Svensk Fisknäring nr 3 2021 by Billes

Livsmedelshygien del 3 sid 26

Svensk Fisknäring. Årgång 5. Nr 3. 2021. Pris: 65kr

TEMA: GLOBAL SJÖMAT

Vad importerar vi? – och varifrån? sid 15-17

SEASPIRACY ”film som gör mer skada än nytta”

sid 6

Så ska vi bli mer självförsörjande Tre kvinnliga yrkesfiskare sid 12

sid 20

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

LEDARE

Importerat, närproducerat och fake news! Länge har utvecklingen gått i en riktning där vi i Sverige har slutat att producera produkter och mat för att istället köpa från andra länder. För det mesta handlar det om ekonomi. Vi jagar länder med låga löner och billig produktion. Det systemet kan fungera så länge det är etiskt hållbart och så länge det inte finns konflikter mellan länder – eller pandemier – eller lastfartyg som går på grund i Suezkanalen. Kontrollen av viktiga varor har hamnat i andras händer. I Sverige har vi mycket spetskompetens, landet har utvecklats till ett ”mini Silicon Valley” med all teknikutveckling. Samtidigt har vi betalat våra bönder för att sluta odla och fiskare för att skrota sina båtar. Vi importerar allt mer, vilket gör oss sårbara. Vad vi importerar och hur vi skulle kunna bli mer självförsörjande, är något vi tar upp i detta nummer. Viktiga insikter som stärks av att vi prioriterar svenskproducerad mat i allt högre grad -närodlat viktigare än eko, visar Novus Livsmedelsbarometer. Det är bra att den granskas. Verkligheten alltså. Men ibland undrar man vem som granskar granskarna? Som konsument av tidningsartiklar och dokumentärer låter vi oss snällt slussas in i tvärsäkra konstateranden. Påståenden som vi tror är grundade på objektiva fakta och statistik. Men är det verkligen så? Netflixdokumentären Seaspiracy har snabbt spridits över världen och skapat starka känslor kring sjömat. Centrum för hav och samhälle och ett par andra institutioner vid Göteborgs universitet anordnade en webbsänd paneldebatt där fyra forskare möttes för att diskutera filmen. Samtliga var eniga att problemen i våra hav är många och allvarliga, men att den här typen av filmer gör mer skada än nytta. Sid 6. Kvinnliga förebilder i fiskenäringen är inte vanliga. Men de finns! Följ med till yrkesfiskarna Kerstin Roysson från Grundsund i Bohuslän, Anna Vesper Gunnarsson som fiskar i Hjälmaren och Carina Adolfsson som håller till vid Ringsjön. Tre kvinnor som värnar om sin frihet på sjön, ett hållbart fiske och lokal matkultur.

Sid 12. Vi önskar er alla en underbar sommar med mycket fisk och skaldjur på grillgallren (och kanske ett vaccincertifikat i fickan!) Karin Fagerståhl, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER lotta@fiskbranschen.se 0768-91 86 46 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD David Clode

Håll koll på vädret.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här ﬁnns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Innehåll, nr 3 2021 Sid. 4 Novus livsmedelsbarometer 6 Seaspiracy 8 Spännande inslag i fiskdisken 12 Tre kvinnliga yrkesfiskare

1 5 Varifrån importeras sjömaten? 18 Identifiera hållbar sjömat 20 Hur bli mer självförsörjande?

22 Druvskola: Alvarhino 24 Seafoodtomorrow 26 Livsmedelshygien del 3 28 EHFVF – Ny fondperiod

FÖRETAGSNYTT

Leröy storsatsar i Kungälv I början av juni togs det första spadtaget för Leröys nya och miljöanpassade sjömatcenter för färsk fisk, i Kungälv, strax norr om Göteborg. Leröys nya sjömatcenter kommer att bli drygt 6 000 kvm och stort fokus har lagts på energieffektivitet. Byggnaden kommer att miljöcertifieras som Miljöbyggnad Silver. – För våra kunders del kommer satsningen innebära att vi kan förkorta ledtiderna och leverera ännu färskare fisk, samtidigt som vår förmåga att erbjuda nya produkter och tjänster stärks. För våra medarbetare blir det en bättre arbetsmiljö i nya toppmoderna lokaler. Det känns mycket bra att nu vara i gång med byggnationen, säger Mattias Gunnarsson, vd för Leröy Seafood AB.

Grøntvedt förvärvar Klädesholmen Seafood Klädesholmen Seafood har haft ett nära samarbete med den norska råvaruberedaren av sill, Grøntvedt, i mer än 30 år. – Genom förvärvet av Klädesholmen Seafood kan vi tryggt säga att vi har kontroll på hela värdekedjan. Från köp av sill från fiskebåtar utanför norska kusten, till beredning och lagring i egna faciliteter, för vidare transport, och nu också hela vägen ut till butikshyllan med kvalitetsprodukter från Klädesholmen, säger Bjørnar Grøntvedt, koncernchef och huvudägare. – Vi ser fram emot att vara en del av Grøntvedt gruppen och tillsammans utveckla företaget framåt. En av fördelarna för oss är att vi står i direkt led till Norges största råvaruberedare som dessutom värnar om kvalitet och hållbarhet på samma vis som Klädesholmen Seafood alltid har gjort, säger Annika F. Helmer, VD Klädesholmen Seafood. Klädesholmen Seafood, med fabrik och organisation fortsätter att bedriva sin verksamhet från huvudsätet på Rönnäng, Tjörn.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Tydligt vad som är viktigast när vi väljer mat Hur ser våra mattrender ut? Vad är viktigast för oss? Äter vi mest grönt? Vegantrenden får mycket utrymme i media, men det är fortfarande bara 2% som säger sig vara veganer. Svenskt och närproducerat blir allt viktigare vid val av livsmedel. Detta visar Novus Livsmedelsbarometer i sin senaste undersökning.

dag är det inte längre vattentäta skott mellan olika kost-livsstilar. Man anpassar intaget efter olika prioriteringar såsom smak, hälsa, närodlat, djuretik, djurhälsa, pris med mera. Den allmänna trenden att minska intaget av det röda köttet fortsätter. Dock ska man komma ihåg, från en väldigt hög nivå (ca 80 kg/person och år). I Novus Livsmedelsbarometer gör man en årlig undersökning om vår inställning och vanor kring mat, där många av frågorna är desamma från år till år. Dock sker förändringar i våra livsstilar som också avspeglas i det vi äter varför det alltid adderas några nya frågor. I senaste undersökningen var det av naturliga skäl ett stort fokus på hur coronapandemin har påverkat våra matvanor. Vilket visar sig vara en hel del. Vi har bland annat har fått erfara hamstringshysteri och att fler lagat mer mat hemma. Nästan tre av tio har använt mer tid till att laga mat. Då många har arbetat hemma har också middagsrester blivit nästa dags lunch. 84% svarar att de gör så mycket de kan för att minska matsvinn, att jämföra med 77% året innan.

Hur och vad äter vi?

Från att vi förr har delats in i ”allätare” och vegetarianer finns idag en rad olika kostgrupperingar. I Novus undersökning delas de in i sex olika; köttätare, flexitarian, pescitarian, lakto-ovo vegetarian, ”fusk-vegetarian” och vegan/vegetarian. I undersökningen har man slagit ihop kött, fisk och fågel till en grupp som de kallar ”köttätare”. Lite olyckligt, kan man tycka då det hade varit intressant att särskilja sjömaten från landbaserade djur. Gruppen som anser sig vara köttätare har minskat från 65% förra året till 52% i år. Detta förmodligen till förmån för gruppen flexitarianer, som äter kött, fågel och fisk men byter ut maten till vegetariskt någon eller några gånger i veckan. Den

här gruppen har vuxit från 27% förra året till 36% i år och är den grupp som ökar mest. Hoppet ner till de övriga fyra grupperna är sedan stort. Perscitarianer som inte äter kött men sjömat, ägg och mejeriproduker, ligger på stadiga 3%. Lakto-ovo vegetarianer (inte kött/fisk men ägg och mejeri) på 2%, ”fusk-vegetarianer” som inte äter kött men fågel och sjömat utgör 1% och veganer/vegetarianer 2%.

Nära viktigare än eko

Oavsett vilken kostgrupp vi anser oss tillhöra, vill vi äta mat som är producerad nära oss. Den trenden fortsätter tydligt. Den tidigare så starka ekotrenden har halkat ner i prioriteringslistan. Varför vi helst väljer svenskt och närproducerat framgår inte. Men man kan gissa att det inger en trygghet och garanti för bra kvalitet. Det kan också bero på att det är ett mer klimatsmart alternativ då vi slipper långa transporter, eller kanske att det känns viktigt att vara mer självförsörjande.

En av tre tror att de kommer handla mer svensk mat efter pandemin: På frågan: Om vi tänker framåt, vad av följande tror du att du kommer att göra mer av efter att Coronapandemin avtar? Handla mer… Svensk mat

33% instämmer i hög grad.

Närodlad mat

30%

Närproducerad mat

29%

Hälsosam mat

23%

Ekologisk mat

17%

Livsmedel på nätet

13%

Take-away

Färdiga matkassar

Novus Livsmedelsbarometer Genomförande (årligt återkommande): Kvantitativ undersökning, genomförd i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel. 1075 intervjuade i åldrarna 18-79 år. Fältperiod, 1-17 december 2020.

Villiga att betala mer för svenskt

Åtta av tio uppger att de kan tänka sig att betala extra för svenskproducerade livsmedel, i rangordning: 1. kött, 2. frukt&grönt, 3. kyckling, 4. mejeriprodukter, 5. chark, 6. fisk&skaldjur, 7. bröd, 8. ätfärdiga produkter, 9. vegetariska produkter, 10. veganska produkter. 7-14% mer är man villig att betala för sjömat som är svenskproducerad. På frågan om deltagarna planerade att öka, minska eller behålla sin konsumtion av sjömat svarade 71% att de planerade att öka konsumtionen, att jämföra med 67% året innan.

Men det måste vara gott!

Oberoende av kött, fisk, vegetariskt, ekologiskt, närodlat så måste det vara gott för att hamna i matkorgen. 96% respektive 92% svarade att smak och hög kvalitet är viktigt när de handlar livsmedel. Karin Fagerståhl

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Seaspiracy rör om i ”fiskgrytan” Professor: Filmen gör mer skada än nytta Netflixdokumentären Seaspiracy sätter sökarljuset på tillståndet i världshaven. I synnerhet effekterna av det industriella fisket. Men det är en kontroversiell bild som den unge regissören Ali Tabrizi målar upp. – Han tar upp ett allvarligt problem. Människan utnyttjar haven till dess gräns. Men filmen gör mer skada än nytta, säger Sverker C Jagers, professor vid Göteborgs universitet.

sin en och en halv timma långa dokumentär på strömningstjänsten Netflix målar den 27-årige britten Ali Tabrizi med breda penseldrag upp en nattsvart bild av läget i världshaven – både fisket, förvaltningen och den marina ekologin är i total kris. Det handlar om industriellt överfiske, rena lagöverträdelser, tjuvfiske, urskillningslös jakt på val, förödande bifångster, fisk- och skaldjursodlingar som bara bidrar till miljöförstöring, handlingsförlamade politiker och andra beslutsfattare, slaveri, korruption och en högst bristfällig miljöcertifiering. Och en hel del annat.

”Vi borde sluta äta fisk”

Ali Tabrizis slutsats efter dryga 90 minuters film: Det finns inget som är värt att kallas hållbart fiske. Och mänskligheten borde sluta äta fisk och skaldjur och i stället gå över till veganism. Den dystra bilden som Seaspiracy förmedlar har fått många inom forskarvärlden att reagera. Dokumentären har kritiserats för faktafel och hårdvinkling. I slutet av maj anordnade Centrum för hav och samhälle och ett par andra institutioner vid Göteborgs universitet (GU)

en webbsänd paneldebatt med anledning av Netflix-filmen. Fyra forskare från olika forskningsområden medverkade och kommenterade.

Vinklingen inte bra

– Tabrizi tar upp en viktig fråga, ett allvarligt problem. Människan utnyttjar haven till dess gräns. Men filmen gör mer skada än nytta. De redan övertygade är redan med på tåget och jag är inte säker på att de som är tveksamma eller skeptiska blir övertygade, säger Sverker C Jagers, professor i statsvetenskap som bland annat studerar hur graden av demokrati och korruption i länder påverkar graden av utfiskning.

”Slutfiskat år 2048”

Att fisken i världshaven skulle vara slut 2048 om vi fortsätter fiska i den takt vi gör nu, är ett gammalt påstående som ingen står bakom idag. Friederike Ziegler, forskare i ämnena sjömat från hav till bord och miljömärkning av sjömat vid RISE, menar att vinklingen inte är bra. – Mycket av det som presenteras som nyheter är inte nytt. Inslaget om slaveri inom fisket är tragiskt och upprörande, men är ingen nyhet. Det avslöjades av The Guardian för tio år sedan och är inte representativt för fiskesituationen i världen, säger Ziegler. Även Nkeiru Scotcher, postdoktor i havsförvaltningsrätt vid GU, och Sebastian Linke, docent i samhällsvetenskapliga miljöstudier, är tveksamma till Seaspiracy. – Filmen förenklar en svår fråga, säger Scotcher.

En politisk fråga

En av huvudfrågorna i filmen är om det finns något som kan kallas I delar av fisket i Thailand förekommer ett osmakligt hållbart fiske. slaveri. Detta lanseras som en nyhet i Seaspiracy men – Hållbarhet är inte ett avslöjades i själva verket av The Guardian för tio år sedan.

hundraprocentigt mått. En certifiering betyder dock en nivå som är bättre än medel. Samtidigt säger inte en miljömärkning att produkten, fisket, inte kan förbättras, anser Friederike Ziegler. Sebastian Linke betonar EU:s roll för ett hållbart fiske i Europa. – Hur fiskeresursen utnyttjas är en politisk fråga. Det finns policys, men jag ser inte att de används i praktiken. Ali Tabrizi driver tesen att veganska alternativ måste ersätta fisk som föda. Är mänskligheten redo för detta? – Veganism är inte ett alternativ för människor i exempelvis Afrika. Det lokala fisket är på många håll mycket viktigt som proteinkälla, säger Nkeiru Scotcher.

Inför höga skatter

Friederike Ziegler hävdar att odling av sjömat tillhör framtiden och att den del av Seaspiracy som berör fiskodling är felvinklad. – Akvakultur på land eller i slutna system är på frammarsch. Tabrizi har medvetet slopat att ta upp den hållbara odlingen av exempelvis musslor, sjögrödor och sötvattenfisk som är mycket större än fisket globalt. Men det passade väl inte in i agendan, menar Ziegler. Sverker C Jagers utvecklar sin syn på frågan: – Veganism är inte lösningen. Det krävs nya regler, ökad övervakning. Vill man vara innovativ ska beslutsfattarna omedelbart slopa alla bränslesubsidier till fisket och kanske införa höga skatter på hotade arter av fisk och skaldjur, säger Jagers. Sebastian Linke understryker att en stor del av världens befolkning är beroende av fisk för protein. – Det handlar om 3,2 miljarder människor. För en stor del av dem är vegankost ingen valmöjlighet. Det fyra forskarna förvånades över vilket genomslag filmen fått, med tanke på hur

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

ensidig och vinklad den är och önskade att det istället skulle finnas intresse av att producera en mer nyanserad bild för att öka förståelsen för hur komplex situationen är. Eller som Sverker C Jagers avslutade, – Det är skillnad på att göra dåliga saker och att göra saker på ett dåligt sätt. Vi kanske ska fokusera på att göra saker på ett bättre sätt. Dag Fransson

Har fisk känslor? Det är tämligen väl dokumenterat att fiskar kan känna stress, att de är läraktiga och kan vara antingen djärva eller tillbakadragna. Huruvida fiskar kan känna smärta delar forskningen i två läger. I en film i Vetenskapens värld kommer ”smärtförespråkarna” till tals. – Smärta är ett komplicerat begrepp. Men fiskar har samma system för att känna av vävnadsskador som människan, säger Svante Winberg, professor i neurovetenskap vid Uppsala universitet. Den brittiska fiskbiologen Lynne Sneddon har forskat kring fiskar och smärta i 20 år. I sin forskning har hon bland annat påvisat att fiskar som får smärtstillande medel visar upp färre beteendestörningar i form av stress och smärta. Filmen tar också upp sportfisket och det populära catch and release-fisket. Svante Winberg, själv sportfiskare, slår fast att catch and release kan skada fiskens slemskikt och gälarna riskerar att kladda ihop om de är ovan vatten för länge. ”Att sätta krokar i djur på land, hala in dem och sedan släppa dem är orimlig tanke för de flesta. Det räknas som djurplågeri. Men svensk lag gäller inte under ytan”, kommenterar filmarna själva. Senare delen av filmen berör fiskets påverkan på fiskbestånd och havsmiljö ur en mer allmän synvinkel. Den typen av dokumentära inslag har vi sett förr. Filmen kan ses på SVT Play fram till november. Dag Fransson

Fiskarnas Pensionskassa Försäkringsförening Kassan vänder sig till alla yrkesfiskare som är betecknade som yrkesfiskare. Det är en förening vars ändamål är att bereda pension åt yrkesfiskare eller efterlevande maka/make eller sambo. Försäkringen baseras på kollektivt inbetalda avgifter samt privat inbetalda avgifter och föreningen förvaltar pengar med ett åtagande på minst 3,5%. Pensionen inträder när medlemmen uppnår pensionsålder och det årliga beloppet är summan av de pensioner som varje insättning givit upphov till. Pensionen utbetalas en gång per år och är livsvarig. Pensionskassan är en stabil förening och utvecklingen har varit mycket positiv under åren. Vill du veta mer och är intresserad av ett sparande i kassan? Tveka då inte att kontakta oss. Maria Wernbom 0724-54 26 00, mw@vfisk.se Petra Wiberg 0707-17 39 18, pw@vfisk.se

Vi har semesterstängt vecka 29-32

FISKEAKTUELLT

Permanenta överföringar av fiskemöjligheter är nödvändigt Jag vill inledningsvis berömma våra svenska yrkesfiskare för att de håller en världsledande kvalité på de fångster som landas. Denna kvalité hålls samtidigt som fisket bedrivs på ett selektivt och långsiktigt hållbart sätt. Svenskt demersalt fiske är något att vara stolt över. I ett globalt och europeiskt perspektiv lider svenskt demersalt fiske svårt av det nuvarande systemet för demersalt fiske. Det måste vidareutvecklas och det arbetet måste påbörjas omgående. Det som behövs är en möjlighet till permanenta överföringar av fiskemöjligheter. Den 31 augusti 2020 slutredovisade Havs- och vattenmyndigheten sitt regeringsuppdrag ”Utvärdering av system med individuella fiskemöjligheter”. Myndighetens sammanfattning lyder: ”Vi föreslår att ett system med överlåtbara fiskerättigheter införs i det demersala fisket. Rätt utformat och implementerat och i rätt kombination med förvaltningens övriga verktyg bedömer vi att ett flerårigt demersalt system kan bidra till ett enklare och mer transparent regelverk, ökad möjlighet till mer lönsamt fiske och större möjligheter till att kunna anpassa fiskemöjligheter efter sitt individuella fiske. Genom ett enklare och mer lättbegripligt regelverk skapas bättre förutsättningar för att anpassa systemet till övriga verktyg i den ekosystembaserade förvaltningen för att uppnå en hållbar utveckling”. SFPO delar fullt ut Havs- och vattenmyndighetens slutsats. Liknande system finns i nästintill alla medlemsstater och möjliggör kvotbyten på individuell nivå mellan medlemsstater. Det förbättrar förutsättningarna för fisket. Nuvarande ordning med tillståndsbulvaner är liksom fenomenet kvotbåtar något som vi måste komma ifrån utifrån skäl som rättssäkerhet, sjösäkerhet och ett fiskeriperspektiv. Som det är nu, utan en möjlighet för permanenta överföringar, hämmas fiskets förutsättningar och lönsamhet. Med en sådan möjlighet kan vi nå Livsmedelsstrategins mål om konkurrenskraftiga företag. Härutöver finns en mängd andra skäl som talar för den förändring som Havs- och vattenmyndigheten föreslagit och som vi vill se. Det nuvarande systemet fungerar i allt väsentligt bra och är en utmärkt grund för att bygga ut systemet med permanent överförbarhet. Det som behövs nu är ett regeringsbeslut. SFPO önskar alla läsare en bra och underbar sommar! Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Spännande inslag Recept av sjömat i fiskdisken LÅNGHALS MED CHILI OCH VITLÖK 4 portioner

Den svenska konsumenten är tämligen konservativ när det gäller val av fisk och skaldjur. Här presenteras några spännande produkter som funnit vägen in i den svenska fiskdisken. Samtliga arter betraktas som delikatesser, så här gäller det att plocka fram nyfikenhet och mod! SYDSERIOLA Sydseriola, Seriola lalandi, lever runt ekvatorn i tropiska och subtropiska områden och är en eftertraktad matfisk i hela detta område. Det är först på senare år som den introducerats brett på marknaden i västvärlden, mycket tack vare att den visat sig vara en lämplig art för vattenbruk. Idag odlas den världen över och den närmaste anläggningen ligger i Danmark och bygger

LÅNGHALS Långhals, Pollicipes cornucopia (svensk handelsbeteckning saknas) Eng. Percebes En stor ätbar havstulpan har blivit ett spännande inslag i fiskdisken. Denna tillhör faktiskt räkorna och man känner kanske igen toppen som en vanlig havstulpan. Arten växer i tentakelliknande klumpar på klippor och stenar utefter stränderna i Spanien, Portugal, Marocko och Senegal. Den kan ätas rå men kokas ofta i rikligt med saltvatten, kanske med en skvätt citron. Den anses vara bäst under sommaren när den är äggbärande.

Seriola. på RAS-teknik (recirkulerande vatten). Tekniken bidrar till att fisken kan miljöcertifieras och många anläggningar producerar ASC-certifierad fisk. Den svenska handelsbeteckningen, sydseriola, skall användas i handeln men arten är internationellt känd som yellowtail, amberjack, kingfish, hamachi, kampachi, hiramasa eller buri. Fisken är en populär sushifisk världen över. Köttet är ljust rosa och musklerna har bruna stråk i höjd med sidolinjen, strax under skinnet. Köttstrukturen kan liknas vid tonfisk men den är faktiskt mer släkt med abborre. Den passar utmärkt till sushi, sashimi, ceviche, rökning, grillning eller ångad/kokt. Den neutrala smaken gör den lämplig för både lätt och stark kryddning. En riktig sommarfisk som är god tillsammans med mangosalsa och chili.

INGREDIENSER

1 kg långhals (levande) ½ dl olivolja 2 klyftor vitlök ½ röd chili, finhackad utan frön 1 citron, saften av denna salt och peppar färsk koriander GÖR SÅ HÄR

Koka långhalsen i 3-6 minuter i saltat vatten, kyl hastigt ned i isvatten. Dra ut köttet och skär i tunna skivor Blanda olivolja med vitlök, chili och citronjuice. Krydda med salt och peppar. Marinera långhalsens skivade kött i blandningen i ca 30 minuter. Värm en stekpanna eller wokpanna och lägg i långhalsen med tillhörande marinad. Var försiktig eftersom det kommer att skvätta en del i början. Stek 2-3 minuter. Servera omedelbart, eventuellt med ris. Dekorera med koriander.

Långhals. Tillagning: Kokas i 3-6 minuter, äts varma eller kyls ned omedelbart i isvatten för att sedan användas i andra rätter. Den går utmärkt att äta som den är men måste ”skalas” först. Detta görs direkt på tallriken genom att hålla det hårda skalet som ett handtag, vrid och dra ur köttet från ”tuben”. Ät den ljusa delen, varje bit är mjuk men har ändå en fast konsistens. Smaken är frisk med lite sälta. Köttet påminner om snäckan abalone eller bläckfisk och kan därför ersätta dessa arter i recept. Långhalsen ser robust ut, men är ett ömtåligt skaldjur som snabbt tappar i kvalitet om den inte hanteras varsamt och

kallt. De tål att fraktas ett antal dagar och bör hållas fuktiga men tål inte att ligga i smältvatten. De skall gärna hanteras och kokas levande. Spanjorerna dricker ett krispigt Albariño vin till dessa skaldjur. (Läs om detta vin på sidan 22)

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

HAVSRAPPORT

Tobisfiske, rådgivning och vindkraft Sjöborrar på is. SJÖBORRE Klippsjöborre Paracentrotus lividus Utefter den engelska kalkstenskusten borrar denna ned sig i berget för att undgå kraftiga strömmar. Färgen är brunviolett till guldbrun eller svart. Skalets diameter kan nå sju cm och arten är en av de vanligaste i Europa. Den lever i varmare europeiska och atlantiska vatten från Irland och Skottland, ner söderut till Medelhavet och Kanarieöarna. Man kan finna dem i tusentals utefter grunda stränder där de betar av alger som växer på sten och berg. Klippsjöborren är den viktigaste av de ätliga sjöborrearterna i Medelhavet. Ätlig sjöborre Echinus esculentus I våra kallare vatten har vi gott om sjöborre, men få av oss har förstått att det är en riktigt läckerhet som sakta kryper förbi. Den ätliga sjöborren kan bli 16 cm i diameter och har ett vackert röd/ rosa skal. Det relativt ömtåliga skalet gör att den bäst plockas för hand under försommaren då kvaliteten på romsäckarna är som bäst. Vass delikatess På båda arterna är det romsäckarna som är eftertraktade. På insidan hänger fem romsäckar och sjöborren kan klippas upp med en kraftig sax eller med hjälp av en specialtång, coupe-orsin för att knäcka skalet. Det bästa är att hålla sjöborren uppochned (den lilla näbben sitter på undersidan) och klippa runtom så nära borrens nederkant som möjligt. Då är chansen att skada romsäckarna minst. Sjöborrar säljs levande och rommen äts direkt efter öppnandet, kanske med en droppe citron. Den betraktas runt Medelhavet som en delikatess och används också på finare sushi och till sashimi. Sjöborren skall hanteras levande och gillar att ligga fuktigt men inte vått. Ilona Miglavs

Under april och maj har en stor del av den svenska pelagiska flottan varit ute på tobisfiske i Skagerrak och Nordsjön. Fisket har varit bra men kvoten var liten i år. Under tobisfisket genomfördes ett projekt tillsammans med SLU, där de följde med fartyget Ginneton för att göra en utvärdering av ett selektivt redskap som kallas tunnel eller excluder. Den sitter inuti trålen och hjälper till att undvika oönskad bifångst i form av t.ex. makrill, sill och vitling. Dessa större fiskar leds ut genom en flyktöppning, medan tobisen som är mindre passerar genom excluderns maskor och fångas av trålen. Preliminärt verkar detta redskap fungera väldigt väl, men det finns säkert många finjusteringar att jobba med innan den är helt optimerad. Redan nu har dock flera medlemmar visat intresse för att investera i det nya redskapet. Nu på senvåren-försommaren fiskas även lite sill i Nordsjön för att bli matjessill till den holländska marknaden. Även det mer kustnära makrillfisket i Skagerrak och Kattegatt tar fart nu när makrillen kommer in kustnära i jakt på småsill. Nog för att makrillen är god och fin hela sommaren men första omgången på grillen är ändå speciell. Passa på att njuta av den! ICES rådgivning för Östersjön har nyligen släppts, och pekar i olika riktningar för olika bestånd. Det vetenskapliga rådet för uttaget av sill i Bottniska viken ökar kraftigt. Här föreslår ICES en ökning redan för innevarande år. Även rådet för nivån på skarpsillskvoten pekar uppåt. Samtidigt minskar den rekommenderade kvoten för sillen i centrala Östersjön. SPF har under många år förespråkat en sänkt kvot för sill i centrala Östersjön och en ökad kvot för skarpsill samt ett reduktionsfiske på spigg för att minska konkurrensen om maten och ge sillen utrymme att växa till sig. Givetvis måste även åtgärder göras kustnära då predationen på sill av både skarv och säl är alarmerande. Inom fisket märker vi av ett enormt intresse för vindkraftsetableringar till havs, ofta långt ute till havs där de inte syns från land, men å andra sidan konkurrerar om utrymmet med all befintlig verksamhet på havet inklusive fisket. Det planeras för åtskilliga vindkraftparker inom såväl Kattegatt, Skagerrak som Östersjön. För vårt fiske kommer vindkraftsetableringarna att vara en utmaning eftersom det inte är möjligt att kryssa med en tung, lång, pelagisk trål mellan vindkraftverk. Dessutom är det oklart hur den sammantagna effekten av alla vindkraftverk kommer att påverka bestånd och ekosystem. Vi hoppas att alla beslutsfattare konsumerat mycket fisk i sina dar så att de kan fatta kloka beslut om fiskets framtid när andra intressen kastar lystna blickar på havet!! Varma hälsningar!

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

HALLÅ DÄR!

BLÅ MAT

Branschföreningen Svenskt vattenbruk och sjömat! Ni bildades 2020 och är en branschförening för företag som odlar eller skördar vilda musslor, ostron, alger och andra marina råvaror i havet eller på land. I föreningen ingår också företag som processar och förädlar dessa råvaror, samt de som förmedlar kunskap i form av events och liknande. Louise Hay, du är ordförande i föreningen, Varför startade ni branschföreningen? Vad var det ni saknade? – I våra nätverksträffar genom Marint Gränsforum Skagerrak såg vi hur starkt organiserade de norska företagen var och vilket stöd de har i sina myndigheter. Vi kände att vi behövde få till det även i Sverige. Det finns en stor potential i att driva vattenbruk och vi tror att det finns frågor och problem inom sjömat och odling i havet som kan lösas genom ett bättre samarbete. Vilka frågor känns mest angelägna att lösa? – Att förenkla tillståndsprocesser och att vara del i ett bra samarbete och dialog mellan bransch, akademi och myndigheter. Till exempel att förändringar och nya regeltolkningar kommuniceras med näringen innan de träder i kraft så att företagen får en möjlighet att ställa om och anpassa sin produktion och sitt arbetssätt. Vi hoppas kunna underlätta för befintliga företag och göra det enklare för nya att komma in i branschen. Vilken attityd har ni mött från myndigheter och andra beslutsfattare? – Vi har mött ett stort intresse och en vilja att förbättra samarbetet med näringen. Hur ser svenska regelverk ut jämfört med andra länders regelverk? – Det finns en förbättringspotential i den svenska tillståndsprocessen och en önskan om att förenkla regelverken. Norge har till exempel en lång tradition av vattenbruk och har ett tydligare sätt att hantera frågor. Det är en tydligare ”väg in” till myndigheterna. Projektet Marint Gränsforum Skagerrak håller på med en jämförelse i sitt gränsregionala arbete för att tydliggöra skillnader. Hållbar sjömat står högt på regeringens lista över viktiga livsmedel och något de säger sig stödja och prioritera. Hur upplever ni att teori och praktik stämmer överens? – Vi upplever att det tyvärr finns en del hinder för att få till hållbara odlingar av sjömat. Även om intresset finns från myndighetshåll så återstår det att underlätta för de som faktiskt ska odla det vi ska äta. Vi ser fram emot att se frukten av de satsningar som görs. Hur blir man medlem i föreningen? – Man ansöker om medlemskap. Medlem delar de grundläggande värderingarna och föreningens syfte samt vill arbeta efter de etiska riktlinjer som föreningen tagit fram. För mer info: www.vattenbrukochsjomat.se

Karin Fagerståhl

Sverige, ett litet land i sjömatsvärlden – som vill växa

Fredrik Gröndahl visar upp lite sågtång och sockertång.

i äter i snitt sjömat två gånger per vecka, men borde enligt Livsmedelsverket öka till 2-3 gånger per vecka. ”I snitt” innebär att vissa äter oftare, andra mer sällan, vissa inte alls. Den grupp som inte äter sjömat alls skulle få störst hälsofördel av att äta sjömat någon gång ibland. Spännande är att vi i Sverige faktiskt äter över 100 olika arter av sjömat, men de flesta i väldigt liten mängd, för 80 % av konsumtionen består av de tio vanligaste arterna. Vi äter mycket lax, sill, torsk och räkor. Närmare tre fjärdedelar är importerat, mycket från Norge, men även mer långväga. Om alla i Sverige åt enligt Livsmedelsverkets rekommendation skulle det behövas 163 000 ton sjömat per år. Ett av Blå mats mål är att vi i Sverige just skall producera minst så mycket sjömat som Sveriges befolkning rekommenderas att äta. Blå mat har identifierat att det handlar om att använda mycket mer av fiskets fångster till mat direkt, att utveckla vattenbruket både vad gäller tekniker och arter samt att utveckla nya spännande produkter med hög kvalitet och längre hållbarhet. En sådan ny utveckling av ett uthålligt vattenbruk är odling av alger ett viktigt forskningsområde inom Blå mat. Sedan 2014 har Sverige börjat odla stora brunalger som sockertång och fingertång samt grönalgen havssallad på rep längs Bohuskusten. Stora brunalger växer väldigt fort. Från små plantor som sås in på tunna rep och sedan sätts i havet i oktober, kan man i april skörda 3 m långa alger – en fantastisk tillväxt. Detta gör oss inte i ett slag till en stor sjömatsnation i ett internationellt perspektiv. Idag kommer Sverige långt ner på listan över de viktigaste länderna när det gäller produktion och export av sjömat både räknat i volym och ekonomiskt värde. Men Blå mat ser här en stor potential för Sverige att kunna producera mycket mer hållbar och lokal sjömat, som kommer att ge många nya arbetstillfällen också i glesbygd. I nästa nummer diskuterar vi hur vi ska kunna göra detta tillsammans – hållbart!

Hälsningar från Blå mat

Tips på läsning: Svensk konsumtion av sjömat. Borthwick et al. RISE rapport 2019:27

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Ge inte upp din dröm

De kvinnliga yrkesfiskarna må vara få sett till antalet, men är en hängiven skara yrkeskvinnor som värnar om sin frihet ute på havet, ett hållbart fiske och lokal matkultur. Kerstin Roysson från Grundsund i Bohuslän är licensierad läppfiskleverantör till Norges laxkasseodlingar. Anna Vesper Gunnarsson fiskar i Hjälmaren och kan även stoltsera med utmärkelsen ”Årets bonde” inom kategorin fisk & skaldjur. Carina Adolfsson håller till vid Ringsjön och har med sin position som Skånes enda kvinnliga yrkesfiskare fått ett oväntat filmerbjudande! Den idylliska kustpärlan Grundsund ligger i mellersta Bohusläns yttre kustband. Här bor och arbetar Kerstin Roysson sedan snart 40 år tillbaka. I stort sett varje dag åker hon ut och fiskar, med några års uppehåll i samband med att barnen kom. I unga år provade hon på några olika jobb och arbetade på en förskola och en servettfabrik i Skåpafors. Fiske var absolut inget hon funderat på eller hade någon relation till. Men när kärleken ”kom till byn” flyttade hon med till Bohuslän och började sitt nya yrkesliv som fiskare tillsammans med sin man Tony som redan var i branschen. Vi når henne på självaste Mors Dag. Att sitta lugnt tillbakalutad i solstolen verkar inte vara något för denna pigga 63-åring. – Hej! vänta jag ska bara sätta ner tomatplantorna, så vi kan prata i lugn och ro säger Kerstin, som även hunnit med en vända på havet denna söndagsmorgon. Fram till 2012 var ålfisket hennes största inkomstkälla vid sidan av kräftoch hummerfisket. När förbudet mot ålfiske på västkusten kom fick hon tänka om. Eftersom skaldjursfisket är säsongsbetonat behövde hon komplettera med en ny inkomstkälla. Ett tips kom

Kerstin Roysson.

lägligt, norska laxodlare sökte efter svenska fiskleverantörer på västkusten. Efterfrågan på läppfisk (som putsar bort parasiter och laxlus) ökade markant i början av 2000-talet då laxlusen började bli resistent mot kemiska bekämpningsmedel. Idag är makarna Roysson en av 14 godkända läppfiskleverantörer och fiskar stensnultra, skärsnultra och berggylta. – Det kändes bra att få möjlighet att fortsätta med levande fisk och vårda det jag fångar, så som jag var van vid under min ålfisketid. Fisken exporteras levande i stora kyltankar. Lastbilen hämtar upp sin last med början i Kungsbacka, arbetar sig sen uppåt till Göteborg och vidare upp i Bohuslän innan de far in i Norge och destination laxfiskeodling. Idag fiskar Kerstin tillsammans med sin son ”Bobo”. Under åren med ålfisket gick hon oftast ut själv.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

– Jag kände mig aldrig rädd att fiska själv och använde aldrig autopiloten, den känns som en falsk vän. Idag har säkerhetsfrågor kring fiske fått en annan status vilket jag tycker är bra. I början var det många som fnyste när det gällde att åka på säkerhetskurser. Nu har vi kommit så långt att vi bättre förstår och kan ta in hur viktigt det är att vi repeterar hjärt- och lungräddning, livräddning och annat som kan vara direkt avgörande vid en incident eller olycka. Trots ett fysiskt tungt arbete och långa arbetsdagar känner Kerstin att hon hamnade på precis rätt yrkesplats efter de inledande ungdomsjobben. – Alla erfarenheter i livet räknas, men jag måste säga att det roliga i fiskelivet vida överväger det som är lite tufft. Själv har jag alltid tyckt att pappersarbetet är det jobbigaste. Om man är tjej eller kille spelar inte så stor roll men man får inte vara rädd att ta i. Själv har jag klarat mig bra och har aldrig haft ont i ryggen. Man måste lära sig att lyfta på rätt sätt och unna sig lite massage emellanåt så mår man bra! Friheten att styra sin tid är det bästa med jobbet. Kerstin närmar sig den allmänna pensionsåldern men räknar inte ner sina dagar. – Jag vill hålla på så länge jag är frisk, förhoppningsvis blir det ett antal år till. Vem vet, kanske jag får vara med om att fiska ål igen, den är på frammarsch vilket är så glädjande.

om ett liv som fiskare blev det av olika anledningar ändå inte hon som tog över efter sin pappa. Det kom att dröja nästan 20 år innan det blev hennes tur. Hon och hennes man Christer hade just avvecklat sin kioskrörelse när telefonen ringde och det blev ett samtal som skulle komma att förändra hennes liv. Personen i andra luren ville höra om Carina var intresserad av att ta över fiskbutiken och restaurangrörelsen i samband med att verksamheten fått ekonomiska problem. – Min dotter Anna, som är kock sa – vi kör! Vi satsade allt vi hade för att bygga upp verksamheten och så småningom fick jag även ta över fisket där jag hör hemma. Restaurangen ligger med sjöutsikt intill Fulltofta naturreservat och har blivit ett uppskattat besöksmål på söndagarna. Storsäljaren är ”Gösspecial” med stekt, panerad gös, potatismos, ägg, dill, räkor och skirat smör. – Min egen favorit är kokt gös med potatis och skirat smör. När jag äter det, då är jag i himmelriket, skrattar Carina. Att vittja nät för hand är en tung syssla, det krävs armstyrka för att dra upp nät från tio meters djup för hand. – Jag är ”rätt grov i armarna”! Man måste nog ha lite jäklar anamma och vara lite händig för det händer saker ute på sjön. Att det är ett mansdominerat yrke har mest att göra med arv och traditioner menar Carina. Fisket har oftast gått från far till son, eller så gifte man sig med en fiskare och kom in den vägen. Ska man jobba som fiskare hjälper det till att vara envis, men det kan ju också ha sina baksidor berättar Carina. – Häromåret blev jag stucken på en gösfena. Det tog illa vid en fingerled, men jag hade 120 kilo fisk att filea och sen skulle jag hjälpa till med serveringen på restaurangen så det var bara att fortsätta. Ni får inte tro att jag pekar finger åt er, fick jag säga till mina matgäster! En läkare som tillhörde sällskapet reagerade direkt, åkte hem efter sin receptbok och sa till mig att hämta penicillinkuren omedelbart då jag var nära att få blodförgiftning. Så ibland kan envisheten ligga en till last. Efter ett tufft coronaår och en is som låg i nästan två månader är den stundande morsdagslunchen med 200 gäster ett välkommet bidrag på många plan. – Det är så härligt! Stundtals har det varit ”blod, svett och tårar” under de tio år vi har hållit på, men jag ångrar inte en sekund att vi bytte ut kiosklivet på land. Här har vi kunnat arbeta tillsammans hela familjen och har stöd från övriga i släkten när så behövs. Att jobba utomhus och andas fritt är värt så mycket mer än pengar. Carina är full av historier och goda skratt, men den dagen en filmproducent ringde trodde hon inte riktigt att hon hört rätt. – Nä, då satt jag mest och gapade. Kunde inte riktigt se mig själv stå framför kameran. Men så blev det. Filmproducenten ville ha en ”riktig” skånsktalande yrkesfiskare med i filmen och eftersom jag var den enda kvinnliga i Skåne så var det svårt att stå emot! Jag har inte sett den färdiga filmen ännu, men det är en ganska otäck kriminalhistoria tror jag.

”– Alla erfarenheter i livet räknas, men jag måste säga att det roliga i fiskelivet vida överväger det som är lite tufft. Själv har jag alltid tyckt att pappersarbetet är det jobbigaste”

Carina Adolfsson driver Adolfssons Fisk tillsammans med sin familj och fiskar vid Ringsjön, en av Skånes största insjöar. Här fiskar hon gös, men även andra insjöfiskar som gädda, abborre, brax (norr om Småland kallad braxen) och sutare. Carina är 6:e generationen yrkesfiskare och var bara fem år när hon började följa med sin pappa Eric ut på fisketurerna. – Mamma var lättad när jag klarade mig själv, hon var hellre på landbacken och hade fullt upp med sju barn och allt som följde med det. Som fiskarhustru var hon ändå delaktig. Tog hand om ekonomin, maten och gjorde sillinläggningar. Hennes egen passion var trädgården och det som växte i jorden. Att Carina så tidigt fick förtroende att hjälpa till på sjön har gett henne en stor grundtrygghet. – Ja, jag kände mig så trygg tillsammans med pappa, vi var lika och jobbade bra ihop. Han är fortfarande min stora idol. När det känns lite slitigt och tungt tänker jag på honom och att jag fortsätter i hans fotspår, det gör mig stolt! Carina Adolfsson. Fastän Carina drömde

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Hjälmarens Fiskaranna, ja så kallas hon Anna Vesper Gunnarsson. Hon är uppväxt på ön Valen i Hjälmaren där hennes pappa, Björn Eriksson, arbetar som 16:e generationens fiskare. Anna började tidigt hänga med ut och fiska kräftor, gös, abborre, gädda och andra insjöfiskar. Tanken att själv bli fiskare fanns med tidigt, men barn och andra jobb kom emellan. När hon väl bestämde sig för att bli fiskare på heltid, för tio år sedan, satte hon sina höga klackskor på hyllan efter ett framgångsrikt yrkesliv som Anna Vesper Gunnarsson. försäljningskvinna. – Egentligen var jag på gång redan 2003, men vågade inte gå hela vägen den gången. Var hemma med barnen några år, jobbade mycket med olika typer av hemförsäljningsuppdrag och hann även med en tid på Volvo innan jag bestämde mig på riktig. Men det var ett hårt slit att få yrkeslicensen tycker Anna som fick göra flera överklaganden till myndigheter innan hon fick sin licens godkänd. Det underlättades inte heller av att det är tre länsstyrelser som omgärdar Hjälmaren, menar Anna. – Det var en jobbig tid. Trots att det sas att det var välkommet med yngre tjejer i fisket upplevde jag ett motstånd, men jag kände att jag hade alla rätt och fick lägga mycket kraft och tid på att bevisa det. Att arbeta i samklang med naturen och bevara mångfald och fiskebestånd är självklart för Anna. Förra året prisades hon med en fin utmärkelse för sitt arbete med ett hållbart fiske. Hon blev ”Årets bonde” inom kategorin fisk- och skaldjur. I vinnarmotiveringen lyfts upp att hon jobbar i världens första MSC-certifierade insjöfiske samt att hon är en sann förebild och en ambassadör som skapar ringar på vattnet. En skön revansch för den jobbiga inledningen kan tänkas, ett kvitto på att hon jobbar rätt och med framåtanda. – Jag är glad att jag höll ut. Det finns inget bättre jobb! Att stå där ute en tidig morgon i april och fiskgjusen flyger förbi och säger ”hej här är jag” eller se soluppgången en kall vintermorgon på isen – de stunderna är helt magiska. Anna är en tjej med många järn i elden. Bland annat har hon deltagit i ett kokboksevent tillsammans med ”Årets Ekokock” och tycker också att det är roligt att odla lite i sin egen trädgård. När gäster kommer på besök bjuder hon på pressad potatis och ugnskokt gös, med kantareller från skogskanten och vildsvinsbacon. Barnens favorit är färsk pasta med gös-sås så det blir det ofta till vardags. De är tonår-

Fakta yrkesfiskare

Yrkesfiskare är ett av våra mest mansdominerade yrken. Det fanns endast 11 aktiva kvinnliga yrkesfiskare registrerade år 2020 (av totalt ca 800 personer) d v s bara knappt 1,5 procent. Inom fritidsfisket ser man däremot en ökande trend när det gäller kvinnor. De flesta av de kvinnliga yrkesfiskarna arbetar i insjöar och i det kustnära mer småskaliga fisket. I ett bredare perspektiv, om man tittar på kvinnor som jobbar tillsammans med någon som har yrkesfiskelicens ser vi en något högre siffra, drygt 8 procent (år 2017). När det gäller fiskeribranschen i övrigt är det mer jämlikt. I fiskindustrin har kvinnor traditionellt utgjort den största arbetskraften, under de stora sillperioderna var det på vissa ställen uppemot 80 procent kvinnor inom fiskindustrin. Bland forskare och myndighetspersoner är kvinnor framträdande och likaså sakkunniga inom miljörörelsen. Internationellt pågår många stora projekt för att lyfta fram kvinnors möjligheter att kunna fortsätta att försörja sig inom fiskeribranschen. Chandrika Sharma från Indien har varit en stark företrädare och känd över hela världen för sin kamp för småskaliga fiskares rättigheter (som står för hälften av världens fiskefångst) med särskilt fokus att lyfta och stärka kvinnors roll. Nära en halv miljard människor livnär sig på fiske och vattenbruk på vårt jordklot. Av dessa är upp till 90 procent involverade i hantverksfiske. Hälften av dem är kvinnor.

ingar idag och bor hos henne varannan vecka. Anna rättar sitt arbetsschema helt efter det. – Barnen kommer alltid i första hand. Jag jobbar längre dagar under mina barnfria veckor. Sen har jag en fantastisk man som stöttar mig till 110 procent. De som vill följa med Anna ut i båten får rätta sig efter hennes otvistbara regel; att ha flytväst på sig! När man ingår i en fiskarsläkt vet man vad som kan hända om man slarvar med säkerheten. Anna har nära släktingar som har drunknat på sjön och det präglade henne tidigt i livet. – Jag ser också till att jag alltid har koll på snodden till nödstoppet, det kan vara en viktig livräddare om något händer. Annas råd till unga tjejer är att man ska tro på sig själv och kämpa! Gör man det man älskar att göra kommer man aldrig att ångra sitt val.

Text: Nenne Jacobson Granath. Foto: Privata (respektive fiskare)

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

031-704 30 60 | info@rakexport.se

Korshags | Falkenberg | 0346-71 57 57 | korshags.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

72% av vår sjömat importeras – vilka arter är det och var kommer de ifrån? När vi tänker på importerad sjömat så dyker kanske arter som pangasius, tilapia och hoki upp i tankarna. Men de arter vi importerar mest av är de som finns i våra vatten som lax, torsk och sill. Allra mest fisk importerar vi från Norge men vi får också mycket fisk från andra europeiska grannländer och från Kina. Mycket av den fisk vi importerar exporterar vi vidare. Totalt importerar vi 883 665 ton fisk och skaldjur varav hela 85% kommer från Norge. Av det vi importerar från Norge är 75% lax, 8% torsk, 6% sill och 1,7% makrill. Men vi exporterar också en hel del av detta, framför allt lax. 86% av den importerade laxen exporteras vidare, framför allt vidare till framför allt Polen (25%), Frankrike (18%), Spanien (14%), Storbritannien (9%) och Nederländerna (9%).

Arter från andra vatten

Givetvis importerar vi också arter som vi inte hittar i våra vatten och för att ta några exempel så importerar vi en hel del alaska pollock från bland annat Kina, USA och Tyskland. Vi importerar tilapia från Kina och karp från Myanmar.

Konsumtion i Sverige

På den svenska marknaden hittar vi ett 80tal olika arter men de 10 vanligaste står för 80 % av konsumtionen. Många av dessa arter finns i svenska vatten även om huvuddelen importeras. I Sverige konsumerar vi 14 kg sjömat per person (utan skal och ben). Det motsvarar ungefär 240 gram eller knappt två portioner per vecka. Den art vi äter mest av i Sverige är lax, cirka 34 000 ton lax (filé), nästan uteslutande norsk odlad lax, 97%.

Illustration: SeaWin – Sustainable Seafood www.seawin.earth Import till Sverige 2020 Land

vikt i ton

% av tot. vikt

Norge

755 921

85%

– Lax

värde i 1000 EUR 3 884 485

569 123

3 198 750

– Torsk

61 672

374 438

– Sill

47 225

54 200

– Makrill

13 440

Danmark

46 310

23 100 5,20%

179 229

Polen

9596

1,10%

62 225

Kina

8072

36 550

Tyskland

8058

43 397

Nederländerna

6527

0,70%

37 501

Spanien

4278

0,50%

15 988

Island

2600

0,30%

11 928

Vietnam

2073

0,20%

12 706

Mauritius

1891

0,20%

7031

Andra länder

38 339

4,30%

Totalt

883 665

208 598 4 499 638

Uppgifter hämtade från EUMOFA Export från Sverige 2020 Totalt

vikt i ton

% av tot. vikt

värde i 1000 EUR

Danmark

168 019

19,60%

152 253

– Sill

71 040

– Skarpsill

26 898

Polen

150 254

– Lax

121 131

Frankrike

97 741

– Lax

86 666

Spanien

76 424

– Lax

67 608

Storbritannien – Lax Nederländerna

50 460

22 731 8 134

17,50% 11,40%

577 528 534 011

8,90%

455 367 410 098

5,90%

276 066

5,90%

275 048

45 532

50 149

668 991 601 750

260 249

– Lax

42 725

Norge

10 947

1,30%

55 991

Australien

344

5432

USA

284

2993

Vietnam

331

326

Andra länder

251 345

29,40%

Totalt

856 298

246 814

1 370 870 3 840 865

Uppgifter hämtade från EUMOFA

Källor: EUMOFA, SeaWin – Sustainable Seafood

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Härifrån kommer de vanligaste arterna vi importerar KANADA

Amerikansk hummer

DANMARK USA

Alaska pollock

Ostron

Sill

Skarpsill

Blåmussla

NEDERLÄNDERNA

Guldsparid

Ostron

Havsabborre

FRANKRIKE

Ostron

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

NORGE

Kammussla

Kolja

Skarpsill

Torsk

Lax

Makrill

Rom

Marulk

Hälleflundra

Sej

Hummer europeisk

Sill

Räka

KINA

Alaska pollock

Torsk

Sej

Tilapia

VIETNAM MYANMAR Jätteräka (olika arter) Karp

NYA ZEELAND

Hoki

MAURITIUS

Tonfisk

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

SeaWin 5 policy briefs

Så ska vi identifiera hållbar sjömat I Sverige äter vi idag ungefär 15 kilo sjömat per person och år, i genomsnitt cirka 1 – 2 gånger per vecka. Vår konsumtion ligger över det globala och europeiska genomsnittet. Samtidigt rekommenderas vi av Livsmedelsverket att äta ännu mer sjömat, gärna 2-3 gånger per vecka. 2017 startade det Formasfinansierade femårsprojektet SeaWin, med målsättningen att dels få en förståelse för odling och fiskesystem samt att identifiera nya vägar för att producera och konsumera hållbar sjömat i Sverige. Nyligen publicerades fem stycken policy briefs som kortfattat beskriver olika utmaningar och frågeställningar kring sjömats hållbarhet relaterat till miljö och hälsa. De har ett allmänt fokus men lyfter specifikt fram ett svenskt perspektiv. Dessa fem policy briefs tar upp frågor som till exempel: Är svensk sjömat bättre än importerad? Vilka arter är nyttigast och har minst miljöpåverkan? Hur skiftar vi till en mer hållbar konsumtion av sjömat i Sverige? I varje enskilt brief lämnas konkreta rekommendationer. Kort om de olika policy briefsen.

1. Hållbar Sjömat

Ur klimatsynpunkt är sjömat överlag ett bättre val av protein än nötkött och fläskkött och kan likställas med kyckling och äggs klimatpåverkan. Men vilken sjömat skall man välja? I dag domineras vår konsumtion i Sverige av ett tiotal arter. För att skapa ett intresse för mer

Det är stor skillnad i transportavståndet (blå stapel) och i transportens klimatavtryck (orange stapel). Andra saker än transporten (grön stapel) har ofta större påverkan. Anledningen till att ”övrigt” är större för laxen som exporteras till Kina än den till Frankrike, är att i Kina används råvaran utöver filén i mindre utsträckning än i Norge. När dessa används bär de en del av klimatavtrycket; när de inte gör det får huvudprodukten (filén) bära en större del av avtrycket. Källa: Winther m fl (2020).

2. Frisk med fisk utan risk?

Sammanvägd klimatpåverkan och näringsinnehåll för några exempel av sjömat och animaliska livsmedel som konsumeras i Sverige. Sill, skarpsill och makrill är exempel på arter som både har högt näringsinnehåll och låg klimatpåverkan medan räkor och kammusslor kan ha både hög klimatpåverkan och lägre näringsinnehåll. Sjömat ligger generellt bra till ur båda aspekterna i förhållande till animalieproduktion (baserad på Hallström med flera 2019). klimatpåverkan och näringsinnehåll för några exempel av sjömat som konsumeras i Sverige.

hållbar sjömatsproduktion behöver vi arbeta på flera plan. För att öka konsumtionen av hållbar sjömat bör vi i första hand byta ut måltider med kött. Sjömatsbranschen bör också utveckla produkter baserade på arter som antingen är underutnyttjade eller långt ner i näringskedjan. Myndigheter bör också underlätta för ökade möjligheter till direktkonsumtion av fiskeresurser som idag går till foder eller biogas.

Att förmedla vad som är hållbart och hälsosamt är komplext. Denna brief sammanfattar hur det ser ut idag vad gäller två aspekter av svensk konsumtion av sjömat: näringsinnehåll och klimatpåverkan. Dessa kan kombineras för att ge en första bild av vad som är bättre respektive sämre val. Bland de arter som har högst näringsdensitet och lägst klimatpåverkan hittar vi bland annat lax, makrill, sill och abborre. Medan kammusslor och räkor har låg näringsdensitet och hög klimatpåverkan, vilket bland annat beror på liten ätlig del av total vikt. Generellt sett är sjömat ett näringsrikt och klimatsmart livsmedel i förhållande till annan livsmedelsproduktion. Det är dock viktigt att komma ihåg att miljöpåverkan är mer än utsläpp av växthusgaser. När det gäller odlad sjömat är hållbarhetsfrågorna framför allt kopplade till foderanvändning. Briefen tar också upp vad som behöver göras för att möta samhällsutmaningarna och minska svenskt beroende av norsk odlad lax och torskfiskar från andra länders fiskevatten.

3. Lokal eller långväga sjömat?

Hur tokigt är det egentligen att frakta fisk till asien för att fileas och packas om för att sedan skickas tillbaka? I Sverige äter vi idag mest odlad lax, fiskad torsk och sill och räkor som både fiskas och odlas. Även om alla dessa arter finns i Sverige, importeras det mesta från Norge. Där sker både odling och fiske i en helt annan omfattning. Frakt från Norge till Sverige innebär en relativt kort sträcka och sker uteslutande på lastbil och tåg. Det finns dock många andra arter som fraktats mer långväga. Det

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

allra mesta av importen fraktas dock fryst på båt med relativt låga utsläpp av växthusgaser. När det gäller färsk sjömat från andra kontinenter så som till exempel färsk tonfisk, svärdfisk eller levande hummer från Nordamerika eller Kanada så måste den fraktas med flyg för att behålla kvalitén. Flygfrakt ger ett mycket högt klimatavtryck per kilo produkt både på grund av höga utsläpp per kilometer frakt med flyg men också på grund av långa avstånd. Den viktigaste transporten ur miljösynpunkt, förutom flygfrakt, är dock ofta konsumentens transport av varorna hem från butiken. Om den sker med bil, är det en mycket ineffektiv transport per kilo livsmedel och kan bidra förvånansvärt mycket till livsmedlets totala klimatavtryck. Briefet tar också upp vad som behöver göras för att ta hänsyn till klimatfrågan vid certifiering av sjömat och i konsumentguider. Miljöcertifierad fisk kan till exempel idag fraktas med flyg.

4. Hållbar konsumtion av Sjömat

Att göra medvetna val i butik och på restaurang är inte alltid lätt. Media sänder ut motstridiga budskap när det gäller både hållbarhet och hälsa, som att fisken är ”överfiskad” respektive ”klimatsmart”, ”nyttig” respektive ”innehåller miljögifter”. Olika miljömärkningar och Världsnaturfondens (WWFs) Fiskguide är verktyg som svenska konsumenter använder mest för att välja hållbar sjömat. I briefen påpekas dock att dessa guider sällan är heltäckande och kan i vissa fall gå tvärs emot myndigheternas ambitioner och rekommendationer samt inte alltid vara effektiva när det gäller att minska negativ miljöpåverkan. Ett exempel är risken att exkludera småskaliga odlare och fiskare som kan ha svårt att betala för certifiering eller saknar detaljerad information om till exempel ett fiskebestånds storlek. Kunskap som i sin tur behövs för att avgöra miljöpåverkan. Detta innebär att sjömat kan vara hållbar även om den inte är certifierad. Det tas också upp att skillnader mellan certifierade och icke-certifierade odlingar och fisken till stor del beror på skillnader som redan fanns innan certifiering, relaterat till landets gällande regelverk. I briefen exemplifieras detta genom odlad lax, som dominerar svensk sjömatskonsumtion. Skillnaderna mellan ASC-certifierad och nationell reglering är stora i Chile men marginella i Norge. Certifieringen spelar alltså mindre roll för norsk lax än chilensk.

5. Antibiotika

Globalt står djuruppfödning, som inkluderar odling av sjömat, för den största andelen av antibiotikaanvändningen. Men variationen är stor och data på global användning saknas generellt. Delar av industrin använder knappt någon antibiotika alls och endast under strikt kontrollerade former, till exempel norsk laxodling och svensk odling av regnbåge och röding. Andra har högt användande, som laxodling i Chile. Briefen tar upp att det finns flera utmaningar för att minska antibiotikaanvändningen. Bland annat bristande kunskap hos odlare, svårigheter att kontrollera att regler efterföljs samt att internationella och nationella regelverk inte är synkroniserade med varandra. Inom EU finns internationella riktlinjer för användning av antibiotika inom djurhållning. De är tydliga i att all användning av antibiotika skall ske på inrådan av veterinär samt att användningen inte får ske i förebyggande eller tillväxtbefrämjande syfte. Även WHO har tydliga riktlinjer – speciellt avseende vilka antibiotika som bör undvikas. Utmaningar uppstår när enskilda länder utvecklar egna regelverk som skiljer sig från dessa. Olika certifieringsstandarder för sjömat som till exempel ASC har ofta striktare regler kring antibiotikaanvändandet än nationella regelverk. Linda Frithiof

Utveckling av antibiotikaanvändning inom odling av Atlantlax i olika delar av världen. (Från Henriksson m fl 2018).

Fakta Seawin Projektet leds av Beijer Institutet vid Kungliga vetenskapsakademien, RISE, Stockholm Resilience Center/Stockholms universitet, Dalhousie University, Uppsala universitet samt Hellenic Research House men inkluderar också intressenter som representerar industrin samt NGOs och statliga institutioner. Syftet med den breda inkluderingen är att uppmuntra kollektiva åtgärder mot transformativ förändring. Projektet är finansierat genom medel från FORMAS.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Dags att bli mer självförsörjande på sjömat Trots våra långa kuststräckor och många sjöar behöver vi importera cirka 72% av sjömaten vi konsumerar. Detta gör oss sårbara i en viktig proteinförsörjning, vilket blivit extra tydligt under coronapandemin. Livsmedelsindustrin i stort har blivit varse om vad som sker när gränser stängs och maten inte kommer fram.

et är inte bara självförsörjningsgraden på sjömaten som är låg. Densamma gäller jordbruket som har minskat inom många produktgrupper de senaste 30 åren. I början av 1990 producerade Sveriges bönder 75% av landets livsmedel. Idag har populationen vuxit men inte matproduktionen varför vi idag bara har en självförsörjningsgrad på 50%. Kan vi producera mer sjömat på ett hållbart sätt? Ja, genom att tänka nytt, ta bättre vara på det vi har och förenkla förutsättningarna för odlare och producenter, är uppfattningen bland aktörer i branschen. – Kunskapen, viljan och möjligheterna att öka produktionen finns hos våra svenska fiskodlare som redan idag har odlingssystem som producerar uppskattad och hållbart odlad matfisk såsom regnbåge och röding. Det finns en politisk vilja, både i EU och i Sverige att vattenbruket ska öka, säger Wenche Hansen, vd på Matfiskodlarna. – Sveriges produktionsvolymer av odlad fisk är i ett globalt perspektiv mycket små. Detta trots att Sverige har goda förutsättningar att producera fisk lokalt och ha att en mycket högre självförsörjningsgrad än nuvarande nivå. Hindren för en fortsatt och ökad produktion är framför allt kopplade till det omfattande regelverk som branschen omfattas av. Olika tolkningar och tillämpningar av regelverken, hos berörda myndigheter, gör dessa processer rättsosäkra, långa (ca 5-7 år) och mycket kostsamma. Det finns också ett antal målkonflikter i Sverige mellan en ökad livsmedelsproduktion inom vattenbruket och andra intressen, där ingen egentligen tar ansvar för att göra en samlad bedömning av nyttan och värdet av att odla mer fisk och andra organismer i Sverige. Vi behöver ha en diversitet inom vattenbruket, likt inom jordbruket, där vi odlar mer och fler arter med många olika odlingssystem som är anpassade till arten som odlas och dess preferenser gäl-

Foto: Foto Malin Skog

lande livsmiljö och till företagets valda lokalisering, menar Wenche Hansen. Fisk på landsbygden vill ta en viktig roll Gårdsfisk AB utanför Kristianstad i Skåne föder upp fisk i tankar på land. De är ett exempel på vattenbruk som tänker storskaligt utan att själva bygga stora anläggningar. Deras affärsidé är att ha kontrakterade fiskbönder i hela Sverige. Själva föder de upp och förser bönderna med yngel. Deras högt satta mål är att göra Sverige helt självförsörjande på fisk, i det här fallet med arterna clarias och tilapia. Utnyttja kvoterna bättre När det kommer till den vilda fisken är den generella uppfattningen att vi inte kan fiska mer. Men faktum är att det finns många exempel på kvoter som inte nyttjas fullt ut och på så sätt blir många ton sjömat kvar i havet. På Sveriges Fiskares PO menar man att vi i Sverige skulle vara bättre på att fiska upp de kvoter vi fått oss tilldelade och på så sätt öka självförsörjandegraden. – Havs- och vattenmyndigheten borde omgående initiera ett arbete för att öka nyttjandet av de kvoter som långsiktigt hållbart kan fiskas och därigenom bidra till att målen i Livsmedelsstrategin nås och att självförsörjningsgraden stärks, säger Fredrik Lindberg på SFPO, och visar på några exempel på outnyttjade kvoter under 2020: • Torsk i Skagerrak: endast 61% av kvoten uppfiskad • Kolja i Nordsjö: endast 18%, I Nordsjön norsk zon: 12% och Skagerrak/Kattegatt: 25% uppfiskat • Havskräfta i Skagerrak/Kattegatt: endast 45% uppfiskat • Torsk i Östersjön, delområde 25-32: endast 3% uppfiskat Insjöfisket är hållbart och i vissa fall underutnyttjat Den vilda fisken i insjöar och vattendrag har inga kvoter men väl

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

hållbart förvaltade fiskbestånd. Insjöfisket menar därför att det finns förutsättningar för ett ökat fiske på flera kommersiella arter. – Vi skulle mycket väl kunna dubbla insjöfisket om vi återgår till tidigare fiske i de stora sjöarna samtidigt som vi nyttjar resurserna i alla de mindre sjöarna som numera ligger i träda, säger Mats Ingemarsson, vd på Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund. Peipussjön i Estland och Ryssland är hälften så stor som Vänern, men producerar lika mycket certifierad fisk som hela svenska insjöfisket. Det är till en sådan förvaltning vi vill nå även i Sverige, menar Mats Ingemarsson. Blå mat vill sätta Sverige på livsmedelskartan I satsningen Blå mat, ett flerårigt projekt som samlar forskning och en rad olika aktörer, har man satt tydliga mål för hur vi ska kunna öka antalet sjömatsprodukter för humankonsumtion i Sverige. – Vi har som mål att öka produktionen av sjömat i Sverige så pass mycket att vi kan möta Livsmedelsverkets rekommendationer att äta sjömat 2-3 gånger per vecka, med nationellt producerad sjömat, vilket innebär att vi kraftigt ökar självförsörjningsgraden och väl lever upp till FNs globala mål för hållbar utveckling, säger Lillemor Lindberg, koordinator för innovationer och företagskontakter inom centrumbildningen Blå mat. Ingrid Undeland, som är professor i Livsmedelsvetenskap på Chalmers, forskar på hur man kan optimera användningen av marina råvaror till livsmedelsproduktion. – Den ökade produktionen av sjömat kan ske på många sätt. Vår vision för 2030 är dels att tiodubbla volymen odlad fisk och extraktiva arter, dels att halvera andelen liten pelagisk fisk som går direkt till Danmark för produktion av fodermjöl. För närvarande går så mycket som 77% (!) av denna fisk ut ur landet i oförädlad form, och vi ser en stor potential i att denna fisk istället går till svensk livsmedelsproduktion. – Analogt med visionen för den lilla pelagiska fisken är vår vision att andelen restråvaror från fiskfilé-tillverkning, som också till stor del går till fodermjölstillverkning i Danmark, minskar till hälften och att dessa fina råvaror istället går till livsmedel. Med detta sagt kan andelen inhemskt producerad sjömat som konsumeras i Sverige vid behov öka från 28% till 60%. Det gör också att vi via nya värdekedjor får en bättre nyttjandegrad av svenskproducerad total fiskråvara till mat, från futtiga 17% (!) till 55%, säger Ingrid Undeland. Karin Fagerståhl

Vi levererar sillinläggningar, röror, burgare, patéer, såser & stekt sill. För mer information: info@havetsskafferi.se Havets Skafferi, Fiskhamnen, Göteborg Tel. 031-24 10 50

INSJÖNYTT

Temat till detta nummer är fisk och skaldjur globalt

är jag först såg detta tema, så svarade reptilhjärnan omgående: Gott, då kan man ta semester och hoppa över detta nummer. Insjöfisket är ju mera lokal än global kan man tänka. Men är det så? En av våra viktiga arter är signalkräftan som ursprungligen kommer från Amerika. Och så har vi ålen som inte alls är lokal utan halvglobal då den lever i hela nordöstra atlantiska området. Alla ålar vi gläds åt i våra insjöar har sitt ursprung i Sargasso, där den som liten förmodligen träffat sina småkusiner från den nordamerikanska ålarten, Anguilla rostrata. De vandrade som larver i väg på olika håll, och träffas igen några år senare som vuxna blankålar i Sargasso för att leka och sedan dö. Har en personlig relation till ålarna. På 90-talet var jag med och satte ut ålyngel både i Vänern och i hemmasjöarna där jag bor. Från 2010 har jag haft förmånen att i jobbet få hjälpa ål förbi kraftverk för att de som vuxna skall kunna ta sig till Sargasso igen utan att riskera turbindöden. Är ganska övertygad om att jag återigen träffat många av 90-talsynglen när de många år senare som vuxna lastats på lastbil på sin första del av resan till sin lekplats. En annan art som är internationell är Södermanlands landskapsfisk Braxen, som vi i södra Sverige för övrigt kallar för Brax. Braxen kan i de sydsvenska sjöarna nå en vikt på uppemot 10 kg och finns, liksom maskrosorna och mördarsniglarna, inte med på någon som helst rödlistning. Braxen är en synnerligen välsmakande fisk, vilket fått Insjöfiskarena och Stockholms Fiskauktion att starta bolaget Resursfisk, som tillverkar benfri färs från braxen. Hoppas att ni vid något tillfälle får möjlighet att smaka någon produkt av braxen. Jag lovar att detta blir en global upplevelse i vertikala mått. Det är nämligen Himmelskt gott! Den troligen första internationella kontakten för svenskt fiske kom redan på 1200-talet. Det var inte EU, utan påven som beslutade att munkarna vid Nydala kloster hade rätt till ålfisket i sjön Bolmens utlopp i lagaåsystemet. Detta fungerade alldeles utmärkt intill dess att Kristian II av Danmark tog en tur förbi klostret i januari 1528 och slog ihjäl munkarna. Ålfisket övergick vid reformationen till statskyrkan, och avkastningen gick därefter till pastorn i Annerstad, som innehade ålfiskerätten till 1954 då Sydkraft köpte in fiskerätten i samband med kraftverksbygge. Insjöfisket är både internationellt och historiskt!

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

I KÖKET

Druvskola med portugisiska alvarinho och spanska albariño Sommaren är här, äntligen. Den har väl aldrig varit så efterlängtad som i år. Nyvaccinerade, med lättare restriktioner och med ödmjuk livssyn på vad som är viktigt här i livet står vi nu redo att tända grillen. Som någon sa, ”Här ska grillas”. De flesta fasta fiskar går utmärkt att lägga på grillen, ibland kan det vara bra att ta hjälp av ett grillhalster så att fisken inte fastnar på gallret. Skaldjuren kan med fördel också få passera grillen. Vad dricker man då till? Det finns ett vitt vin som är gjort på en druva som kommer från nordvästra delen av Iberiska halvön ut mot Atlantkusten. I Portugal heter druvan alvarinho och om man passerar gränsen till Spanien så stavas den albariño. Där vid kusten har man lärt sig göra viner som passar bra till den lokala maten. Det serveras färsk fisk och skaldjur i alla dess former. En lokal delikatess är percebes som är ett slags filtrerande kräftdjur som även kallas långhals eller gåshalsfågel. Vin på druvan albariño är en magisk matchning med percebes. Men det mesta från havet passar jättebra till denna druva. Vinerna brukar även gå väldigt bra till sushi och annan asiatisk mat, gärna med lite hetta i. Ett tag trodde man att druvan var en klon från riesling men den teorin har man lämnat. Druvan är tjockskalig med mer kärnor i sig än fruktkött och är svårodlad. Viner på druvan blir ofta friska med bra syra och även en liten bitterhet från skal och kärnor som kan ge smaker så som grapefrukt och apelsinskal. Finns även en tydlig mineralitet i vinerna. Druvan har ibland sagts påminna om viognier i smaken då man ofta hittar smaker som persika och aprikos i vinerna. Det största området i Spanien för druvan är Galicien och Rias Baixas. I Portugal är det området Vinho Verde. Floden Miño/Minho går vid gränsen mellan länderna. Vad skiljer då den portugisiska varianten från den spanska utöver stavningen? Största skillnaden generellt är att vinerna från Vinho Verde är lite lättare, friskare och gröna som antyds i namnet Verde. De kan

Alvarinho Contacto, Vinho Verde, Portugal artnr. 6707 kostar 120 kr Fruktig med tydlig doft av päron, nektarin, ananas, lime och örter. http://sjomatsframjandet.se/recept/ hasselbackslax/

Folklore Albariño, Galicien, Rias Baixas, Spanien artnr. 6263 kostar 99 kr Frisk med mycket fruktsmak av äpplen, päron, ananas, lime och örter. http://sjomatsframjandet.se/recept/ grillade-raa-havskraftor/

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

även vara lätt spritsiga/pärlande. Generellt är vinerna friska, härliga vita viner med generös fruktsmak. Vill man ha ett vin på samma druva men med mindre syra och med smak av mogna frukter som passar bättre till lite kraftigare mat, ska man leta efter ett vin med tillägget ”Sobre Lias” som betyder att vinet har fått mogna på sin fällning, sur lie på franska. Nedan kommer förslag på några viner från både Portugal och Spanien samt ett par alkoholfria alternativ som kan passa bra till sommarens grillrätter.

Smaklig spis och njut av sommaren!

Leitz Eins Zwei Zero Sparkling Riesling, Tyskland artnr. 1968 kostar 26 kr Fruktig och frisk mousserande riesling med smak av gröna äpplen, päron och citrus.

Aveleda Alvarinho, Vinho Verde, Minho, Portugal artnr. 73576 kostar 109 kr Smak av lime, citron, passionsfrukt och mineral samt en touch av vita blommor. http://sjomatsframjandet.se/recept/ grillade-havskraftor/

Terra de Asorei Albariño Crianza Sobre Lias, Galicien, Rias Baixas, Spanien artnr. 76438 kostar 129 kr Torr och frisk med smak av citrus, persika, mandarin, mineral och örter. Lång eftersmak. http://sjomatsframjandet.se/recept/ asiatisk-lax-och-sesamburgare/

Alkoholfritt: 1664 Kronenbourg Blanc Non-Alco, Frankrike artnr. 11920 kostar 11,90 kr Veteöl med syra och en liten eftersötma. Smak av citrus, ananas, honung, örter och brödighet.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Seafoodtomorrow

UTBLICK

Verktyg för att lösa framtidens behov av ökad sjömatsproduktion Projektet Seafoodtomorrow är ett europeiskt samarbete där man antagit utmaningen att försöka utveckla lösningar för att möta de utmaningar som livsmedelsproduktionen, och i detta fall specifikt sjömatsproduktionen, står inför. Nämligen att kunna producera 70% mer mat då jordens befolkning fram till 2050 beräknas öka med nästan 2 miljarder. Projektet startade 2017 och har involverat 60 forskare från 35 organisationer i 19 europeiska länder. Den svenska parten har varit RISE, Jordbruk och Livsmedel. Lösningar och resultat har kategoriserats under 4 olika teman. 1. Hållbar sjömat, 2. Säker sjömat, 3. Sjömatens kvalitet & transparens och 4. Hälsosamma produkter & informativa verktyg. Inom dessa områden har man tittat på allt från nya hållbara foderråvaror inom akvakultur till att utveckla teknologier för att upptäcka och ta bort oönskade kontaminanter. Innovativa lösningar i samarbete med industrin António Marques är forskare på Portuguese Institute for the Sea and Atmosphere, samt projektkoordinator för Seafoodtomorrow. Han berättar att några av de lösningar man har jobbat med valdes ut av industriella partners redan före start. - Några exempel är snabba screeningmetoder för att bedöma äktheten av olika laxarter, samt för att bedöma nivåerna av xenobiotika och toxiner i skaldjursprodukter samt implementeringen av ett digitalt spårbarhetssystem med QR-kod och kvalitetsmärkning för att ge konsumenter och verksamheter information i realtid om produktkvalitet. I Sverige har det dels utvecklats en metod för att sänka salthalten i sjömatsprodukter, dels utvecklats näringsriktiga och välsmakande sjömatsprodukter för tre specifika konsumentgrupper, barn, äldre och gravida. Birgitta Raaholt, senior forskare på RISE inom processteknik, säkerhet och hygien, har ansvarat för att utveckla teknik för skonsam mikrovågspastörisering som möjliggör tillverkning i större skala av hållbara och näringsrika sjömatsprodukter. Hon berättar att de framför allt jobbat med att ta fram produkter som är lagringsstabila och skonsamt behandlade för att kunna bevara näringsämnena i högre grad än med konventionell teknik, men också för att få en riktigt bra munkänsla. Genom att använda mikrovågor istället för att autoklavera kan man betydligt snabbare nå de temperaturer som krävs för att pastörisera eller sterilisera. Det ger en bibehållen struktur på bitar i till exempel en soppa och bevarar näringsämnena i råvarorna bättre. – Nu arbetar vi för att skala upp och sprida tekniken så att den används i livsmedelsindustrin och i storkök och verksamheter, avslutar Birgitta. https://seafoodtomorrow.eu

Linda Frithiof

Den olydiga sjömaten

ad gör man med en medborgare som både vägrar att hålla sig inom nationens gränser och ansöka om ett pass för att resa? Utmaningarna med ett nationellt perspektiv för en internationell resurs är inte ny men blir allt mer aktuell i den tid vi just nu befinner oss i. Trots att fiskekvotsförhandlingar mellan länder i vår del av världen tenderar att vara mer av ett politiskt redskap än nationell ekonomi, är allt tillåtet. Här gäller det inte bara rättigheten att nyttja jordens resurser utan handlar också nationens stolthet. Den första staten går ut hårt i förhandlingarna och uttrycker att sillen minsann bor mest där under året! En annan stat kontrar snabbt med att den kanske bor mest där men har det både roligare och äter bättre i sin stat, vilket ger både reproduktion och ökad vikt. Det borde verkligen premieras. Den tredje staten hävdar ”force majeure” med hänvisning till att sillen egentligen hade det roligare där vilket historien visar. Tyvärr har dock klimatpåverkan gjort sillen desillusionerad och därmed inte vid sina sinnes fulla bruk varför sedvänja och historik bör premieras i förhandlingarna. Det här kanske låter som ironi men är en verklighet som gör sig påmind i förhandlingar om fördelningen av internationella resurser. Just nu är diskussionen om sill- och makrillkvoterna precis en sådan fråga, där fördelningen av kvot mellan kuststaterna inkluderat EU som en part, inte fungerat på många många år. En annan aktuell internationell fråga där allt verkar tillåtet är de pågående EES förhandlingarna med Norge där svensk sillberedning märkligt nog hamnat i fokus. Förhandlingarna gäller Norges bidrag till EU:s budget och där EU ger Norge vissa handelsfördelar som del av avtalet. Hur kan det komma sig att svensk inlagd sill hamnar i centrum av det här miljardavtalet? Det är egentligen helt naturligt. Svensk matjessill och inlagd sill är en lokal tradition i de skandinaviska länderna långt ifrån matborden hos franska, italienska, holländska och spanska väljare. Att offra den svenska tullfriheten på sill för att försöka pressa Norge till förhandlingsbordet är därför helt naturligt. För den svenska traditionen, konsumenten och viktiga arbetstillfällen i våra kustsamhällen är dock den historiska tullfriheten som gällt för norsk och isländsk sill sedan EU inträdet, helt väsentlig. Något som också lunchekot på ett mycket positivt sätt fångade upp. En lösning måste dock på plats nu.

Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Hjälper forskare att fånga hummer Det behövs mer kunskap om hummerbeståndet på västkusten. Nu vänder sig forskare vid SLU till allmänheten för att få svar på hur många och hur stora humrarna är i olika delar av utbredningsområdet.

nder tre veckor i augusti 2021 ska utvalda privatpersoner få bedriva provfiske efter hummer samtidigt som SLU:s eget provfiske pågår. Projektet heter LOBSERVE. Antalet fångade humrar minskade kraftigt under 1950- och 1960-talen och har sedan befunnit sig på en stabilt låg nivå. Men eftersom det saknas statistik över fiskets totala fångst så saknas också ett bra underlag för beståndsuppskattning.

Behöver bredda provfisket – Våra provfisken är geografiskt begränsade. Vi saknar data från stora delar av det fiskade området som innefattar nordvästra Skåne, Halland och Bohuslän. Med allmänhetens hjälp kan vi bilda oss en bättre uppfattning om hur fångsterna per ansträngning och storleken på hummern skiljer sig åt längs kusten, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU:s havsfiskelaboratorium i Lysekil. Hur väljs deltagarna ut? – Vi vill använda oss av erfarna hummerfiskare som fiskar i sina egna hemmavatten och använder sig av GPS och ekolod. Har intresset varit stort? – Det har varit alldeles lagom. Både yrkesoch fritidsfiskare har visat intresse.

Kommer ni att kunna täcka alla delområden? – De flesta. Vissa av de utlagda områdena är utanför attraktiva hummerfiskeområden, det vet vi, och där har intresset också varit litet. Men ungefär 75% av områdena kommer nog att täckas. Får deltagarna någon ersättning? – Nej, uppdraget kommer att bedrivas helt frivilligt. När och hur redovisas resultatet? – Resultatet av fisket och fångsterna kommer att analyseras under hösten och rapporteras till HaV som finansierar studien. Under förutsättning att fisket bedöms representativt kommer det framöver användas i beståndsanalys.

Karin Fagerståhl

Årets upplaga av WWFs fiskguide I slutet av maj presenterade WWF sin årliga fiskguide. En konsumentguide som ska förenkla köpbesluten i butik. Uppgiften är dock komplicerad. Att få rött ljus, som betyder ”Låt bli” för en art i WWFs fiskguide, tar de flesta som ett tecken på att arten har ett dåligt bestånd. Men så behöver det inte vara. I årets upplaga har, till exempel, den burfångade amerikanska hummern gått från grönt till rött ljus. Detta trots att fångstmetoden är skonsam och beståndet välmående. Det är alltså inte hummern som är problemet utan istället linorna som håller fast hummerburarna. De kan utgöra en fara för valarten nordkaparen, som riskerar att trassla in sig. – Den amerikanska hummern är en viktig produkt på den svenska marknaden, säger Håkan Wing, ordförande i Sveriges fiskgrossister. WWF:s röda ljus kommer att innebära att vi i princip bara kommer att kunna importera den MSC-certifierade hummern, som då också riskerar att gå upp rejält i pris. Kriterier för ljussättning Hur får då de ca 90 arterna i fiskguiden sina ljussignaler? Fisk- och skaldjursarterna bedöms utifrån tre kriterier: Hur bestånden mår, hur effektiv förvaltningen och kontrollen är samt hur fisket påverkar ekosystemet. Många arter får både grönt, gult och rött ljus, beroende på kombinationen av kriterier, vilket ställer stora krav på guideanvändaren att reda ut.

MSC ger grönt ljus Men en faktor som garanterat ger grönt ljus, är om arten är MSC eller ASC certifierad. Detta trots att arten kanske skulle fått rött ljus annars(!) Vi har tidigare tagit upp exemplet med nordhavsräkan, som har grönt ljus om den är certifierad, vilket den är. Samtidigt står det att räka som är trålad i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön har rött ljus! All vår svenska räka är trålad i dessa vatten, MEN är certifierad och får då grönt ljus. Svårt att hänga med? Då krånglar vi till det lite till. I och med att de flesta fiskbutiker inte är MSC-certifierade följer certifieringen inte med hela vägen till konsument, som då tyder att den svenska räkan har rött ljus! Fortsatt sammanblandning mellan rödlistad och rött ljus Är en art rödlistad är den fredad och får inte fiskas. Får en art rött ljus som betyder ”låt bli” i WWFs fiskguide, är det endast en rekommendation från WWF. Det är vanligt att dessa begrepp blandas ihop. Karin Fagerståhl

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Livsmedelshygien Del 3

Ovälkomna gäster Parasiter Att det kan kännas olustigt att hitta en liten parasit i maten är förståeligt och kan göra att vem som helst tappar aptiten. Men det är viktigt att veta att det inte beror på att fiskköttet är dåligt utan beror på att fisken lever vilt där parasiter är naturligt förekommande. Hittar du en parasit i fiskköttet, går det alldeles utmärkt att äta fisken om du först tar bort parasiten/parasiterna.

infektion hos oss då vi inte kan fungera som huvudvärd. Vi kan däremot drabbas av matförgiftning som kan vara i 1-2 veckor, innan parasiten dött av och kroppen gjort sig av med den. Symptomen beror på att parasiterna försöker ta sig igenom magslemhinnan och bäddar in sig i den. Parasiterna har också kraftigt allergen effekt även när de dött. Så om mycket parasiter förekommer i en fiskfilé kan vi bli sjuka även om den är ordentligt tillagad, förklarar Charlotte. Ex 2: Det andra exemplet är binnikemask (Dibothriocephalus latus) och där är vi människor huvudvärd. Larvstadiet infekterar fisk i sötvatten t.ex. gädda eller abborre. Senaste rapporten vi (SVA) fick in gällde en havsöring. Larverna ligger fritt i fiskens muskulatur, dvs. det finns ingen kapsel runt. När vi äter sådan fisk rå får vi helt enkelt binnikemask. Och vad kan man i så fall få för symptom om man skulle få i sig någon av dessa? – Vi fortsätter med exemplen ovan för att det skall bli tydligt, säger Charlotte.

Anisakis simplex b) Pseudoterranova decipiens. Ref: Effects of anisakid nematodes Anisakis simplex (s.l.), Pseudoterranova decipiens (s.l.) and Contracaecum osculatum (s.l.) on fish and consumer health. Buchmann et al. 2016.

Parasiter finns naturligt i vattnet, både i hav och sjö. Deras ägg äts av små djurplankton som äts av småfiskar som sedan äts av rovfiskar. Äggen hamnar i fiskens tarm där de utvecklas till larver. Fisken äts sedan av huvudvärden, som i våra vatten oftast är säl eller val, där de förökar sig. Vi kan hitta parasiter i vild fisk och då oftast i det tunna ”slaget” som finns närmast fiskens inälvor. Det är inte lika vanligt att man hittar parasiter i rygg- eller stjärtbiten men det kan förekomma. Flera ögon kontrollerar på vägen När fisken är fångad kontrolleras den när fiskaren rensar fisken. Är det väldigt mycket parasiter i och på inälvorna kan man också misstänka att de också finns i köttet. När fisken fileas tittar man igenom fiskköttet och plockar bort eventuella parasiter. Man upptäcker dem lättast om man håller upp fiskfilén mot ljuset. Då framträder eventuella

parasiter som mörkare fläckar. För att ta reda på lite mer om fiskparasiter har vi pratat med Charlotte Axén, t.f. statsveterinär, sektionen för fisk, på Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA). Vad händer om man får i sig en parasit? – Det beror på vad det är för parasit, om vi är huvudvärd eller inte och om den är levande eller ej. Vi kan ta två exempel, säger Charlotte. Ex 1: Havslevande fisk kan bära på till exempel Anisakis simplex även kallad spiralmask (ligger som små kanelbullar/lakritsrullar på de inre organen), eller på ”torskmask” (framför allt när det gäller torsk), där Pseudoterranova decipiens sannolikt är den som vi har störst risk att få i oss då den oftast ligger i muskulaturen (Contracaecum sp. ligger i levern). Dessa tre parasiter är släkt med varandra (Anisakida nematoder) och ger ingen bestående

Ex 1 : Om man får i sig någon av de arter som inte har oss människor som huvudvärd, uppstår ibland ”tingling throat syndrome” – man känner hur larven rör sig i mun/svalg/matstrupe. Efter att larverna bitit sig fast i/krupit in i magslemhinnan kan man drabbas av kraftiga magsmärtor, illamående och kräkningar, diarré och/ eller feber. Vid allergisk reaktion kan man få klåda, nässelutslag och i värsta fall anafylaktisk chock (mycket akut tillstånd). Ex 2: Om vi får i oss binnikemask som har oss människor som huvudvärd, får vi för det mesta inga symptom, men kan drabbas av B12-brist, allmän svaghetskänsla och diarréer. Maskarna lever i vår tarm där de tar upp sin näring direkt från tarminnehållet (de orsakar alltså ingen fysisk skada). De kan bli uppåt 4-10 meter långa i vårt tarmsystem. Kuriosa är att de förr i tiden såldes som bantningsmedel. Finns det några rapporterade fall? – När det gäller Anisakis simplex och Pseudoterranova decipiens så vet jag inte om några rapporterade fall i Sverige, säger Charlotte. Men, eftersom det inte är en rapporteringspliktig sjukdom och många som blir magsjuka inte söker vård, är det svårt att säga om det

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

förekommer fall. Det är vanligare att man drabbas i kulturer där man äter mycket rå fisk. Fall har rapporterats i bland annat USA och Chile. Amerikanska CDC har mer utförlig information. När det gäller binnikemask finns rapporterade fall men det är ovanligt i Sverige. Skiljer det något på hur vi drabbas av parasiter som lever i svenska vatten jämfört med utländska? Till exempel om vi äter importerad fisk eller när vi äter fisk när vi är på semester. – Ja, det skiljer sig åt, svarar Charlotte. Utomlands kan vi bland annat hitta farliga sugmaskar, plattmaskar eller ”flundror” som de också kallas. Vi har sådana i Sverige också, men de som har fisk som mellanvärd här ger inte allvarliga infektioner på människor. Exempel på arter i Sverige är Posthodiplostomum cuticola (hägerns sugmask) eller Diplostomum spathaceum (måsmask). Swimmer´s itch är det värsta vi drabbas av, det är en allergisk reaktion med utslag och klåda som uppstår när frisimmande larvstadier penetrerat huden (varefter de dör). I mer tropiska länder däremot kan man dock drabbas av arter där vi kan agera huvudvärd och som ger allvarliga infektioner och inflammationer i mage/tarm, lever, bukspottskörtel, hjärta, lungor eller hjärna. Leverflundran Clonorchis sinensis kan till och med orsaka en aggressiv cancer i gallgångarna. Det finns också en in-

fektion som kallas paragonimiasis som orsakas av lungflundror inom släktet Paragonimus och som smittar via kräftdjur. Där kan man drabbas av tuberkulosliknande sjukdom och de kan också infektera hjärnan och orsaka huvudvärk, epilepsi eller synnedsättning. Hur skyddar vi oss bäst mot dessa? – Vill man äta fisken färsk är det bästa att genomlysa fisken. Håll upp den mot ljuset så kan man se parasiterna som mörkare fläckar (det förutsätter ett ljust fiskkött), sen får man skära ut dem. Oftast hittar man dem i slaget (det tunna köttet närmast organen). Men helt säker kan man inte vara på att man får bort alla. De allra säkraste är att hetta upp ordentligt eller att frysa fisken. FDA (U.S. Food and Drug Administration – USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet) rekommenderar avseende Anisakida nematoder att upphetta till minst 63 grader alternativt frysa i -20 grader i minst 7 dagar eller -35 grader tills fisken är genomfryst och därefter minst 15 timmar eller frysning vid -35 grader tills genomfryst och sedan vid -20 grader i minst 24 timmar. På Livsmedelsverkets hemsida står upphettning till kärntemperatur 55-60 grader i en minut och frysning vid -18 grader i minst tre dygn. Andra metoder såsom saltning och pH-sänkning genom gravning/inläggning har vi ingen information om. En kraftig saltning

har med största sannolikhet en uttorkande effekt men med inkapslade larver går det nog inte att garantera någon effekt. De enda bergsäkra sätten är uppvärmning och infrysning. Råd till dig som fiskare För att minska risken för att den havslevande fisken innehåller parasiter bör man rensa den så snart som möjligt efter fångst. Får fisken ligga orensad i någon/några timmar så att den enzymatiska nedbrytningen påbörjas frigörs parasiterna och vandrar ut i muskulaturen där de kan vara svåra att se. Råd till dig som fiskhandlare Titta noga igenom fiskfiléerna efter att du fileat eller köpt in färdig-fileat. Håll upp filén mot ljuset får att lättare hitta eventuella parasiter. Skär bort försiktigt. Råd till dig som konsument Köper du färsk fisk kan det vara bra att kika igenom fiskfilén genom att hålla upp den mot ljuset. Även om fiskare och fiskhandlare är noga kan det vara lätt hänt att man missat någon. Skär bort försiktigt. Skall fisken serveras rå bör man frysa den i -18 grader i 3 dygn. Odlad lax från Norge anses fri från parasiter och behöver inte frysas innan den äts rå. Linda Frithiof

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Ny fondperiod

– Detta kan få stöd i nya havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021-2027 I mitten av maj presenterade regeringen förslaget till det nya havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet (EHFVF), det som ska ersätta nuvarande EHFF. Förslaget skickades 31 maj till kommissionen för godkännande. Den 1 december i år startar det nya programmet. Hur ser kommande period ut? Vad vill man satsa på? Här kommer några exempel. Vattenbruket läggs till

Mycket av kommande åtgärder är en fortsättning på nuvarande program. EHFF som förra fondperioden förkortades till, ersätts med EHFVF. Nytt för den här perioden är alltså att det kommit till ett V i förkortningen. V står för vattenbruk, som får en allt större roll i Sverige och Europa. Den svenska delen av EHFVF:s budget uppgår till cirka 1 080 miljoner kronor. Med den nationella medfinansieringen innebär det en total programbudget på cirka 1 680 miljoner kronor där medfinansieringssatserna huvudsakligen består av 70% EU-medel och 30% nationella medel. Prioritering 1: Främja hållbart fiske och bevara akvatiska biologiska resurser I grund och botten handlar det om den gemensamma fiskeripolitiken där vikten ligger på en hållbar näring och att utveckla företag i branschen.

Nytt – Kompensation för stillaliggande och ersättning för fällda sälar

Två nya åtgärder har tillkommit till det nya programmet, tillfälligt stillaliggande och sälåtgärd. I nuvarande program skapades möjlighet att under pandemiåret ansöka om ersättning för stillaliggande fartyg. Denna möjlighet ligger med från start i det nya programmet. I en ambition att främja en anpassad sälförvaltning kommer stöd att kunna sökas för utgifter i samband med bärgning av säl och inlämning till godkänd anläggning för destruktion. Varje ansökan får innehålla max 5 sälkroppar, men man kan göra fler ansökningar under perioden. Den här ansökan kan även göras av privatpersoner. Beroende på hur intresset ser ut kan förutsättningarna kring ersättning förändras. Enligt presentationen ges ingen ersättning för den tid man lägger ner på själva jakten.

Över hälften av budgeten går till kontroll

Huvudparten av kommande programbudget går till kontroll och datainsamling. EU kräver bara att 15% av budgeten läggs på kontroll och datainsamling. Sverige väljer att lägga 58% till detta ändamål, en höjning med 5% från förra perioden. I pengar är det 980 miljoner kronor av de budgeterade 1 680 miljoner kronor.

Fortsatt stöd till insamling av förlorade redskap

För att bidra till skydd och återställande av akvatisk mångfald och ekosystem föreslås en budget på 167 miljoner. Det är en ökning med 19% jämfört med nuvarande programperiod. En av åtgärderna är insamling av förlorade fiskeredskap och akvatiskt skräp. Då den här insatsen anses skapa en kollektiv nytta, det vill säga gynnar fler än den som utför arbetet, kan stödnivån uppgå till 100%. Prioritering 2: Främja hållbara vattenbruk och marknader för fiske- och vattenbruksprodukter

Ökat stöd för ett hållbart vattenbruk

Kommande programperiod kommer alltså att fokusera mer på vattenbruk. Med en budget på 190 miljoner kronor blir det en ökning med 51%. ”En ökad hållbar vattenbruksproduktion förväntas ersätta delar av fiskets produktion och produktionsökningen är i linje med livsmedelsstrategins mål”, skriver man i förslaget. För åtgärder kopplade till investeringar föreslås en stödnivå på 40%, med en maximal stödnivå på 100% om projektet, likt insamling av förlorade fiskeredskap, skapar en kollektiv nytta.

Bra med ökat stöd om det går till rätt investeringar och projekt

Wenche Hansen på Matfiskodlarna menar att branschen ser positivt på de satsningar som görs för vattenbruket i det nya EHFVF programmet. – Om och i hur stor omfattning en ökad budget kommer att göra skillnad för vattenbruket och odling av fisk i Sverige, beror bland annat av vilken typ av investeringar och projekt stöden kommer att betalas ut till. Ekonomiska stöd behöver inte per automatik innebära fortsatt och ökad produktion inom vattenbruket. Vissa investeringar och projekt bör snarare finansieras av såddkapital och/eller riskkapitalister än av EHFVF stöd, beroende på var i utvecklingen företagen befinner sig. Det är därför viktigt att ställa relevanta villkorskrav på de som söker stöd och göra en bedömning av om det enskilda fallet har potentialen att bidra till fortsatt och ökad vattenbruksproduktion i Sverige, säger Wenche Hansen. Inget stöd för akvaponik Stöd kommer inte att ges till investeringar i akvaponik, ett slutet system där näring från fiskodling göder grönsaksodling. Man anser att systemet ger för lite fisk. Det vill säga, fisken är snarare en biprodukt som producerar stora mängder näring, som kan användas vid odling av grönsaker, till exempel tomater. Akvaponik anses därför snarare vara en grönsaksodling än en fiskodling. Karin Fagerståhl

Hej Hej Grossist! Grossist! Vi Vi är är din din leverantör leverantör av färska sillfiléer färska sillfiléer från både från både västerhav & östersjö västerhav & östersjö Kontakta oss i dag! Kontakta oss i dag! 0304-548 71 0304-548 71 order@scandicpelagic.se order@swedenpelagic.se

Ellös Ellös | Västervik | Skagen

Havskräftor, räkor, hummer & krabbklor! Vi utför även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Ångkokta skaldjur av högsta kvalitet

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se 031-14 63 50

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

SAXADE NYHETER Hur mycket torsk konsumerar mellanskarven i Byfjorden? Lars-Olof Axelsson från projektet Fjordtorsk och Anders Stigebrandt professor i oceanografi vid Göteborgs universitet har genom en matematisk formel tagit reda på hur mycket torsk mellanskarven äter i Byfjorden. De har mätt längden av otoliter (hörselstenar) från torsk i 76 spybollar från mellanskarv (Phalacrocorax carbo sinensis), insamlade från ön Ringburen i Byfjorden vilken ingår i fjordsystemet mellan Orust och fastlandet. Genom att använda en matematisk formel, har de fastställt vikten av varje konsumerad torsk. Med antagandet att 10 – 25 skarvar som årsgenomsnitt försörjer sig i Byfjorden kommer de fram till ett årligt torskuttag i intervallet 1 400 – 3 400 kg fördelat på mellan 18 000 – 44 000 individer varav 90 – 220 är lekmogna. Detta skulle kunna påverka den lokala rekryteringen av torsk och motverka förväntade positiva effekter av nyligen utlagda artificiella rev. Det saknas uppskattningar av torskbeståndets storlek och dess fördelning på olika storleksklasser samt årlig rekrytering och tillväxttakt varför man inte kan bedöma effekten av skarvarnas predation på torskbeståndet i Byfjorden och fjordsystemet. En matematisk modell av torskbeståndet i fjordsystemet kan bidra till att strukturera problemet samt även leverera prognoser under olika antaganden. Slutsatser Med användning av en matematisk formel har de kommit fram till att skarvarna i Byfjorden konsumerar ca 375 gram torsk per dygn. Om det genomsnittliga födointaget är 500 gram fisk per dygn innebär det att torsken står för 75% av mellanskarvens föda. Källa: VATTEN – Journal of Water Management and Research 77: 2. 2021

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Östersjölaxen allt mera utarmad Östersjölaxens genetiska status allvarligt försämrad Östersjölaxen som är drabbad av både miljögifter och sjukdomar blir också allt mera utarmad rent genetiskt, det visar färsk forskning från Lantbruksuniversitetet, SLU. Bakgrunden är den omfattande odlingsverksamhet som sker i Östersjöområdet och som nu ifrågasätts av forskare. En färsk studie från SLU visar att laxens genetiska status försämrats allvarligt, framförallt i några av de mindre älvarna med vild lax. Odling orsaken Det är den omfattande odlingsverksamheten, som sker som kompensation i älvar där laxen inte längre kan föröka sig eftersom kraftverk hindrar fiskens vandring, som gjort att en allt större genetisk likformighet uppstått bland laxarna. Nu befarar forskarna på SLU att när laxarna blandas riskerar bestånd som reproducerar sig själva att mista de unika egenskaper som de fått genom årtusenden. Egenskaper som utvecklats efter miljön i just det vattendrag där fisken förökar sig och sedan växer upp. – Det är ett hot mot de små vildlaxstammarna, det är de som förändrats mest, förklarar Johan Östergren. ”Inte genetiskt hållbart” Forskarna menar att den genetiska utarmningen gör fisken sårbar för klimatförändringar och miljöförstöring. Frågan är om laxodlingen kan fortsätta? – Det är i alla fall inte genetiskt hållbart på sikt, menar Johan Östergren. Källa: svt

Fakta om svenskt fritidsfiske Varje år ägnar många svenskar sin fritid åt fiske i hav, sjöar och vattendrag. En tredjedel av utövarna är kvinnor. Att fritidsfiske är så populärt beror förstås på att Sverige är ett land rikt på sjöar, vattendrag och kustvatten. Vår unika allemansrätt och svenskarnas generellt stora intresse för friluftsliv är en annan förklaring.

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Antalet personer som 2019 någon gång ägnade sig åt fritidsfiske uppgick till cirka 1,6 miljoner i åldern 16–80 år, varav 1 miljon män och 0,6 miljoner kvinnor. Utöver detta tillkommer ett stort men okänt antal barn, ungdomar samt utländska turister. Den statistik som samlas in om fritidsfiske omfattar allt fiske som inte är licensierat yrkesfiske. Det innebär att uppgifterna främst rör fiske för fångst till det egna hushållet, rekreation, turism och tävlingar. Sedan 2011 har det genom den gemensamma fiskeripolitiken i EU beslutats om ett försäljningsförbud för fritidsfiskets fångster från havet. Denna bestämmelse finns inte för fiske i sjöar och vattendrag. Källa: HaV

SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2021

Mikroalger kan äta föroreningar från fiskeindustrin Forskare har hittat energieffektiva metoder för att odla marina mikroalger i nordiskt klimat. Fiskeindustrier på västkusten är intresserade av att samarbeta. – Våra mikroalger kan leva på restämnen i processvatten och samtidigt rena det, säger Cornelia Spetea Wiklund, professor i växtcellfysiologi vid Göteborgs universitet. Drygt 160 stammar av mikroalger från olika platser på den svenska västkusten har undersökts av forskare från Göteborgs universitet och RISE. De har letat efter mikroalger som tillsammans skulle kunna göra den nordiska odlingssäsongen längre och på så sätt öka produktionen av energirik algbiomassa. – Vi hittade ett par mycket användbara mikroalgarter som lever utmed västkusten, kiselalgen Skeletonema marinoi och den

på gång... Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se Passion för mat – digital matmässa under hela 2021 Löpande inslag från bland annat Sjömatsfrämjandet. https://passionformat.se Almedalsveckan – digitalt 4-7 juli https://almedalsveckan.info Seminarium inom fisk och fiske under veckan: • 4/7 16.00-16.35 Vilka möjligheter och värden ger ett biosfärområde Öresund? Ship of New Story, Marint kunskapscenter, Emprogage • 5/7 10.00 – 10.35 Fisken som råvara och de globala målen – rimligt, uthålligt och hållbart? Ship of a New Story, Marint kunskapscenter, Emprogage • 5/7 13.00 – 13.45 Ett levande hav och svensk fisk till alla – hur får vi ekvationen att gå ihop och vems är ansvaret? Marint centrum Simrishamn, Östersjödagarna • 5/7 14.00-14.45 Hur får vi mer och hållbar sjömat på våra tallrikar? Östersjödagarna, Blått Centrum Gotland.

Skeletonema marinoi. Foto: Valeria Villanova, GU

gröna algen Nannochloropsis granulata, säger projektledare Cornelia Spetea Wiklund. I vilket sammanhang skulle denna nya kunskap kunna användas? – Eftersom fiskodling behöver foderkällor och fisk- och skaldjursindustrin behöver rena sitt processvatten så passar våra ”blue solutions” med mikroalger in i till exempel vattenbruksodling. Våra mikroalger skulle kunna leva på restämnen i processvattnet och samtidigt renar de vattnet så att det kan recirkuleras in i produktionen. Det blir därmed ett slutet och hållbart system. Allt som behövs därutöver är solenergi och koldioxid från luften.

Västerhavsveckan – Aktiviteter längs hela kusten. Arrangör: Västra Götalandsregionen tillsammans med ett hundratal aktörer. 7-15 augusti Mer info: vasterhavsveckan.se Ekosystembaserad havsförvaltning i Stockholms skärgård – Uppstartsmöte. Arrangör: Havs- och vattenmyndigheten 2 september kl. 16.00-18.00 Digitalt Mer info: havochvatten.se Scanpack – Svenska mässan i Göteborg 4-7 oktober 2022 (Obs! framflyttat ett år) Mer info: scanpack.se

Samarbete med företag på västkusten Enligt en marknadsundersökning som projektet beställt skulle algbiomassa kunna användas som biobaserad råvara inom olika områden, till exempel som gödsel eller inom kosmetika-, läkemedels- och bioplastindustrin. Största intresse finns just nu för att rena havsvatten med hjälp av mikroalger inom fiskodlingar och sjömatindustri. Vad är en mikroalg? Mikroalger är mikroskopiska alger, osynliga för blotta ögat. Gröna mikroalger är som gröna växter fotosyntetiska, vattenlevande organismer som med hjälp av solljus och några andra näringsämnen omvandlar CO2 till energi och biomassa. Men till skillnad från högre växter har mikroalger inte rötter, stjälkar eller löv. Källa: Göteborgs universitet

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Besök gärna vår hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

Svensk Fisknäring nr 3 2021

Articles inside

Druvskola: Alvarhino

Seafoodtomorrow

Hur bli mer självförsörjande?

Novus livsmedelsbarometer

Seaspiracy

Identifiera hållbar sjömat

Spännande inslag i fiskdisken

Tre kvinnliga yrkesfiskare