8
SVENSK FISKNÄRING · Nr.3 2022
På gång: 4 300 vindmöllor till havs
”Stora kunskapsluckor om effekterna på fisket”
Längs den svenska kusten, från Kalix till Strömstad, planeras över 4 300 vindkraftverk till havs under de kommande 10-15 åren. Hur påverkas svenskt yrkesfiske? – Det finns stora kunskapsluckor när det gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket, säger Gonçalo Carneiro, expert på Havsoch vattenmyndigheten (HaV).
M
iljövänliga terawattimmar eller svenskfångad sjömat på middagsbordet? Det är ungefär det som debatten om vindkraft till havs handlar om, konflikten mellan riksintressena livsmedels- och energiförsörjning. En genomgång av Energimyndighetens sajt ”Vindbrukskollen” visar att det i nuläget planeras cirka 4 300 gigantiska vindkraftverk till havs i svensk ekonomisk zon under de kommande 10-15 åren. För knappt 70 av dem har huvudmännen fram till i maj i år ansökt hos Svenska Kraftnät om elanslutning. Totalt rör det sig om drygt 35 större eller mindre vindkraftparker. Många projekt befinner sig i sin linda, kring andra pågår samråd med berörda länsstyrelser och andra organisationer och något enstaka är på god väg att bli en realitet. Till de senare hör Kriegers Park söder om Trelleborg. Den 19 maj godkände regeringen denna den hittills största havsbaserade vindkraftparken i Sverige. Här ska Vattenfall uppföra 45 vindmöllor med byggstart i december 2023. Enligt planerna ska verken tas i bruk under 2027.
Politisk fråga
Samexistens är den vanligast förekommande ordet när yrkesfisket ställs mot behovet av mer svenskproducerad grön el.
Havsbaserad vindkraft.
Men hur den stora tilltänkta utbyggnaden av vindkraftparker till havs påverkar fisket och den övriga marina miljön, finns det i dag inga konkreta forskningsresultat kring. – Det finns stora kunskapsluckor när det gäller den havsbaserade vindkraftens effekter på fisket, säger Gonçalo Carneiro vid havsplaneringsenheten vid HaV. Carneiro medverkade nyligen vid seminariet Vindkraft och fiske, anordnat av Jordbruksverkets landsbygdsenhet. – Den havsbaserade vindkraften kommer att öka kraftigt och bli allt viktigare fram till 2050 och hela EU planerar för en enorm utbyggnad. Men det finns inga analyser om hur och var kraftverken ska uppföras, uppger han. Bra dialog behövs
Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) är en av dem som är politiskt ansvarig i frågan. – Det är en målkonflikt och ett problem eftersom vi vill främja fiskätandet. Regeringen har därför gett HaV i uppdrag att utreda förutsättningarna för en samexistens mellan vindkraften till havs och fisket och den marina miljön, uppgav Sätherberg när hon tidigare i år medverkade till Fiskbranschens Riksförbunds årsmöte. Riksdagsledamoten Rickard Nordin (C ) deltog vid samma seminarium som Gonçalo Carneiro. Nordin tycker inte att man ska överdriva konflikten mellan energi- och livsmedelsförsörjning. – Men självklart måste det vid planering och projektering finns en bra dialog mellan alla inblandade parter. De kunskapsluckor som finns måste fyllas, men det kanske blir svårt att göra det om vi inte har något att forska på, säger Nordin. Översyn av havsplaner
Lena Bergström, forskare vid SLU Aqua, har i en färsk rapport till Naturvårdsverket kikat närmare på hur havsbaserade vindkraftsparker påverkar havsbotten och det marina livet i form av sjöfågel, säl, tumlare med flera arter.
