 och att världsmarknadspriset för gödsel

nådde nivåer som aldrig förekommit tidigare. Osäkerheten för tillgången på spannmål i världen har också lett till att vi sett prissvängningar på både spannmål och gödsel där priser på 2–3 gånger det ”normala” förekommit. För närvarande har dock gödselpriserna fallit tillbaka.

Kvävegödslingsförsök ger oss ett bra underlag att räkna på vad olika pris på spannmål och gödsel betyder för det optimala kvävegödslingsbehovet, och vi kan nu utnyttja de senaste årens försök för att se hur gödslingsbehovet påverkas av de prissvängningar vi sett.

Sätt pris efter sista kärnorna

Även om jag som odlare har sålt en del spannmål på termin så är det priset på den överskjutande delen som bestämmer nivån för kalkylen av optimal giva och den nivån vet jag inte förrän jag säljer. I maj–juni, när det är dags att lägga de sista kvävegivorna, kan man nog ändå förhoppningsvis ha en hygglig idé kring på vilken ungefärlig nivå priset hamnar.

I skrivande stund, mitten av maj 2023, är kvarnvetepriset ca 2:50 per kilo för leverans i september detta år.

Stadiga relationer

Priset på gödsel har varierat mycket kraftigt under gödselåret d.v.s. från juni 2022 tills nu. I början av säsongen var priset ca 20–25 kronor per kilo N upp till 35–40 kronor under senhösten, och bara ca 15–20 kronor under senvintern. Stora fluktuationer alltså.

Fram t.o.m. 2021 räknade vi med ca 1:70 per kilo spannmål som ett 5­årssnitt. Från detta pris drar vi 0:25 kronor för torkning, transport och rörlig kostnad för P och K. Kväve inklusive svavel har kostat ca 10 kronor per kilo N i medel över 5 år. Det gör att det gått åt ca 7 kilo spannmål för att betala 1 kilo N. Om priset på kvarnvete är 2:50 per kilo till hösten blir prisförhållandet detsamma vid kvävepriset ca 16 kronor per kilo N, d.v.s. ungefär där priset ligger i skrivande stund. Eftersom relationen mellan spannmålspris och kvävepris

Foto: Jens Blomquist

är densamma inför våren 2023 som tidigare, betyder det att N­optimum ligger fast.

Kvävepris påverkar resultatet

Det pris jag har betalat för kvävet till årets säsong kommer att påverka resultatet på gården i stor utsträckning, men det påverkar alltså inte optimal kvävegiva.

Det som är avgörande för optimal giva är det pris jag kan köpa kompletterande kväve för när det är dags att gödsla eller vad jag bedömer att jag kan köpa nytt kväve för inför nästa säsong och ersätta det lager jag har just nu.

På samma sätt är det med spannmålspriset. Om produktionen förväntas vara större än vad som är sålt på eventuellt terminskontrakt är det ett förväntat höstpris som gäller att optimera mot.

Med andra ord är det många och ganska stora osäkerheter. Som tur är påverkas inte optimum så mycket av priserna inom de förväntade förhållandena mellan spannmålspris och gödselpris.

Fältets förutsättningar viktigare

Då är skillnaderna i kvävebehov betydligt större beroende på markens kvävelevererande förmåga det enskilda året och om årsmånen ger möjlighet för hög skörd eller ej. Ett år som detta med höga priser är det ännu viktigare för ekonomin att verkligen försöka göra rätt och ta reda på sitt eget fälts kväveleverans och skördeförutsättningar.

För kvarnvete och maltkorn är det viktigaste att uppnå rätt kvalitet och då blir det just detta som i första hand styr gödslingen.

Priser och gödslingsoptimum

I tabellerna har jag sammanställt optimala gödselgivor för kväve i höstvete respektive maltkorn. Försöken ligger naturligtvis på jämna bra platser i fälten och skörden blir därför lite högre än normala medelskördar. Principerna är säkert desamma även om man justerar ner optimala givor med ca 40 kilo N för skörd på 8 ton per hektar i stället för som i försöken 10 ton per hektar i höstvetet.

Kväveoptimum är trögrörligt

Av tabellen framgår att om man har sått en kvarnvetesort så är det alltid mer

Slutsatser 2023 för optimal kvävegödsling vid olika pris på kväve och spannmål

• Det är priset jag förväntar mig att få för spannmålen, och vad jag kan köpa kompletterande gödsel eller återanskaffa lagret för, som avgör optimal gödsling vid sista givan. Inte vad jag köpte gödseln för.

• Om jag sått en kvarnvetesort är det mest ekonomiskt att sikta på ca 11,5–12 % protein och köra den till kvarn.

• I maltkorn gäller målsättningen ca 10,5-10,9 % protein. Gödslingen påverkas minimalt av prissvängningar.

• Gårdens och fältets förutsättningar avseende markens kväveleverans och årsmån för skördenivå är viktigare att bestämma optimal gödsling, än prisförhållanden för kväve och skörd. Anpassa N-givan med de verktyg som finns – Nollrutor, N-tester, N-Sensor, Atfarm m.m.

lönsamt att sträva efter att få den godkänd som kvarnvete om det i baspris skiljer 10 öre per kilo mellan kvarn­ och fodervete och målsättningen bör vara att hamna på upp emot 12 procent protein inom vida prisförhållanden. Det är först om vi ramlar tillbaka till ca 1:70 kr per kilo vete samtidigt som kvävepriset skulle ligga kvar på ca 25 kronor

per kilo N som gödslingen skulle sjunka väsentligt. Ett högre spannmålspris förbättrar gödslingsnettot kraftigt.

I maltkorn (tabell 2) bör man prioritera att hamna på ca 10,5–10,9 procent i proteinhalt. Optimum förändras mycket lite med olika gödsel­ och spannmålspris. Det är värt att tänka på under odlingssäsongen 2023. /

Optimala kvävegivor 2023 – höstvete och maltkorn

Optimal kvävegiva för höstvete i medeltal för 44 försök år 2015–2020 i kvarnvetesorter och för maltkorn i medeltal för 31 försök år 2015–2020. Resultat från Sverigeförsöken.

* Netto = Intäkt för kärna – 0,25 kr/kg för torkning, transport m.m. rörlig kostnad – kostnad för kvävegödsel.

Kvarnvete med proteinvärdering

Maltkorn

Har koll på kolet

Thomas Kätterer och kollegan

Martin Bolinder har sammanställt studier från långliggande försök på hur stor kolinlagringen är efter olika odlingsinsatser. Det nya åtgärdsbaserade stödet 2023 för kolinlagrande mellangröda är rätt väg att gå menar han. En mellangröda är en lågt hängande frukt för odlare som vill se positiva effekter av mer kol i jorden.

Kol i åkerjord är ett hett ämne. I Sverige kan jordbrukare för första gången någonsin få ersättning för att lagra in kol genom att 2023 odla mellangrödor. Inom EU diskuteras kolkrediter som redan är verklighet i USA och i Australien. Kolinlagrande brukningsmetoder för att motverka klimatförändringar köps och säljs på marknadsplatser.

Balanserad kunskap om kol Förväntningarna på kol i jorden är alltså höga, och med detta följer lätt en alltför optimistisk syn på kolets möjligheter där fakta ersätts av tyckande och tro. Det senare är inget för Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid SLU. Han har ägnat många år av sin forskning åt just kol i åkerjord och baserar sin kunskap på resultat från mätningar i bl.a. svenska fältförsök. Dessutom plöjer han vetenskaplig litteratur och sätter in den i sitt sammanhang. Det gör hans insikter om kol balanserade. Thomas Kätterer har koll på kolet och en positiv syn på dess effekt i jorden (se faktabox).

Över 1000 parvisa jämförelser

I sin forskning har Thomas Kätterer med kollegor kvantifierat effekten av olika odlingsåtgärder på inlagringen av kol (figur 1). Bakom siffrorna i figuren

En mellangröda mellan huvudgrödorna där den får plats i växtföljden är en av de lägst hängande frukterna för odlare som vill öka kolinlagringen i jorden menar Thomas Kätterer. De håller marken bevuxen och omvandlar solenergi till kol som stoppas ner i jorden. I snitt ger mellangrödor ett tillskott på ca 0,3 ton kol per hektar

Av Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Thomas Kätterer är professor i systemekologi vid SLU. En del av hans forskning är inriktad på hur odlingsåtgärderna i jordbruket påverkar inlagringen av kol i mark.

och år.

Odlingsinsatser har olika stor effekt

Figur 1. Åtgärderna i odlingen har olika stor effekt på inlagringen av kol i jorden. Allra mest betyder vall i jämförelse med 1-åriga grödor. Men med mellangrödor som täpper till hålen med svart jord kommer man också långt som växtodlare med öppen odling där det inte är redan är höstsått. Likaså ger N-gödsling ökad kolinlagring. Figuren bygger på många olika studier där n=antalet parvisa jämförelse i varje frågeställning.

*Gäller fältnivå, men kan inte skalas upp eftersom mängden är begränsad (t.ex. stallgödsel).

**Effekten är lägre (0,06 ton kol/ha och år) i studier med provtagning till 60 cm djup eftersom reducerad bearbetning verkar leda till lägre kolförråd i alven.

Vallvs.1-årigagrödor,n=39

*Org.gödseln=217 Mellangrödor,n=176N-mineralgödsel,n=183**Ejplöjtvs.plöjt(0-30cm),n=46Skörderesterlämnas,n=279Växtföljdvs.monokultur,n=113

ligger över 1000 parvisa jämförelser i en s.k. metaanalys, så faktabakgrunden är gedigen.

Den högsta stapeln i figur 1 visar vad fleråriga grödor som vall bidrar med i jämförelse med odling av 1­åriga grödor. Denna valleffekt är resultatet av att vallen satsar sitt krut under jord för att klara kommande vinter. I en väletablerad vall kan det finnas 10 ton rötter och utlöpare per hektar, att jämföra med bara ca 1 ton i stråsäd vid skörd. Till detta ska läggas att rötter bidrar med mer än dubbelt så mycket till kolinlagringen i jorden som ovanjordiska växtdelar. Därför kan en vall lagra in ca 0,5 ton kol per hektar och år mer än vad 1­åriga grödor klarar.

Gödsel i begränsad mängd Organisk gödsel inklusive rötslam bidrar i medeltal med ca 0,4 ton kol per hektar och år, men Thomas Kätterer är noggrann med att påpeka att mängden stallgödsel är begränsad. Ur ett nationellt perspektiv ger inte stallgödsel någon ytterligare positiv effekt eftersom den mängd som finns antingen stannar på hemmagården, eller möjligen på granngården om det finns ett spridningsavtal. Stapeln i figur 1 gäller alltså på fältnivå och kan – under förutsättning att inte animalieproduktionen i Sverige ökar – inte skalas upp.

Mellangröda lågt hängande frukt Mellangrödor kan emellertid skalas upp inom nationens gränser där det finns plats i växtföljden.

– Mellangrödor är en av de lägst

hängande frukterna konkluderar Thomas Kätterer.

Svenska resultat kommer från långliggande försök med engelskt rajgräs. I snitt bidrog rajgräset med ca 0,3 ton kol per hektar och år i jämförelse med en växtföljd utan mellangröda. Den siffran harmonierar väl med vad figur 1 visar som ett snitt för mellangrödor från 176 olika studier runt om i världen, trots att

Källa: Modifierad figur från Kätterer, T. & Bolinder, M. A. 2022. Agriculture practices to improve soil carbon storage in upland soils. Chapter 15. In: Rumpel C. (Ed.) Understanding and fostering soil carbon sequestration. Burleigh Dodds Scientific Publishing.

Sverige i ett globalt perspektiv har en kort växtodlingssäsong.

Nya försök med mellangrödor 2023

Hur stort koltillskottet kan vara från andra mellangrödor under svenska förhållanden finns inte beräkningar av, och Thomas Kätterer vill inte spekulera eftersom variationen mellan och inom

Kol verkar på kort och lång sikt

Thomas Kätterer ser positivt på kolinlagring, men skiljer på kolets kort- och långsiktiga effekt. Den kortsiktiga effekten skapas av flödet av kol genom jorden som matar mikroorganismer med mat.

– Den märker man snabbt av som brukare genom bättre jordstruktur. Aggregaten blir stabilare och såbädden lättare att bruka, förklarar han.

Den långsiktiga effekten kommer med tiden och är det som ofta kallas mullhaltseffekt. Mull består till ungefär 60 procent av kol, så kol och mull är två sätt att kvantifiera samma sak.

Effekten av stigande mullhalter märks i jorden genom lägre skrymdensitet, högre vattenhållande förmåga och ökad rotgenomvävning.

Växtens svar på stigande kolhalt är en högre avkastning som motsvarar drygt 20 procent vid 1 procent förändring av kolhalten i jorden enligt det s.k. ramförsöket på SLU Ultuna som anlades 1956.

Kolhalten (mullhalten) i marken är en balans mellan inflöde och utflöde av kol. Jämför med ett badkar som fylls upp när vattenkranen öppnas, och töms när bottenpluggen står öppen. Som odlare kan man i mindre utsträckning påverka utflödet (bottenpluggen) – det bestäms av mineraliseringen som styrs av temperatur och vattenhalt. Men tillförseln är mera påverkbar, och som odlare kan man styra inflödet med grödval, gödsling och mellangrödor.

Med stigande N-giva ökar kolinlagringen i jorden genom att mer skörderester lämnas. Men viktigt är att kvävet i mineralgödseln produceras med låga koldioxidutsläpp så att inte den positiva effekten av ökad kolinlagring äts upp.

N-gödsling gynnar kolinlagring

y = -0,0039x2 + 1,6147x - 0,8659

R² = 0,9617

N/ha)

Varje kilo N höjer inlagringen av kol enligt en sammanställning från långliggande bördighetsförsök i Sverige. Med 100 kilo N följer 120 kilo C. Kvävegödslingen ökar alltså avkastningen ovan jord, men med stigande avkastning följer också mer skörderester som i sin tur bidrar till kolinlagringen i matjord och alv. Källa: data från Thomas Kätterer, SLU.

arter och sorter är stor. I stället ser han fram emot resultat från de nya fältförsök som läggs ut i Uppland och Skåne våren 2023. I dessa ska vitklöver och engelskt rajgräs insådda på våren i höstvete jämföras med oljerättika och honungsört etablerade efter tröskning. Dessutom kommer N­gödslingseffekten att undersökas med och utan 30 kilo N per hektar.

Kväve ökar kolinlagring

Effekten av N­gödsling på kolinlagring är inte försumbar. Enligt figur 1 ger N­gödsling i huvudgrödor i snitt ca 0,2 ton kol per hektar och år. De svenska studier som finns är också mycket tydliga. I figur 2 sammanfattas resultat från

svenska långliggande försök som visar att N­gödsling ökar kolinlagringen. Med 100 kilo N följer ca 120 kilo kol. Thomas Kätterer understryker emellertid att sambandet i figur 2 enbart visar att N­gödsling medför kolinlagring. Den visar inte nettoeffekten som tar hänsyn till att produktion av mineralgödselkväve också innebär utsläpp av växthusgaser. Här gäller det att välja kvävegödsel med låga utsläpp för att nettoinbindningen av kol ska förbli hög. I Yaras fall sker produktionen av mineralgödsel med katalysatorrening, och i en ny produktionsanläggning kommer så gott som fossilfri mineralgödsel att produceras. Det är steg i rätt riktning.

Rötter bidrar med dubbel så mycket stabilt kol i jorden som ovanjordiska växtdelar gör.

Omfördelning i matjorden

Plöjningsfri odling sågs länge som en lösning på att binda in mer kol. Men kunskapsläget har förändrats. Nu visar många studier att odling utan plog mer handlar om att omfördela kolet i markprofilen. Mer kol landar i jordens översta 10–15 cm, medan den nedre delen blir fattigare på kol. I figur 1 visas skillnaden mellan ren direktsådd och plöjning, och i sin kolinlagrande förmåga landar kultivatorbruk någonstans mellan dessa två motpoler.

Även om den kolinbindande kapaciteten av att inte plöja är begränsad poängterar Thomas Kätterer andra positiva effekter som följer med plöjningsfri odling.

– Bättre markstruktur, minskad erosion och högre vattenhållande förmåga. Dessutom gynnas djupgrävande daggmaskar och rent ekonomiskt finns ofta fördelar med lägre maskin­ och arbetskostnader, sammanfattar han.

Hög avkastning en nyckel

Ett högre odlingsnetto med plöjningsfri odling förutsätter dock att avkastningen hålls uppe. Det är helt avgörande att inte tappa i skörd. En hög avkastning är en nyckel och även positiv för kolinbindningen genom att en hög avkastning ger mer skörderester. Att skörderesterna lämnas i fält innebär enligt figur 1 drygt 0,1 ton kol per hektar och år i snitt, men frågan om skörderester är komplex menar Thomas Kätterer. Halm som genomgår pyrolys och blir biokol för att sedan återföras till jorden lämnar t.ex. ett större bidrag till kolinlagringen på sikt utöver att pyrolysgaserna kan bli fordonsgas. Allt beror alltså på vilket systemperspektiv man anlägger.

Figur 2.

En Nollruta utan kväve skvallrar om N-gödslingens effekt på avkastningen och därmed också på mängden växtrester som lämnas efter skörd.

Vallen är kung bland de kolinlagrande åtgärderna p.g.a. att den satsar på rotsystemet för att klara vintern. I vallen t.v. kan det finnas 10 gånger så mycket rötter per hektar som efter 1-årig stråsäd t.h.

Extensivt kräver mer areal Oberoende av detta innebär dock alltid hög avkastning en fördel ur kolinbindningssynpunkt. Det betyder i sin tur att allt som gynnar en hög skörd också gynnar en hög kolinlagring. Dränering, kalkning, växtskydd, jordbearbetning och gödsling tillsammans med andra grundbultar i växtodlingen drar åt samma håll så länge som de lyfter skördenivån. Av det skälet är Thomas Kätterer inte någon tillskyndare av extensiv odling.

– Sådan leder i förlängningen till ökat arealbehov någon annanstans i världen för att producera samma mängd mat. Med ökande befolkning på jorden går ekvationen inte ihop. Nitlotten drar världens skogar och savanner. Avskogningen motsvarar ca 7 miljoner hektar per år. Den marken går från att vara kolsänkor till kolkällor när den blir åker för att producera mat. För att motverka avskogning är därför Thomas Kätterers modell att bruka marken intensivt och samtidigt miljövänligt med t.ex. anpassad gödsling. En sådan innebär fördelar i kolinbindning.

Mineraljordar samlar kol

Svenska mineraljordar binder in mer kol än de avger.

– Det hänger tätt samman med att hästarna blivit fler i landet, säger Thomas Kätterer.

Hästarna behöver grovfoder som i sin tur driver på vallarealen. Att svenska mineraljordar är kolsänkor är alltså positivt ur både odlingssynpunkt och klimatsynpunkt, och att så är fallet är väl belagt genom Naturvårdsverkets återkommande Mark­ och grödoinventering. Nyligen publicerades resultat som

jämför den andra (2001–2007) och tredje (2011–2017) inventeringen grupperade efter gårdarnas inriktning (figur 3). För mjölk­, kött­ och växtodlingsgårdar visar jämförelsen en signifikant ökad inlagring av kol efter ca 10 år. Även grisgårdar visade en ökad kolinlagring i jorden, men antalet gårdar var för litet för att statistiken skulle kunna visa att ökningen var signifikant.

Styr efter positiva åtgärder Inom EU pågår arbete för att harmonisera regelverket för kolinlagrande brukningsmetoder. I det sammanhanget diskuteras också hur man ska kunna certifiera kolkrediter och verifiera att den kolinlagring man vill nå verkligen också sker. Här är Thomas Kätterer tveksam till att mäta förändringar i jordens kolförråd på fält­ eller gårdsnivå.

Det krävs lång tid för att kunna mäta en förändring som är ytterst liten jämfört den mängd kol som redan finns lagrad i organisk substans.

– Det krävs enormt många provtagningspunkter för att kunna verifiera en förändring av kolförrådet.

Till detta kommer att kolförrådet bestäms av fler osäkra variabler än bara kolhalt. Man måste också veta både volymvikt och provtagningsdjup för att kunna uttala sig om en förändring. Summan av resonemanget är att en provtagning är teoretiskt möjlig, men långt ifrån kostnadseffektiv. Bättre då att ersätta lantbruket för kloka åtgärder som gynnar kolinlagring anser Thomas Kätterer.

– Ett åtgärdsstyrt system med t.ex. mellangrödor är bra, men ett resultatstyrt system där kolinlagring ska mätas riskerar att hamna snett. /

Inriktningen avgör kolinlagringen

som

in visar Naturvårdsverkets Mark- och grödoinventering. I figuren visas hur mycket extra kol som bands in på olika typer av gårdar under en 10-årsperiod mellan den andra (2001–2007) och tredje (2011–2017) inventeringen. Även på grisgårdar ökade kolinlagringen, men antalet gårdar var för litet för att visa signifikanta skillnader över tid. Källa: data från Henryson et al. 2022. Higher carbon sequestration on Swedish dairy farms compared with other farm types as revealed by national soil inventories.

Figur 3. Gårdens inriktning påverkar hur mycket kol

lagras

Snålgödsling är inte möjligt i längden

Plantornas tillgång på fosfor och kalium är avgörande för odlingsresultatet. Snålgödsling kan vara tillfälligt motiverat vid höga gödselpriser, men den gör ett ordentligt hål i intäkterna i långa loppet. Med hjälp av markkartering, PK­balansberäkning och Yaras verktyg för bördighetsanpassad gödsling går det att hitta balansen. Nyckeln till en ekonomiskt bra PK­strategi är att varken gödsla för mycket eller för lite.

Av Hugo Hjelm, Yara

De extremt höga priserna på fosfor och kalium som vi sett sedan hösten 2021 har av naturliga skäl satt avtryck på många gårdars gödslingsstrategier. Vi har tidigare i Växtpressen skrivit om hur och när det går att fuska med fosfor och kalium (”Här kan jag fuska med P och K hösten 2022 (om jag måste)”, Växt­

Utan fosfor

pressen 1/2022). Men i längden finns det inga genvägar – låga markvärden för P och K innebär en lägre bördighet och ofrånkomligen lägre skördar.

Allvarligt med lågt värde Vad innebär ett lågt P­AL­värde i praktiken? Åkermark med låg fosfornivå blir mer känslig för bristande fosfor­

gödsling till den enskilda grödan. Vi kan visserligen fortfarande ta hyggliga skördar, förutsatt att vi tillför mineralfosfor och kalium i tillräcklig mängd som plantan kan ta upp under tillväxtperioden. Men om vi inte fosforgödslar, eller om vi har väderförhållanden som försvårar markupptaget som t.ex. en period med torka, orsakar fosforbristen

kg fosfor på hösten

23

Vid P-AL klasser på II och lägre kan kombisådd av fosfor ha stor inverkan på beståndets utveckling och övervintring. Till vänster i bilden höstvete sått utan fosfor, till höger kombisått med 23 kg fosfor.

en tydlig skördesänkning.

I långliggande försök* med vårkorn minskade skörden med 20 procent när man gick från övre klass III till klass II och inte gödslade med fosfor. Motsvarande siffra om vi går från övre klass III till klass I var en skördeminskning på 30 procent. Potatis i samma typ av försök gav en minskning på 25 procent om markvärdena sänktes från klass IVa till III och 60 procent från klass III till klass II**. Andra studier i Sverige visar på samma typ av samband.

Markkarteringen är grunden Grunden till en optimal PK­strategi är utan tvekan markkarteringen. Genom den vet vi hur mycket fosfor och kalium vi kan räkna med att grödan kan hitta i marken och hur mycket vi behöver tillföra. Från markkarteringen får vi också viktig information om pH­värdet som påverkar fosforns tillgänglighet. Markkarteringen ska inte vara för gammal, utan ska uppdateras i intervallet 5–15 år. Är du duktig på att hålla koll på din växtnäringsbalans så vet du också mer om vad som händer över tid och kan spara några år mellan karteringarna.

Gör en PK-balansberäkning

Balansberäkning är enkel att göra med analysverktyg och väl investerad tid. Använd till exempel Yaras PK­verktyg (se faktaruta) där du snabbt och enkelt lägger in gröda, skörd och vilka växtnäringsprodukter du använder. Inte minst kalium är jätteviktigt att hålla koll på i balansberäkningar. Det är lätt att underskatta kaliumbortförsel i potatis, sockerbetor och vall, vilket kan få stora effekter i efterföljande gröda. Tar du bort halmen? Då behöver P och K ersättas i högre grad för att fältet ska ligga i balans.

Fokus på bördigheten

Bördighetsanpassad P­ och K­gödsling är Yaras verktyg för att beräkna gödslingsbehovet av fosfor och kalium (se faktaruta). För fosfor utför verktyget beräkningen både utifrån ekonomiskt optimum uppmätta i försök, och från vilka grödor som finns i växtföljden.

Odlar man potatis och sockerbetor siktar programmet på ett högre P­AL­tal än om man uteslutande odlar spannmål och oljeväxter. Har du låga värden kommer programmets rekommendation att leda till en uppgödsling, som ger positiv effekt både på kort och lång

Yaras två digitala verktyg

för PK-gödsling

Bördighetsanpassad gödsling är Yaras verktyg för beräkning av gödslingsbehovet utifrån markvärden och förväntad skörd. Verktyget anpassar rekommendationerna efter vilka grödor som odlas i växtföljden och är ett bättre alternativ till tabeller med riktvärden.

PK-beräkning används för att hitta lämpliga växtnäringsprodukter för din gård. Det ger samtidigt en beräkning av bortförsel och tillförsel av fosfor och kalium. Verktyget använder du för att planera produktval och se hur ditt val påverkar växtnäringsbalansen i olika grödor och i växtföljden.

sikt. Har du höga värden ger rekommendationen ett underskott och det blir ekonomisk positivt att spara in på PKgödslingen.

Prioritera den unga plantan Direktavkastningen av en PK­gödsling är den extra skörd du får av årets gröda när du gödslar med fosfor och kalium. Störst direktavkastning får du alltid vid kombisådd med NPK. Det beror på en synergieffekt mellan P och K samt att den unga plantan med sitt mycket begränsade rotsystem ofta har svårt att får tag på den fosfor som krävs för god tillväxt. Störst utväxling av fosfor och kalium får du i vårsäd, därefter kommer

raps följt av höstkorn, höstvete och råg. Prioritera rätt grödor och fält med låga markvärden. /

* Kirchmann, H., Börjesson, G., Bolinder, A., Djodjic, F. 2020. Soil properties currently limiting crop yields in Swedish agriculture – An analysis of 90 yield survey districts and 10 longterm field experiments. European Journal of Agronomy, 120, 126–132.

** Mellansvensk växtodlingskonferens

2021, Kirchmann, H. Vilka påverkbara markegenskaper begränsar skördarna idag? http://www.forsoken.se/Konferens/Mellansvenska/2020/2020.htm

Alltför låga P-AL-värden kräver fosforgödsling oavsett gröda

Skördeeffekt av gödsling på hösten med fosfor i höstvete. Vid lägre markvärden av fosfor (P-AL) får gödsling en direkt positiv effekt på avkastningen även för höstvete som generellt är tolerant mot låga P-AL-tal. Höstvetets potentiellt stora rotvolym ökar kontaktytan mot svårrörlig fosfor och därmed upptaget, men är tillgången på fosfor alltför låg har tillförsel ändå en klart positiv skördehöjande effekt. Källa: Yaras tolkning av försöksserierna L3-3091, R3-3006, R3-3008 och R3-3039.

Regenerativt jordbruk är ett begrepp som får allt större betydelse världen över. Det har ingen definitiv definition och har sin uppkomst i klimat och under förhållanden som är långt ifrån våra svenska. Att tillämpa ”God lantmannased” är en god start för att utveckla konceptet även för svenskt lantbruk.

En vital jord är en fertil jord

Globalt ligger stort fokus på regenerativt jordbruk hos många av världens största livsmedelsproducenter och mejerier. De ser odlingsformen som en av vägarna till ett CO2­neutralt jordbruk som påverkar omgivande miljö så lite som möjligt och samtidigt ger en god lönsamhet för lantbrukarna.

Ingen regenerativ definition

Det finns ännu inte en fastställd definition av vad regenerativt jordbruk är. Den generella övergripande definitionen bygger på principer och metoder som i praktiken har till syfte att: förbättra jordens vitalitet, öka grödornas motståndskraft mot klimatbetingade faktorer, öka biologisk mångfald, förbättra jordens och växters vattenhushållning samt stimulera metabolismen för bättre utnyttjande av näringsämnen.

Denna generella definition kan tolkas på flera olika sätt – t. ex. menar en del ekologer och biodynamiker att en av hörnstenarna i det regenerativa jordbruket är att undvika konventionella bekämpningsmedel och mineralgödsel.

Regenerativt jordbruk har sitt ursprung i andra delar av världen med annat klimat och andra jordar och där jorden är mer utarmad än i Sverige. Det gör att tolkningen av metoderna inte är direkt möjliga att överföra till svenska förhållanden.

Som en god lantmannased Andra vill dock mena att dessa principer redan är en del av begreppet ”God lantmannased”. Innebörden i denna är att vi ska sköta och förbättra jordens vitalitet, undgå markpackning, säkerställa ett visst mått av biologisk mångfald, använda oss av fång­ eller mellangrödor som marktäckning efter årets skörd etc. Dessutom ska vi optimalt utnyttja näringsämnena i mineralgödsel och naturgödsel och försöka utnyttja jordens mikroorganismer för att hjälpa växterna att ta upp så mycket näring som möjligt.

Öka kolinlagring

Genom att störa jorden så lite som möjligt, genom till exempel minskad jordbearbetning, samt att öka mängden skörderester kommer jordens innehåll av kol att öka. Genom att utnyttja flera typer av fång­ och mellangrödor kan marken hållas bevuxen under hela året, vilket gör att mängden organiskt material ökar i jorden.

Effektivt utnyttjande av kväve har länge varit en viktig del av svenskt jordbruk.

Regler om bevuxen mark och stöd för fånggrödor för att minska kväveutlakning ger också en mer regenerativ odling. Det gäller även anpassning av kvävegivan efter förfrukt, skörd och årsmån. Regelverk kring hantering av stallgödsel har också medfört att kväveeffektiviteten ökat över tid. I ett europeiskt perspektiv har

svenskt lantbruk redan ett av de högsta utnyttjandena av kväve i odlingssystemet – men mer finns att göra.

Stöds av försök och forskning Traditionella växtnäringsbalanser är positivt för regenerativt jordbruk. Samtidigt optimeras användningen av mineralgödsel med hjälp av försök och forskning kring vilken växtnäring och vilket gödslingskoncept som passar bäst till respektive gröda och växtföljd.

Teknik för att utnyttja tillförd växtnäring så effektivt som möjligt är en viktig komponent. Till exempel ökar kombisådd av NPKS till vårsådda grödor effektiviteten och skördeutbytet av tillförd fosfor och kväve. Kombinationen av kväve och fosfor ökar också kväveeffektiviteten sannolikt genom att fosfor förbättrar rotutvecklingen och därmed förmågan att tömma markprofilen på näring. Även balanserad gödsling kan vara klart positiv.

Jordens mående är allt

En vital jord är också en fertil jord med potential för höga skördar. Det handlar om mängden daggmaskar och markens innehåll av organisk substans, packningsgrad och vattenhållande förmåga. Många lantbrukare kan instämma i att nedmyllning av halm under flera år är ett utmärkt sätt att förbättra en jord som är svår att bearbeta och som även

Av Jesper Ulnitz, Yara

har en tendens till jordpackning.

Det regenerativa jordbruket vill inte utesluta nedmyllning av halm i jorden, men söker metoder för att öka mängden av exempelvis organisk substans som ett mera integrerat sätt i odlingen med så lite jordbearbetning som möjligt. Till exempel genom att med flera olika fångoch mellangrödor ytterligare bidra till mer mikrobiell aktivitet i jorden. Ökad andel vall i växtodlingsväxtföljden skulle naturligtvis vara mycket positiv i detta avseende, men det kräver också utveckling av lönsam avsättning.

Biologisk mångfald i fokus

I det regenerativa jordbruket söker man sig mot en större biologisk mångfald. En av de mer extrema formerna är Agroforestry, där växtodlingsgrödan odlas mellan rader av träd eller som radodling, där olika grödor odlas växelvis i rader eller smala band i marken. Men det är knappast det som kommer att bli något större inslag i svensk växtodling.

Viktigast är att försöka utnyttja möjligheterna med en varierande växtföljd för att minska användningen av pesticider. Det förebygger problem med ogräs och skadegörare. En annan viktig insats för all odling i världen är att genom optimal odling skapa förutsättningar för höga skördar. Det minskar trycket på att odla upp ny areal för att försörja världens befolkning.

Mervärdet måste betala sig För att kunna uppnå alla fördelar med regenerativt jordbruk, är det nödvändigt att de svenska lantbrukarna inte står ensamma med ökade kostnader och osäkerheten vid implementering av det regenerativa jordbruket. Det är därför viktigt att det finns en struktur och en modell för kalkylering för att fastslå mervärdet på grödor som har odlats enligt det regenerativa jordbrukets principer och att sätta kronor och ören på dem.

Om livsmedelstillverkarna uppnår fördelar genom t. ex. mindre CO2belastning i slutprodukten som en följd av regenerativt jordbruk, ska detta återspeglas i avräkningen till jordbruket. När detta sker, kommer implementeringen av det regenerativa jordbruket att accelerera i en betydande omfattning och hela samhället tar ett gemensamt ansvar för våra jordar och en långsiktigt hållbar matproduktion. /

Yaras definition av regenerativt jordbruk:

”Ett systematiskt sätt att vidareutveckla en bärkraftig jordbruksproduktion, som positivt påverkar natur och klimat inom fem genomgående teman: klimat, jordens vitalitet, resursutnyttjande, biologisk mångfald samt möjlighet att upprätthålla ett högt produktionsresultat och en god ekonomi genom ett regenerativt jordbruk.”

Biologisk mångfald

Jordens vitalitet

Resursutnyttjande

Högt produktionsresultat och en god ekonomi

Klimat

Øystein E. Jørem

Norge konstaterade att baserat på biomassakarta och kväveupptagskartan från juli borde han aldrig ha begränsat N-Sensorn varken uppåt eller nedåt. Bäst

Kvävestyrningskonferensen 2023 –

en utvecklande mötesplats

Kvävestyrningskonferensen är ett forum för kunskapstörstande entusiaster som vill nå ännu lite längre med sin gödsling. I år gjorde konferensen en internationell utblick genom Øystein E. Jørem från Norge som berättade om sina erfarenheter av att han borde ha gett sin N­Sensor fria tyglar 2022.

Iår anordnades den årliga Kvävestyrningskonferensen den 1–2 februari i Örebro. Konferensen riktar sig till användare av Yara N­Sensor och Atfarm. De 60 platserna blev snabbt uppbokade av deltagare från stora delar av Sverige, alla med olika lång erfarenhet. Konferensen sändes även digitalt för att personer som inte hade möjlighet att deltaga fysiskt skulle kunna ta del av föreläsningarna. Årets program tog bland annat upp en återblick på odlingssäsongen 2022, kväveeffektivitet och nyheter i N­Sensor och i Atfarm.

Nollrutor ger värdefull information

En av årets externa föreläsare var Martin Niklasson från Hushållningssällskapet

Västra. Martin har lång erfarenhet av växtodlingsrådgivning och föreläste om vikten av att utnyttja Nollrutor i grödan eftersom de ger en bra uppfattning om grödans kväveupptag över tid fram till mättillfället. Mätningar i Nollrutan görs med handburen N­Sensor och erbjuds av rådgivare i stora delar av Sverige.

Martins bästa råd är att lägga flera Nollrutor på gården för att täcka in olika förfrukter.

– Nollrutor är billiga och enkla att lägga ut samtidigt som de är värdefulla verktyg för oss som jobbar med rådgivning när vi kommer ut i fält, förklarade Martin.

Värdet kräver omdöme

Martin understryker att mätvärdet från Nollrutan inte ska tolkas bokstavligt.

I stället ska värdet vägas samman med omdöme och kunskapen om förfrukter, fältets egenskaper, väder, sortegenskaper och tidpunkt för mätningen för att bedömningen ska bli korrekt. Dessutom finns en stor poäng med att lära genom det som blir påtagligt och synligt för ögat i fält.

– Nollrutor ökar lantbrukarnas egen kunskap om hur kvävebehovet utvecklas under säsongen.

Lärdomar från Norge

I år gjorde konferensen en internationell utblick med Øystein E. Jørem,

som arbetar på Yara i Norge. Han delade med sig av sina erfarenheter av precisionsodling i mellersta Norge. År 2020 tog han över driften av sina föräldrars två gårdar som tidigare hade varit utarrenderade under 20 år. Gårdarna är belägna ca 10 mil norr om Trondheim, i höjd med Åre i Sverige. Tack vare Golfströmmen är klimatet milt och odlingssäsongen lång. Temperaturen är relativt låg och nederbörden i området är stor. Øystein odlar oljeväxter, vårspannmål och höstvete. När han tog över gårdarna lät han göra en markkartering som visade på stora skillnader inom fälten med avseende på både pH och växtnäringsstatus.

Lyckad utjämning

På konferensen berättade Øystein Jørem om sina erfarenheter från odlingssäsongen 2022 då han lyckades jämna ut fält med stor variation i biomassa och kväveupptag med hjälp av N­Sensor (figur 1–2). Hans medelskörd landade på 7,1 ton vårkorn per hektar och från skördekartan den 7 september kan man tydligt se hur en sen giva med Yara N­Sensor jämnade ut biomassan i fältet (figur 3).

Lita på verktyget

Øystein sammanfattade själv sina erfarenheter med ”god agronomi går aldri av moten” som fritt översatt blir ”god

Av Karolina Erikers, Yara

Från vänster Ingemar Gruvaeus, Yara, och Martin Niklasson, Hushållningssällskapet Västra, som båda föreläste på Kvävestyrningskonferensen 2023.

från

skörderesultat skulle det blivit om N-Sensorn inte hade begränsats.

Kvävestyrningskonferensen är en bra mötesplats för oss som vill utvecklas och röra oss framåt, säger Mattias Larsson från Abbotnäs Säteri i Sörmland.

agronomi går aldrig ur tiden”. Baserat på lärdomarna från odlingssäsongen 2022 rekommenderar Øystein att följa några klassiska råd (se faktabox). Øystein avslutade med att konstatera att baserat på biomassakarta och kväveupptagskartan från juli borde han aldrig ha begränsat N­Sensorn varken uppåt eller nedåt. I stället borde N­Sensorn fått fria tyglar för bästa resultat.

Mötesplats för kunskap

För Mattias Larsson från Abbotnäs Säteri i Sörmland är konferensen en viktig mötesplats för utbyte av kunskaper och erfarenheter. Han reser till Kvävestyrningskonferensen med en massa frågor som han vill ha svar på, och han har hittills inte behövt bli besviken.

– Här får jag chansen att djupdyka i kunskap och lära mig av andra lantbrukare som delar med sig av sina erfarenheter, sammanfattar Mattias

Han har varit med flera gånger tidigare, och han värdesätter samtalen med deltagarna minst lika mycket som föreläsningarna.

Praktisk erfarenhet bäst

För Mattias Larsson är det viktigt att konferensen håller hög nivå på både föreläsningar och på deltagarna. I år uppskattade han speciellt föreläsningarna med Øystein Jørem, som driver sitt lantbruk i mellersta Norge, och Johnny Andersson, Yara, som berättade om hur han använder Atfarm.

– Det bästa är när andra lantbrukare delar med sig av sina praktiska erfarenheter. Trots stora skillnader i förutsättningar finns det alltid något som man kan lära sig, avslutar Mattias. /

Biomassakarta och kväveupptagskarta från Atfarm den 17 juni 2022, före gödsling hos Øystein E. Jørem. Ett relativt jämnt fält, men det som skiljer i fältet är grödorna 2019 som var både broccoli och vårkorn.

Figur

Bild från gödsling hos Øystein E. Jørem i juni 2022 med 7–32 kg kväve per hektar med YaraBela Axan. Kartan och färgskalan är hämtad från MyJohnDeere och visar den mängd produkt som N-Sensorn spred ut, i det här fallet motsvaras siffrorna av

i ton per hektar. Trots den stora skillnaden i kvävebehov från olika förfrukter tidigare på säsongen så lyckades Øystein Jørem jämna ut skörden.

Øystein E. Jørems sex goda råd

1.

Rötter – se till att förhållanden är goda för bra rottillväxt, det ger bra förutsättningar för hög skörd: dränering, kalkning och jordstruktur är viktiga byggstenar för god rottillväxt.

2. Växtföljd

3.

4.

– arbeta med bra växtföljder som ger lönsamhet på sikt.

Gödsling – balanserad gödsling är A och O, utnyttja tillgänglig organisk gödsel och komplettera med mineralgödsel efter markens förråd och grödans behov.

Delning – dela givorna och se till att sprida gödseln med tilldelningsfiler baserade på data från Yara N-Sensor, Atfarm.

5. Yara N-Tester

– använd Yara N-Tester för att bedöma kvävebehovet.

6.

Kontroll – säkerställ att spridningsutrustningen är i ordning inför säsongen. Alla inställningar ska vara anpassade till den produkt och mängd som ska spridas och kontroll samt underhåll ska vara gjort i tid.

Figur 1.

2.

Axan.

Figur 3. Skördekartan den 7 september 2022. Skalan visar skördenivån

Samarbete krävs för minskad klimatpåverkan

Yara och Lantmännen sjösätter fossilfri mineralgödsel på marknaden 2023 som ett första steg för Yara att kraftigt minska klimatpåverkan. Samarbetet är en viktig och saknad pusselbit för att nå en fossilfri värdekedja konstaterar Lantmännens hållbarhetschef Claes Johansson, och på Yara efterlyser marknadschef Tina Vinnerborg fler klimatmedvetna samarbeten.

Mer än en tredjedel av världens koldioxidutsläpp kommer från livsmedelsindustrin, och en stor del av dessa kommer från produktionen av den mineralgödsel som krävs för att mätta jordens växande befolkning.

Yaras fortsatta ambition är att skapa en livsmedelsproduktion som är hållbar både för planeten och de odlingsföretag som är aktiva på den. Att minska utsläppen från mineralgödseln är därför ett viktigt steg. Yara har redan gjort betydande minskningar inom gödselproduktionen där företaget på 10 år

halverat utsläppen. Under 2023 uppnås ytterligare en milstolpe när Yara lanserar det första fossilfria gödselmedlet tillsammans med Lantmännen på den svenska marknaden.

Gödsel från luft och vatten Yaras fossilfria gödsel tillverkas av luft och vatten och produceras med energi från vattenkraft för att utvinna kväve ur luften. Med denna process kan Yara minska koldioxidsavtycket i gödselmedlens produktion med 80–90 procent. Detta har en stor inverkan på matens klimatavtryck. Livsmedel som bröd får upp till 20 procent lägre klimatpåverkan, medan vetet som brödet bakas på minskar sin klimatpåverkan med upp till 30 procent.

Lanseringen av fossilfri gödsel 2023 är dock bara en början. Målet för Yara är att redan 2030 ha ställt om stora delar av gödselproduktionsanläggning i norska Porsgrunn till en mer storskalig, klimatmedveten och fossilfri ammoniakproduktion som är en viktig ingrediens i mineralgödselmedel.

Partnerskap för fossilfri mat Samarbetet för att få fossilfri mat på marknaden bygger på en samverkan mellan Yara och Lantmännen som sträcker sig långt tillbaka i tiden.

arna. Men det är inget man kan göra ensam, utan kräver nära samarbete genom hela livsmedelsvärdekedjan.

– När vi försökte lösa problemen insåg vi hur beroende vi är av varandra, noterar Claes Johansson.

Fossilfritt förändrar spelplanen

Yara Sveriges marknadschef Tina Vinnerborg håller med, och understryker att liknande samarbeten är grundläggande för att förflytta livsmedelsindustrin mot en mer klimatvänlig framtid.

– Att hitta och starta samarbeten med en partner som Lantmännen, med verksamhet genom hela livsmedelsvärdekedjan, förändrar verkligen hela spelplanen både för oss och för marknaden, slår Tina Vinnerborg fast.

Fler samarbeten efterlyses

Claes Johansson betraktar Lantmännens samarbete med Yara som unikt och han efterlyser fler sådana.

– Livsmedelsindustrin behöver fler liknande projekt om vi även i framtiden ska kunna förse världens växande befolkning med mat på ett hållbart sätt, konstaterar han.

Tina Vinnerborg är lika entusiastisk över att Yara bygger ett lag med Lantmännen och dess medlemmar för att sätta Sveriges första fossilfria livsmedelsprodukter på butikshyllorna redan under kommande år.

– Detta inspirerar oss att etablera fler samarbeten inom hela livsmedelsindustrin, och på Yara välkomnar vi ytterligare klimatmedvetna samarbeten, avslutar Tina Vinnerborg. /

– Samarbetet med Yara är en viktig och saknad pusselbit för att nå en fossilfri värdekedja, konstaterar Lantmännens hållbarhetschef Claes Johansson

– Yara och Lantmännen har varit partners i nästan 100 år och vi delar ambitionen och viljan att odla mat på ett mer långsiktigt och hållbart sätt, förklarar Claes Johansson, hållbarhetschef på Lantmännen.

Övergången till en mer klimatmedveten livsmedelsindustri är avgörande för att minska klimatförändring­

“Yaras ambition är att bidra till en klimatmedveten livsmedelsproduktion“

Tina Vinnerborg, marknadschef Yara Sverige.

YaraSuna 9-3-1 är en produkt som Yara tagit fram för bästa möjliga spridningstekniska egenskaper. Dessutom har den en mycket användningsbar växtnäringssammansättning. Använd YaraSuna 9-3-1 för att ensam, eller i kombination med andra gödselmedel, anpassa din gödslingsnivå till grödans beräknade behov. Med YaraSuna 9-3-1 går det med fördel att kombiså ekologisk spannmål. Tillför den gärna med en varierad giva med hjälp av biomassekartor från tidigare års grödor som du hittar i Atfarm.

YaraSuna ger eko på marknaden

Att gå i cirklar leder sällan någon vart, men med Yaras KRAV­godkända sortiment, YaraSuna, går vägen just genom cirkulära råvaror.

Av Emma Brehmer och Karolina Erikers, Yara

YaraSuna är produktsortimentet med organiska och återvunna näringsämnen som lanserades under 2022. De huvudsakliga näringsämnena som används inom organisk gödsel är återvunnet material med vegetabiliskt eller animaliskt ursprung som till exempel hönsgödsel, kött­ och benmjöl, restprodukter från jordbruket eller återvunnet biologiskt avfall som kompost eller rötrester från biogasproduktion. Även restprodukter från skogen kan användas som råvaror till dessa typer av gödselmedel. Organiska gödselmedel kan vara obearbetade eller bearbetade till gödselmedel i antingen pelleterad eller flytande form där YaraSuna är en pelleterad produkt.

Först ut – YaraSuna™ BIO 9-3-1

Först ut i Yaras sortimentet var Yara­

Suna™ BIO 9­3­1 som är certifierad för

ekologisk odling enligt KRAV av Kiwa Certification AB. Produkten passar för användning inom ekologisk odling, eller som en del av konventionell odling, och lämpliga användningsområden är spannmål, oljeväxter, potatis samt gräsfrövall. Det är en fördel att sprida gödseln med kombisådd eller radmyllning. Produkten är inte tillåten att användas för gödsling av betesvall, slåttervall, grönsaker på friland eller i växthus, med hänvisning till KRAVs regler kring användning av animaliska biprodukter.

Rekommendationer

Rekommenderad giva för jordbruksgrödor på våren är 500–1000 kilo per hektar. På hösten bör inte mer än 700 kilo per hektar användas till höstraps och högst 300 kilo till höstsäd. Maximal giva per hektar och år är 2,4 ton enligt KRAVs regler för tungmetallinnehåll.

I enlighet med Jordbruksverket (SJVFS 2004:62) får den maximala givan av fosfor i organiska gödselmedel i medeltal inte överstiga 22 kilo per hektar i medeltal under en femårsperiod. Detta motsvarar ett maximalt medeltal per år på 625 kilo gödselprodukt per hektar.

Bara positiva erfarenheter Erfarenheterna av användningen från förra odlingssäsongen är mycket positiva. Jarl Ryberg, som är förvaltare på Ultuna Egendom utanför Uppsala, berättar att han och hans kollegor är mycket nöjda. Ultuna egendom, som huvudsakligen ägs av Sveriges lantbruksuniversitet, består av totalt 2 400 hektar och av åkermarken odlas cirka 950 hektar konventionellt och 270 ekologiskt enligt KRAV:s regler. Under 2022 spred de YaraSuna till havre som kombisåddes och med rampspridare i höstvete. – Den är enkel att använda och spridningsbarheten mycket bra. Om det finns något att önska skulle det vara att produkten kunde innehålla en större mängd kväve eftersom det inte finns några maskiner som kan köra stora volymer, säger Jarl Ryberg. /

Kombinationen av kvävestyrningsverktyg är receptet för Esplunda Lantbruk

Ägare Pelle Nilsson, verksamhetsledare Gustav Anzén och växtodlingsansvarig Alexia von Ehrenheim arbetar aktivt med flera olika kvävestyrningsverktyg för att optimera skörden på Esplunda Lantbruk. – Olika verktyg kompletterar varandra – alla behövs, menar de samfällt. Foto: Pär Andersson

För att hitta rätt kvävegiva, i rätt tid, arbetar Esplunda Lantbruk aktivt med flera olika kvävestyrningsverktyg. Där ett verktyg inte fungerar, kan ett annat vara lösningen. Erfarenhet och egna bedömningar behövs också för att landa i rätt beslut.

Av Pär Andersson

Esplunda utanför Enköping är en gård med gamla anor. Släktgården har funnits i familjen sedan 1547 och idag drivs lantbruksföretaget av ägaren Per ”Pelle” Nilsson som är femtonde generationen i rakt nedstigande led. Verksamheten har vuxit successivt under åren och idag har moderföretaget Esplunda Lantbruk 16 anställda och består bland annat av växtodling på 1 800 hektar, 640 suggor i smågrisproduktion, uppfödning av 9 000 rapsgrisar och ett 40­tal dikor.

Spekulerar om framtiden

Växtodlingen är hjärtat i verksamheten och kvävegödslingen är nyckeln till en optimerad skörd. För några år sedan markkarterade man hela arealen för att få underlag till styrfiler för att variera inte bara kvävegivan utan även exempelvis kalk och fosfor. Man använder sig av Nollrutor, Maxrutor, Yara N­Tester samt de digitala plattformerna Atfarm och Yara N­Sensor. Sedan någon månad tillbaka är dessutom Alexia von Ehrenheim deltidsanställd som växtodlingsansvarig.

− Att arbeta med alla de här kvävestyrningsverktygen är min huvuduppgift kan man säga. Kvävegödslingen är ju ett helt avgörande moment och årets stora fråga för många lantbrukare. Det handlar om att se in i framtiden och det går inte att träffa rätt varje gång. Vi beaktar dåtiden, kollar på nuläget och spekulerar om framtiden. Lite som att handla på börsen, säger hon och skrattar.

”The million dollar question”

− Vi blir bättre och bättre på att träffa rätt med kvävegödslingen. Vi har kommit till en nivå när det är så komplext att vi behöver ha med Alexia som har huvudfokus på de här frågorna i företaget. Vi vill vara i spets på området och det har nog aldrig varit viktigare än i år att få utväxling av varje kilo insatt kväve. Att lägga på tio kilo kväve extra kostade kanske 90 spänn per hektar tidigare. Nu handlar det om flera hundralappar. Helt surrealistiskt egentligen, säger Pelle.

För att analysera ett fält använder sig Alexia vanligtvis av flera olika kvävestyrningsverktyg. Oftast börjar hon med att bedöma Nollrutorna, sedan mäter hon med Yara N­Tester och kväve­

stickor för att slutligen undersöka satellitdatan i Atfarm.

− Alla de här verktygen är till stor hjälp, men med alla hjälpmedel följer en osäkerhet. Efter alla mätningar och kalibreringar måste man också stoppa in uppskattad markleverans och förväntad skörd i beräkningen. Det är alltid viktiga faktorer och verkligen ”the million dollar question”. Hade du haft svaren på de frågorna hade du vetat exakt hur mycket kväve du behöver tillföra för att pricka helt rätt. Så där har du den riktiga utmaningen, menar Alexia.

Alla verktyg kan behövas Pelle lägger till att nederbörd och temperatur är andra yttre faktorer som måste beaktas.

− Som ett exempel beslutar vi att lägga på 40 kilo före axgång, men så kommer det inget regn och grödan backar. Då ligger kvävet där och vi har kastat pengarna i sjön. I alla fall om inte kommande gröda kan ta upp en del av kvävet. Där har du vågskålen – hur mycket ska vi satsa och när? Kvävestyrningsverktygen ger inte hela svaret, men är viktiga redskap, påpekar Pelle.

Alexia ger ett exempel på när olika kvävestyrningsverktyg kompletterade varandra:

− Förra året hade vi en del utvintrat

höstvete i ett område och där N­Sensorn tidigare varit viktig hade den plötsligt jätteproblem och ville lägga en massa kväve där det inte växte något och det hade ju blivit helt fel. Då jobbade vi med Atfarms satellitbilder i stället på det fältet och då blev det bra. Vill man ligga i framkant i de här frågorna måste man ha alla de här verktygen med sig för att ha vingelmånen, säger hon.

Med i Gårdsinitiativet Sedan 2022 är Esplunda Lantbruk med i HKScan och Yaras hållbarhetssatsning Gårdsinitiativet. Syftet är att utveckla och optimera gårdarnas kvävegödselanvändning.

− Mindsetet med kvävekontroll och anpassning har vi haft sedan länge. Vi har till exempel jobbat med N­Sensorn i 15 år. Men att vi är med i Gårdsinitiativet kompletterar och stimulerar vårt arbete med att ta hand om jorden på bästa sätt, menar Pelle.

− Upplägget bygger på inspiration snarare än kontroll och det tycker jag är rätt väg att gå i sådana här utvecklingsprojekt. Vi vill arbeta så klimatsmart som möjligt med den nyaste tekniken och de bästa verktygen. Det känns också fint att få kommunicera arbetet som vi gör i svenskt lantbruk till konsumenterna, avslutar Alexia. /

Växtodlingen

på Esplunda Lantbruk omfattar 1 800 hektar fördelat på höstvete, höstkorn, foderkorn, åkerbönor, foderärter, vall, majs, oljeväxter och gräsfrö. Foto: Privat

Vad tycker du om Växtpressen?

I över 50 år har Växtpressen skickats ut till svenska lantbrukare med fördjupande artiklar inom växtnärings området. Nu vill vi göra en läsarundersökning för att ta reda på hur den kan utvecklas. Vi är nyfikna på hur vi kan anpassa den efter dina behov och önskemål. Din åsikt är viktig för oss och därför skulle vi uppskatta om vi får låna cirka 5 minuter av din tid för att svara på några frågor.

Deltagandet är givetvis frivilligt och svaren kommer att hanteras helt anonymt. Men den som vill, kan lämna sina kontaktuppgifter och vara med i en utlottning av fina priser. Sista datum för att svara på frågorna är 1 augusti 2023.

Skanna koden med kameran på din mobiltelefon så kommer du direkt till undersökningen, eller gå till den här sidan: https:// forms.office.com/e/XUJS6VTKZc

Genom att svara på undersökningen och ange kontaktuppgifter är du med i utlottningen av storsäckskniv, keps, kylväska och termosmugg!

Tack för att du vill hjälpa oss

och bidra till utvecklingen av Växtpressen!

Atfarm gör det svåra enkelt

Atfarm är det smarta sättet att få kontroll över din fältspecifika kvävehantering. Andreas Mårtensson har testat Atfarm och är smått lyrisk: ”Jag är inget teknikfreak, jag vill bara kunna starta, trycka på knappen och så ska det bara funka. Det är jättesmidigt och jag litar helt på Yaras produkt”.

Av Karolina Erikers, Yara

Många känner igen Andreas Mårtensson från Borgeby Fältdagar där han var mässansvarig i tio år. Han har nu lämnat tjänsten för att påbörja en ny karriär som säljare för Adama i södra Sverige. Vid sidan av jobbet driver han tillsammans med sin far 90 hektar lantbruk strax söder om Kristianstad. Markerna här är präglade av historiens vingslag. De lätta jordarna och närheten till Helge å och havet gjorde området till en lämplig boplats för vikingar. I närheten fanns även ett nunnekloster. På de här anrika markerna odlar Andreas potatis till både

stärkelse och chips samt raps och höstvete. När vi besöker honom reflekterar han över fjolårets växtodling samtidigt som årets vårbruk är på gång.

Började använda Atfarm 2022 Andreas berättar att de i fjol köpte en ny gödselspridare eftersom de tyckte att den gamla spred lite ojämnt. Kravet var att den nya skulle kunna köra styrfil. Andreas brukar vanligtvis inte odla vårkorn för det blir sällan bra, men gjorde det ändå i fjol och provade då även Atfarm. Det aktuella kornfältet var ojämnt, på vissa delar 3 procent lera, på andra 25 procent.

– Jag kombisådde tidigt, runt den 20 mars, och det brukar grunda för en hyfsad kornskörd här i området. Det blev en låg standardgiva med en YaraMila NPKS­produkt.

I slutet av maj såg beståndet fantastiskt fint ut och Andreas bedömde att det var motiverat att komplettera. Så Andreas skapade en styrfil i Atfarm och satte nivån till max 200 kilo, valde Axan och ritade fältet.

– Det hann bli sent och skymning innan jag kom ut i traktorn. Ni vet hur det är, man ska natta ungar och allt. Jag var lite nervös för att det skulle strula, men det gick hur smidigt som helst. När jag väl kom ut i fältet och satte igång

spridaren på auto spred den precis som jag ville. Spridningsbilden stämde väl överens med hur jag känner mitt fält.

Vårkornet överraskade

Totalt landade skörden på 9 ton, vilket Andreas hävdar bara händer en gång på 20 år.

– Jag säger inte att det bara var kompletteringen som gjorde det för årsmånen var otroligt bra, men kornet skulle aldrig gått fram så pass bra bara på grundgivan. Grödan har aldrig varit så jämn som i fjol och proteinhalten låg på 7–9 procent så det är möjligt att det hade gått att gödsla mer och uppnå maltkvalitet, men jag har avsättning för foderkornet hos granngården. Andreas kommer troligtvis att fortsätta använda Atfarm även i höstvetet. Där kör man flytgödsel från gris tidigt – cirka 30–35 ton per hektar – så i kompletteringsgödslingen kan Atfarm helt klart passa. Sammantaget är Andreas mycket nöjd med Atfarms användarvänlighet:

– Jag går in på hemsidan för Atfarm, plockar upp fältet och skapar min styrfil – enkelt och smidigt. Sedan laddar jag ner styrfilen på en usb­sticka och trycker in den i min box i gödselspridaren. Filen dyker upp på skärmen och sedan är det bara att köra. Det är precis så jag vill att det ska funka! /

Andreas Mårtensson är ingen tekniknörd, men uppskattar Atfarm.

Berg­ och dalbana på gödselmarknaden

Gödselåret 2022–2023 har varit en ordentlig berg­ och dalbana. Trots att priset vid gödselårets början i maj 2022 låg på en rekordhög nivå så steg det med ytterligare 30 procent till september. I mars i år hade det fallit så att priset istället låg mer än 30 procent lägre än startpriset i maj 2022 och priserna är nu på den lägsta nivån sedan början av september 2021. Det är inte lätt för någon att manövrera rätt under sådana förutsättningar.

Den kvävegödsel vi idag använder oss av i Europa baseras nästan enbart på användning av naturgas. Med hjälp av naturgas binder vi kväve från luften i form av ammoniak.

Denna ammoniak förädlas sedan ytterligare tills vi har en färdig produkt innehållande kväve som ammoniumnitrat.

I Sydeuropa används också mycket urea och även där är ursprunget ammoniak. Priset på naturgas är därför helt avgörande för produktionskostnaden.

Fabriker stängdes

Under våren och sommaren 2021 steg priset på naturgas i Europa. Orsaken var ökad efterfrågan i Asien vilket minskade tillförseln av LNG in till Europa. I slutet av 2021 såg vi rejäla pristoppar när kylan kom och vindstilla väder gjorde att vindkraften inte producerade några

större volymer el. När Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 stack priset ytterligare uppåt och nådde en nivå som var cirka tio gånger högre än ett år tidigare.

Fram på sommaren stod det klart att Nordstream 2 inte skulle tas i bruk och strax därefter aviserade Gazprom nya stora underhållsarbeten på Nordstream 1 vilket fick gaspriset att nästan dubblas ytterligare en gång (figur 1)

Det skenande gaspriset ökade produktionskostnaden för ammoniak dramatiskt och trots stigande ammoniakpriser fanns inte längre lönsamhet i produktionen. Mycket kapacitet stängdes vilket fick till följd att även produktion av kvävegödsel drabbades.

Över hela Europa fattades beslut om att antingen stänga fabriker eller också köra dem med reducerad kapacitet. För

Viktiga faktorer för det globala gödselpriset 2023

1. Utvecklingen av Rysslands krig i Ukraina. Kommer exporten av spannmål och gödsel från Svarta havet att fungera och vad sker med gasexporten?

2. Sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Kommer sanktionerna att spridas och/eller skärpas eller kommer man att förenkla export av till exempel vissa produkter relaterade till livsmedelsproduktion?

3. De logistiska förutsättningarna för export från Ryssland och Belarus till ”vänligt sinnade länder”. Kommer man att hitta nya lösningar som gör att det går att få ut produkt till rimliga kostnader?

4. Protektionism hos länder som exporterar gödsel och spannmål. Under 2021–22 såg vi hur Kina agerade väldigt protektionistiskt för att säkra ett lågt livsmedelspris i landet, men även i flera andra länder sågs liknande tendenser.

5. Lönsamheten inom lantbruket – förhållandet mellan priset på avsalugrödor och gödsel.

att ytterligare förvärra situationen så stod Europa dessutom – beroende på sanktioner – utan den tillförsel av gödsel från Ryssland som brukat finnas. Ryssland är det enskilda land i världen som producerar och exporterar mest kvävegödsel baserat på ammoniumnitrat (figur 2), men man är också en viktig exportör av såväl fosfor som kalium.

Akut brist på gödsel

Gödselpriserna skenade, men det som var ännu värre var ett vi stod inför en akut brist. Under hösten var det svårt att få tag på gödsel och många gånger fick köpare nöja sig med att kunna få någon slags gödsel i stället för att köpa det man tyckte passade bäst. Över Europa spreds en oro kring om man skulle kunna klara livsmedelsförsörjningen och både bland politiker och i media var intresset stort kring hur man klarar gödselförsörjningen framåt.

Snabb krishantering

Som så många gånger förr i krissituationer arbetar dock många goda krafter samtidigt i samma riktning för att hitta lösningar på problemen – så även denna gång! Eftersom bristen på gas och de höga gaspriserna var ett i huvudsak europeiskt fenomen fanns möjlighet att köpa billigare gas från andra världsdelar och på samma sätt fanns billigare ammoniak att få på världsmarknaden. Det blev ett till stora delar nytt logistikupplägg som skulle skapas och ett stort arbete med att forma en ny infrastruktur

Av Magnus Huss, Yara

En strid ström av LNG-tankers fyllde upp Europas gaslager under hösten 2022. LNG (liquefied natural gas) är flytande metan. När naturgasen kyls ner till cirka minus 160 grader övergår den till vätska. Volymen minskar 600 gånger och blir därmed energitätare och man får i mer energi i tanken.

i hamnar och på fabriker sattes igång.

På kort tid skapades lösningar som kunde ersätta gas som tidigare kommit i pipe­line från Ryssland med flytande gas (LNG) som kom med båt och på motsvarande sätt importerades ammoniak till fabriker som tidigare fått ammoniak producerad i Europa. Att vintern blev mild och att de höga priserna fick både hushåll och industri att minska konsumtionen lättade ytterligare på trycket och i slutet av december började gaspriserna sjunka vilket sedan fortsatte i januari och februari.

Gödsel från övriga världen

De höga gödselpriserna gjorde Europa till en intressant marknad för producenter från övriga världen med tillgång till billig gas. Framförallt södra Europa tog in stora volymer urea. Kina införde tidigt –när gödselpriserna gick upp – exportrestriktioner för både kväve och fosfor för att på så vis hålla nere de inhemska priserna. Det lyckades man med, och när sedan den kinesiska marknaden ansågs vara väl försedd samtidigt som världsmarknadspriserna var gynnsamma släppte man under andra halvåret på restriktionerna så att exporten kunde öka.

Allt sammantaget så var spelplanen plötsligt helt förändrad. Fabrikerna gick, produktionskostnaderna hade gått ner och försörjningsläget såg bra ut. Det var därmed naturligt att priserna successivt anpassades till det nya läget och under det första kvartalet såg vi successivt sjunkande priser. /

Extremt varierande naturgaspris i Europa

Nederländerna TTF, Euro/MWh. Gaspriset i Europa, och därmed produktionskostnaden för kvävegödsel varierade kraftigt det senaste året. I augusti 2022 var det dubbelt så högt som i maj samma år när gödselåret började medan det i mars 2023 bara var hälften så högt.

Ryssland största producenten av ammoniumnitratbaserade produkter 2021

Figur 2. De tio största producentländerna i världen vad gäller ammoniumnitratbaserade produkter som olika varianter av N27 eller N34. Ryssland är det överlägset största exportlandet. AN/CAN = ammoniumnitrat/calciumammoiumnitrat, vilket grovt motsvarar N34/N27, men i AN/CAN ryms produkter som har lite annat kväveinnehåll.

Figur 1. Naturgas

Välkommen att träffa oss och ta del av vår kunskap och våra verktyg. Tillsammans med dina erfarenheter skapar vi hållbara gödslingsstrategier med rätt produkt, i rätt mängd, på rätt plats och i rätt tid.

Välkommen till monter M31

Ps. Vi ses även på Brunnby Lantbrukardagar 5 – 6 juli!