KONTINENTEN NÄSTA Text & fotograf: Svante Holm Att ta tåget till semestern, eller låta tågresan vara semestern, blir mer och mer populärt. Facebookgruppen Tågsemester har gjort sig känd för att vara fylld av inspiration och hjälpsamma tips. För många handlar det om att upptäcka ett nytt sätt att resa långt, för ännu fler handlar det om att bespara planeten koldioxidutsläpp från flyget. Men hur funkar det att göra även jobbresor med tåg? Inom Sverige är det ganska enkelt att räkna ut när det är möjligt eller inte – det går nästan alltid. Men hur funkar det för längre resor? Förutsättningarna för att kunna ta tåget i arbetet börjar i regel med arbetsgivaren. Hur man än vrider och vänder på det så kommer det att kosta mer, det kan bli extra övernattningar med traktamente och biljettpriset är i regel högre. Biljetterna blir främst dyrare om resan går till städer dit man kan flyga direkt; om även flygresan kräver byten är vår erfarenhet att prisskillnaden minskar och blir mer beroende av hur välplanerade vi är. De högre kostnaderna är dock strikt ekonomiska, i dag tar många företag ett större ansvar för att minska belastningen på vår planet och underlättar för arbetstagaren att vara en del av det arbetet, då blir kostnaden en investering. På Addnature ses tågresande som en investering och mängden tågresor handlar mer om ifall det är praktiskt möjligt med längre restider och allt vad det innebär i form av att inte kunna hämta barn på förskolan och fler nätter på resande fot. Vi tog tåget till den årliga inköpsmässan Ispo i München, kanske kan vår berättelse inspirera även andra. RAKA SPÅRET TILL MÜNCHEN Mässan öppnar redan på söndagen, så vi börjar med att ta X2000 från Stockholm till Köpenhamn en tidig lördagsmorgon. Mobilnätet är snabbt och de bekväma
28
platserna har tillgång till eluttag, så visst skulle vi lätt kunna jobba, men det är trots allt lördag så vi börjar med vila. Efter några timmar tar vi oss ur dvalan och äter en andra frukost. Att planera mässbesöket går lika bra i en restaurangvagn som på kontoret. Utsikten är trevligare men kaffet har svårt att stå still på bordet. I Köpenhamn har vi valt att inte ta första bästa anslutning till Hamburg, i stället har vi lite mer tid på oss, vilket minskar risken att missa anslutningar om vi blir försenade. Vi får även chansen att sträcka på benen samt köpa med oss riktigt bra lunch. Danska tåg är bekväma men erbjuder ingen servering, även om DSB har meddelat att de kommer att börja med det igen. Men även med servering kommer utbudet att vara minimalt, så att köpa med sig mat är en god idé även i framtiden. När man väljer anslutning från Köpenhamn till Hamburg är det bra att känna till att det finns två olika dragningar av sträckan. Den ena innefattar ett byte i Danmark, vilket styckar upp resan och ger möjlighet att köpa förtäring för den som missade det i Köpenhamn. Det andra valet är mer intressant, det innebär att tåget tar färjan mellan Rödby och Puttgarden. På färjan får du inte vistas på tåget, så även om det inte är ett regelrätt byte tvingas du lämna din plats under cirka 50 minuter. Att ta färjan är spännande första gången för nästan alla, sedan går nog åsikterna isär. För den som vill jobba är den sannolikt mest ett störningsmoment, du tvingas bort från din plats och det kan bli en kostsam historia att råka koppla upp datatrafik mot det nät som erbjuds på öppet vatten mellan danska och svenska operatörer (flygplansläge eller full koll på roaming-inställningarna är att rekommendera). Ombord finns matservering och enklare shopping, men om vi säger currywurst med pommes och avskalad taxfree med
