Uppdrag Mission nummer 4 2021 -- Mission som vetenskap by Uppdrag Mission

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 4 • 2021 • årgång 175

Mission som vetenskap KRÖNIKAN ALLT ÄR INTE ALLTID SOM MAN HADE TÄNKT SIG 4 INDIEN ”GUDS FOLK MÅSTE SYNAS” 18 GUATEMALA FARLIG FÖRÄNDRING 30

UPPDRAG MISSION www.uppdragmission.se

lun

175 år

www.lundsmissionssallskap.se

ANSVARIG UTGIVARE Samuel Rubenson REDAKTÖR Anna Braw Storabackegatan 15C 216 15 Limhamn 073-998 23 27 red@uppdragmission.se REDAKTIONSRÅD Åsa Egnér Agneta Hansson Margareta Koltai Per Kristiansson Johannes Zeiler GRAFISK FORM Maria Mannberg

ANNONSER annons@uppdragmission.se TRYCK Ljungbergs, Klippan issn 2001-0087 OMSLAG Staty på Columbus Circle i New York Bild: Michael Descharles, Unsplash

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

BILD: PRIVAT

PRENUMERATION pren@uppdragmission.se

Act Svenska kyrkan

tidsk

Missionssällskap, LMS,

i samarbete med

s s i onssä

aps

Tidskriften ges ut av Lunds

Det är de rörelserna vi följer i Uppdrag Mission.

Öppenhet i vetenskap och praktik

Missionsuppdraget i vår tid bygger på dialog och interreligiösa möten, långt från doktriner och regelverk men nära tron på människor och deras förmåga.

vetenskap är en möjlighet att påverka. God veten skap bör ha en öppenhet för nya möjligheter, andra sätt att tänka och det oväntade. I Första Thessalinikerbrevets femte kapitel står det: ”Släck inte anden, förakta inga pro fetior men pröva allt. Ta vara på det som är bra, och avhåll er från allt slags ont.” Det är en god grund för ett veten skapligt synsätt. Missionsvetenskapen har liksom andra vetenskaper för ändrats sedan den etablerades som vetenskaplig disciplin, och i detta nummer får du läsa mer om de olika spår som missionsvetenskapen utforskar. Inte sällan är bilden av mis sionen mer komplex än vi först tror, skriver Robert Odén i sin krönika. I sin doktorsavhandling berättar han bland annat om Onesimus Nesib, en känd EFS -profil som både blev ”en av oss” och fortsatte vara en främling. Att vara en minoritet ger andra perspektiv på tillvaron än de som till exempel kristna i norra Europa och Nord amerika har. Hur ser vanliga kristnas syn på mission ut i södra Indien, där de lever bland stora grupper som till hör andra religioner? Det får du veta mer om när du läser Anita Yadala Sunesons artikel. Hon är en av många som har kunnat genomföra sin forskning tack vare stipendium från Lunds Missionssällskap, och Ann Aldén berättar om sin doktorandtid med Aasulv Lande, Lunds universitets förste professor i missionsvetenskap – professuren är ett av sällskapets initiativ. För många har mission inneburit ett förändrat sätt att se på världen och en öppenhet för andra, och om den öppen heten får prägla både vetenskap och praktik finns det oanade möjligheter. n malin pihlgren nylander präst i Landskrona och ledamot i Lunds Missionssällskaps styrelse

alltid

4 krönikan

34 recensioner

37 betraktelsen

43 stipendierapporten

BILD: ANITA YADALA SUNESON

BILD: MAGNUS ARONSON, IKON

46 stipendiaten 47 om LMS

8 en dörr stod öppen

Aasulv Lande kom till Lund som universitetets förste professor i

missionsvetenskap. Ann Aldén blev en av hans första doktorander och

upptäckte en stor värld med många vänner, bland annat i Frankrike och

på Sri Lanka.

38 världsbild och vardagspraktik

När muslimska studenter anmälde

BILD: KRISTNA FREDSRÖRELSEN

sig till en kurs i systematisk teologi på en kristen högskola i Chicago

fick ärkebiskop Antje Jackelén, då professor, en chans att se på sitt eget ämne med nya ögon.

30 farlig förändring

Vad händer när en ny lagformulering gör det möjligt för staten att sparka

ut organisationer som arbetar för rättvisa? Kristna i Guatemala är

oroliga över utvecklingen.

18 ”guds folk måste synas”

Anita Yadala Suneson ville veta hur kristna i Indien lever i vardagen med människor som tillhör

andra religioner. Svaren var delvis överraskande.

24 stopp för grymheterna

Edvard Sjöblom kom från

Västmanland till Fristaten Kongo i slutet av 1800-talet. Hans

uppdrag var att missionera, men det han så g fick honom att bli

människorättsaktivist.

i mitten av 1800-talet bildades Lunds Missionssällskap av en grupp kristna som inte ville

vänta på att den nationella kyrkan skulle komma igång. Att nå världen med berättelsen om Jesus och

med det glada budskapet om vad ett liv med honom innebar, det var något som brådskade!

Snart identifierade de också ett behov: missionärer måste få en riktig utbildning. Visst var det bra

att studera teologi, men den som ska resa ut för att predika på ett annat språk och i en annan kultur behöver mer än så.

Lunds Missionssällskaps engagemang för missionsvetenskap har hållit i sig över två sekelskiften

och manifesterades nyligen i en ny insättning i den fond som håller igång professuren i ämnet vid

Lunds universitet. Välkommen att läsa om forskare, forskning och många upptäckter av både det som

är främmande och spännande och det vi har gemensamt! ANNA BRAW, REDAKTÖR FÖR UPPDRAG MISSION

krönika

Mekele i Etiopien.

BILD: JOHNNY GOITOM, UNSPLASH

krönika

Allt är inte alltid som man hade tänkt sig finns det något som omges av mer för utfattade meningar än mission? Jo, det gör det helt säkert. Men som missionsvetare från Upp sala använder jag gärna den engelska benäm ningen på vårt ämne, World Christianity and Interreligious Studies, när någon frågar om min akademiska hemvist. På så vis undviker jag ordet mission och kommer undan en och annan av de där alltför enögda utläggningarna som jag skulle tro att alla missionsvetare får sig till livs då och då: ”Jaha, du har doktorerat, vad spännande. Vad skrev du om?” ”Ja, verkligen spännande! Jag skrev om hur människor och religioner från världen bort om västerlandet representerades i Evangeliska fosterlandsstiftelsens Missions-Tidning.” ”Oj, det måste ha varit väldigt rasistiskt!” Ungefär så brukar det låta. Och det är inte konstigt, för det är den allmänna bilden av mission. Att de rasistiska och eurocentriska strukturerna är legio och att missionen är full av berättelser som osynliggör och marginali serar ”den Andre” råder det ju heller ingen tvekan om. Så är det.

Men det är inte hela berättelsen. Den är istället fylld av blandade budskap och berättelser som förmedlar ett ”å ena sidan, å andra sidan”. vi lever i en tid när behovet att försvara insikten om tillvarons komplexitet är akut. Po pulismen och de enkla förklaringarna vinner mark. Trump, Bolsonaro och Åkesson är tre av många som spelar på okunskap och på människors längtan efter enkla förklaringar och orsakssamband. Samtidigt kan man ana en motsatt trend som en reaktion mot förenklingar och enögd het. Ett exempel är professor Hans Roslings Factfulness som gjorde succé när den kom för några år sedan, ett annat är epidemiologen Emma Frans bok Larmrapporten. Båda är skrivna med syftet att utifrån en god veten skaplig tradition göra upp med våra fördomar och med enögda eller direkt felaktiga före ställningar. Också inom missionsvetenskapen finns en stark tradition av att belysa komplexiteten i missionens berättelser. berättelsen om missionen formades till stora delar under några decennier på var sida om förra sekelskiftet. Med den växte också bilder av den Andre och ”världen bortom västerlandet” fram hos den svenska allmänheten. Missionslitteraturen och missionsperiodican – alltså missionstid ningar av olika slag – tillhörde vid denna tid populärlitteraturens storsäljare och fick på så vis en mycket betydelsefull roll som förmedla re av omvärldsbilder. Kanske bör den rentav betraktas som den mest inflytelserika genren

n r 4

2021

uppdrag mission

krönika Allt är inte alltid som man hade tänkt sig

FAKSIMIL UR MISSIONS-TIDNING UR EFS ARKIV

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021 BILD: DANIELE LEVIS PELUSI, UNSPLASH

krönika Allt är inte alltid som man hade tänkt sig

i en tid då okända folk och världar för första gången tog form för de flesta svenskar. Missionstidningarna lästes i slott och koja och användes inte sällan som högläs ning i bönhus, vid syjuntor och i söndagsskolor. De öppnade dörren mot världen. Om vi idag har en alltför förenklad bild av missionen och av hur den bidrog till att forma vår bild av den Andre tappar vi en väsentlig bit av vår historia. Utan nyanserna i historien missar vi en viktig pusselbit när vi försöker förstå vår samtid och forma vår framtid. en av de större tidningarna vid denna tid var Evangeliska fosterlandsstiftelsens Missions-Tidning som, lite beroende på hur man räknar, under en period hade den fjärde största svenska tidningsupplagan, alla kate gorier. Och den är ett av många exempel på hur missionen bidrog till att skapa bilder av såväl närhet som distans, av syskonskap så väl som den egna överlägsenheten. Där skrivs berättelser fram, berättelser som osynliggör människor från de så kallade missionsfälten, men också berättelser som lyfter fram och tecknar riktiga personer med namn, historia, känsloliv, familjer, begåvningar och kunskaper. efs första missionsfält låg i Östafrika, det som idag är Eritrea och Etiopien. En av de mest kända östafrikanerna i Missions-Tidning är Onesimus Nesib. Han läste teologi på Jo hannelund i Sverige och hade under ett långt liv en viktig roll i missionens arbete. Han skri ver bland annat själv i Missions-Tidning. För läsaren blir det tydligt att han är en kompetent

medarbetare, älskad och respekte rad av de svenska missionärerna. Onesimus Nesib är en vän och bro der, men också ”en av våra swarta bröder” (min kursivering). Om man sätter på sig de postkoloniala glasögonen anar man med denna markering om hans hud färg en viss ambivalens, en distans eller tvekan. Berättelsen blir med ens lite mer komplicerad. en annan berättelse är den om den And res religion, om de ortodoxa, om hinduismen, islam eller katolicismen. Här är tonen vanligen mörk, och det är mycket långt till dagens reli gionsekumenik, till Krister Stendahls ”heliga avund” och till den receptiva ekumenikens motto ”vad behöver jag, i min tradition, lära mig av den Andres tradition?”. Men även då, bland alla de hårda orden om gudstjänsternas oväsen eller formalistisk religiositet, dyker det upp nyanser. Också mus limer kan ge uttryck för en uppriktig fromhet, och de svenska missionärerna kan beskriva vänskapsrelationer med hinduer. I det som först framstod som en svartvit bild skymtar nyanser. att studera mission ur ett vetenskapligt perspektiv är viktigt. I en värld där det mångfa cetterade ofta får stryka på foten för det enkla måste vi värna den nyfikna vetenskaplighet som inte väjer för berättelser som rymmer ett ”å ena sidan, å andra sidan”. Som inte räds det besvärliga i att allt inte alltid är så som man först hade tänkt sig, eller som man ville att det skulle vara. n

BILD: PRIVAT

robert odén disputerade 2012 i missionsvetenskap på avhandlingen Wåra swarta bröder – representationer av religioner och män niskor i Evangeliska fosterlandsstiftelsens Missions-Tidning, 1877–1890. Han är sedan 2019 lärare på Botkyrka folkhög skola och har tidigare varit rådgivare för teologi och religion och utveckling på Svenska missions rådet. n r 4

2021

uppdrag mission

intervju

En dörr stod öppen Välkomnandet blev en av orsakerna till att Ann Aldén doktorerade i missionsvetenskap i Lund. INTERVJU ANNA BRAW

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021 BILD: PLUM VILLAGE COMMUNITY OF ENGAGED BUDDHISM, PVCEB

intervju En dörr stod öppen

BILD: MATHIAS JOHANSSON

– det var en inkluderande miljö, säger Ann Aldén. Han försökte bygga upp ett forskar seminarium, det var ett nytt ämne, han försökte skapa något. Och vi fick vara delar av ett större sammanhang: åk på det, följ med på det här, kom och var med! Han öppnade dörren på vid gavel, och världen låg framför mina fötter.

LÄS ANN ALDÉN

Religion in dialogue with late modern society – a

constructive contribution

to a Christian spirituality informed by Buddhist-

Christian encounters

(Lunds universitet 2004, P. Lang, Studien zur

interkulturellen Geschichte des Christentums 2006)

Uppdrag: Mission –

berättelsen om en inte

alltför självupptagen kyrka

(Arcus 2005)

Mission i vår tid – här och nu är allting möjligt (Verbum

2014)

Thich Nhat Hanh leder en

meditationsvandring 2014.

förste professorn Redan före förra sekelskiftet arbetade Lunds Missionssällskap för att Lunds universitet skulle satsa på missionsvetenskap och få en professur i ämnet. Vid millennieskiftet kom norrmannen Aas ulv Lande, som tidigare hade arbetat i bland annat Japan, till professuren som sällskapet kunde vara med och finansiera genom en sär skild fond och ett avtal med universitetet. Mis sionsvännernas dröm hade blivit verklighet. Ann Aldén, nu kyrkoherde i Jönköping, blev en av Aasulv Landes första doktorander. – Jag prästvigdes för Växjö stift 1991, och vi flyttade till Lund för att min man skulle doktorera i etik, berättar hon. Han inspirerade mig. När jag prästvigdes tänkte jag: å, vad skönt, jag ska aldrig mer läsa en kurs. Men när vi kom tillbaka till Lund, och när jag såg vilka intressanta sammanhang han blev en del av, blev det istället: jag måste få läsa. ”här finns liv” Ett engagemang för Lutherhjälpen hade hon haft länge, berättar hon, och det hade också lett till ett intresse för kyrkan utanför Sverige: – Det var något med tolkningen av kristen tro i andra delar av världen. Jag kände att här drar en källåder fram, här finns liv, här finns sav. Det ser jag när jag tittar tillbaka och försöker förstå. Det var andra kristendoms tolkningar, men det var också andra kulturer och andra religioner.

Missionsvetenskapen var alltså ett nytt och ganska litet ämne vid den här tiden, så den behörighet som krävdes av en präst som ville bli doktorand var kyrkohistoria. – Det var rätt slitiga år och en stor satsning, men längtan hade ju vuxit, och jag kunde inte tänka mig något annat. Jag läste missionens historia som en del av kyrkohistorien, och det var ju så fruktansvärt intressant att se hur kris tendomen hade gått över världen i tid och rum.

tydlig bild Aasulv Landes arbete i Japan hade väckt hans intresse för buddhismen, och när Ann Aldén hade sökt och fått sin doktorandtjänst bör jade hon på allvar arbeta med ett ämne som låg nära hans: hon studerade en jesuitprästs arbete på Sri Lanka och en buddhistmunks arbete i Frankrike. Aloysius Pieris hade grun dat Tulana Research Center for Encounter and Dialogue, och runt Thich Nhat Hanh hade Plum Village Community of Engaged Budd hism uppstått, så det fanns platser att besöka. – Jag hade massor av läskurser men också flera perioder på Sri Lanka och i Frankrike. Det var en fantastisk tid. Jag visste att jag hade de fyra åren, och jag var oerhört motiverad och hade en ganska tydlig bild av hur jag ville arbeta, så jag la i femmans växel och arbeta de innan barnen vaknade. Bibliotekarierna i Bjärred, där vi bodde, tog hem i stort sett all litteratur jag behövde. Att Aasulv Lande bjöd med sig sina stu denter och doktorander in i sina akademiska vänkretsar och dialogforum blev också viktigt för Ann Aldéns avhandlingsarbete. – Jag var nog väldigt inriktad på mitt arbete, men konferenserna var ett privilegium, och alla Aasulv Landes kontakter var en bonus. Vi var värdar för en konferens med European Network for Buddhist-Christian Studies, och ett tu tre drogs jag in i ett sammanhang som

n r 4

2021

uppdrag mission

intervju En dörr stod öppen

BILD: ANTON LECOCK, UNSPLASH

var kolossalt spännande. Jag kunde skapa mitt eget arbetslag och sitta hemma och ha kontakt med så många människor, både forskare och praktiker, inte bara med dem jag kände på ctr i Lund. Helene Egnell och Kajsa Ahlstrand i Uppsala, ett benediktinkloster utanför Mün chen, det europeiska nätverket … Elisabeth Harris i England och John May på Nordirland hjälpte mig mycket.

fanns i strukturerna Avhandlingen fick titeln Religion in dialogue with late modern society – a constructive con tribution to a Christian spirituality informed by Buddhist-Christian encounters och var klar

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

2004. Två år senare gavs den ut av ett tyskt akademiskt förlag. Hade allt blivit som Ann Aldén hade tänkt sig? I stort sett, men i ett forskningsarbete där man möter människor kan det ju bli så att planer måste ändras. – Aloysius Pieris arbete på Sri Lanka var så spännande. En av hans tankar är att kons ten kan vara en plats för dialog. Med Thich Nhat Hanh var det svårare – jag tog kontakt flera gånger, på olika sätt, jag åkte till usa och England, men han ville inte träffa mig. Till Plum Village var jag välkommen, och först där förstod jag att det han ville berätta fanns där, i strukturerna. En del av kontakterna i avhandlingsarbetet resulterade i vänskaper. – Alysius Pieres är en viktig teolog för mig. På Sri Lanka fick jag vänner, och platsen där och Plum Village i Frankrike blev också väl digt viktiga för mig. Jag har tänkt mycket på hur buddhismen kan inspirera min kristna tro.

intervju En dörr stod öppen

Nanuoya på Sri Lanka.

metablick Kan man ta missionsvetenskapen med sig till baka in i en prästtjänst efter disputationen? Ann Aldén beskriver hur åren i Lund har på verkat hennes arbete på flera sätt: – Avhandlingen har varit helt avgörande för mig som teolog och för mitt fortsatta arbete i Svenska kyrkan. Först blev jag rekryterad till en tjänst på stiftskansliet i Växjö för att arbeta med mission, och senare, när jag ar betade i Västra Skrävlinge i Malmö, fick jag ju möjlighet att omsätta mycket i praktiken. Men doktorandstudierna kan också ge en ett slags metablick för innehåll, en känsla för det hantverk som det är att organisera material. Religionsmötena i Rosengård – Västra Skrävlinge församlings mer kända namn – var både lika och olika dem som äger rum på Tulana-centret och i Plum Village. Det blev ett slags fortsättning på doktorsavhandlingen. – Jag hade ju mest fokus på hur vi som krist na skulle tänka på oss i mötet med andra reli gioner. Men mitt intresse är hur vi gör teologi och uttrycker oss i en värld där människor tror olika. Hur gör vi det med integritet och respekt? Först blev det en liten bok, Uppdrag: Mission – berättelsen om en inte alltför självupptagen

kyrka, sedan en större, Mission i vår tid – här och nu är allting möjligt. – De är en kombination av mina studier och den praktiska verkligheten i Malmö, säger Ann Aldén.

”smålands Jerusalem” Sedan några år är hon kyrkoherde i Jönkö ping, en stad som hon gärna beskriver med ett gammalt uttryck: ”Smålands Jerusalem”. – Den öppenhet som jag fick, och trygghe ten i min egen tro, finns med mig här också. När jag installerades här talade jag om att åter erövra det uttrycket, för det är mer relevant nu än någon gång tidigare. Ann Aldén talar om mission som en sänd ning med två delar. – Det finns en sändning, ett uppdrag, som alla människor delar. Vi är sända till varandra. Det vi kan göra tillsammans bör vi inte göra var för sig. Och så finns en sändning som vi får lov att kalla för vår, vi som vill vara kristna. Vi är sända att berätta, sända att förkunna Kristus. Hon säger att sändningens två delar hjälper henne att sortera bland det som behöver göras. – Somligt gör vi tillsammans med männi skor av annan tro och ideologi. Annat gör vi utifrån kyrkans självförståelse att evangeliet angår alla. Vi kan frimodigt och tillsammans med andra arbeta för en bättre värld. Och lika frimodigt förkunnar vi Kristus, firar gudstjänst och delar den berättelse som är vår. I mötet med människor av annan tro behöver vi inte söka en minsta gemensamma nämnare. Nej, låt oss dela med oss frimodigt av vår berättelse och på samma gång nyfiket lyssna in hur män niskor tänker och tror i andra trossamfund. n

n r 4

2021

uppdrag mission

enkät

”Ett nytt sätt att tänka” Vad är missionsvetenskap? En rad forskare hjälps åt att skapa en bild genom att berätta om sina respektive projekt och arbetsuppgifter.

uppdrag mission nr 2 2021

Guatemala City. BILD: EDUARDO ZATIA JJO, UNSPLASH

enkät ”Ett nytt sätt att tänka”

KENNETH ROSS

LOTTA GAMMELIN

CHAMMAH J KAUNDA

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PROFESSOR VID

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR DOKTORAND

ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PROFESSOR VID

ZOMBA THEOLOGICAL COLLEGE I

I ÄMNET GLOBAL KRISTENDOM

UNITED GRADUATE SCHOOL OF

MALAWI OCH BITRÄDANDE PASTOR

OCH INTERRELIGIÖSA RELATIO-

YONSEI UNIVERSITY I KOREA OCH

I EN FÖRSAMLING SOM HETER

NER VID LUNDS UNIVERSITET.

PINGSTPASTOR

BEMVU PARISH OCH SOM TILLHÖR

JUST NU HÅLLER JAG PÅ MED DET

CHURCH OF CENTRAL AFRICA

SISTA PÅ MIN AVHANDLING OCH

PRESBYTERIAN

ARBETAR OCKSÅ HELTID PÅ FELM,

n n n Jag är redaktör för Edin-

burgh Companions to Global Chris-

tianity, en bokserie på tio böcker. De

ges ut av Edinburgh University Press.

Vi ska precis trycka den femte, Christianity in Oceania. Så vi har kommit halvvägs nu!

DEN EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKANS MISSIONSORGANISATION I FINLAND, SOM RÅDGIVARE FÖR DIAKONI.

n n n I min forskning undersöker

jag relationen mellan helande och

genus i en neokarismatisk, friståen-

LEVINO LIEGISE ÄGNAR MIG ÅT: ÄR DOKTORAND VID OXFORD CENTRE FOR MISSION STUDIES I OXFORD I ENGLAND SEDAN 2018. INNAN DESS VAR JAG STUDENTPRÄST PÅ ALDER COLLEGE I

n n n Jag arbetar tvärvetenskap-

ligt i en global kontext med flera

olika perspektiv, däribland politiska

studier, filosofi, missionsvetenskap och pentekostala studier.

Nu i maj kom en bok som jag har

KOHIMA I NAGALAND I INDIEN I UNGEFÄR FYRA ÅR. ETT TAG FORTSATTE JAG DÄR PÅ DELTID, MEN DET SENASTE ÅRET HAR JAG VARIT TJÄNSTLEDIG DÄRIFRÅN FÖR ATT BLI KLAR MED MIN DOKTORSAVHANDLING. JAG

varit redaktör för, Religion, Gen-

ARBETAR OCKSÅ EN DEL MED UN-

Lexington Books i USA. I november

EGEN FÖRSAMLING OCH I ANDRA

der, and Wellbeing in Africa, ut på

DERVISNING OCH PREDIKAR I MIN

förra året kom African Theology,

FÖRSAMLINGAR.

de församling i Mbeya, en stad i söd-

Philosophy, and Religions – Celebra-

tog jag chansen att arbeta tillsam-

är etnografi, och det innebär att jag

tion, som jag har varit redaktör för

yrkesarbetande kvinnor i Nagaland

sedan länge, och skriva en malawisk

der, deltog i församlingslivet, samta-

och samma månad kom Competing

Livet i vårt moderna samhälle är

När covid-19 slog till förra året

och vårt college stängdes i ett halvår

mans med Klaus Fiedler, min kollega kyrkohistoria som sträcker sig mel-

lan 1860 och 2020, så vi tog vara på

nedstängningen så gott vi kunde. En annan spännande sak som

händer nu är att ett teologiskt

sällskap har grundats med målet

att samla universitet och högskolor

från hela Malawi för att bilda en nationell teologiakademi.

ra Tanzania. Den metod jag har valt bodde i Mbeya i ungefär nio måna-

lade med församlingsmedlemmar-

JOHANNES ZEILER OCH MIKA VÄHÄKANGAS ÖVERSÄTTNING ANNA BRAW OCH JOHANNES ZEILER BILDER PRIVATA DÄR INGET ANNAT ANGES

tillsammans med Julius M. Gathogo,

n n n Min forskning handlar om

och deras sätt att tolka tillvaron.

for Caesar: Religion and Politics in

ett liv i flera världar samtidigt, och

gjort redaktörsarbetet tillsammans

uppdelad och splittrad. För en kristen

det kan få människan att känna sig

na i informella sammanhang och

Post-colonial Zambia, där jag hade

om mina observationer under

med Marja Hinfelaar.

Jag spelade också in långa intervjuer

Genders, Sexualities, and Spiritualities

ska har flera identiteter fungerar bra

is a Temple of the Holy Spirit’.

sen. För att förstå den bättre samlar

betar med handlar om pentekosta-

arbetande kvinnor i Nagaland och

gjorde detaljerade fältanteckningar gudstjänster och helandesamlingar.

med människor som deltog i min

undersökning, både församlings-

medlemmar och församlingsledare. I min avhandling analyserar jag

hur den här församlingen ser på ENKÄT ANNA BRAW,

ting John Samuel Mbiti’s Contribu-

Tidigare under året kom också

in African Pentecostalism: ‘Your Body

Ett långsiktigt projekt som jag ar-

jag in livsberättelser från yrkes

analyserar dem. Eftersom mer än 95

det gäller den pentekostala teolo-

är kristen tror jag att min forskning

global kontext som alltmer präglas

fräscht, och kristet, perspektiv på det

är att hitta ett nytt sätt att tänka när

på helande i relation till det större

gins syn på våra fysiska kroppar i en

tionella helandemetoder.

av en helhetssyn på hela skapelsen.

sammanhanget där det finns tradi-

tillsammans med den här upplevel-

lism, kropp och andlighet. Mitt mål

helande och sjukdom, och jag ser också på den karismatiska synen

kan det vara en upplevelse som är

svår att hantera. Idén att en männi-

procent av befolkningen i Nagaland kommer att kunna bidra med ett

som många människor upplever. n r 4

2021

uppdrag mission

enkät ”Ett nytt sätt att tänka”

BOKYOUNG PARK ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PROFESSOR VID PRESBYTERIAN UNIVERSITY AND THEOLOGICAL SEMINARY I SEOUL I KOREA OCH ORDINERAD PASTOR I PRESBYTERIAN CHURCH OF KOREA – TIDIGARE HAR JAG ARBETAT I FÖRSAMLINGAR OCH ANSVARAT

historia i Rwanda eftersom den har

dela med sig av evangeliet i covid-

protestantiska kyrkorna där. Att den

av våra informanter säger att den

och gick över nationsgränser är också

väckelsen och att den kom att förnya

jade i de anglikanska, brittiska missio-

av de principer som hade slagits

ett där jag undersöker nya sätt att

19-tider och ett där jag har arbetat

med Horace Underwoods holistiska

ARBETE MED MÄNNISKOR MED FUNKTIONSVARIATIONER. NU PREDIKAR JAG I OLIKA KYRKOR OCH HÅLLER FÖREDRAG OM MISSION FÖR FÖRSAMLINGSMEDLEMMAR.

n n n Jag har nyligen startat en

både var samfundsöverskridande

var en fortsättning på den tidigare

eller återuppliva den tidigare – några

utsätts för lidande.

närernas arbete, bland ugandier

fast under den första hade kommit

Missionary Societys arbete och,

eller försummades helt enkelt av

Mission. Ruanda Mission la stor vikt

informanter säger att det var en helt

om mission i tider när människor

FAITH K. LUGAZIA ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PROFESSOR VID UNIVERSITY OF IRINGA I TANZANIA DÄR JAG FÖRELÄSER OCH HANDLEDER STUDENTER OCH DOKTORANDER. JAG ÄR OCKSÅ PRÄST I DEN LUTHERSKA KYRKAN I TANZANIA, ELCT, MED ANSVAR

Fellowship, som ska arbeta med

COUNCIL OF TANZANIA HAR HÄR

dem med mentorer som kan rusta

MED KAPELLETS GUDSTJÄNSTFI-

demiskt arbete med att bearbeta

DEL AV STUDENTPRÄSTARBETET

teologiskt och för att kunna arbeta i

DESSUTOM ATT JAG ARBETAR DIA-

FÖR KAPELLET SOM CHRISTIAN

och rwandier som var med i Church

från början av 1930-talet, i Ruanda

vid det personliga mötet med Jesus

Kristus – det var en motreaktion mot

att betraktas som gammalmodiga

den nya väckelsens deltagare. Andra

ny sorts väckelse eftersom den hade

sitt fokus på den heliga Anden, och

den sorts kristendom där det viktiga

de säger också att samma fenomen

inte talas om personlig omvändelse

särskilt i andra delar av Afrika.

är kyrkotillhörigheten och där det och förvandling.

Den östafrikanska väckelsen bör-

dök upp i andra delar av världen och Mitt syfte med det här forsk-

ningsprojektet är att berätta för

jade i Gahini i Rwanda när den heliga

troende i och utanför Rwanda att

kristna att de, trots att de var troen-

är något som alla troende, utan

Jesus och hans budskap som är att

politiska ställningstaganden inom

blivit övertygade om att det var sant

kvinnor. Det har gått så långt att

sig genom att bekänna sina synder

som kvinnor spelade i den väckelse

orienterade församlingen i en

ATT PREDIKA GÖR JAG DET.

att hålla fast vid Jesus under resten

senare fick namnet den östafri-

perspektiv på evangelisation och

n n n Just nu arbetar jag med ett

bestämde sig för att dela med sig av

historieskrivningen.

unga akademiker i Korea och förse

OCH FÖR ATT HÅLLA KONTAKTEN

dem med det de behöver för aka-

RANDE FÖRSAMLING – DET ÄR EN

koreanska erfarenheter av mission

PÅ UNIVERSITET, OCH I DET INGÅR

internationella sammanhang.

KONALT MED MÄNNISKOR SOM BE-

och genusstudier, den missions

TILL ANDRA FÖRSAMLINGAR FÖR

Mitt forskningsfokus är missions-

koreansk kontext och ett holistiskt

HÖVER HJÄLP. NÄR JAG BLIR KALLAD

Anden uppenbarade för en grupp

de, inte hade tagit till sig den del av

leva enligt Guds bud. När de hade

ville de återuppliva sin tro, omvända

trots att detta att sprida evangeliet undantag, har fått i uppdrag, så har den kristna kyrkan länge utestängt deras namn inte nämns. De roller

och be om förlåtelse, och de lovade

som började i Gahini och som

av sina liv. De som hade omvänt sig

kanska väckelsen finns inte med i I min forskning har jag också

kyrkotillväxt i en koreansk kontext.

projekt som heter ”The East African

sina upplevelser av Jesus Kristus till

ansk holistisk missionsvetenskap.

nesses in Rwanda from 1930–1970s”.

och Tanzania – det är därför som den

som väckelsen kom med eftersom

med den senaste tiden här i Korea

mycket viktig del av kristendomens

den östafrikanska väckelsen.

got som inte längre var bara privat.

Jag hoppas kunna utveckla en koreDe projekt som jag har arbetat

annan väckelse rum i Rwanda. En

fascinerande. Den utvecklingen bör-

organisation, Korean International

Association for Mission Studies

påverkat så många människor och de

missionssyn och det han har skrivit

FÖR BLAND ANNAT UNGDOMSARBETE, BARNGRUPPER OCH VÅRT

I början av 1970-talet ägde en

är ett om gästfrihet och helande,

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

Revival: Voices of the Neglected Wit-

Den östafrikanska väckelsen är en

invånarna i Uganda, Kenya, Burundi

väckelse som började i Gahini kallas

dokumenterat den andliga förnyelse den gjorde den kristna tron till nå-

BILD: ROINE MERCURIO

Människor blev evangeliets vittnen

Som missionsvetare från Uppsala

gjorde gemensamma insatser för

nytta av min tvärvetenskapliga

i det offentliga, i samhället, och

universitet har jag väldigt god

att berätta om det frälsningsarbete

verktygslåda, inte minst i mötet

ningsresultaten är en påminnelse

globala Syd. Kyrkornas roll och

som den treenige Guden gör. Forsk-

enkät ”Ett nytt sätt att tänka”

och samspelet med kyrkor i

om hur viktigt det är med de tros-

funktion i samtiden, deras bidrag

omvändelse, metanoia. Jag tycker

till andra trosutövare och sätten

till kristna i Rwanda att ta fasta på

måste studeras ur flera perspektiv

EMERITUS VID CATHOLIC THEO-

och tillämpa den i Rwanda och

historiska, teologiska, etnografiska,

USA OCH MEDLEM I KYRKORNAS

hälsosam kyrka.

metoder och perspektiv på delvis

WORLD MISSION AND EVANGE-

deltagande observationer utgör

GUDSTJÄNSTER I THE ST. GILES

upplevelser som kommer av verklig också att de kan vara en uppmaning

till samhällsbygget, relationer

de väljer att fira gudstjänst på

”den östafrikanska väckelsemodellen”

samtidigt. Här kombineras ofta

Östafrika i sitt arbete för en frisk och

ekonomiska och antropologiska

JOHANNES ZEILER ÄGNAR MIG ÅT: ÄR TEOLOGISK SEKRETERARE VID AVDELNINGEN FÖR KYRKOLIV PÅ KYRKOKANSLIET I UPPSALA

n n n Jag rör mig nästan dagligen

helt nya sätt. Intervjuer och

STEPHEN BEVANS ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PROFESSOR LOGICAL UNION I CHICAGO I VÄRLDSRÅDS COMMISSION ON LISM OCH LEDER REGELBUNDET

ofta en viktig del av källmaterialet

FAMILY MASS COMMUNITY, EN

och arkivmaterial.

SKAP I OAK PARK I ILLINOIS.

även framgent att vara föremål för

för den kyrka som har mission som

tillsammans med både litteratur

Mission som vetenskap kommer

omfattande diskussion och debatt

LEKMANNAD RIVEN TROSGEMEN-

n n n Jag skriver en bok, en teologi

sitt hjärta. Den heter Community of

både i Sverige och utomlands.

Missionary Disciples – The Continu

syften och relevans är lika många

missionsbaserad ecklesiologi är, som

missionsvetare hävdar att missions-

färdig utan alltid svarar på det som

att utveckla metoder och strategier

Jag fortsätter också med att utforska

att vi i Sverige i framtiden satsade

samhet, medan andra slår vakt

tisk dialog”. Vi försöker ju se var och

missionsstudier och interreligiösa

och institutionella självständighet

i gränslandet mellan kyrkan och

akademin, både i Sverige och utom

Anspråken på forskningsuppgiftens

lärande, gemensam reflektion och

som forskarsamhället i stort. En del

och nationsgränser är en så oerhört

vetenskapens primära uppgift är

lands. Frågorna om ömsesidigt

erfarenhetsutbyte över konfessions-

viktig angelägenhet för den eku-

meniska rörelsen. Jag skulle önska

för kyrkornas egen missionsverk-

ing Creation of the Church. En

jag ser det, en där kyrkan aldrig är

Gud gör, missio Dei, i världen.

grunderna och dynamiken i ”profe-

mycket bredare på olika former av

om forskarnas akademiska frihet

hur den heliga Anden arbetar och

studier, inte bara kyrkorna emellan

gentemot de kyrkor och grupper av

världen, och jag vill visa att profetisk

utan också i samspel med andra religiösa trossamfund.

kristna de vill studera.

inspirerar till profetisk handling i

dialog har sina rötter i spiritualitet och kontemplation.

n r 4

2021

uppdrag mission

BILD: PETER KENNY-WCC

enkät ”Ett nytt sätt att tänka”

ESTHER MOMBO ÄGNAR MIG ÅT: ÄR PROFESSOR VID ST. PAUL’S UNIVERSITY I NAIROBI I KENYA. JAG UNDERVISAR I KYRKOHISTORIA, GENUSVETENSKAP OCH PANDEMISTUDIER PÅ DEN TEOLOGISKA FAKULTETEN. JAG HANDLEDER OCKSÅ DOKTORANDER OCH STUDENTER PÅ VÅRA MASTERPROGRAM. MINA STUDENTER ARBETAR MED ÄMNEN INOM TEOLOGI OCH MILJÖ, HÄLSA OCH HELANDE I DE ETABLERADE KYRKORNA I AFRIKA OCH KVINNOR SOM HAR ANSVARET FÖR BARNBARN SOM HAR FÖRLORAT SINA FÖRÄLDRAR I HIV. JAG ÄR INTE PRÄSTVIGD MEN UTBILDAR STUDENTER SOM SKA ARBETA I KYRKAN. MINA STUDENTER KOMMER FRÅN FLERA OLIKA SAMFUND OCH UTBILDAR SIG FÖR ATT VIGAS ELLER SÄNDAS I SINA RESPEKTIVE SAMFUND. JAG ÄR OCKSÅ MED I THE CIRCLE OF CONCERNED AFRICAN WOMEN THEOLOGIANS, EN ORGANISATION FÖR AKADEMIKER, AKTIONSFORSKARE SOM ARBETAR LOKALT OCH LÄRARE DÄR VI ARBETAR MED FRÅGOR OM HUR OLIKA TRADITIONER, TEXTER OCH TOLKNINGAR SOM HAR MED RELIGION ATT GÖRA PÅVERKAR KVINNOR, MEN OCKSÅ MED ATT FÖRA FRAM PERSPEKTIV SOM BEMYNDIGAR ALLA GENUS

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

OCH ALLA SAMMANHANG DÄR DET FINNS MÄNNISKOR SOM VILL

Esther Mombo använder är gender based violence, red:s anm).

Det är inte bara hungern som har

blivit uppenbar – covid-19 har också

Covid-19 gjorde att osäkerhet

synliggjort en rad stora problem i re-

n n n Under det senaste året har

som vi redan hade. En stor andel av

alla länderna såg en ökning av våld i

bege oss ut och bedriva forskning på

informella bosättningarna hade inte

tvingades stanna i sina hemmiljöer

lever redan i påtaglig fattigdom, och

situationer – det kan vara ekonomisk

redan fanns och ökade på känslan

– ökar fallen av könsbaserat våld, och

uttalande som har hörts så många

Det verkar som om de destruktiva

FRÄMJA RÄTTVISA.

covid-19 gjort att vi inte har kunnat

plats. Jag har undervisat på distans

och deltagit i olika webbinarier. Ge-

nom distansundervisningen har jag

fått lyssna till studenternas diskus-

sioner om hur covid-19 har påverkat

deras hemorter och de sammanhang

som de hör till. Liksom de tidigare

och ängslan lades till de utmaningar

invånarna i de afrikanska urbana

möjlighet att stanna hemma – de covid-19 förvärrade den oro som

av osäkerhet. Därifrån kommer det gånger: ”Innan corona dödar oss

lationerna mellan könen här. Nästan

nära relationer när män och kvinnor under en längre period. I alla nöd

kris, konflikt eller pandemi som HIV

de som får lida är kvinnor och barn.

sociala normer och ojämlikheter

pandemierna, HIV till exempel, har

kommer hungern att göra det.”

vårt samhälle synliga. Två av dem är

som redan var en utmaning, men

finns i patriarkatets hegemoni.

könsbaserat våld (det uttryck som

ut och leta efter mat varje dag.

som jag har lett har vi samtalat om

covid-19 gjort många utmaningar i

ett ökat antal hungerkatastrofer och

Covid-19 förvärrade den matbrist

människor klarade sig genom att gå

som redan finns förstärks under

varje pandemi. Orsakerna till detta Under de webbaserade lektioner

enkät ”Ett nytt sätt att tänka”

de här problemen. Många av mina

För det andra konstaterade vi

matbristen och kommer i kontakt

bekräftelse på att vi alla är män-

studerar teologi gick vi till Bibeln

Logos, ordet, och Sofia, visdomen,

och könsbaserat våld. Vi läste och

niska och bodde bland oss”, läste

studenter är också påverkade av

också att inkarnationen är en

med könsbaserat våld. Eftersom vi

niskor – i Kristus blev ju både

igen för att läsa om både hunger

människa. ”Och Ordet blev män-

satte fokus på skapelsen och på

vi i Johannesevangeliet 1:14.

och tjänst. Vi ställs inför sexistiska

sörjde och led tillsammans med de

YEE THAM WAN

olämpningar som kan vara subtila

karnationen är Guds bekräftelse av

HELTIDSTJÄNST SOM LEDARE

hur patriarkatet är medskyldigt och

och man har gemensam och delar

SEMINARY (APTS) – DET ÄR ETT

inkarnationen i relation till Jesu liv

Kristus levde, åt, drack, sov,

delen av kristenheten är ”Globala

uttryckssätt, metaforer och för

människor han kom för att tjäna. In-

ÄGNAR MIG ÅT: HAR EN

och raffinerade, och vi måste se på

den mänskliga tillvaro som kvinna

FÖR ASIA PACIFIC THEOLOGICAL

sammantrasslat med detta som

med varandra.

en och samma gång.

geliet alla människors jämlikhet,

OCH VI HAR STUDENTER FRÅN

Bibelns böcker och särskilt tittat på

jämlikhet återställs genom evange-

ÄGNAR JAG MIG ÅT BAGUIO

inkarnationen och kyrkans uppgift.

alla människor jämlika, och i Guds

CHURCH, SOM MIN FRU OCH JAG

Moseboken 1:26–27, blev för oss

som gäller kön, etniskt ursprung,

DRYGT 15 ÅR SEDAN.

och rättvisa. Den utmanar både

ålder och religion påverkar inte

n n n Huvudområdena för min

att en människa har rätt att kränka

om den i Galaterbrevet 3:28.

asiastisk pentekostal-karismatisk

region utsätts för systematiska

är en möjlighet för oss, ett Kairos-

områden, och de har blivit mycket

finansierade förföljelser, så den

profetiska rättvisetraditionen för att

åren – historia, bibelvetenskap,

aspekten av min forskning är viktig.

erbjuda gottgörelse.

lingvistik och mycket annat möts.

fokus på Guds mission och uppdrag

inom den pentekostal-karismatiska

andra i Guds kyrka.

förövare, förmånstagare och offer på Studenterna och jag har utforskat

skapelsen, den profetiska traditionen, Skapelseberättelsen, särskilt Första

För det tredje understryker evan-

SOM UTBILDAR MISSIONÄRER,

och människans värdighet och allas

HELA VÄRLDEN. PÅ HELGERNA

liet. I den kristna gemenskapen är ögon är vi alla dyrbara. Olikheter

utgångspunkten för jämställdhet

samhällsklass, funktionsvariationer,

könsbaserat våld och uppfattningen

denna jämlikhet i Kristus – vi läste

en annan.

Först la vi märke till att det var

efter att Gud hade skapat mannen

och kvinnan såg han på det som han

hade gjort och sa att allt var mycket

gott – vers 31. På det sättet skapades

mannen och kvinnan jämlika och olika, och Gud var glad över det.

INTERNATIONELLT INSTITUT

Vår slutsats har blivit att covid-19

ögonblick när vi kan ta hjälp av den

tänka om, bygga upp på nytt och

INTERNATIONAL CHINESE VAR MED OCH GRUNDADE FÖR

syd” – Asien, Afrika, Latinamerika

– där jag också bor och arbetar.

Rörelsen växer enormt i Asien. Jag är malaysisk kines och undervisar och

tjänstgör som pastor i Filippinerna,

så jag får studera pentekostal

missionsvetenskap i Asien både utifrån och inifrån. Ibland är jag

deltagare, kulturellt och emotionellt, och ibland kan jag ta ett steg

tillbaka och hålla en objektiv distans. Trots att rörelsen växer så mycket

här, med stora ”mega churches”,

forskning är asiatisk teologi och kristendom. Det är spännande

mer tvärvetenskapliga de senaste teologi, interkulturella studier,

De regioner där det händer mest

befinner den sig fortfarande mitt i icke-kristna kulturer som kan

vara fientliga. Många kyrkor i vår

kulturella och till och med statligt ekumeniska och missionella

Rörelsen måste hålla fast vid sitt

och hitta sätt att samarbeta med

n r 4

2021

uppdrag mission

forskningspresentation

”Guds folk måste synas”

lokala missionsteologier som vetenskap TEXT ANITA YADALA SUNESON

BILD: ANITA YADALA SUNESON

forskningspresentation ”Guds folk måste synas” BILD: K. SAM MARK

Hur beskriver indiska kristna sin tro och sin syn på mission och på andra religioner? Anita Yadala BILD: K. SAM MARK

Suneson intervjuade medlemmar i fyra kyrkor och fick delvis överraskande svar. Mitt första möte med lokala missions teologier i Indien ägde rum i samband med att jag skulle skriva min C-uppsats i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet. Uppsatskursen inleddes för min del med en fältstudieresa till Bangalore i södra Indien. Där deltog jag i kyrkliga aktiviteter och intervjua de medlemmar i två pentekostala kyrkor om deras attityder till religiös mångfald. Som jag hade väntat mig fann jag en stark betoning på mission och varje kristen männi skas plikt att bidra till att sprida kristen tro. Jag fann också intressanta sätt att balanse ra detta mot risken att väcka ilska mot den kristna minoriteten. Bland annat var bönen en viktig metod för de indiska pingstvänner jag intervjuade. I stort sett överensstämde resultaten med mina förväntningar på pentekostal teologi. Jag fick också intressanta insikter i hur detta kan ta sig uttryck i praktiken i ett samhälle där kristna lever som en liten minoritet. nnn

förväntade skillnader När jag några år senare blev doktorand och fick chansen att fortsätta studera detta ämne på en högre nivå ville jag bredda materialet genom att också intervjua troende som var

med i ett äldre kristet samfund. Valet föll på Church of South India (csi), som är Indiens största protestantiska samfund. Jag förväntade mig att se skillnader i hur kristna från csi uttryckte sig om andra reli gioner och om kristen mission jämfört med hur deras trosfränder från de pentekostala kyrkorna gjorde det. Både i Sverige och i In dien hade jag nämligen mött uppfattningen att pentekostala kristna är mer missionsinriktade än de flesta andra kristna. Det jag hade läst om olika kristna traditioner i akademiska böcker och artiklar hade bekräftat detta. Sådan lit teratur förmedlar ofta bilden att kristna från äldre samfund är mer ljumma när det kommer till mission och evangeliserande, och att de istället prioriterar andra områden.

annorlunda på lokal nivå Teologer med bakgrund i Church of South India har blivit internationellt kända namn inom den akademiska teologin under både 1900-talet och 2000-talet. De har mycket sällan betonat sådan mission som syftar till omvändelse – istället har de skrivit om vikten av respekt för andra religioner och lyft fram religiös mångfald som ett positivt värde. Indis ka teologer har blivit experter på kristna för hållningssätt till religiös pluralism. Allt detta bidrog alltså till att jag förväntade mig att se

n r 4

2021

uppdrag mission

forskningspresentation ”Guds folk måste synas”

BILDER: ANITA YADALA SUNESON

tydliga skillnader mellan attityder till mission i en jämförelse mellan csi och de pentekostala kyrkorna. Men när jag påbörjade mina fältstudier som doktorand upptäckte jag snart att den missionsteologi som tar sig uttryck på lokal nivå skiljer sig stort från den som formuleras på teologiska högskolor och i böcker, artiklar och konferensbidrag av indiska teologer. I mitt forskningsprojekt intervjuade jag präster eller pastorer, lekmän och lekkvinnor. Vid en jämförelse mellan de båda kyrkotradi tionerna skilde sig csi-prästernas teologier tydligt från de pentekostala pastorernas, men bland deras församlingsmedlemmar fanns det många gemensamma drag i den missions teologi de berättade om. Medan prästerna inspirerats av sina teologiska studier till att betona sådant som frälsning i form av social och ekonomisk frigörelse och praktiskt sam arbete över religionsgränserna, stod frågan om frälsning till evigt liv i centrum för lekfolkets reflektioner.

oroade för fäderna De flesta av de människor jag intervjuade, både från csi och från de pentekostala kyrkor na, var fast övertygade om att kristendomen är den enda sanna religionen och att tron på Kristus är den enda vägen till frälsning. Medan frälsningsfrågan inom akademisk teologi inte

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

diskuteras lika flitigt nu som den gjorde för några decennier sedan är den fortsatt viktig för dessa praktiserande kristna. Flera av de män niskor jag intervjuade var till exempel oroliga för sina fäder och deras frälsning. I ett fall till hörde fadern ifråga samma kyrka som den son och svärdotter jag intervjuade, och han var till och med en flitigare gudstjänstdeltagare. Ändå uttryckte hans son tvivel över huruvida fadern tagit emot Kristus som personlig frälsare och var därför bekymrad över honom. I andra fall var fadern katolik eller hindu.

lever nära andra religioner Att flera av personerna i studien har hindu iska fäder vittnar om hur nära dessa kristna lever människor från andra religioner. De lever också i minoritet, i ett samhälle där hindu nationalismen växer, där det sedan länge finns ett stort motstånd mot konvertering och där våld mot kristna har varit ett växande fenomen under de senaste trettio åren. Att leva som kristen med stark tro på evan gelisationens nödvändighet och samtidigt vara medveten om riskerna som kristen mission medför innebär ett dilemma. De indiska krist na jag studerat har utarbetat strategier för att leva med detta dilemma. De viktigaste strategierna är dels att vänta på rätt tillfälle för att berätta om Jesus och den kristna tron, och dels att lita på bönens kraft att åstadkomma förändring. Att vänta på rätt tillfälle innebär ofta att avstå från att berätta om kristen tro för att undvika att irritera andra människor eller såra deras känslor. Men det gäller att ta vara på de tillfällen som faktiskt uppenbarar sig. Ett typiskt scenario är att en vän råkat ut för någon typ av problem, i form av till exempel sjukdom i familjen eller en äktenskaplig kris. Om den kristna då tar tillfället i akt att hjälpa sin vän genom att be Gud om hjälp i krisen

forskningspresentation ”Guds folk måste synas” BILD: ANITA YADALA SUNESON

kan två flugor slås i en smäll. Dels är det stor chans att vännens problem löser sig, och dels kan vännen genom detta övertygas om värdet av kristen tro och bli frälst till evigt liv. Dessa uppfattningar var utbredda bland de kristna jag intervjuade. Anita Yadala Suneson

FOTNOT: Anita Yadala

Suneson är vikarierande lektor i kyrko- och missionsstudier

vid Teologiska institutionen på

Uppsala universitet. Hennes

avhandling Indian Protestants and their Religious Others:

Views of Religious Diversity

among Christians in Bangalore

finns att ladda ned gratis

från Diva-portal.org. Lunds Missionssällskap var med och finansierade hennes

doktorandarbete.

glapp mellan teologierna Frälsningsfrågans fortsatta betydelse på lokal nivå var bara en av de många saker jag lärde mig genom mina fältstudier i Bangalore. Efter att jag avslutat fältstudierna bodde jag under flera år på annat håll i södra Indien. Jag bodde i mindre städer och på landsbygden och fick på nära håll bekanta mig med csi-församlingar där. Även då slogs jag av det glapp mellan aka demisk teologi å ena sidan och lokal, folklig teologi å andra sidan som mina fältstudier i Bangalore uppmärksammat mig på. Detta gäller förstås inte bara Indien. Just på grund av detta glapp är det viktigt att lokala, folkliga teologier får utrymme i aka demiska diskussioner. Jag tror på vikten av att göra vetenskap av de teologier som uttrycks i reflektioner och praxis i lokala församlingar, bland kristna som är engagerade i sin tro och i sin kyrka. Om teologin ytterst sett är till för Guds folk måste Guds folk också synas i teo login. Här kan en missionsvetare som jag bi dra genom att låta lokala röster höras i den vetenskapliga diskussionen och skriva om hur människor faktiskt tänker, utanför elfen benstornen. På så sätt kan jag lägga min bit

BILD: JILL BJÖRKMAN

till en brygga mellan den akademiska elitens och gräsrötternas teologier. Det ser jag som en viktig del av mitt uppdrag som forskare.

visa respekt för andra En annan anledning till att det är viktigt att göra vetenskap av detta ämne är att en väster ländsk läsekrets har något att lära av indiska kristna. De kristna som jag har intervjuat le ver sedan barnsben i en kontext som präglas av en religiös och kulturell mångfald som för de flesta svenskar fortfarande är främmande. Som en av mina intervjupersoner uttryckte det möter de andra religioner så fort de kliver ut på gatan. De lever också med en medvetenhet om den kristna minoritetens utsatthet i Indien. Dessa omständigheter påverkar missionen i både tanke och praxis. Jag tror att västerländska kristna, som i de flesta fall är vana vid en trygg majoritetsposi tion, kan lära sig något av dessa indiska krist na. Inte minst av hur de balanserar sin starka kristna övertygelse med behovet av att visa respekt för människor som har en annan tro. n

n r 4

2021

uppdrag mission

kortkkort BILD: MARITA HASSELBERG

kortkort ”Krisen har gjort klyftan mellan

fattiga och rika synlig, och klyftan

mellan dem som kan dra nytta av

53294 Skara

och Dansk Luthersk Missions missio-

Vill du skicka en eller flera mössor,

sköterska på prematuravdelningen,

Mössorna kan vara stickade, virkade

närer i Mara i Tanzania och barnsjuk-

så märk ditt paket Tanzania!

krisen och dem som antingen har förlorat sina anställningar eller blivit

kyrkans sjukhus i Bunda, kommer hem

prematurstorlekar behövs. Kommer

tillbaka till Mara tar hon gärna med

Tanzaniaresenärer kan ta med sig

– ilona nord på european christian internet conference

Marita Hasselberg, som är en av EFS

Stenum Romlycke 2

barnavårdscentralen och förloss-

tvungna att avveckla egna företag.”

MÖSSOR TILL NYFÖDDA

Slättmissionens Hjälpande Hand

u puppdprdarga gm ims issi soino nn rn 4r 42 0 2 2012 1

ningsavdelningen på den lutherska

till Sverige i sommar. När hon reser

sig mössor till de nyfödda. Slättmissionens Hjälpande Hand nära Skara tar emot mössorna åt Marita:

eller sydda i mjuka material, och både nyföddstorlek och

det fler mössor än Marita och andra

ser Slättmissionens Hjälpande Hand till att de kommer till andra nyfödda

som behöver dem. n

kortkort

HJÄLPSÄNDNINGAR

delande. Kenyas centralbank har

– Hur kan digitala gudstjänster,

med vaccinationen kontrolleras

Svenska biståndsorganisationer har

överföringarna till och med ökade

nansrum där människor kan få livs-

undernärda barn, mödravård ges till

och står för tre procent av landets

Thomas Schlag. Det finns behov av

INOM SVERIGE ISTÄLLET

offentliggjort siffror som visar att

fått arbeta under nya förhållanden

med tio procent under förra året

är Human Bridge, som tidigare har

bruttonationalprodukt.

sjukvårdsutrustning från svenska

rerat så mycket har blivit pandemins

igenom den, funktionstesta, rengöra,

arbetar på centralbanken.

den kommer till användning på

samhället har familjer snabbt fått

DR Kongo.

i utlandet tack vare bankappar

sedan pandemin bröt ut. En av dem tagit emot överbliven och kasserad

sjukhus och äldreboenden för att gå laga det som behövs och se till att

sjukhus i andra länder, bland annat

– Att digitaliseringen har accele-

guldkant, säger Patrick Njoroge som Trots stränga restriktioner i

(KÄLLA: NYHETSBREV FRÅN KYRKORNAS VÄRLDSRÅD)

stora konsekvenser för svenska

dationer till alla över 70 år fick

verksamheter som är beroende

av volontärinsatser. En sådan som

Under andra halvan av 2020 genom nisationen Rotary Doctors 20 000

ledda jeeplinjer i Endebess, Kwanza och North Pokot i Kenya. 1 129 barn

second hand-butiker som drivs av

församlingar och i samarbete med

biståndsorganisationer. Erikshjälpen berättar på sin webbplats om en

av dem – när restriktionerna kom

registrerades som färdigvaccinerade

försvann två tredjedelar av perso-

GEMENSKAP

period. ”I de områden där vi också

Hand/Etiopienhjälpen i Skärblacka.

European Christian Internet Confe-

av byhälsovolontärer om vikten av

att kunna hålla butiken öppen på ett

temat ”Vad händer när vi inte kan

sina vaccinationer”, skriver organi-

bidra till insatser för barn och famil-

bidragit med mellan 14 % och 19 % av

behöver det som allra mest, säger

”Sängarna kommer att användas på

AVATARER I GUDSTJÄNST

kan vårdas i hemmet. Staden öppnar

Den 19 maj höll organisationen

mans med regionen med syfte att

rence sin årskonferens, den 25:e, på

– Nu behöver den svenska

Förra årets särskilda rekommen-

vaccinationer på tre sjuksköterske-

krisen”, kan man läsa i ett nyhets-

60 sjukhussängar kördes också

när vi rör oss mot en hög och bred

acceptans av digital praktik. n

från Tyskland, Kanada och USA. n (KÄLLA: PRESSMEDDELANDE FRÅN IFAD)

till Karolinska Universitetssjukhuset.

NYA VOLONTÄRER BEHÖVS

församlingar eller i anslutning till

avlasta vården och bistå i corona

avlasta vården.”

på individuell nivå, församlingsnivå,

samfundsnivå och samhällsnivå nu

förde den svenska biståndsorga-

Tanzania, Sydafrika och Rwanda än

två särskilda vårdboenden tillsam-

(KÄLLA: ROTARY DOCTORS WEBBPLATS)

arbetare och teologisk reflektion

kenyanska konton från till exempel

kostar mer att överföra pengar till

Human Bridges biståndsdepå i Hols

ett boende för personer som inte

gravida kvinnor och preventivmedel

prövas ut. n

finns på många platser i Sverige är

”75 vårdsängar [kördes] från

brev som skickades ut hösten 2020.

fortbildning för församlingsmed-

barnens vikt för att identifiera

MOBILA KLINIKER

på smarta telefoner. Men det

bybrunn upp till Stockholm för att

ledsagning? frågade hennes kollega

tillgång till pengarna från släktingar

Förra året fraktades istället

skänkta sängar till Stockholm.

också de i nya format, bli nya reso-

samlas till gudstjänst fysiskt?”.

Andreas Droste från T-Systems

Innovation Center föreläste om er-

vid jeeplinjeklinikerna under samma

har kunnat genomföra utbildningar vaccinering ser vi att fler barn får alla

sationen på sin webbplats. ”[Vi har]

den totala vaccinationen i regioner-

nalstyrkan på Erikshjälpen Second

– Vi har gjort allt vi har kunnat för

coronasäkert sätt och för att kunna

jer i Etiopien i en tid när de kanske

butikschefen Birgit Bergenbrant

sjukvården vårt stöd. Och då är det

farenheter från det senaste året och

na. Arbetet har dock fokuserat på att

som själv är volontär. Nu hoppas vi

vi kan bistå med, som så många

ett virtuellt fysiskt rum och avatarer

till andra vaccinationsmöjligheter.

rer så att vi kan fortsätta med vårt

en mer realistisk interaktion möjlig.

vi har ofta blivit uppmärksammade

självklart att vi ställer upp med det andra också gör nu i vårt samhälle,

sa Annika Ekholm Fröding som är ansvarig för biståndsmaterial på Human Bridge. n

(KÄLLA: NYHETSBREV FRÅN HUMAN BRIDGE)

berättade om idén att man kan skapa

åt gudstjänstdeltagarna för att göra Ilona Nord, professor och en av

författarna till den ekumeniska internationella studien ”Churches Online

nå mammor och barn som har långt Därför är verksamheten viktig, och

att fler vill komma hit som volontäviktiga arbete. n

(KÄLLA: ERIKSHJÄLPENS WEBBPLATS)

från myndigheternas sida där de

tackat för våra insatser.” I samband BILD: ROTARY DOCTORS

in Times of Corona”, sa bland annat:

OVÄNTAD ÖKNING

Tvärtemot prognoser har kenyaner som är bosatta utanför Kenya

fortsatt att skicka hem pengar

till sina familjer under pandemin, berättar FN-organisationen IFAD

(International Fund for Agricultural Development) i ett pressmed-

– Krisen har gjort klyftan mellan

fattiga och rika synlig, och klyftan mellan dem som kan dra nytta av

krisen och dem som antingen har

förlorat sina anställningar eller blivit tvungna att avveckla egna företag. Innan vi kan tala om att utveckla

tekniken mer måste vi göra det

tydligt vad kyrkorna har för mål.

n r 4

2021

uppdrag mission

reportage

Stopp för grymheterna edvard sjöblom slog larm om kung Léopolds skräckvälde

ARKIVBILD: CARLOTTA, DATABASEN FÖR MUSEISAMLINGAR

En svensk baptistmissionärs brev hem blev början till slutet för det belgiska kungahusets plund ring av Fristaten Kongo. TEXT CAROLINA KLINTEFELT OCH ANNA BRAW

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

En hjulångare stånkar sig makligt upp för Kongofloden. Djungelns ljud och dofter ligger som en filt över landskapet. På däck står en ung man på väg till sin första postering som missionär. Edvard Sjöblom, visselblåsa ren vars rapporter gjorde att världen fick upp ögonen för den belgiske kung Léopold ii:s skräckvälde i Kongo, är en del av vår svenska missionshistoria. – Vi som svenskar, framför allt svenska bap tister, ska vara stolta över Edvard Sjöbloms protester, säger Per Kristiansson som är Lunds Missionssällskaps sekreterare. n n n

Edvard Sjöblom, född 1862 i Vittinge i Väst manland, har blivit uppmärksammad i flera sammanhang de senaste åren. Under sitt korta liv – han dog det år han fyllde 41 – hann han predika för många människor men också på verka världspolitiken. Journalisten Birger Thureson gav 2017 ut biografin Vittnet som vägrade tiga. – Trots att det har gått mer än hundra år sedan Sjöbloms gärning finns det berörings punkter med vår egen tid, säger han. Birger Thureson har tidigare skrivit om Kongo i boken De glömda kvinnornas röst, och förra året kom De reste sig och gick vidare ut. Båda handlar om Panzisjukhuset och dess överläkare Denis Mukwege som är kända över i stort sett hela världen för sitt arbete med att rädda och hjälpa kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld.

reportage ”Guds folk måste synas”

Belgiens kung Léopold II och drottning Marie Henriette

tecknade av den franske

konstnären Gustave Janet vid

uppvaktningen i samband med BILD: WIKIMEDIA COMMONS

BILD: PRIVAT

– Jag var utsänd för att göra en informations film åt pmu om arbetet på Panzisjukhuset, berättar Birger Thureson, och jag stötte på Edvard Sjöbloms namn när jag läste om Kon gos historia. Ju mer jag forskade, desto intres santare blev det.

Birger Thureson med Denis Mukwege.

rykten på resan I Birger Thuresons biografi, skriven i roman form, får läsaren följa den unge torparsonen som tvingas ta tjänst som dräng redan som 13-åring – ett hårt och slitsamt arbetsliv, och så dans och alkohol på lördagarna. Men hans mamma har mött den baptistiska väckelsen och ber regelbundet för sin pojke. En söndagskväll när Edvard är 19 år går han in i kapellet och böjer knä. Omvändelsen är en stark upplevelse. Ed vard vill berätta för andra om sin tro och blir

deras 25-åriga bröllopsdag 1878.

en flitig kolportör. Han reser runt till gårdar i Uppland och Dalarna med litteratur, gör hem besök och bjuder in till väckelsemöten. Så småningom blir han antagen till Betel seminariet, och där förstår han att det är mis sionär han ska bli och att det är Kongo som kallar. Men redan på vägen ut till missionsfältet hör han rykten om att allt inte står rätt till i Fristaten Kongo. Den ägs privat av den belgis ke kung Léopold ii, som har rekryterat den kände upptäcktsresanden Henry Morton Stanley för att leda arbetet på plats. Själv är han aldrig där. På papperet är fristaten ett ci vilisationsprojekt mot slaveri, men i praktiken är det någonting helt annat. – Det som Sjöblom fick höra om, och sedan också bevittna, var någonting han kallade för en slavstat, berättar Birger Thureson. Och han var en person med ett starkt rättspatos.

n r 4

2021

uppdrag mission

BILD: PRIVAT

reportage ”Guds folk måste synas”

Mats Egfors, författare till

Kallelsens barn.

redovisning i kroppsdelar – Han kom till Kongo den 31 juli 1892, berättar Mats Egfors. I sin bok Kallelsens barn, som kom ut förra året, skriver han om bakgrunden till det som möter Edvard Sjöblom: I ett hemligt dekret från 1891 framhåller [kung] Léopold att tjänstemännens främsta plikt i Kongo är att driva in skatter från be folkningen, oftast gummi från gummiträden. De grymma följderna av detta dekret varar i flera år. Hastiga avrättningar och terror blir vardagsmat vid de belgiska rövartågen för alla som inte anses ha levererat tillräckligt. Léopolds agenter bestämmer att varje skott ska redovisas för att ersättning ska kunna ges till de inhemska soldaterna. Men soldaterna misstänks vilja lura Léopolds representanter. De kan ju gå ut i djungeln och skjuta skotten rakt ut i luften. Eller varför inte sälja patroner na för att sedan komma tillbaka och berätta en helt annan historia? Eftersom man saknar möjligheter att redo visa kropparna från dem som anses inte ha betalat nog mycket, förenklas systemet genom att redovisningen i stället sker med hjälp av de anklagades avhuggna händer. Över hela det gigantiska landområdet bärs nu korgar med kroppsdelar, huvuden och händer, fram till de belgiska hantlangarna. separat postgång Edvard Sjöblom är i Fristaten Kongo som missionär, men han ser vad som händer, och han börjar skriva. – Tack vare att missionen hade egen post gång kunde hans rapporter komma fram till Europa, säger Mats Egfors. I sina brev skriver Edvard Sjöblom om den plundring som pågår i Fristatens namn. Så börjar han skriva artiklar också. Den första publiceras i baptisttidningen Veckoposten

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

1896. Året därpå håller han ett tal för Abori ginal Protection Society i London. Innehållet får stor spridning. – Han var inte den förste eller den ende att slå larm, men hans civilkurage och hans ihärdighet gjorde att han nådde ut till fler, säger Birger Thureson. Han läste sin bibel och såg att alla människor har samma värde inför Gud. Det var hans drivkraft. Den amerikanske författaren Mark Twain uppmärksammar Edvard Sjöbloms rapporter och skriver själv om situationen. En belgisk parlamentsledamot engagerar sig. Fler och fler protesterar. Men när kung Léopold II lämnar ifrån sig ”fristaten” till Belgien 1908 har Edvard Sjöblom redan varit död i fem år. Malarian tog hans liv.

andra naturtillgångar – Det finns mycket att hämta i baptisternas arkiv, berättar Birger Thureson. Edvard Sjö blom skriver till exempel dagbok under hela sin första period som missionär, och han berät tar utförligt om vad som händer och hur han själv tänker och känner. Han redogör också för samtal som han har haft. Mats Egfors, vars föräldrar var missionä rer i Kongo för Svenska Missionsförbundet från mitten av 1940-talet, rekommenderar den självbiografi som Edvard Sjöblom skrev och som gavs ut postumt av hans arbetsgivare, I palmernas skugga. Själv är han delvis upp växt i Kongo och har hållit kontakten med vänner där hela livet, bland andra den man som var hans ”barnflicka” och som sedan läs te till läkare och blev sjukhuschef. Han lever inte längre, men sjukvården är en del av det som missionärerna i Kongo har lagt mycket möda på. – Det är intressant att Denis Mukwege och hans far, som är pastor, kommer från

LÄS OM EDVARD SJÖBLOM

Flera missionärer reagerade på situationen i Fristaten

självbiografi, I palmernas

Balolo Mission, troligen Wallbaum, en icke-namngiven

Edvard Sjöbloms

Kongo. På bilden ovan visar en företrädare för Congo

skugga, gavs ut av Svenska

kongolesisk mans skada. Huset till vänster är en del av

Baptistsamfundet 1907.

samma organisations missionsstation i Ikau. Till vänster: två

icke-namngivna ungdomar, en av de mest kända bilderna ur

Birger Thuresons bok Vittnet

dokumentationen. Arkivbilder: Wikimedia Commons

som vägrade tiga kom ut på

Sjöbergs förlag 2017.

Mats Egfors gav ut sin bok

Kallelsens barn på Visto förlag förra året – den

handlar om hans familjs

historia i missionens tjänst och innehåller flera avsnitt om Kongos historia.

I höst kommer Lunds stifts

bok En kyrka driven av

mission, sammanställd av stiftsprosten Mats Aldén, ut på Arcus förlag. I Per

Kristianssons artikel finns Edvard Sjöblom med.

östra Kongo, säger Mats Egfors. Där har för kunnelsen sannerligen inte varit förgäves! Har vår tid någon Edvard Sjöblom som ger röst åt människor som förtrycks? Den frågan fick Birger Thureson i samband med att hans bok kom ut, och också han tänker på Denis Mukwege och pekar på likheter mellan his toriens och dagens Kongo. – I dag är det andra naturtillgångar man söker, mineraler som används vid tillverkning

en av exempelvis mobiltelefoner, säger han. Denis Mukwege är en sådan röst. Han har ett civilkurage som bottnar i en djup personlig övertygelse och tro, och han backar inte undan för personliga risker och svårigheter. I höst ger Lunds stift ut boken En kyrka driven av mission, och till den har Per Kristi ansson skrivit en artikel som innehåller en rad nedslag i missionens historia. Edvard Sjöblom är med som ende svenske missionär tillsam mans med Francis Xavier, Moder Teresa, Bede Griffiths och en rad andra. – Det finns många exempel på hur missionä rer har samarbetat med kolonisatörerna, säger Per Kristiansson. Men ofta har det också varit missionärer som har försvarat urbefolkningar nas rättigheter. En svensk som vi kan minnas med stolthet är Edvard Sjöblom. Vi ska inte bara vara stolta över honom, utan vi ska också försöka leva vår mission som han levde sin. n

n r 4

2021

uppdrag mission

intervju

Lyser på nytt

Ljusstumpar från kyrkor i Malmö blir nya ljus i formgivaren Helle Robertsons återbruksprojekt Helle Robertson är skräddaren som blev designer och ligger bakom klädmärket Robert & Blad. Med åren har hon kommit att arbeta mer och mer med återbruk. Bland annat hjälper hon människor att klä sig snyggt med sådant de redan har i garderoben, och hon säljer klän ningar sydda av sjalar från second hand, kudd fodral av gamla herrskjortor – och det senaste: stearinljus tillverkade av insamlade stumpar. nnn

INTERVJU JENNY ERIKSSON BILDER PRIVATA

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

”det var ju enkelt” Hur hon kom på idén minns hon inte riktigt. Men det var någon gång i höstas, troligen när hon själv stod och petade loss stumpar av stea rinljus ur någon av sina ljusstakar. Hon är en ganska stor konsument av stearinljus själv och tänkte nog, som hon ofta gör: ”Det här borde man göra något med.” – Så jag testgjöt lite, och det var ju enkelt. Numera handlar det ofta om 20 ljus i taget, fortfarande hemma i köket i lägenheten i cen trala Malmö. Just nu letar hon arbetsgivare som vill ge bort hennes handgjorda ljus i jul

klapp till personalen. Några har redan nap pat på idén, och tillverkningen blir troligen i sommar. Helle Robertson skojar om att hon kommer att stå och svettas över vattenbad när andra är på stranden. – Jag vill alltid göra en liten industri av det. Jag älskar att lista ut det rationella: hur ska jag göra, hur ser produktionslinan ut, hur kan man gå vidare och samarbeta med någon? Det är inte bara att tillverka saker som är spän nande, utan också att lösa problem.

återanvänt presentpapper Hon är uppvuxen i en familj där saker inte slängs om de kan användas igen eller göras om till något nytt. Hennes pappa har alltid en fickkniv i fickan, och på julaftnar och födelse dagar öppnar han paketen med hjälp av den för att kunna återanvända fina presentpapper. – När något går sönder inte första tanken ”var slänger jag den?”. Utan det är först ”kan jag reparera den?” och annars ”vad kan den bli?”.

intervju Lyser på nytt

På det viset har en golvlampa byggts om till sänglampa. Och när en osthyvels handtag går sönder slängs inte hyveln, utan pappan tillver kar ett nytt i trä. – Min pappa är en genuint praktisk männi ska och en problemlösare. Jag känner ju igen det hos mig själv.

irrationellt att slänga För några år sedan hade Helle Robertson ett annat insamlingsprojekt. Då handlade det om frukt från Malmös trädgårdar: plommon, pä ron och äpplen som annars ofta slängs eller lig ger på en gräsmatta och ruttnar. Helle cyklade Malmö runt och hämtade hos såväl vänner och bekanta som obekanta som hörde av sig och ville bli av med sin frukt. Hon samlade också in mängder av glasburkar och startade en li ten marmeladfabrik, även den hemma i köket. När hon började med återbruk var det inte främst för att vara miljömedveten.

– Utan det handlar om att jag tycker att det är skitkorkat och irrationellt att slänga sa ker som går att använda. Det är till och med omoraliskt. I synnerhet sådant som frukt – att slänga tonvis med lokal obesprutad mat. Det triggar mig att det är så korkat. Och så är jag väldigt mycket en hantverkare, jag sätter gärna händerna i vilket material som helst. Jag har en händighet som gör att jag kan lyckas med mina projekt. Plus en kreativitet som får mig att tänka ”vad kan det bli?”. Och så vill jag också göra en grop i sopberget, oavsett om det är textil eller frukt eller vad som helst. Det ska göra skillnad. Marmeladtillverkningen är numera lagd på is. Nu är det alltså stället ljusstumpar hon samlar in med hjälp av cykeln, bland annat från kyrkor runt om i Malmö. – När jag började med det här tänkte jag själv bara på att fråga kaféer och krogar för att få lite volym. Men så fick jag tips om att fråga kyrkorna. Det är kanon, för de har ljus i finaste kvalitet och är storkonsumenter, så det är riktigt roligt. Många kyrkor är ganska duktiga på att samla in en hel del stearin själva, en del församlingar har redan samarbete med någon verksamhet som gjuter nya ljus. Men jag fångar upp de andra. n

n r 4

2021

uppdrag mission

reportage

Utsikt över 9a. Avenida 1

i Quezaltenango i Guatemala

BILD: LEONEL LOPEZ, UNSPLASH

reportage

Farlig förändring

En delvis ny lag innebär stora utmaningar för de människor och organisationer som arbetar för fred i Guatemala.

TEXT KRISTINA HELLQVIST

n n n Den beväpnade inre konflikten i Guate

OCH NATHALY SALAS

mala rasade i 36 år och resulterade i att mer än 200 000 personer dödades, 45 000 försvann, 1,5 miljoner blev flyktingar i sitt eget land och tusentals kvinnor utsattes för sexuellt våld. Tjugotre år efter undertecknandet av freds avtalet håller de institutioner som utformades för att gottgöra offren för kränkningar av de mänskliga rättigheterna på att monteras ner. Det är inte bara ett angrepp på offrens och de överlevandes värdighet. Det kan också inne bära att våldet och den sociala instabiliteten i Guatemala ökar.

fruktade för civilsamhällets möjlighet att ver ka utan rädsla för repressalier. Lagen gör också Kristna Fredsrörelsens och andras arbete med internationell observa tion och medföljning ännu svårare än tidigare. 2019 beslöt Guatemalas regering att inte förnya mandatet för den internationella kom missionen mot straffrihet. Det som har hänt nu är, tillsammans med alla turer i den konstitutionella kris som har drabbat landet, viktiga exempel på hur de sty rande i landet sedan 2012 systematiskt har begränsat arbetet för demokrati och mänsk liga rättigheter.

fredsarbetet blir svårare Den 12 maj godkände Guatemalas konsti tutionsdomstol en kontroversiell lagändring. Den reglerar alla icke-statliga organisationer (så kallade NGOs) utan undantag. Lagändringen gör det möjligt för staten att övervaka alla icke-statliga organisationer som, enligt formuleringen i lagen, ”brukar externa medel för att störa den allmänna ordningen”, och att ensidigt upphäva deras mandat. Förslaget till lagändring lades fram av det styrande partiet förra året, och det möttes av kritik från guatemalanska organisationer och från internationella organ och fn. Kritikerna

”det finns biskopar som vill göra mer” Hur har kyrkorna i Guatemala reagerat på hoten mot demokratin och rättsstaten? Laura Yax arbetar för Diakonia i Guate mala. Hon tillhör urfolket maya quiché och är nunna inom ordern Misioneras Dominicas del Rosario. – Den katolska kyrkans ledare har gjort en del uttalanden med anledning av den konstitu tionella krisen, säger hon, men de har inte va rit tillräckligt övertygande. Det finns biskopar som vill göra mer, men de har inte tillräcklig

n r 4

2021

uppdrag mission

reportage Farlig förändring BILD: KRISTNA FREDSRÖRELSEN

Protester i Guatemala.

BILD: KRISTNA FREDSRÖRELSEN

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

reportage Farlig förändring

Rapporten och biskop Gerardi. ARKIVBILDER: WIKIMEDIA COMMONS

I GUATEMALA

1994 skickade Kristna Fredsrörelsen observatörer som

skulle slå följe med de flyk-

tingsamhällen som återvän-

de från Mexiko till Guatema-

la. Det var i samband med att de fredsförhandlingar som

skulle sätta punkt för den

interna beväpnade konflikten inleddes, och det var också så

Kristna Fredsrörelsen började

sitt arbete i Guatemala.

Sedan 2000 har Kristna

Freds verkat i Guatemala med internationell medföljning

inom ramen för ACOGUATE.

Samarbetsprojektet ACOGUA-

TE erbjuder internationell

medföljning till personer eller organisationer inom Gua-

temalas sociala rörelse och

människorättsrörelse om de

riskerar att utsättas för risker på grund av sitt arbete.

Kristna Freds arbete i

Guatemala finansieras av

Svenska Missionsrådet, och personalen har sitt kontor i

Guatemala City. Det interna-

tionella stöd som observatörerna tillhandahåller syftar

till att bredda handlingsut-

rymmet för människorätts-

försvarare och organisationer.

ny nuntie En positiv förändring som Laura Yax pekar på är att påve Franciskus är så tydlig med att han står på de fattigas och utsattas sida. – Det gör att det är fler katolska biskopar som följer efter, säger hon. Nyligen har också nuntien till Guatemala, påvens diplomatiska sändebud, bytts ut. Den tidigare nuntien Nicolas Thevenin har setts som tydligt allierad med de korrupta familjer som styr landet, och han har också kritiserat internationell inblandning i Guatemala. 2017 tog den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala, cicig, upp ett fall där borgmästaren i Guatemala City, Álvaro Arzú, var inblandad. Då tog Nicolas Thevenin tydligt borgmästarens parti. – Den nye nuntien heter Francisco Monte cillo Padilla, berättar Laura Yax, och han står nära påve Franciskus. Hon berättar också om Centinelas por la Dignificación del Estado. – Det är en interreligiös allians där vi har samlat de religiösa grupper i Guatemala som vill se en förändring mot demokrati och rätt visa, säger hon. Vi har funnits sedan 2015.

pris till minne av mördad biskop Evelina Sartori Valck har tidigare varit Kristna Fredsrörelsens landrepresentant i Guatema la. Hon instämmer i den bild som Laura Yax förmedlar. – Men jag vill också påminna om att det katolska ärkestiftets mr-kontor, odhag, är en viktig allierad aktör för alla som vill se en demokratisk utveckling, säger hon. odhag delar varje år ut ett pris till nå gon organisation eller person som arbetar för mänskliga rättigheter. Priset som har fått sitt namn efter Juan José Gerardi Conedera, en katolsk biskop som arbetade mycket för för urfolksrättigheter och mänskliga rättigheter. Biskop Gerardi mördades 1998, två dagar efter att han presenterat en rapport som var en del i hans arbete i sannings- och försonings kommissionen i Guatemala. Rapporten hette Guatemala: Nunca Más! (”Guatemala – Aldrig mer!”), och den pekade ut landets armé och dess allierade som ansvariga för fyra femte delar av våldsdåden. – 2019 var det Centinelas som fick Orden Monseñor Juan José Gerardi, berättar Laura Yax. n

BILD: ANAFORA

KRISTNA FREDSRÖRELSEN

uppbackning. Ärkebiskopen i Guatemala City håller låg profil och undviker att uttala sig. Neokonservativa frikyrkor är stora i Gua temala, och de väljer också ofta att hålla låg profil i frågor om demokrati och rättvisa.

Alliansens namn betyder ungefär ”väktare för en värdig statsutveckling”. – I Centinelas möts vi – kristna, muslimer, buddhister, de som praktiserar mayatro och baha’ier, säger Laura Yax. Vi arbetar tillsam mans med påverkan och dialog gentemot reli giösa ledare.

FOTNOT: En rad av Kristna Fredsrörelsens fredsobservatörer

har fått resestipendier från Lunds Missionssällskap under de senaste åren.

n r 4

2021

uppdrag mission

BILD: XAVIER LAMBOURS

recensioner

ställer många, många fler frågor

än den svarar på. Mormors kamp

för att överleva är högst konkret,

situationerna ofta just så bisarra

som de verkar kunna bli när vanliga människor kastas in i omfattande

maktspel och när gamla fördomar och allmän avundsjuka plötsligt

blir tillåtna. Barnbarnet, som är hos

mormor timme efter timme och dag efter dag i hennes pensionärsvar-

dag, försöker omedvetet förstå och

När pappan dör kommer hon tillba-

ANNY ROMAND MIN MORMOR FRÅN ARMENIEN ÖVERSÄTTNING: MADELEINE GUSTAFSSON ELISABETH GRATE FÖRLAG

en mormor och ett folkmord

ka till Svarta havet. Hon är 15 år när

hon gifter sig med en tobakshandlare. De bosätter sig i Trebizond.

Redan första dagen det armenis-

ka folkmordet når hennes hemstad mördas hennes man, sedan också

hennes spädbarn, och hon blir en-

Mamman går till sitt arbete. Dottern

sam med en son som är fyra år.

ibland.

liten pensionär med dotter och

är hos mormor. Mormor behöver vila Det kunde vara en av miljoner

franska familjer i mitten av förra

århundradet, och flickan ska växa

upp och bli en kulturpersonlighet,

arrangera litterära evenemang med

anknytning till Nobelpriset, översätta och arbeta som skådespelare.

Hur har denna kvinna blivit en

dotterdotter i en stad i Frankrike? 2014 hittar Anny Ronand en

anpassa sig så att det ska bli bra.

Man kan nog inte läsa bara Anny

Ronands bok och tro att man vet

hur det armeniska folkmordet gick

till. Men som en del av en stor bild

är den oumbärlig, både därför att

Serpouhi Hovaghian tog sig tid att

dokumentera det som hände henne, en ensam kvinna, och för att den gör det tydligt hur en familjs historia

SHAMS OD-DIN MOHAMMAD HAFEZ DIKTER ÖVERSÄTTNING: ASHK DAHLÉN BOKFÖRLAGET H:STRÖMS LITTERÄRA KLASSIKER

i botten av vinbägaren

1300-talspoeten Hafez är en portal figur i den persiska litteraturen.

Hans inflytande kan jämställas med

Shakespeares. Också i mystika traditioner är hans verk centralt – främst inom islam, där han på djupet har

inspirerat sufismen, men mystiker i

andra religioner och utanför konfes-

fortsätter så länge nya generationer

sionerna söker sig också till honom.

syska och har tillägnat dotterdottern

dandets plats som tycks gemensam

kommer till. Anny Romand är fran-

Hans texter speglar en överskri-

Alicia Belle boken, och hon är också

för alla människor – ”det som är bot-

Hovaghian skrev i till och från under

franska klassiker i Palestina strax

att tala med vår egen mest välbekan-

avskildhet och energi som räckte till

tala armeniska, turkiska och grekiska,

dagbok som mormor Serpouhi

sin flykt. Hur hade hon hittat tid,

att göra det? Och hur kom det sig

barnbarn till en kvinna som läste

efter förra sekelskiftet, som kunde

som överlevde och som på ett osan-

ten i dig är botten också i andra” för ta mystiker i poesin, Gunnar Ekelöf. Den nyligen alltför tidigt bort-

gångne religionspsykologen Antoon

recensioner Mormors liv börjar också i en

privilegierad miljö. Hon föds 1893 i en hamnstad vid Svarta havet och

ett språk som hon bara hade läst? Anny Ronand växlar mellan

flyttar med sin pappa till Palestina.

fragment ur sin mormors dagbok

järnvägsbygge. Hon går i skolan och

mormor från Armenien, en bok

Han är ingenjör och arbetar med

studerar flera språk.

att hon skrev delar av den på franska,

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

nolikt sätt lyckades återfinna sin son.

n ANNA BRAW

Geels, som i ungdomen skrev sin

doktorsavhandling om skomakaren och ”barfotamystikern” Hjalmar

Ekström, har talat om erfarenheten

och egna barndomsminnen i Min

av en ”tillvarons stilla grund” som

som på sina drygt hundra sidor

i alla religioner. I den grunden ankrar

gemensam nämnare för Gudsmötet

BILD: PRIVAT

både Ekelöf och Hafez, samtidigt

vi tänkte oss att han borde vara,

som båda hade en annan musa:

”han sökte oss inte där vi väntade

alkoholen.

honom”. Men han delar hela värl-

dens smärta: ”Hör hur Gud flämtar.”

Ofta har Hafez beskrivits som

Hans närvaro kan göra sig plötsligt

en dionysisk poet, med sinnlighet,

erotik och drickande i fokus för sina

förnimbar där vi inte väntat den.

skor. Det stämmer i stor utsträck-

”... och vi deltog i ett hemligt bröllop”.

Höga Visan närmast Hafez idiom

kin varsnar Kristi absoluta närvaro

och mörkare bottnar. I botten av vin-

varseblivningen av Kristi närvaro är

Den kan vara i en vårdags solglimt,

kärlekssånger till Gud och männining – bland Bibelns böcker står

Det kan vara i musiken – Marie Toni Prokofievs tonsättningar. Men

– men hans verk har också djupare

bägaren skymtar motsvarigheter till

Predikarens ord om alltings intighet. Ashk Dahléns nyöversättningar

av Hafez samlade verk är välkomna. Dahlén, docent i iranska språk och

profilerad expert på persisk littera-

tur, ger en matnyttig och allmän-

bildande 50-sidig introduktion till

MARIE TONKIN SILVER OCH ELD SILENTIUM SKRIFTER

ett vackert allvar

Ylva Eggehorn har talat om det vackra allvaret i Marie Tonkins diktning. Det gäller i hög grad hennes bok

Hafez och hans sammanhang innan

Silver och eld. Här stämmer många

dem är ofta att ställas inför trons

Sibirien med sina fångläger, Mallor-

dikterna får tala i egen rätt. Att läsa

svåraste utmaningar.

”En älskar Gud av hela sitt hjärta

utan den minsta aning. / En annan

åkallar Gud ovetande att Han bor i

hjärtat.” Av Adams lera knådar Gud

en vinbägare. Genom hela sitt liv är

miljöer möte – Rom med sina ruiner, ca med sina minnen av Chopin, och

Sverige. Det är från Chopin bokens titel kommer: toner av silver och

eld. Musiken av silver och eld ekar

inte bara i minnet av Chopin. Den

bultar också, fast ohörd, bakom den

människan på jakt efter en bägare

älskades ansikte.

lust och sanning.

mäktiga och patetiska minnen

som rymmer både vinet och Gud, Kanske måste vi leta förgäves

till vår död. Oavsett konfession kan

När diktaren vandrar bland Roms

klarnar det hur bräckliga ”nuets troll-

sländevingar” i verkligheten är. De

många sökare och troende känna

är det stora bedrägeriet: ”Historie

n MARIA KÜCHEN

landvinning / ju mindre du minns,

igen det.

lösheten betraktas allmänt som en

ju friare blir du ...” Hela epoken

mynnar till sist ut i en nihilistklubb,

kort: ”Han var här nyss, var är han

blir meningslöst. I en stark bild ser vi

borta har det hänt något i det korta

gravar för ord som sanning, rättfär-

död och gick.”

där inget fast längre finns och allt

hur man i stadens utkanter gräver dighet och dom.

Marie Tonkin har mer att säga.

Också under nuets trollsländevingar

nu?” Men även när upplevelsen är ögonblicket: ”En annan tog min

Marie Tonkin tillber Kristus som

Sanningen: ”Sanning, som döljer

dig i det lysande mörkret / och up-

finns en annan verklighet: tron. Den

penbarar dig i ringhetens gestalt ...”

bevarad i minnet av äkta kärlek, ”i ett

oss? Kristus vill överlåtelse. Han

är ett korn som fallit ner på golvet,

linneveck doftande av sommarvind”.

Hon sätter sig vid den döende filoso-

Vad vill denna Sanning med

vill att vi överlämnar oss åt

honom. De sista orden blir dessa:

fen Vladimir Solovjevs säng, där han

”I överlåtelsen åt hans barmhär-

store Förnekaren. Och Solovjev sva-

tjuv om natten, / morgonstjärnan,

ligger, in i det sista anfäktad av den

tighet / bryter Sanningen in, en

rar honom: ”Vet du om att Kristus

på det tystaste av härbärgen.”

har uppstått?”

Den levande Herren träder

fram som ”en statslös agent för en annan världsordning”, en

främling bland oss, så annorlunda,

Detta är en poesi som är liturgi,

i ordets djupaste mening.

n CHRISTIAN BRAW FOTNOT: Marie Tonkin har medverkat

utan stöd av majoriteter, utan att

i Uppdrag Mission vid ett par tillfäl-

men med ”denna omutliga barm-

betraktelsen ”En väg genom öknen”.

förankra sig i vårt instämmande,

len, senast i nummer 4 2020 med

härtighet”. Han motsvarar inte hur

n r 4

2021

uppdrag mission

recensioner BILD: ERWIN BLUMENFELD, GETTY IMAGES

liserats … varje gård har en brunn

vars vatten flödar över på mattor

av färsk mynta … på vägarna möter

man unga flickor och pojkar som har

läst igen

lätt till skratt och som tycker om att

u puppdprdarga g m im s si si o s ino n rn 4r 42 022012 1

ställa till med lantliga fester igen … om man räknar samman nykom-

lingarna och de tidigare invånarna

… har tiotusen människor Elzéard Bouffier att tacka för sin lycka.”

1947 avled Elzéard Bouffier stilla

på ålderdomshemmet i Banon.

Giono skriver mellan saga och

har också tillvaron blivit kärv, männi-

JEAN GIONO MANNEN SOM PLANTERADE TRÄD ÖVERSÄTTNING: PONTUS GRATE

skor idisslar sin bitterhet, och allt ger

upphov till strider, ”från försäljningen

av kolet till platserna i kyrkbänkarna”.

verklighet. Kanske mötte han aldrig

sin vän herden. Kanske var det så att herden bara måste finnas. De som i

det tysta och utanför strålkastarlju-

set bär hoppet, framtiden, ljuset och

ELISABETH GRATE BOKFÖRLAG

Där möts Giono och Bouffier.

vi har alla mött honom

och framtid, ett träd i taget. Under

syföreningstanten som stickar sina

med sig ett järnspett och en liten

som arbetar i affären och alltid fråg-

De finns de som bara måste finnas. De vars berättelse måste berättas. De som har levt sina liv utanför

strålkastarljuset och uppmärksamheten, långt bortom skylten ”Här

slutar allmän väg”.

Jean Giono berättar om Elzéard

Bouffier, herde och änkeman i det karga norra Provence någonstans mellan dikt och verklighet. Giono

skriver 1953 på uppdrag av den amerikanska tidskriften Reader’s Digest

under rubriken ”Den märkvärdigas-

te människa jag någonsin mött”.

Han berättar om herden som han

mötte på en vandring fyrtio år tidiga-

re. I en trakt där skogen blivit träkol

Elzéard Bouffier planterar hopp

vandringarna med sina får bär han

säck med ekollon. ”Under tre år

planterade han 100 000 träd …”

De möts första gången 1913 och

sista gången 1945. Året före första

världskriget och hösten efter andra

världskriget. Vänskapen mellan den

store författaren och den tystlåtne herden.

Giono återvänder åtta år senare.

Han vandrar genom skogar som

förundrat och som väckt förhopp-

ningar. Han berättar: ”Tack vare att

skogarna nu kan hålla kvar snön och regnvattnet har de gamla källorna

åter börjat porla och vattnet kana-

grönskan. Tjejen som bromsar in sin epa och erbjuder kompisen skjuts,

vantar till missionsauktionen, hon

ar: ”Hur har du det?” Det är klart att

Elzéard Bouffier är verklig och sann.

Vi har alla mött honom.

n TOMAS ÅBERG FOTNOT: Jean Gionos berättelse om

mannen och träden blev också, på

1980-talet, en animerad kortfilm

med över 5000 handtecknade bilder. I originalversionen på franska är det

Philippe Noiret som är berättarrösten, i den engelskspråkiga versionen är

det Christopher Plummer. 1988 fick den en Oscar-statyett som bästa

kortfilm.

betraktelse

Hon börjar ana vem han är En betraktelse över berättelsen om jesus vid sykars brunn (Johannesevangeliet 4:1–43)

evangelisten johannes berättar att Jesus på sin väg från Judeen till Galileen ”måste” gå genom Samarien. Han har ett ärende dit. Kan det vara så att ”den gode herden måste samla det skingrade Israel”, så som Jeremia profeterade? Samarierna räknar sig definitivt till Israel. De är Abrahams barn. De har Tora. Förhållandet mellan dem vi kallar judar och dem vi kallar samarier var ungefär som mellan sunni och shia. Om Jesus bara betraktade dem som ett annat folk, så skulle han inte nämna dem så specifikt i Apostlagärningarna 1:8 där han beskriver hur den heliga Anden ska leda de kristna från Jerusalem till Judeen och Samarien och sedan till jordens yttersta gräns. Han måste gå till Samarien, han som har sagt att han bara går till de förlorade fåren av Israels folk (Matteusevangeliet 15:24). Vid Sykars brunn möter Jesus en respekterad kvinna. Folket i staden lyssnar på henne. Hon har varit gift fem gånger. Förmodligen är hon änka eller övergiven fem gånger, och nu lever hon med en släkting. Om vi läser in att hon skulle ha låg moral säger det kanske mer om oss än om henne.

Varför hon har gått till brunnen mitt på dagen står det inte. Den närmaste förklaringen borde vara att vattnet är slut. Jesus ber om vatten, och hon invänder att han inte har något att hämta upp det med. Tänker han som jude orena sig med att dricka ur hennes kärl? Hon känner judarnas traditioner. Jesus leder samtalet in i hennes livssituation, och hon börjar ana vem han är. När han hänvisar till att frälsningen kommer från judarna invänder hon inte. Det står i hennes Tora (Första Moseboken 49:10). Samtalet slutar inte med ”gå och synda inte mer” – varför skulle det göra det? Det mynnar ut i mission. Vi kristna har ibland försökt få kvinnan att passa in vårt schema av synd och förlåtelse och gått miste om ett gränsöverskridande samtal. Det börjar med en törstig fråga om vatten och slutar i återförening mellan två stridande gudsfolk. Johannes, som en gång i vrede ville kalla ner eld över en samarisk by, är den ende som återger den här händelsen. Längre fram skulle han få återvända till Samarien, men då för att be om den heliga Anden över sina forna fiender (Apostlagärningarna 8:14). Jesus, gör mig lyhörd för andras nöd, ärlig med min egen och öppen för din kärlek. Amen.

magnus johansson är kyrkoherde i MönsteråsFliseryds pastorat.

n r 4

2021

uppdrag mission

intervju

Världsbild och vardagspraktik Att fördjupa sig i sin egen tro och tradition och att delta i religionsdialog – det beskriver ärkebiskop Antje Jackelén som grundtonen i kyrkans liv.

INTERVJU MAGDALENA WERNEFELDT, EN VÄRLD AV GRANNAR

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

Antje Jackelén arbetade som professor på en teologisk högskola i Chicago när hon en dag fick veta att muslimska studenter hade anmält sig till hennes kurs i systematisk teologi. Hennes första reaktion var spontan: ”Hur ska vi hantera det här?” – Då var det någon som svarade: ”Vi talar så mycket om gästfrihetens värde – nu är det upp till bevis”, berättar hon. Den ögonblicksbilden använder hon som ett exempel från sin egen resa i det interreli giösa landskapet. Kursen blev bra. Att undervisa blivande präster i en luthersk kyrka och göra det med muslimska studenter närvarande i rummet beskriver hon som en spännande upplevelse. – Jag fick höra den kristna teologin och mina egna ord, om till exempel treenighets läran, ur ett annat perspektiv, säger hon.

aldrig någon motsättning Under Antje Jackeléns år på Lutheran School of Theology i Chicago, 2001–2007, präglades hennes vardagsliv av den interreligösa miljön både på arbetet och i det område där hög skolan ligger. Hennes kunskap och intresse för andras trostraditioner och praktik växte. – Det var aldrig någon motsättning för mig att fördjupa mig i min egen trostradition och vara nyfiken på andra, säger hon. Sedan hon vigdes till Svenska kyrkans ärke biskop har hon tagit initiativ till två program verksamheter. Den ena, Lärande och under visning, syftar till att fördjupa kunskapen om den egna tron. Den andra, Interreligiös praktik för fred – En värld av grannar, syftar till att utveckla relationerna till andra religiösa sam fund och organisationer som arbetar med och för människor på flykt i Europa.

■■■

huvudet och hjärtat Inåt och utåt. Rötter och grenverk. – Båda processerna är viktiga. Faktum är att jag redan som biskop i Lund, i mitt herda brev, Gud är större, betonade vikten av att vi förkovrar oss i vår egen tro och tradition och att religionsdialogen bör vara en självklarhet. Det har varit och är en grundton i hur jag ser att en kyrka lever, säger hon. Antje Jackeléns grundton skorrar i öronen på en del. Motståndet uppfattar ärkebiskopen i första hand som politiskt, men hon säger också att det är viktigt att inte vifta bort män niskors rädsla. – Motståndarna vänder sig i första hand mot samverkan eller dialog med muslimer. Det är inte alls ett lika uttalat motstånd när det

intervju Världsbild och vardagspraktik

Interreligiös minneshögtid

i Uppsala domkyrka under

allhelgonahelgen 2020.

BILD: MAGNUS ARONSON, IKON

n r 4

2021

uppdrag mission

BILD: ANNELI ERIKSSON, SPÅNGA-KISTA FÖRSAMLING

intervju Världsbild och vardagspraktik

Ärkebiskop Antje Jackelén

tillsammans med kultur- och

demokratiminister Amanda Lind.

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2 0 2 1 nr 2 2021 uppdrag mission BILD: MAYA SKAGERGÅRD

intervju Världsbild och vardagspraktik

Genom programmet En värld av grannar

– Interreligiös praktik för fred – arbetar Svenska kyrkan för att

främja fredlig samexistens

och ett humant Europa som

gäller dialog med judar, eller för den delen med icke-troende. Rädslor är varningsklockor som vi bör lyssna till. Men rädslor får inte sätta agendan. I det långa loppet är rädsla ingen bra rådgivare.

präglas av social och andlig

hållbarhet, ett samhälle där

människor värnar om sin näs-

ta och försvarar demokratiska grundvärderingar.

Magdalena Wernefeldt är

kommunikatör för En värld av

grannar. Under 2021 fortsätter

En värld av grannar med sin

medverkan i varje nummer av Uppdrag Mission.

I somras ordnade bland

andra Ageravolontärerna,

TIllsammans för Sverige,

Spånga Kista församling

och Muslim Aid sommar

aktiviteter på torget i Kista.

dialog i lärodokumenten Andra hoppas att hennes förhållningssätt kan öppna för att dialog och samverkan blir en självklarhet för Svenska kyrkan i ett mångreligiöst Sverige. På det svarar ärkebiskopen att religionsdia logens roll i Svenska kyrkan inte är avhängig henne som person, och påminner om läronämndens yttrande över en motion till kyrko mötet 2008: ”En sådan dialog är inte bara förenlig med Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära utan även ett sätt att ge uttryck åt denna tro. Det vore märkligt om kristna inte samtalade med andra gudstillbedjare i Sverige.” – Jag är glad att denna dialog finns inskriven i våra lärodokument, men också i kyrkoordningen, säger Antje Jackelén. Hon läser ur ”Fjortonde avdelningen: Svenska kyrkans relationer till andra kyrkor och samfund”: ”Utifrån kyrkans tro på Gud som skapande, upprättande och livgivande i hela världen, är den vidare ekumeniska kallelsen att verka för kyrkans enhet, mänsklighetens gemenskap och världens helande, samt att söka Guds tilltal i mötet med varje människa oavsett religiös tradition.” – Det är en kraftfull mening som vi har i vår kyrkoordning, och det visar väl om något att detta inte är en hobbyverksamhet vid

sidan om, utan faktiskt ett uttryck för vad vi är som kyrka.

hand i hand med reflektion Antje Jackelén betonar att en god praxis alltid går hand i hand med reflektion. Om dialogen blir så teoretisk att den är en ömsesidig själv spegling som inte leder till någon förändring är det inte bra. Men det är heller inte bra om man har en praxis som inte vet vad den gör, som är obetänkt. Behövs det ett paradigmskifte? – Jag skulle vara sparsam med det ordet, säger hon. Vill vi se en sådan våldsam för ändring? Kyrkan har mer en tradition av att förändringsprocesser går steg för steg. Inte ens reformationen var mer än ett partiellt para digmskifte. Men vi ska definitivt hålla i utveck lingen, hålla den vid liv, stärka medvetenheten om varför vi gör det vi gör och kunna redogöra för de skäl vi har. Hon påminner om att gästfriheten är cen tral i den kristna tron och att det inskärps i både Gamla och Nya testamentet: – Gud ger sig tillkänna i gästfriheten. Det som är självaste grejen med möten över reli gionsgränser är att vår världsbild och vardags praktik blir förändrad och mer hel när det gäller att leva som kristen i världen – att visa kärlek också mot den som tillhör en annan trostradition eller inte har någon tro alls. n

n r 4

2021

uppdrag mission

stipendierapport

Stora steg framåt med vänner På den teologiska högskolan i urdaneta i filippinerna betyder ny storskärm och stadigare uppkoppling att studenterna kan fortsätta med sina utbildningar. INTERVJU ANNA BRAW

det är sista torsdagen i maj, och om drygt två veckor kommer studenterna till baka för att börja nästa termin. Men fram till dess är det lite tystare än vanligt på ACTS:s högskoleområde på MacArthur Highway i Urdaneta, en stad med ungefär 110 000 in vånare på Filippinernas största ö, Luzon. Lä rarna förbereder höstterminens undervisning. – Men studenterna är inte lediga, säger fa der Terry som är högskolans rektor. De är på det som vi kallar församlingsdopp. Förstaårs studenterna är i sina hemstift – de har fått ta emot sina kaftaner där och deltar i församlings livet. De studenter som har läst i två, tre eller fyra år är utplacerade i andra stift för att de ska få se andra delar av vår kyrka. Församlingarna kan vara väldigt olika, och det är viktigt att studenterna får uppleva det under utbildningen. nnn

44 stift ACTS betyder Aglipay Central Theoligical Seminary – Gregorio Aglipay var kyrkans förste biskop. Och kyrkan är den oberoende filippinska kyrkan, IFI, som har sina rötter i den katolska kyrkan och som grundades så sent som 1902. Sedan 1995 är Svenska kyrkan officiellt en av dess nära vänner. Tillsammans med de gammalkatolska kyrkorna i Tyskland,

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

Nederländerna och Schweiz, den anglikanska kyrkan och den episkopala kyrkan ingår IFI och Svenska kyrkan i ett slags familj med ett avtal, ett konkordat, som förutom full guds tjänstgemenskap innebär många vänskaper och utbyten. – Vi har ungefär sex miljoner medlemmar och 44 stift, berättar fader Terry, men våra stift är små, ungefär 15 församlingar. Vi är en mino ritetskyrka, och på många platser är våra präs ter missionärer som försöker bygga upp lokala gudstjänstgemenskaper. Nu när våra studenter är ute i församlingarna är vi noga med att de inte bara ska hjälpa till. Nästan alla präster är ensamma i sina församlingar, och det kan bli mycket att göra för en praktikant. Men vi vill att det ska bli en balans så att de också bara får uppleva vår kyrka. 60 studenter avslutade sitt läsår före för samlingsdoppet, och 13 tog examen. Nu i höst blir de 69. – Vi brukar ha ungefär tio kvinnliga studen ter, men i höst har vi 19! berättar fader Terry. Jag är så glad för det.

BILD: KISEKI LACROIX, WIKIMEDIA COMMONS

stipendierapport Stora steg framåt med vänner

Kristus Konungens kyrka, en IFI-församling i Agno.

n r 4

2021

uppdrag mission

stipendierapport Stora steg framåt med vänner

BILD: ACTS

TEOLOGISK HÖGSKOLA PÅ LUZON

ACTS, Aglipay Central Theoli-

gical Seminary, grundades i

början av 1980-talet – innan dess hade IFI:s präster utbildats vid den episkopala kyr-

en annan plats, och då måste vi ha en större skärm och en stabil uppkoppling – uppkopp lingarna här i Filippinerna är ofta så opålitliga. Så det var det vi bad Lunds Missionssällskap om hjälp med.

kans seminarium. ACTS ligger i staden Urdaneta i Pangasi-

an-provinsen på Filippinernas största ö, Luzon. Det är

ett av IFI:s två seminarier och

har ett kandidatprogram och numera också ett master-

program. Mellan 60 och 70

studenter från många av

IFI:s 44 stift bor och studerar

på högskoleområdet, som

är 1,3 hektar stort. Fader

Terry, seminariets rektor, är

utbildad vid den episkopala

kyrkans seminarium och har doktorerat vid den katolska

kyrkans. 2004 besökte

studenter från seminariet en rad av Svenska kyrkans stift.

Flera av seminariets byggnader har kommit till med stöd

från Sverige, och Anna-Stina

Jönsson, Bosse Temneus

och Margareta Temneus har

arbetat där i längre perioder. BILD: ACTS

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

”vi måste försöka arbeta vidare” Alla studenter bor i skolans studenthus, och det har de gjort under hela pandemin. – De måste vara här, säger fader Terry. Det gemensamma andaktslivet här är en så viktig del av utbildningen. Men vi följer alla reg ler, sitter glest i klassrummen och använder ansiktsmasker nästan överallt. Delar av utbildningen har fått anpassas – till exempel har fredagsuppgiften, som är att gå ut med nattvarden till sjuka församlings medlemmar, fått en uppsättning nya säkerhets regler – och inför sommaren blev det också nödvändigt att se över allt. – De ska ju leva i församlingarna, men det är klart att mycket blir annorlunda med alla restriktioner, säger fader Terry. De har fått stränga tillsägelser om vad de kan göra och inte göra. Vi måste anpassa oss, och vi måste försöka arbeta vidare. När flera lärare inte kunde ta sig till hög skolans område från sina hem aktualiserades en fråga som hade funnits länge: – Vi är har alltså distansundervisning på det sättet att studenterna är här och läraren är på

masterprogrammet godkänt Den nya utrustningen kommer dessutom att användas när den första etappen av Nathan Söderblom Professorial Chair ska genomföras, också den en satsning som Lunds Missions sällskap stöttar. Av ett planerat tiodagarsbesök med föreläsningar, seminarier och samvaro med studenter och lärare blir det den här gång en en serie Zoom-föreläsningar. – Det är som en dröm att det blir av! säger fader Terry. Jonas Jonson ska utgå från den biografi som han har skrivit, och vi ser mycket fram emot att lära oss om Nathan Söderblom och hans arbete för ekumenik. Vårt bibliotek här är ju uppkallat efter vår biskop Ramento och honom. Det biblioteket har också, förklarar han, hjälpt högskolan att ta ett stort steg de senaste åren: nu är den treåriga Master of Divinityutbildningen granskad och officiellt godkänd, och högskolans arkiv och bibliotek, byggda med stöd från Sverige, sågs som en garant för utbildningens kvalitet. – En annan är att vi har haft så många gäster från utlandet här och att vi har kontakt med lärosäten i Europa och USA, säger fader Terry. Vi är så glada för alla våra vänner. Vi lär oss mycket av dem, och vi vill också dela med oss av våra perspektiv. n

stipendierapport Stora steg framåt med vänner

BILD: MIKAEL M JOHANSSON

ARKIVBILD: WIKIMEDIA COMMONS

”Jag tror att han skulle

Nathan Söderblom.

ha gillat sällskapet” n n n Först ut som svensk Nathan Söderblom-

BILD: ACTS

Jonas Jonson.

professor vid ACTS i Urdaneta i Filippinerna blir Jonas Jonson, biskop emeritus och förfat tare till biografin Jag är bara Nathan Söder blom, satt till tjänst, som kom ut 2014. – Jag skulle ha varit där i höstas, men nu ska vi göra det på Zoom istället, berättar han. Det blir två dagar i början av augusti, tre fö reläsningar med samtal efteråt. Under kommande år är det tänkt att ämnet är ett som den gästande teologen väljer i sam råd med högskolan, men den här första gången är uppdraget bestämt i förväg: att presentera Nathan Söderblom. – Det jag ska försöka göra är att placera honom i ett sammanhang och berätta om hans arbete med ekumenik, säger Jonas Jonson. Jag ska tala om hans sociala engagemang, om den kristna socialismen som han hade mött i Tysk land och Frankrike, om hans religionsteologi och om hans ekumeniska insats. Namnet Söderblom borde studenterna vara bekanta med sedan förut – de ser det varje gång de går in i högskolans bibliotek, Ramento-Söderblom Library. – Jag kände biskop Ramento väl och var på besök hos honom en gång när det var generalstrejk i hans stift. Vi åkte jeep mellan mötena. Senare blev han ju mördad. Han var en social aktivist av stora mått. Jag tror att Nathan Söderblom skulle ha gillat sällskapet. n r 4

2021

uppdrag mission

BILD: SOFIA TORVALDS

Mika Vähäkangas.

”Det är spännande att bygga nytt”

BILD: ÅBO AKADEMIS BILDBANK

stipendiaten

Mika Vähäkangas till Åbo Akademi INTERVJU ANNA BRAW

I Lund har jag haft doktorander från

flera länder och kunnat ha med de

doktorander som jag är handledare för

i Oxford och i Sydafrika på forskarsemi-

nariet. Vi hade hybridseminarier redan

före pandemin, och idag på vårt semi-

narium hade vi deltagare från Malawi,

ATT DELA UT STIPENDIER FÖR RESOR OCH PROJEKT SOM

GENOMFÖRS HÄR HEMMA ELLER UTOMLANDS HÖR TILL LUNDS

Indien, Israel/Jerusalem, Polen, Finland

alist, han var i skogsindustrin liksom

så många här i Finland, och det fanns flera präster i hans släkt.

lockande för mig, för jag har alltid

och Sverige. Om jag måste lämna

velat arbeta globalt med teologi.

forskarseminariet är det nog det jag

duktiga och fina doktorander, och

kan man ta med sig.

också varit den mest givande delen

UNDER DIN TID I LUND HAR

Jag har haft en rad ytterst

kommer att sakna mest. Mycket annat

MISSIONSSÄLLSKAPS MEST SYNLIGA

VAD KOMMER ATT VARA NYTT FÖR

handledningen av doktorander har

TIDIGT BÖRJADE SÄLLSKAPET

I Lund finns alla strukturerna redan,

av mitt arbete. Det är därför som jag

DOKTORANDPROGRAMMET FÅTT ETT

av tjänsten.

På grundnivå och masternivå heter

VERKSAMHETER, MEN REDAN

OCKSÅ ARBETA FÖR EN PROFESSUR I MISSIONSVETENSKAP I LUND.

DIG DÄR?

så på sätt och vis liknar mitt nya

uppdrag mer det jag hade i Tanzania.

NU TAR MIKA VÄHÄKANGAS

Jag tycker att det är spännande att

ARBETA VID ÅBO AKADEMI.

ovanligt i teologisammanhang i Eu-

TJÄNSTLEDIGT FRÅN DEN FÖR ATT

stannar kvar i Lund på tjugo procent

bygga nytt och att skapa – det är

KOMMER DU ATT KUNNA ARBETA

ropa idag. Åbo Akademi är på en del

I ÅBO?

det är en poäng, för det beskriver

Undervisningen i Åbo är på svenska,

Från början av september är jag

så stora, så jag har samarbetat med

mest finlandssvenskar som studerar

direktor för Polininstitutet vid Åbo

Akademi. Inez och Julius Polin gjorde en stor donation för länge sedan,

och den har använts till stipendier

ungefär som Lunds Missionssäll-

skaps medel, men nu blir det ett

teologiskt forskningsinstitut. Julius

Polin var en finlandssvensk industri-

många av forskarna här.

VAD VAR DET SOM LOCKADE DIG

med ekumenik, men doktorand

programmet heter ”global kristendom

sätt en helt ny miljö för mig, men de

teologiska kretsarna i Norden är inte

ämnet fortfarande missionsvetenskap

LIKA MYCKET INTERNATIONELLT

MIKA VÄHÄKANGAS, VAD ÄR DET SOM HÄNDER I ÅBO?

NYTT NAMN – VARFÖR?

och interreligiösa relationer”, och

publikationerna på engelska. Det är

bättre det vi gör. Det är lätt att

där, och finsktalande som vill studera

associera till västerländsk mission

under 5 000 studenter på grundnivå

bredare än så. Man skulle kunna forska

på svenska (Åbo Akademi har strax

missionsvetenskap får människor att och missionshistoria, men ämnet är

och 650 forskare – red:s anm). En sak

i västerländsk missionshistoria, men

tenskap med ekumenik – det finns

Åbo är att man kan doktorera på del-

har gjort det än – under min tid i Lund

bara fyra. Det var intressant och

inte fakultetsfinansieringen.

olika kyrkor och mellan olika religioner.

TILL LUND?

Att det är en professur i missionsveinte så många i Norden, i stort sett

som lockar svenska doktorander till

tid och arbeta deltid, så man behöver

ingen masterstudent eller doktorand

har alla forskat i förhållanden mellan

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

2021

LUNDS MISSIONSSÄLLSKAP

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 3 • 2021 • årgång 175

s s i onssä

lun

aps tidsk

Använd Uppdrag Mission!

175 år

SÅ SÖKER DU LUNDS MISSIONS

Hoppets tecken KRÖNIKAN ”DU KAN INTE GE UPP – VI HAR INTE GETT UPP” 4 SYDSUDAN ”DET ÄR SÅ JAG SER PÅ MIN TRO PÅ KRISTUS” 20 BRASILIEN ”VI KAN VARA FÖRSAMLING PÅ DET HÄR SÄTTET OCKSÅ” 16

”Ni måste berätta vilken resurs er webbplats är!” sa Jonas Jonson när han blev

SÄLLSKAPS STIPENDIER

Lunds Missionssällskap delar varje

intervjuad inför sina föreläsningar för filippinska teologistudenter (se sidan 45).

år ut resestipendier till i första

Och det har han nog rätt i! På www.uppdragmission.se finns alla krönikor,

intervjuer, reportage, betraktelser, enkäter och recensioner från de senaste

ift en tidskr

ns ds missio från lun

sällskap

hand ungdomar under utbildning

ång 174 020 • årg • nr 5 • 2

åren, och du som behöver material till en studiegrupp, ett skolklassbesök, en

och grupper vars resa är en del av

en tidskrift från lunds missionssällskap • nr 1 • 2021 • årgång 175

ett ömsesidigt utbytesprogram

andakt, en temagudstjänst eller någon annan samling är välkommen att

mellan kyrkor och ekumeniska

söka och finna. Vill du bara ha boktips kan du gå direkt till recensionerna! I vårt

organisationer. Sällskapet ger också

tidskriftsarkiv kan du bläddra i tidningarna på din skärm. Alla nummer finns

ss s mission från lund

stipendier till vissa projekt, till

g 174 0 • årgån nr 4 • 202 ällskap •

s s i onssä

lun

studier och till tryckning av skrifter.

aps tidsk

I4 EN ANNAN PANDEM 16 VÄNNER” 22 KRÖNIKAN SAMLAS DEM FÖR VÅRA DÄR TVÅ FÅR KARIN: ”VI KALLAR HONGKONG GRANNAR SYSTER EN VÄRLD AV

oss alla Gud,var med 175 år

material som du tycker om på sociala medier!

ift en tidskr

också på webbplatsen issuu.com. Berätta gärna för andra, och sprid gärna

Att hålla kontakten

Ansökan ska vara väl förberedd,

KRÖNIKAN CHARLOTTE FRYCKLUND OM IGENKÄNNING 4 BROBY/ASTIGARRAGA FEM KILOMETER HALSDUK 8 ESBJÖRN HAGBERG VI KAN BETYDA NÅGOT FÖR VARANDRA 10

ingå i en långsiktig informationseller utbildningsverksamhet och

innehålla en realistisk budget för

hav Språket är ett

genomförandet.

12 4 A, FAKTISKT!” LÄNGSTA RESAN NY MÄNNISK KRÖNIKAN: DEN GÖR EN TILL EN ”ETT NYTT SPRÅK SFI I MALMÖ: JÄRVA 28 GRANNAR: TRYGGA EN VÄRLD AV

GLOBALT NÄTVERK STÖDER EKUMENISKT ARBETE

och bidrag till projekt, studier och

utgivning med inriktning på utbild-

Ansökan görs via Lunds

I Malmö stöder sällskapet projekt

Missionssällskaps ansökningsportal,

med inriktning på dialog och ökad

www.lundsmissionssallskap.se/

Lunds Missionssällskap

ning, integration och fredsarbete,

förståelse mellan olika religiösa

stipendier. Ansökningsportalen

äldsta missionssällskap. Missions

mer, såsom musik, konst och film.

islam och kristendom.

15 april–15 maj, 15 juli–15 augusti

idag samarbeten, dialog och

KUNSKAPSUTBYTEN

arbetet har utvecklats och innebär arbete för fred och ickevåld i en

världsvid gemenskap. LMS har ett

nära samarbete med Act Svenska kyrkan, och biskopen i Lunds

stift är dess hedersordförande.

Sällskapet verkar ekumeniskt.

LMS förvaltar avkastningen på

gärna i en mångfald av uttrycksfor-

Lunds Missionssällskap arbetar med

fem noder:

I Hongkong ges stöd till ett

centrum för studiet av mötet mellan

kristen tradition och kinesisk kultur, men också till teologisk utbildning

för de många minoritetskyrkorna i

de gåvor som har testamenterats

Sydostasien.

året delas rese- och projektbidrag

The Desmond Tutu Chair vid

till sällskapet, och fyra gånger om ut till sökande från hela landet.

Antalet sökande har ökat markant under de senaste tio åren. UNGDOMAR VIKTIGA

I första hand stöder LMS unga

I Kapstaden finansierar sällskapet

University of Western Cape.

I Jerusalem ges stöd till Svenska

teologiska institutet och dess

I Egypten stöder sällskapet

Fyll i ansökningsformuläret

VILL DU BLI MEDLEM?

enligt anvisningarna och skicka

sällskap, LMS, får du tidskriften

– ett svarsmeddelande bekräftar

Som medlem i Lunds Missions

det genom att trycka på ”Skicka”

Uppdrag Mission (fem nummer per

att ansökan har kommit fram.

år). Du blir också kallad till årsmötet

Svar kan förväntas inom en

där ordförande och styrelse väljs.

månad efter att ansökningstiden

Medlemsavgiften är 50 kronor

gått ut för respektive period.

per år, alternativt en engångs

summa på 500 kronor för livslångt

DOKUMENTATION

medlemskap.

När resan eller projektet har

lundsmissionssallskap.se!

stipendiaterna kunna dokumentera

Skriv till styrelsen@

avslutats ska stipendiaten/

sina erfarenheter i text och bild, rapporter som kan komma att

med Université Catholique i Lyon

kurs- och retreatcenter i samverkan och Helsjöns folkhögskola samt

Mariadöttrarnas arbete i Kairo.

ummer an t u äs

1 oktober

ning på möten över kultur- och resebidrag för volontärinsatser

samt 15 oktober–15 november.

religionsteologi.

utbildningssatsningar på Anafora

religionsgränser. Sällskapet ger

är öppen 15 januari–15 februari,

arbete med religionsdialog och

människor som vill göra tjänst i

den globala kyrkan med en beto-

traditioner, framför allt judendom,

grundades 1845 och är Sveriges

publiceras i Uppdrag Mission

och/eller på hemsidan. Skicka

text och högupplösta bilder till

rapport@lundsmissionssallskap.se!

n r 4 4

2021

uppdrag mission

Returadress: Nätverkstan ekonomitjänst Box 311 20 400 32 Göteborg

UNDER SAMMA HIMMEL Coronapandemin tvingar miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

Vi lever alla under samma himmel. Vi har samma rättigheter men verkligheten ser olika ut.

SWISHA TILL

900 1223

u p p d r a g m i s s i o n n r 4

svenskakyrkan.se/act

2021

Tillsammans kan vi göra skillnad. Din gåva gör det möjligt.

Foto: Jesper Wahlström / IKON

POSTTIDNING B

Uppdrag Mission nummer 4 2021 -- Mission som vetenskap

Articles inside

världsbild och vardagspraktik

stopp för grymheterna

”guds folk måste synas”

en dörr stod öppen