Inledning

Biblis firar den mångfasetterade Marcel Proust (1871–1922) med detta jubileumsnummer, där olika sidor av författaren och hans verk presenteras.

Håkan Lindström formgav, med start på 1960- talet, På spaning efter den tid som flytt (originaltiteln lyder À la recherche du temps perdu) i de klassiska, gröna banden. Lindström berättar om idéer och överväganden i samband med produkt- och formgivningsval samtidigt som vi får en bit förlags- och teknikhistoria.

Emi-Simone Zawall följer i sitt bidrag upp det svenska Proust-spåret i en exposé över receptionen av Prousts verk. Hur har författarskapet tagits emot av den svenska kritikerkåren och de svenska läsarna? Zawall kommer att fördjupa denna inledande studie i samarbete med Biblis, som planerar att ge ut hennes fortsatta analys nästa år: 2022, 100 år efter Prousts död. Samma år utkommer på Wahlström & Widstrands förlag Carl-Johan Malmbergs bok Lyckans gåta: Marcel Prousts ‘På spaning efter den tid som flytt’. Ett kapitel ur Malmbergs kommande bok har vi fått möjlighet att publicera i detta nummer av Biblis.

Jan Stolpe har översatt ett urval texter ur Marcel Prousts Contre Sainte-Beuve. Under titeln Mot Sainte-Beuve utgavs ett antal av dessa översättningar av Förlaget Spleen Nordic år 2020, men det stycke ur Contre Sainte-Beuve som publiceras här ingick inte i den utgåvan och publiceras nu för första gången på svenska.

Operasångerskan och forskaren Christine Marstrand har hållit föredragskonserter, där hon talat om bildkonsten hos Proust och framfört sånger av kompositörer som betytt mycket för honom. I sin bok från 2018 – Vejen mellem Elstir og Vinteuil: Billedkunst og musik hos Marcel Proust – presenterar hon ett nytt sätt att läsa Proust. I essän i Biblis berättar Marstrand om detta och därtill återges hennes förteckning över rekommenderade inspelningar av musikverk, viktiga i sammanhanget.

Prousts roman har inspirerat till olika konstyttringar som film, teater, balett, musik, bildkonst. Och serieteckningskonst. Stéphane Heuet håller sedan många år på med sitt evighetsarbete: att presentera À la recherche du temps perdu i serieform. Hur är det möjligt, kan man fråga sig. I en artikel direkt för Biblis, i översättning av Hillevi Norburg, beskriver Heuet sin metod.

Peter Stenson bjuder på en personlig introduktion till Proust och På spaning i sitt Proust-ABC. Maria Hjorth, som tillsammans med Britt Wilson Lohse tidigare givit ut ett urval Proust-brev i svensk översättning av Anders Bodegård, utgår i sin text från brev som berättar om verkets tillkomst, och undertecknad spanar in dammodet i romanen. ingrid svensson

Marcel Proust i maj 1921 utanför Jeu de Paume. Han har besökt museets stora utställning med holländska mästare för att en andra gång få beundra Vermeers Utsikt över Delft. Han såg verket första gången år 1902 i Mauritshuis, Haag. Sotheby’s 2017.