Nyheter & Noterat

Stöd Proust! – uppmanade Bibliothèque nationale de France (BnF) på sin webbplats i vintras. Biblioteket ville få hjälp med att förvärva ett intressant exemplar av första upplagan av Du côté de chez Swann (1913), det vill säga den första delen av À la recherche du temps perdu. Det aktuella exemplaret var en gåva från Marcel Proust till väninnan Marie Scheikévitch år 1915 och det är tryfferat med ett åttasidigt brev som vittnar om verkets tillblivelse. Priset: 350000 euro. Och man lyckades! Mer än sjuttonhundra donatorer gjorde det möjligt att införliva detta exemplar med BnF:s omfattande Proustsamling.

Merparten av Prousts manuskript återfinns sedan tidigare i BnF:s samlingar. Efter författarens död tillföll hans efterlämnade papper brodern Robert och de tre sista volymerna av À la recherche du temps perdu utkom postumt under hans överinseende. Efter Robert Prousts död 1935 gick en del material förlorat och somligt gick ut på marknaden, men lejonparten övergick i Robert Prousts enda dotter Suzy Mante-Prousts ägo: manuskripten till À la recherche du temps perdu samt ungdomsverk, fragment och en del korrespondens. Eftersom hon ville säkra materialet för forskning fick BnF förvärva det 1962; en liten rest överfördes till biblioteket några år senare. Samlaren Jacques Guérin hade inköpt Proust-material

som skingrats efter Robert Prousts död. Hans Proustsamling förvärvades av BnF 1983. Bland de anskaffningar biblioteket gjort under senare år kan nämnas en agenda som Proust använt för förberedande anteckningar inför första delen av Du côté de chez Swann: Combray. Bibliotekets omfattande Proustsamling från 1962 har sålunda utökats genom åren – och den fortsätter att växa. Nu senast med exemplaret av Du côté de chez Swann med den intressanta proveniensen. De anteckningsböcker, kladdböcker, manuskriptblad och skrivhäften tillsammans med noteringar, korrektur och tryck som finns i BnF möjliggör studium av verkets framväxt; nya insikter har vunnits vilket inneburit att vissa utgivningar har fått korrigeras i senare upplagor.

När manuskriptbladen, sidorna i skrivböckerna och korrekturens marginaler inte räckte till för de tillägg, ändringar och rättelser författaren ville göra fick pappersremsor med text-tillägg klistras fast på bladen och fram växte enorma textsjok med assistans av hushållerskan Céleste Albaret, som hjälpte till med att klistra in lappar. ‘Dessa papper som Françoise [hushållerska i romanen] kallade mina papperoller började gå sönder av allt klistrande. Skulle inte Françoise kunna hjälpa mig att förstärka dem på samma sätt som hon lappade utslitna ställen på sina klänningar’ skriver Proust i verkets sista del Den återfunna tiden, s.385.

Materialet har krävt omfattande insatser av BnF:s konservatorer, som påbörjade bevarandeinsatser så fort som den första accessionen var på plats i biblioteket. Förutom att materialet omhändertas och förvaras på bästa sätt har det successivt överförts till andra medier. Den inledande mikrofilmningen är nu ersatt av digitalisering. Det franska nationalbiblioteket har varit mycket framgångsrikt och nått långt i sin digitalisering av kulturarvet. Biblioteket är ett föredöme och en inspirationskälla för andra nationalbibliotek. De digitaliserade samlingarna är tillgängliga för alla genom BnF:s digitala bibliotek Gallica. Sök på Marcel Proust och förlora dig i manuskript och utkast till À la recherche du temps perdu.

Proust tänkte sig ett tag att bli bibliotekarie. I juli 1895 påbörjade han en icke avlönad tjänst vid Bibliothèque Mazarine för att där ägna sig åt pliktleveranser. Omgående begärde han tjänstledighet, som fortlöpande förnyades ända till 1 mars 1900, samma datum som han lämnade sin anställning. Marcel Proust har inte satt några avtryck i Bibliothèque Mazarine. Men i verket finns flera biblioteks- och bibliofila spår. Bibliofilin fångar den tid som flytt och berättaren Marcel har sin egen tolkning av bokvurmen. Berättaren letar efter bokens värde, det vill säga själva verkets värde, i sin egen livshistoria. Första upplagan för berättaren betecknar den upplaga som han läste verket i första gången. En originalupplaga är den upplaga som gav originalintrycket. När det gäller bokband föredrar han sådana som är från den tid då han började läsa romaner: ‘Likt en klänning som en kvinna var iklädd första gången man såg henne skulle de hjälpa mig att återfinna den kärlek jag då hyste, den skönhet jag i mitt sökande efter den ursprungliga bilden hade lagrat i en serie allt mindre älskade bilder’ (Den återfunna tiden, s.222f.).

Litteraturen om Proust är synnerligen omfattande, liksom forskningen. Inför jubileet har Proustfabriken fått en extra skjuts och vi kan vänta oss en uppsjö av böcker, artiklar och konferenser framöver. En inspirerande, nyutkommen, bildrik tidsskildring är Proust et Cabourg (Paris: Gallimard, 2020); en volym fylld av vykort, brev, foton och andra dokument. Författaren Jean-Paul Henriet har tidigare varit borgmästare i den normandiska orten Cabourg, en förebild för romanens badort Balbec, där man hoppas kunna öppna ett Proustmuseum senare i år. I vanliga fall arrangerar den franska Proustförening som främst inriktar sig på Proust och musiken – Les amis de Vinteuil – vartannat år en konferens i Cabourg. Årets konferens är planerad till 8–10 oktober och har som övergripande tema ‘La belle époque de Marcel Proust’.

Neal Ashley Conrad arbetar med en encyklopedi om På spaning och Proust: Sandhed og intet andet end sandhed, som utkommer på Prousts födelsedag den 10 juli. Det Uppsala-baserade förlaget Alastor Press planerar att i november 2021 ge ut en samling noveller, utkast och fragment av Proust som publicerades för första gången i Frankrike 2019, sammanställda och kommenterade av Proust-forskaren Luc Fraisse: Le mystérieux correspondant et autres nouvelles inédites. Hillevi Norburg, förläggare på Alastor som har översatt Heuets text i detta nummer av Biblis, översätter. Enligt uppgift kommer Bonniers att ge ut en ny, efterlängtad utgåva av På spaning i slutet av året. Och förlaget Faethon har redan i början av 2021

återutgivit Samuel Becketts Proust med efterord av Johan Sehlberg och Erik Sandins översättning reviderad av Daniel Pedersen. Ja, det kommer att bli innehållsrika jubileumsår och med hjälp av länkarna här nedan kan Biblis läsare hålla koll på begivenheterna.

Om inte förr reser jag till Paris 2022, för då blir det stor jubileumsutställning på Bibliothèque nationale de France!

ingrid svensson

Proustlänkar Marcel Proust-sällskapet

marcelproustsallskapet.blogspot.com Danska Proustsällskapet

proust.dk Les Amis de Vinteuil

www.amisdevinteuil.fr Société des Amis de Marcel Proust

amisdeproust.fr Cercle Littéraire Proustien de Cabourg-Balbec

cabourg-balbec.fr Marcel Proust Gesellschaft

marcel-proust-gesellschaft.de Bibliothèque nationale de France (BnF)

Gallica.bnf.fr

Archivesetmanuscrits.bnf.fr

Data.bnf.fr

Le presse numérisée à la Bnf, retronews.fr

Images.bnf.fr

Exposition virtuelle, expositions.bnf.fr L’Institut des textes et manuscrits modernes

item.ens.fr/fonds-proust-numerique/ item.ens.fr/proust/ The Kolb-Proust Archive

library.illinois.edu/rbx/kolbproust/ Corr-Proust – den digitala utgåvan av Prousts brev

proust.elan-numerique.fr Proust Ink

Proust-ink.com

Youtube.com innehåller massor av material rörande Proust, bland annat Véronique Aubouys högläsningsprojekt som pågått sedan 1990-talet, Proust Lu

Främre pärmens insida: Henri de ToulouseLautrec, La Revue blanche. Affisch, 1895. The Art Institute of Chicago. Bakre pärmens insida: Pierre Le-Tan, Le Baron de Charlus. Illustration till Umberto Pastis Più felice del mondo (Milano: Bompiani, 2011). Sotheby’s, Collection Pierre Le-Tan, Session II 17 mars 2021.

Roland Barthes om Marcel Proust Roland Barthes publicerade ett fåtal artiklar om sin följeslagare genom livet – Marcel Proust. Utgivaren Bernard Comment har nu sammanställt – skapat – en volym som fördjupar kunskapen om Barthes och om hans Prouststudier (Paris: Éditions de Seuil, 2020). Comment har samlat ihop olika sorters material där Barthes behandlar Proust och presenterar vid sidan av de tidigare publicerade artiklarna utskrifter av radioprogram, underlag för föreläsningar vid Collège de France, fragment, foton och mest överraskande av allt: anteckningskort ur Barthes rika arkiv. Tillsammans öppnar bidragen dörrar till nya rum.

De sjuttiofem bladen Sensation! Ännu ett knippe tidigare opublicerade – och länge eftersökta – Proustmanuskript har kommit ut av trycket!

Bakgrunden är denna: forskaren och sedermera förläggaren Bernard de Fallois fick 1949 av Prousts brorsdotter Suzy Mante-Proust förtroendet att ordna diverse manuskript av Prousts hand. Ur detta material vaskade de Fallois fram Jean Santeuil (1952) och Contre Sainte-Beuve (1954). Vid de Fallois död 2018 visade det sig att ‘les soixante-quinze feuillets’ av misstag råkat bli kvar i hans hem (de Fallois hade själv omnämnt manuskriptet i förordet till Contre Sainte-Beuve). Materialet är i dag placerat i BnF och tillgängligt för oss tack vare Gallimards utgivning i april 2021.

Proust illustrerad av van Dongen Gallimard utgav 1947 À la recherche du temps perdu i tre band i en ‘édition de luxe’ med 77 reproducerade akvareller av Kees van Dongen (1877–1968). Upplagan om 9250 exemplar trycktes av E. Desfossés i Paris och bokbanden formgavs av Paul Bonet, flitigt anlitad av Gallimard, i hans typiska, grafiska stil. Typsnittet är Ronaldson Oldstyle No.551 (i fransk tradition kallat Elzévir Ronaldson).

Kees van Dongens illustrationer återger olika miljöer och personer men hans favoritmotiv dominerar: porträtt, damer (inte sällan nakna) och societetsliv. Illustrationerna är konstverk i egen rätt i dialog med Prousts roman.

I detta nummer visas två av van Dongens illustrationer: på s.41 ‘L’Hôtel de Guermantes’ och på s.47 ‘Dîner chez la duchesse de Guermantes’.

Medarbetare i Biblis 93 stéPhane heuet är seriekonstnär och skapare av På spaning efter den tid som flytt som seriealbum. Franska akademien belönade honom 2020 med ett stort pris för hans ‘adaptation illustrée de Marcel Proust’. maria hjorth är bibliotekarie och tidigare sekreterare i Marcel Proust-sällskapet. håkan lindström är grafisk formgivare och tidigare lärare i typografi och grafisk form vid Grafiska Institutet och andra skolor. carl-johan malmberg är författare och kritiker. christine marstrand är Proustforskare, operasångerska, konsthistoriker och styrelsemedlem i det danska Proustsällskapet. hillevi norburg är förläggare och översättare. marcel Proust (1871–1922). Peter stenson är översättare, redaktör och tidigare ordförande i Marcel Proust-sällskapet. jan stolPe är översättare från franska, klassisk grekiska och norska. ingrid svensson var Biblisredaktör 2004–2018 och tidigare ordförande i Marcel Proust-sällskapet. emi-simone zawall är kritiker och översättare samt ordförande i Marcel Proust-sällskapet.