Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 3 - 2021 by Frälsningsarmén

EN TIDNING FRÅN FRÄLSNINGSARMÉN # 3.2021

Mackan Andersson

Olika barn leka bäst VÄLKOMMEN TILL Färgstarkt i Strängnäs MIN VÄG TILL GUD Räddad av Guds kärlek AKTUELLT Grattis Kylskåpsradion 3 år PÅ JOBBET Konsten att våga misslyckas KRÖNIKA Får Jesus plats i datorns värld? FOKUS Ledarskap och lägerbål VÄRLDEN Drömmen om Bulgarien BIBEL OCH BÖN Att höra Guds röst

LEDARE

Frälsningsarméns tidning i Sverige, 138:e årgången. Postadress Box 5090, 102 42 Stockholm Telefon 08/562 282 00 E-post, hemsida och Facebook stridsropet@fralsningsarmen.se www.fralsningsarmen.se/stridsropet www.facebook.com/stridsropet Territoriell ledare och ansvarig utgivare Clive Adams Redaktion Charlotte Ander, Emilia Beijer, Annette Emmoth, Eva Gustin, Teresia Jansson, Jonas Nimmersjö, Carina Tyskbo, Christina Vauhkola, Gabriel Wahl Utgivning 2021 22 januari, 26 mars, 11 juni, 17 september och 26 november. Vill du inte ha Stridsropet per post så mejla eller skriv till oss. Tryck Trydells, Laholm ISSN 0346-1890 Omslagsbild Foto: Emma Larsson Internationell ledare Brian Peddle Internationellt huvudkontor The Salvation Army, 101 Queen Victoria Street, London, EC4P 4 EP, England Gåva till Frälsningsarméns arbete pg 900480-5, swish 9004805

N VA

ENMÄRK

Trycksak 3041 0091

E T

För ej beställda manus ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera inkomna manus. Stridsropet trycks på miljövänligt papper.

Återinträde VID DET HÄR LAGET är det känt av alla

att vi kommer att flytta till Norge och att överstarna Bo och Christina Jeppsson tar över efter oss den 1 augusti. Det innebär att detta blir min sista ledare i Stridsropet. Alltsedan vi fick vetskap om den här flytten har vi befunnit oss i en sorts övergång… fortfarande kvar i vårt nuvarande förordnade samtidigt som vi förbereder oss för det som komma skall. Utan tvekan befinner sig Jeppssons i samma situation, i Danmark, där de nu tjänar. Båda kommer vi att återvända till våra respektive hemterritorier efter att ha bott en tid utomlands. Vi borde kunna förvänta oss att återinträda i det välkända. Återinträde! Det är ett uttryck som används vid rymdresor. Det syftar på den del av resan då rymdfarkosten kommer tillbaka in i jordens atmosfär: • Den absolut farligaste delen av hela resan. • Mer riskabel än uppskjutningen. • Svårare än att färdas i rymden. • Farkosten är utsatt för enormt atmo sfäriskt tryck och en våldsam hetta. • Under en kortare stund är all kommunikation bruten. • Farkosten måste köras manuellt, med hjälp av sina egna kontrollinstrument. Detta är en bra bild av återinträdesprocessen för dem som har flyttat och kommer tillbaka efter en tid. Tidigare i texten talade jag om att återinträde är att komma tillbaka till något välkänt. Men det stämmer inte helt och hållet. En astronaut som kommer tillbaka till jorden efter att ha rest i rymden har nya perspektiv på världen efter att ha sett den på håll. Saker kommer inte att vara riktigt desamma längre. På liknande sätt kommer Norge inte att vara detsamma som när vi flyttade 2013. Territoriet

har förändrats och, viktigt att komma ihåg, vi också. På samma sätt kommer Sverige inte att vara detsamma för Jeppssons som när de flyttade för tre år sedan. Bland de många förändringar som skett står vi inför det faktum, som kommer av pandemin, att kyrkan tvingas tänka om kring vilka vi är och hur vi relaterar till omvärlden. Frågan om hur vi kan fullfölja Guds uppdrag för världen i de förändringar som pandemin tvingar oss till fortsätter att utmana oss. Vi önskar Jeppssons allt gott när de tar över ansvaret för att leda territoriet in i denna nya spännande framtid. Vi önskar territoriet allt gott i övertygelsen om att ”Välkommen hem – livet med Jesus” är en viktig del av Guds plan för Frälsningsarmén i framtiden. Må Gud välsigna Jeppssons! Må Gud välsigna territoriet! Må Gud välsigna Sverige och Lettland!

Frälsningsarméns ledare i Sverige, kommendör Clive Adams

s. 16

Innehåll

#3.2021 VÄLKOMMEN TILL

FOKUS

6. Från gatan in till Jesus

22. Hajk, vänner och Jesus

”Vi har fått se många färgstarka människor bli förvandlade här.”

”Det allra roligaste var helt klart när vi var på nattjakt för två år sen i skogen!”

MIN VÄG TILL GUD

PERSONLIGT

När Göran upplevde Guds omvälvande kärlek löstes han från drogbegäret.

Mackan Anderssons livsväg har präglats av stark integritet, en förlorad syn och en stor kärlek till den utsatta.

10. Kärlek och förlåtelse

28. Inga hinder för Guds kärlek

NYA LEDARE

14. Vill utbreda Guds rike

BARNHÖRNAN

PÅ JOBBET

Tacksamhet betyder inte att vi aldrig får vara ledsna. Det går att vara glad och ledsen samtidigt.

I augusti blir Bo och Christina Jeppsson nya ledare för Frälsningsarmén i Sverige.

16. Konstlinjen på Ågesta

Det krävs ett viss mod, man måste våga göra något annat, inte bara det man är bra på.

38. Dagens bibelord - Tacksamhet

BIBEL OCH BÖN

40. Profeten och evangelisten

Profeten värnar om relationen mellan församlingen och Gud och evangelisten leder människor till ett avgörande.

Stridsropet är en tidning från Frälsningsarmén om tro, arbete och de människor som engagerar sig där. Stridsropet distribueras gratis till Frälsningsarméns medlemmar, anställda och andra intresserade. Den delas också ut i samband med gudstjänster och friluftsmöten. Stora delar av innehållet kan läsas på www.fralsningsarmen.se Tidningsutgivning är förknippat med kostnader och du erbjuds att via bifogat inbetalningskort bidra med en gåva till dessa. Det går också att prenumerera på Stridsropet som e-tidning. Webbadress: www.fralsningsarmen.se/ stridsropet-etidning Mejla stridsropet@ fralsningsarmen.se om du inte längre önskar få Stridsropet i pappersupplaga utan i stället endast vill läsa den som e-tidning. 3

Bilden

UNDER 2020 SAMLADES nästan sexton tusen barn och unga vid Frälsningsarméns olika träffar, läger och utflykter. Även om pandemin ändrat förutsättningarna gav sommaren fantastiska upplevelser och minnen för livet. På läger får tron möjlighet att födas, formuleras och stärkas. Både barn och ledare växer. Precis som den generösa grönskan här under Södertäljekårens tvådagarsläger, där Ella, Ella och Luna kokade nudlar på ett stormkök.

foto: jonas nimmersjö

välkommen till | Kåren i Strängnäs

Från gatan in till Jesus Vårsolen lyser på det gulputsade hörnet Vattugränd/Hospitalsgatan i Strängnäs. ”Välkommen hem” säger fönstertexten på båda sidor om entrén till Frälsningsarmén. Sedan omstarten för åtta år sedan har många färgglada personligheter hittat hit och snart är lokalerna urvuxna. TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

rån kullerstensparketten kliver man rakt in i Strängnäskårens (församlingens) vardagsrumslika kafédel. Denna tisdagsförmiddag i mitten av mars har en liten skara människor slagit sig ner med varm dryck och äppelkaka vid de små svarta borden. Kårledare Daniel Viklund, iklädd mörkblå skjorta och ett varmt leende, tar emot. — Vår föresats är att skapa ett slags hem här. Men nu får det inte bli fler än åtta personer samtidigt så man måste boka tid, påpekar han och syftar på pandemirestriktionerna. Längre in, några trappsteg upp, finns gudstjänstlokalen med bord, rödklädda stolar och en gråbeige soffhörna, liksom Frälsningsarméns emblem, fanor och diverse musikinstrument. Här spelas onlinegudstjänsterna in som sänds via kårens YouTube-kanal. Sedan förra året är Daniel även kårledare för Frälsningsarmén i Eskilstuna och Nyköping. En förfriskad och lite tilltufsad dam får hjälp ut i friska luften. En kvinna som däremot har befriats från ett mångårigt missbruk är Maud Bäck. Efter att kåren hade varit nedlagd i 24 år och skulle öppna igen var hon en av dem som personalen samtalade med på stan för att höra om behoven här. Nu är hon troendedöpt och civilmedlem.

— Jag ville ha en oas för oss som har det svårt, dit vi kan komma och gå. Det är en väldig trygghet att kunna komma hit varje dag och här finns det alltid någon som förstår en och som lyssnar. Jag lever ett bra liv nu efter alla gånger jag varit i helvetet och vänt, förklarar hon.

VI BEHÖVER VARA VÄGEN UT I SAMHÄLLET OCH EN SOCIAL TRÄNINGSPLATS

Daniel Viklund slår sig ner i samtalsrummet. Ovanför den bruna skinnsoffan hänger ett guldinramat porträtt på Frälsningsarméns grundare William Booth. Enligt Daniel utgörs halva församlingen av personer som har haft en tro sedan en längre tid tillbaka. Han väger orden och blickar ut genom fönstret. — Men vi har fått se många färgstarka människor bli förvandlade av Jesus, säger han kärleksfullt. I den skaran har flera tampats med bokstavsdiagnoser, missbruk eller osun-

da sociala sammanhang och Daniel betonar vikten av att skapa en familjekultur i kåren. — Vi behöver vara vägen ut i samhället och en social träningsplats. Det finns ett skriande behov av att fungera tillsammans med andra människor, påpekar han. Efter önskemål från Köpmannaföreningen, efter att pandemin bröt ut, hade Frälsningsarmén sånggudstjänst i Ugglans park varje helg från april till oktober. Kåren ingår i ett samarbete med kommunen angående våldet och gängkriminaliteten i Strängnäs och förra året fick Daniel och ungdomsledaren, Monika Buller, Kristdemokraternas vitsippspris för arbetet med målgruppen. Socialtjänsten brukar också hänvisa sina klienter till kåren för den goda gemenskapens skull. Nu har man snart vuxit ur lokalerna. — Det ramlar in människor utan att vi har gjort någon evangelisationssatsning men jag tror att den Helige Ande verkar, säger Daniel glatt. — Jag tror vi har ett gott rykte som beror på mina fantastiska medarbetare. De är så ljuvliga och de pumpar ut Guds kärlek till människor, utbrister han och slår sig på knäna som för att markera superlativen. Ute i kaféet pysslar Ann Sahlström bakom fikadisken. Det svarta håret ra7

verksamhet | xxx

Ann Sahlström sökte tröst i alkoholen. Nu är hon frälst, nykter och har sysselsättning på kåren. Mattias Rundkvist var ateist men överväldigades av Guds frid när han kom till Frälsningsarmén. Kårledare Daniel Viklund vill erbjuda ett hem och en familjegemenskap.

Anette Palmqvist är omsorgskonsulent på kåren.

välkommen till | xxxxxxxxxxxxx

mar in hennes ansikte, en sten glimmar till på ena näsvingen. Ann tog till flaskan när hennes son begick självmord och även hon har försökt ta sitt liv. Men när hon kom till kåren växte en gudstro fram och nu har hon varit nykter i fem år. — Att jag har hittat hit och har blivit frälst har verkligen hjälpt mig och fått mig att överleva mina mörka stunder. Fast det är pandemi så har vi varandra här och det betyder mycket, säger hon. Det är tid för lunch så församlingsteamet och ett par till bänkar sig vid långbordet. När maten slunkit ner placerar Matthias Rundkvist sin laptop framför sig och ställer sig upp. Både hår och skägg är brunrött och halvlångt. Han kör igång en musikslinga och stämmer upp till visliknande sång: ”Åh, Herre Krist, åh Herre Jesus…”, sjunger han med vibrerande röst och sträcker ut armarna. — De flesta av mina sånger handlar om den nåd och den gåva som Jesus ger, deklarerar Matthias. Han såg sig själv som ateist men i december 2019 följde han med en vän hit. Matthias brottas med OCD/tvångssyndrom och ångest men när han satte sig ner i kårlokalen hände någonting. — Det kom en sådan frid och ett sådant lugn över mig som jag aldrig hade känt förut. Så när jag gick ut ur kyrkan sa jag till min kompis att nu är jag kristen, det fanns inget annat alternativ, säger han. — Det här har blivit mitt hem. Jag är så tacksam för det här stället och för Jesus, fortsätter han. Matthias är numera ofta på kåren och hjälper till med lite av varje. Anette Palmquist, omsorgskonsulent, ansvarar för det dagliga arbetet och håller bland annat i andakter. Bäst gillar hon mötet med alla människor. — Jag kan se att Gud har satt mig här som en stabilisator för jag är inte så känslostyrd så jag tror att jag kan tillföra någonting på så vis, säger hon milt. Hon har håret samlat i en blond häst-

I gudstjänstlokalen spelas onlinegudstjänsterna in under pandemin.

svans i nacken och ler mjukt när hon berättar om hur bräckliga människor blivit allt starkare och mer harmoniska i kårgemenskapen. Under den dagliga förmiddagsbönen brukar icke bekännande kristna inmundiga en kopp kaffe vid borden. — Här blir det så vardagligt nära och naturligt, utbrister Anette. Och fast vi bara har 57 medlemmar så kommer ungefär 25 personer på bönen oavsett vem som håller i den, fortsätter hon. Ann sitter försjunken med ett pussel vid långbordet där det nu ska dukas fram för trefika. Sedan väntar förberedelser inför veckans onlinesändning av Bibeltimmen. Daniel påpekar betydelsen av levande samtal om teologi och etik och att odla fram en gudsrikeskultur. Han nämner att de nyomvända hos dem går direkt från gatan in till Jesus utan att fastna i en mängd kyrkliga aktiviteter på vägen. — Någon undrade om anledningen till att så många kommer till oss beror på att vi tonar ner det här med Jesus, säger Daniel. — Nej, aldrig!, klargör han. Vi ser inget behov av att tona ner Herrens storhet för att nå människor. De läser av att Jesus är

tryggheten i våra liv och det talar väldigt starkt till dem. Det vi gör dygnet runt är att forma tilltufsade människor till Jesu lärjungar, avslutar han. g

fakta Kåren i Strängnäs Startades: År 1897, lades ner år 1988. Omstartades som utpost till Västerås år 2012. Blev självständig kår år 2016. Fick ansvaret för kårerna i Eskilstuna och Nyköping år 2020. Anställda: 1 kårledare, 1 ansvarig för det sociala arbetet (mammaledig), 1 omsorgskonsulent, 1 vaktmästare, 2 med arbetsförmedlingens lönebidrag. De flesta tjänster är på deltid. Medlemmar Strängnäs: 57 st. Eskilstuna: 23 st. Nyköping: 29 st. Juniorsoldater: 0 st. Gudstjänstbesökare: Cirka 40 (före pandemin). Övriga aktiviteter: Sopplunch, bibeltimme, stickträff, bokcirkel, inspirationshelg i augusti med mera. 9

Göran Malmgren hade en otrygg uppväxt och hamnade i drogmissbruk och självförakt. Men när han överrumplades av Guds närvaro var drogbegäret plötsligt borta.

min väg till gud | göran malmgren

Kärlek och förlåtelse ledde till drogfrihet Efter år av missbruk trodde inte Göran Malmgren att livet gick att vända. Men när han upplevde Guds omvälvande kärlek löstes han helt från drogbegäret. Idag hjälper han andra med samma kamp på Frälsningsarméns utslussningsboende Halvvägshuset i Stockholm. TEXT OCH FOTO: TERESIA JANSSON

öran Malmgren arbetar som boendecoach på Frälsningsarméns utslussningsboende Halvvägshuset i Hjorthagen. Där stöttar han klienterna och hjälper dem att ordna sysselsättning, söka boende och hålla i kontakten med myndigheter. De han möter har genomgått behandling för substansmissbruk och Göran kan lätt sätta sig in i deras situation, eftersom han själv har levt det livet tidigare. Han växte upp med sex syskon i Märsta norr om Stockholm med en pappa som drack mycket, ibland t-sprit, och en ganska frånvarande mamma. Föräldrarna skrek och bråkade och när de skilde sig blev barnen fosterhemsplacerade. Göran kom som nioåring till en kristen familj utanför Uppsala. Fosterföräldrarna var stränga men kärleksfulla. Göran var en orolig själ men vistelsen där gjorde honom lugnare och tryggare. — Det var precis vad jag behövde och även om jag inte tog till mig den kristna tron då så fick jag en förståelse för hur en familj bör fungera, säger han. Men så flyttades han till en familj i Kristinehamn och när mannens företag gick i konkurs började han dricka och behandla barnen illa. Göran upplevde att han utsattes för psykisk terror. Tidigt i

tonåren kom alkoholen in i även hans liv och snart också hasch. Ruset fick honom att må bättre och dövade rädslor, ångest och otrygghet. Det var några snurriga och röriga år då han kände sig torterad av sina egna känslor.

JAG TRODDE INTE ATT DET FANNS NÅGON FÖRLÅTELSE OCH BÖRJADE LEVA VÄLDIGT DESTRUKTIVT. När han var 14 år kom han till en familj i Dalarna där dottern var frälst. Vid ett tillfälle när Göran var i köket tillsammans med henne började lampor tändas och släckas av sig själva. — Det var en jätteobehaglig atmosfär och jag hörde en röst inom mig som sa åt mig att dra ut en låda, ta fram en kniv och döda min syster, berättar Göran. — Men så kom hon fram och kramade om mig och jag bara grät för att det var så otäckt, fortsätter han.

Systern gav Göran en Bibel och tidigt en morgon några dagar efter händelsen i köket så slog han upp den. När han läste i den blev han alldeles lugn inombords. — Jag uppfylldes av en frid och det var en fantastisk känsla. När jag kom ut ur rummet sa min mamma: ”Men Göran, det lyser ju om dig!”, berättar han. Han började förstå att det finns en andlig dimension men han fortsatte att leva som innan med droger och alkohol. Han begick även brott, åkte fast och hamnade på ungdomshem. Vid det här laget hade hans bästa kompis i Märsta mött Jesus och blivit frälst. Göran började följa med honom till pingstkyrkan under permissionerna och vid ett tillfälle gick han fram i kyrkan, böjde knä och tog emot Jesus som sin Herre och frälsare. — Det var en underbar upplevelse och mitt liv vände helt, så personalen på ungdomshemmet märkte en stor förändring. Jag slutade med både alkohol och droger, även nikotin, säger Göran. Han placerades i kompisens fosterfamilj som var kristen och det fungerade bra ända tills Göran hamnade i konflikt med föräldrarna där. Då tappade han fotfästet och gled in i missbruket igen. Det kom att bli många kämpiga år där han slets mellan drogerna och gemenskapen 11

min väg till gud | göran malmgren

JAG KÄNDE MIG SÅ ÄLSKAD OCH FÖRLÅTEN OCH JAG FICK SE VEM JAG EGENTLIGEN VAR med Gud. När han träffade en kvinna som gav honom stabilitet lyckades han få ordning på tillvaron. De gifte sig och fick två barn tillsammans. Men när paret var ifrån varandra en period började Göran använda amfetamin. — Det var som att komma hem, en sådan stark upplevelse av kemisk lycka som plockade bort all smärta, ångest och allt dåligt samvete, förklarar han. Det resulterade i skilsmässa och Göran flyttade in hos en tjej som också knarkade. Men snart blev de vräkta och de kom att leva i hemlöshet i flera år. Garage, trappuppgångar, bilar och husvagnar fick tjäna som uppehälle. Göran stal koppar och kablar som han sålde till skrothandlare för att kunna köpa droger. Han beskriver det som ett rövarliv. — Så länge jag var påtänd var det inga problem, men så fort jag inte var det kände jag en smärta, som att allt var kört och

att det inte fanns något hopp eller någon framtid fastän jag en gång hade sett ljuset i Jesus, säger han. — Jag kände mig usel som människa för allt jag hade gjort mot mig själv, barnen och andra. Jag trodde inte att det fanns någon förlåtelse för mig, så jag började leva väldigt destruktivt, fortsätter han. Göran gick emot allt det han visste var rätt och till slut föraktade han sig själv så mycket att han inte kunde se sig själv i spegeln. När han kom till häktet i Österåker var han så nedbruten och full av ångest att han inte ens klarade av att ta en promenad. Han kurade ihop sig i sin cell i tre och en halv vecka. Därefter placerades han på Skänningeanstalten och där på rummet hände någonting. — Jag mådde fruktansvärt dåligt och var så deprimerad över hur jag hade svikit mina barn och hade en sådan otrolig längtan efter att gottgöra dem. Så jag började ropa efter Jesus, berättar han. Då övermannades han av en otrolig kärlek och värme. — Jag kände mig så älskad och förlåten och jag fick se vem jag egentligen var: En människa som inte ville leva i mörkret och lögnerna utan i ljuset, utbrister Göran. På natten hade han en våldsam dröm där hans själ slets mellan onda och goda krafter men klockan 2.30 på morgonen

vaknade han och satte sig upp i sängen. — Jag hade en sådan frid i hjärtat och kände att nu var jag på rätt väg, förklarar han. — Det var fantastiskt och jag kände hur jag blev löst från drogbegäret och från den kvällen har jag inte knarkat, fortsätter han. Dagen efter märkte både hans kamrater och terapeut att det hade hänt någonting med honom. Senare kom Göran till Jälla behandlingshem i Uppsala och ett program med 12 stegs-inriktning. Snart kunde han se sig själv som någon annan än bara en beroendepersonlighet. Han förstod att han hade en behandlingsbar sjukdom, började läka och fick förmågan att förlåta sig själv. Idag är Göran gift med en kristen kvinna, han har läst in gymnasieåren och utbildat sig till socialpedagog och alkohol/ drogterapeut. De senaste sex åren har han arbetat med människor inom det området i Frälsningsarméns regi. Dessutom har han själv varit utan droger i 12,5 år. — Kan jag bli drogfri så kan vem som helst bli det, menar Göran. — Jag var tvungen att hamna på botten i mitt missbrukarliv för att vara i en position då jag var öppen för att Gud skulle kunna gripa in. Jag har aldrig efter det haft några problem att hålla mig nykter eller drogfri, avslutar han. g

fakta göran malmgren Ålder: 52 år. Bor: Lägenhet i Farsta Strand. Familj: Fru, 4 bonusbarn och 3 egna barn. Sysselsättning: Boendecoach på Frälsningsarméns utslussningsboende Halvvägshuset i Stockholm. Läser gärna: Bibeln, självbiografiska böcker, psykologi. Hobby: Köra motorcykel, musik, träna.

aktuellt

Clive och Marianne Adams till Norge

Ann-Christine Holten startade kvinnocentret. Där har H.M. Konungen varit på besök. Idag är Jenny Alm verksamhetchef.

DEN 1 AUGUSTI får Frälsningsarmén Sve-

Centret som stöttat tusentals kvinnor i asyl 25-årsjubilerar STÖD, KUNSKAP, VÄNNER och en skjuts in i det svenska samhället. Det har Frälsningsarméns kvinnocenter i Akalla erbjudit tusentals asylsökande kvinnor under 25 års tid. I mars hölls ett mindre 25-årsfirande med tårta för personalen och förhoppningsvis blir det ett större utomhus i sommar. — Att bli isolerad och inte hitta sin plats i ett nytt land är svårt, men Frälsningsar-

mén i Akalla har på olika sätt hjälpt kvinnorna att bli starka. Att arbeta med detta är väldigt berikande för man får så mycket tillbaka, säger Jenny Alm, verksamhetschef. Kvinnocentret har bland annat haft besök av H.M. Konungen och initiativtagaren på Frälsningsarmén, Ann-Christine Holten, har fått Stockholm stads Nelson Mandela-pris för det integrerande arbetet. g Teresia Jansson

rige-Lettland nya ledare, då Bo och Christina Jeppsson tar över efter Clive och Marianne Adams (se vidare på sid 30). Kommendörerna Clive och Marianne Adams flyttar till Norge där Clive blir seniorrådgivare vid Frälsningsarméns Officersskola, med ansvar för löjtnantsprogram, och Marianne blir kaplan inom Frälsningsarméns missbruksvård (Rusomsorgen) i Oslo. Clive Adams har varit samfundsledare för Frälsningsarmén sedan i januari 2018 och Marianne Adams har varit övergripande ansvarig för Frälsningsarméns arbete bland kvinnor samt för social rättvisa i territoriet. Clive och Marianne Adams avtackas den 19 juni under Frälsningsarméns gudstjänst för nya officerare. Stridsropet önskar dem en fortsatt välsignad tjänst i Norge! g Eva Gustin

Kylskåpsradion firar 3 år och 300 avsnitt I juni är det treårsjubileum för Frälsningsarméns sociala mediaprojekt för barn: Kylskåpsradion! Varje vecka kommer nya poddavsnitt med Gabriel och dockan Åsskar där de pratar om livet och världen omkring oss samt svarar på lyssnarnas frågor. Sedan starten för tre år sedan har barnen skrivit över 7 000 inlägg i en frågelåda på Kylskåpsradions hemsida och till hösten firar podden 300 avsnitt (inklusive julkalendrar). Avsnitten är cirka 45 minuter långa och fyllda med både allvar och skämt, de har handlat om alltifrån mobbning, rasism och ångest till djur, länder och historiska personer. Många barn berättar om hur de lyssnar på podden varje dag och att de har lyssnat på alla avsnitt, till och med flera gånger! De beskriver hur podden gör dem glada och trygga och uttrycker tacksamhet över att det alltid går att skriva till Kylskåpsradion när de är ledsna och oroliga. Läs mer och lyssna på www.kylskåpsradion.se g Gabriel Wahl

xxxxxxx | xxxxxxxx

NYA ledare

Vill utbreda Guds rike Frälsningsarmén i Sverige-Lettland får nya ledare i augusti. Överstelöjtnanterna Bo och Christina Jeppsson får rollerna som territoriell ledare respektive ansvarig för kvinnoarbetet. Efter tre år i Danmark återvänder de till Sverige med glädje för att fortsätta bygga Guds rike på hemmaplan. TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: PAVLA LYDHOLM

verstelöjtnanterna Bo och Christina Jeppsson tar den 1 augusti över stafettpinnen som ledare för Frälsningsarmén i Sverige och Lettland. Bo som TC, Territorial Commander, medan Christina kommer att leda kvinnoarbetet som TPWM, Territorial President for Women’s Ministries. I och med detta befordras de samtidigt till överstar. — Det känns jätteroligt och inspirerande. Jag känner en enorm frid och glädje i hjärtat och jag tror att Gud har kallat mig in i den här tjänsten i den tid som är just nu. Jag ser fram emot att med mina medarbetare ta nya steg för att bygga Guds rike, säger Bo. Bo nämner längtan efter att få människor att upptäcka vad livet med Jesus har att ge och att utveckla lärjungaskapet bland de troende. Han betonar även vikten av att som kyrka fortsätta vara en röst i samhällsdebatten. Men först avslutar Jeppssons sina åtaganden i Danmark där Christina som TC leder arbetet för territoriet som också innefattar Grönland, och Bo är biträdande programchef och kårledare. Där har de varit stationerade i tre år. — Det har varit en utmanande, intressant och inspirerande period på alla plan. Det territoriet är mycket mindre än Sverige-Lettland och på grund av färre personal har jag fått ha fem olika roller, dock inte alla samtidigt, säger Bo. — Det är ett fantastiskt land att bo i.

Danskarna är väldigt öppna, avslappnade, vänliga och hjälpsamma. Det är människorna som jag kommer att sakna mest, fortsätter han. Danmark har varit mer nedstängt än Sverige under pandemin så det har blivit färre sociala kontakter, samtidigt som det har lett till mer kreativa lösningar i arbetet. Själv har Bo dock varit på kontoret dagligen. Innan flytten dit var han biträdande sektionschef på högkvarteret i Stockholm och Christina var chef för västra divisionen. Dessförinnan bodde de i Myanmar där de var regionledare under tre år. Makarna har även haft kårledartjänster på några orter i Sverige och arbetat inom ungdomsverksamheten med mera. Den första tiden i de nya rollerna kommer att ägnas åt att sätta sig in i läget i Sverige och vad som har hänt i landet under de senaste åren. Därför har Bo svårt att spekulera i vad som kan bli den största utmaningen med det som ligger framför. Men han är inte rädd för att kavla upp ärmarna eller att ta stora, viktiga och ibland obekväma beslut. Att få återvända till hemlandet kom som en glad överraskning och på frågan vad han har saknat mest när de varit borta från Sverige kommer svaret snabbt: — Först och främst den fysiska kontakten med barnen men också budapestlängd och smörgåstårta.

De nuvarande ledarna för Sverige och Lettland, Clive och Marianne Adams, flyttar till Norge. Där får Clive rollen som seniorrådgivare vid Officersskolan med ansvar för löjtnantsprogrammet, medan Marianne blir kaplan i Rusomsorgen/ missbruksvården i Oslo. g

fakta Bo och Christina Jeppsson Ålder: Bo: 55 år, Christina: 56 år. Familj: Tre döttrar, 25, 29 och 30 år. Fritidsintressen: Bo: Löpning, köra motorcykel och gå på bio. Christina: Löpning och växtodling. Gör i sommar: Åker eventuellt till Öland eller tar bilen från Danmark ner till något europeiskt land (efter vaccinering mot covid-19). Favoritbibelord: Bo: 1 Johannes brev 1:3: ”Det vi har sett och hört förkunnar vi för er, för att också ni ska ha gemenskap med oss. Och vår gemenskap är med Fadern och hans Son Jesus Kristus.” Christina: 1 Thessalonikerbrevet 5:16-18: ”Var alltid glada, be ständigt och tacka hela tiden Gud. Gör så, det är Guds vilja i Kristus Jesus.” 15

på jobbet | ågesta, Konstlinjen måleri & keramik

Att se världen med pennan i hand På Ågesta Folkhögskolas ettåriga konstlinje får studenterna arbeta med måleri och keramik. När Stridsropet var på besök var det keramikvecka och Nina Pärnerteg, lärare i keramik, tog emot oss. På grund av pandemin var eleverna uppdelade i två klassrum och Nina fick hålla sin genomgång om olika typer av glasering två gånger. TEXT OCH FOTO: JONAS NIMMERSJÖ 16

Petra Engström har tidigare varit produktutvecklare inom textilindustrin och utvecklat arbetskläder, men ville göra något nytt och sade upp sig från sitt jobb. – Konst har alltid intresserat mig, så jag har tagit det här året för att återhämta mig och fundera på vad jag ska göra i framtiden. Det har varit ett fantastiskt år och jag har fått vänner för livet. Jag har fått chans att vara mig själv.

på jobbet | ågesta, Konstlinjen måleri & keramik

– Man missar mycket när man har genomgångar i halvklasser, säger Nina Pärnerteg. Det blir så många frågor, men det är inte samma frågor i båda grupperna så en del missar svaren.

Engobe-prover för att visa vilka resultat den infärgade leran (engoben) får med olika transparenta glasyrer. Det går också att använda färgade glasyrer.

EmmaLovisa Rydström har också sagt upp sig från sitt jobb som kassörska för att gå detta år på Konstlinjen.

Det finns många sätt att dekorera leran, som att använda färgpigment, oxider och annat, berättar Nina.

södra Stockholm, vackert beläget vid sjön Magelungen och intill Ågesta friluftsområde, ligger Frälsningsarméns folkhögskola Ågesta. Skolan som har funnits på denna plats sedan år 2000 har en konstnärlig och musikalisk profil. Konstlinjen har två lärare, en för keramik, Nina Pärnerteg, och en för måleri, Helena Widen. När de inte är på skolan driver de egna verksamheter som konstnärer. Denna termin har mycket av studierna varit på distans vilket inte alltid har varit lätt, eleverna har fått hämta färger, staffli och redskap på skolan för att sedan måla hemma. Keramiken har dock varit på plats under 2021, att arbeta med lera hemma är svårare. Att hålla distans när man undervisar i keramik är inte lätt, menar Nina. Man måste titta nära på yta och strukturer och känna på materialet. Fram till veckan före jul läsåret 2020-2021 hade man lektioner på plats, men sedan januari har de varit på distans under måleriveckorna. — Det här är en utbildning där man ger mycket till varandra, det är en stor tillgång. Man ser vad andra gör och blir inspirerad, det är energi i rummet, det missar man när man har undervisning på distans, säger Helena Widén. Både Nina och Helena har själva gått på folkhögskola och tycker att skolformen, där man också tar till vara elevernas

FOLKHÖGSKOLA ÄR EN FANTASTISK UTBILDNINGSFORM, SOM ÄR VÄLDIGT TILLÅTANDE OCH ACCEPTERANDE, DÄR MÄNNISKOR FÅR VARA SOM DE ÄR. tidigare erfarenheter och kunskaper, har stora fördelar. — När jag började som lärare på folkhögskola upptäckte jag att man kan ha ett roligt jobb. Folkhögskola är en fantastisk utbildningsform, som är väldigt til�-

låtande och accepterande, där människor får vara som de är, säger Nina. Konstlinjen hade i många år sina lokaler i Älvsjö, men sommaren 2016 renoverades huset nere vid sjön på Ågesta Folkhögskola och anpassades för att även rymma konstlinjen. Helena tycker att det är ett bra läge för en konstlinje, med mycket natur där man kan få inspiration. — I början var vi lite rädda att vi inte skulle kunna rekrytera lika bra, eftersom Älvsjö låg så centralt vid pendelstationen. Men vi har inte haft några problem, det har bara varit fördelar. Och framförallt denna fantastiska plats. Att får vara mitt i naturen och kunna utnyttja det. Jag har många tematiska studier, antingen är det träd, eller titta på mossor, eller floraprojekt. Så det går att använda platsen på ett helt annat sätt, säger Helena. Studenterna har väldigt skilda åldrar 19

Den nedre hyllan är kön till skröjbränningen, den första bränningen, berättar Nina. Ugnen är då på 960 grader. Efter skröjbränningen blir leran hård men inte vattentät. Nu kan man lägga glasyr, som gör det vattentätt efter andra bränningen på 1250 grader.

DET KRÄVS ETT VISST MOD, MAN MÅSTE VÅGA MISSLYCKAS OCH TA UTMANINGAR. OCH MAN MÅSTE VÅGA GÖRA NÅGOT ANNAT, INTE BARA DET MAN ÄR BRA PÅ.

och bakgrund, det kan vara att komma direkt från estetprogrammet i gymnasiet eller att man arbetat som jurist i många 20

Ågesta folkhögskola ligger vackert belägen vid sjön Magelungen.

år, men vill göra något annat. Förra året var det 55 sökande till 16 platser, till läsåret 2021-2022 har de utökat linjen med en plats och har 84 sökande. De första fyra veckorna på konstlinjen handlar mycket om att bilda en grupp, att få till gruppdynamiken. — Det krävs ett visst mod, man måste våga misslyckas och ta utmaningar, säger Helena. Och man måste våga göra något annat, inte bara det man är bra på. — Det handlar om att starta en kreativ process, att försöka hitta in i sin egen process och se vad man behöver. Men det är också ett förhållningssätt till omvärl-

den, att hålla en nyfikenhet och utforskaranda i det man håller på med. Seende pratar jag mycket om, att se världen med pennan i hand. Det märker man på studenterna om man till exempel har temat träd, att de börjar se, eller som när man har tema porträtt och de berättar att de tittar på folks näsor hela tiden hur skuggorna ligger, vilken färg dom har, eller hur mellanrummet mellan grenarna i trädet är. Det brukar jag börja med, fyra veckor teckning på alla sätt i en skapande och trygg miljö där man ska våga misslyckas och våga göra saker man inte gjort tidigare, säger Helena Widén. g

krönika

Hur kommer kyrkan till ”gamern”? ”DAGENS UNGDOMAR behöver inte fler ”likes” eller ”views” – de behöver mer kärlek, och de behöver bli sedda.” Detta citat kunde vi läsa på i en av Frälsningsarméns reklamkampanjer för några år sedan men också på Expressens löpsedlar. Klockan är runt ett på natten och jag har precis stängt av datorn. Det är en helt vanlig torsdag efter ett par timmars fokuserat spelande med ett gäng killar från hela världen som jag tillhört i cirka ett år.

Rubens ordlista ”Discord”. Social plattform avsedd för spel som består av virtuella servrar som användare kan skapa och bjuda in andra till. ”Server”. Tillägnas oftast en specifik grupp eller gemenskap. Består av både text- och röstkanaler där man kan skriva eller prata med människor. Röstkanalerna fungerar som traditionella gruppsamtal men över nätet. ”Livestreamer”. Person som antingen på fritiden eller som heltidsjobb sänder ut det som spelas på datorn i realtid, samtidigt som man pratar med dem som tittar. ”Alias”. Det namn man visar sig som i onlinespel. Lite som ett smeknamn. Det är ovanligt att använda sitt riktiga namn men man gör kanske en anpassning till det. Mitt är Robbanbroberg och det är därför min kompis kallar mig Robb. ”Gamer”. Någon som spelar mycket videospel antingen på datorn eller på en konsol.

Plötsligt vibrerar telefonen till och det är en kompis på Discord som skriver: ”Robb, I forgot to ask before you left, but are you poppin on tomorrow too?” Detta på engelska såklart eftersom vi är människor från hela världen som kommunicerar. Jag svarar honom att jag kommer in rätt sent i morgon då jag jobbar på kvällen. Men absolut dyker jag upp. Jag är nämligen en datanörd som spenderar större delen av min fritid framför datorn i onlinespel. Min upplevelse är att vuxna inte riktigt förstår hur social man faktiskt kan vara framför datorn. Trots att man aldrig träffar personerna man spelar med och fastän man spenderar så stor del av livet tillsammans. De förstår inte hur starkt gemenskapen kan utvecklas tillsammans med människor från olika bakgrunder, olika sociala och ekonomiska förutsättningar och från olika platser i världen. I min discord-grupp är den gemensamma faktorn att vi alla tittat på samma ”livestreamer” en stund och spelar samma spel ihop. Allt annat är i stort sett olika för var och en av oss. Även om jag inte har sett ansiktet på många av dem jag pratar med dagligen och som jag kallar vid sina ”Alias” istället för riktiga namn, så bryr jag mig om dem. I min position som barn- och ungdomsledare kan jag inte släppa tanken på alla dem som inte har någon som ser dem. Alla de barn och ungdomar som inte har någon som kan visa intresse och kärlek i vardagen. Jag tror att många av dem finns runtom i våra kretsar och verksamheter.

Ruben Marthinussen, barn- och ungdomskonsulent, Västerås kår

Lite undangömda för att de i verkliga livet inte visar sig som särskilt sociala. Men som över nätet lättare kan visa behovet av att tillhöra en gemenskap. Behovet att bli sedd är detsamma oavsett vad man väljer att göra på fritiden. Detta är något jag också ser när jag själv pratar med killar och tjejer som spelar mycket. Det händer någonting inuti dem när man känner igen dem och skojar lite om senaste gången man sågs. För mig är internet ett fantastiskt verktyg för att bygga inkluderande gemenskaper. Bara i den lilla grupp som jag tillhör kommer vi från alla möjliga länder; från Australien och Singapore i öst till USA:s västkust i väst. Anledningen till att vi hänger ihop är att vi blev sedda av någon som bjöd in till gemenskap. Som kyrka har vi en otroligt viktig del i att bygga bra och hållbara gemenskaper. Vi har den gemensamma faktorn som överstiger alla andra, tron på och kärleken från Jesus. Evangeliet måste få komma fram även i gaming-världen. Att tänka sig att vi måste ta gamern bort från datorn och in i kyrkan är inte hållbart. Jag tror mer på att vi behöver ta kyrkan till gamern. g

FOKUS | scouter

Hajk, vänner och Jesus Scouting är en tacksam verksamhet i pandemitider tack vare utomhusaktiviteterna. Frälsningsarmén var tidig med att haka på trenden när den kom till Sverige i början av 1900-talet och än idag gläds många barn åt att få åka på hajk, träffa vänner, lära sig om överlevnad och ledarskap och ha andakt vid lägerbålen. TEXT: TERESIA JANSSON FOTO: SHUTTERSTOCK, KENT NILSSON OCH JONAS NIMMERSJÖ

ag fastnade direkt när jag testade på scouting! Det bästa är att man får lära sig nödvändiga saker som att göra upp eld och knyta knopar för man vet aldrig när man kan behöva det, säger Hanna, 14 år. Hon tillhör Frälsningsarméns scoutkår i Örebro och är Äventyrare, vilket innebär att hon är med i den näst äldsta patrullen. Som åttaåring kan man börja som Spårare som med tiden övergår till Upptäckare, därefter Äventyrare och till sist Utmanare. Hanna hade ingen direkt anknytning till Frälsningsarmén innan, men hennes mamma som själv varit scout tyckte att dottern borde prova på det. Även om de bara är fem personer i hennes patrull just nu så är hon glad över vännerna och de roliga ledarna. Hon tycker också om att åka på läger, hajker och att vara med i tävlingar. Ett läger pågår i några dagar eller någon vecka då man oftast bor på ett och samma ställe, medan man under en hajk bor primitivt i skogen och är borta något eller ett par dygn.

— Det allra roligaste var helt klart när vi var på nattjakt för två år sen i skogen, det var så himla kul, säger Hanna. En annan av Frälsningsarméns scoutkårer finns i Eksjö och en som varit med

DET BÄSTA ÄR GEMENSKAPEN, ATT MAN KÄNNER ALLA I GRUPPEN SÅ BRA. DET ÄR JU MÄNNISKORNA SOM GÖR ATT DET ÄR ROLIGT. där i sex år är Love, också han är 14 år och hade liksom Hanna ingen tidigare anknytning till Frälsningsarmén. — Det bästa är gemenskapen, att man

känner alla i gruppen så bra. Det är ju människorna som gör att det är roligt. Och hajkerna är väldigt kul, att få åka iväg och lämna vardagen och sova ute med vindskydd och eldvakt, säger han. Han minns särskilt när det skulle byggas en flotte. Det tog lång tid och det krävdes tio personer och många plastdunkar. 23

FOKUS | scouter

ALLA ÄR MED OCH ALLA ÄR VINNARE. DEN SOM INTE HITTAT NÅGOT SAMMANHANG KAN LÄTT GÖRA DET I SCOUTERNA.

Isak Borén är ungdomsofficer för Frälsningsarméns södra division i Sverige som innefattar flera scoutkårer.

— Men det lyckades så vi blev jätteglada. Vi kunde vara sex personer på den, berättar Love nöjt. — Jag hoppas att pandemin tar slut så att vi kan ses och ha läger igen. Och jag hoppas att folk inser hur roligt det är så att vi blir fler. Scoutingen fick sin start i England år 1907 när brittiske generalen Robert Baden-Powell samlade 20 pojkar till ett läger på Brownsea Island. Tanken var att ge dem en meningsfull fritid och bättre fysik, redo för strid. Senare mynnade det hela ut i en friluftsrörelse. År 1910 kom scoutingen igång i Sverige. Frälsningsarmén var tidig med att haka på trenden och startade sin första scoutingkår i Örebro år 1916. Detta spred sig sedan till fler städer och periodvis har scoutlivet blomstrat. Idag är den inte lika utbredd inom Frälsningsarmén men finns på tolv orter. Deltagarna bär den blågröna skjortan som är gemensam för alla scouter medan halsduken har Frälsningsarméns färger; rött med blå/gult kantband. Isak Borén är ungdomsofficer för Frälsningsarméns södra division i Sverige som innefattar flera scoutkårer. För 15 år sedan blev han scoutledare i Norrköpings kår. Han tycker att det bästa med scoutingen är bredden, att den passar alla och att man kan hitta på nästan vilka aktiviteter som helst. Han nämner också de ledarkunskaper som scoutingen bidrar med och att man lär sig att arbeta i grupp. — Och den är ett bra komplement för den som kanske inte ser sig själv i sportens värld. Alla är med och alla är vinnare. Den som inte hittat något sammanhang kan lätt göra det i scouterna och jag upplever att många föräldrar är väldigt tacksamma för det, säger han. Frälsningsarméns andra scoutkår startades i Södertälje år 1919. Där finns nu två små grupper. Erik Flink, 23 år, har varit scout sedan sju års ålder och senare

ledare här i Södertälje. Han var med på sitt allra första scoutläger som åttaåring på Högaberg utanför Gränna i Småland. Då var det strålande sol. — Men det kan vara riktigt jobbigt att vara scout om det har regnat en hel dag och all utrustning är blöt och det inte går att torka den. Eller om du vaknar mitt i natten och behöver gå på toaletten som ligger några hundra meter bort, säger han och skrattar. Han har varit på scoutläger och hajker i Frälsningsarméns regi i Sverige och Norge. — Det roligaste är att uppleva så mycket olika saker och jag gillar vildmarkslivet, att bo i tält och laga sin egen mat, säger Erik Flink. — Något som utmärkt sig är andakterna vi hade på ett läger i Evje i Norge. Lägerprästen var helt exceptionell i hur han förklarade Bibelns budskap med hjälp av drama och teater, fortsätter han. Scouterna i Sverige är en religiöst och

Scoutlagen 1. En scout söker sin tro och respekterar andras. 2. En scout är ärlig och pålitlig. 3. En scout är vänlig och hjälpsam. 4. En scout visar hänsyn och är en god kamrat. 5. En scout möter svårigheter med gott humör. 6. En scout lär känna och vårdar naturen. 7. En scout känner ansvar för sig själv och andra.

bästa var att efter lo g a J t: e ft ö Scoutl scoutlagen. förmåga följa politiskt obunden organisation men dess verksamhet finns representerad i olika religiösa grupper. I scoutlagen deklareras att ”en scout söker sin tro och respekterar andras.”

— En av de bästa sakerna med våra scouter är ju att få prata med barnen om Jesus. Det är det viktigaste av allt. Det är fantastiskt när jag fått vara med om att barn och ungdomar blivit frälsta på läger. Det är sådana fina stunder och en av

anledningarna till att jag håller på med scouting, säger Helena Cederholm. Hon är fanjunkare, kårledarens högra hand, och ledare för de yngsta scouterna i Nässjö kår där det för tillfället finns två grupper med nästan 40 inskrivna deltagare. Den verksamheten har vuxit på sistone och Småland är den del av Sverige 25

FOKUS | xxx

id red

llt redo! A r a V : en ch lös pråk o

Scoutläger med framtidstema i Bäckaby år 2018. Lägerchef Per Lundell längst fram till höger.

Vals

där Frälsningsarmén har störst scoutingverksamhet. Under en period var det inga rikstäckande scoutläger i Sverige i Frälsningsarméns regi men år 2018 blev det av i Bäckaby utanför Vetlanda på Frälsningsarméns scoutgård. Temat var ”Tillbaka till framtiden” då varje dag präglades av en viss tidsålder. Lägerchef var kårledaren Per Lundell. — Det var väldigt kul och många var jätteglada då det var lite av en omstart, säger han. Han har varit involverad i scoutingen i hela sitt liv och förutom kamrater, vistelse i naturen och minnesvärda andakter vid lägerbålen så kanske hans största vinning är att han träffade sin fru Lotta i det sammanhanget. — Vi var ute och sprang om kvällarna när de små scouterna hade lagt sig. Det var år 1985 och det sa klick direkt och vi är fortfarande gifta, säger Per Lundell muntert. Under det gångna pandemiåret har många av Frälsningsarméns scoutkårer förlagt all sin verksamhet ute medan några har ställt in träffarna periodvis. I 26

somras avstyrdes de större evenemangen men den här våren har det funnits hopp om att kunna genomföra lokala hajker och läger denna sommar. Isak Borén ser hur som helst ljust på framtiden för scoutingen inom Frälsningsarmén. — Om det finns ett engagemang tror jag att scoutingen är ett bra sätt att nå unga och jag tror också att det är ett verk-

tyg för att ge dem en god uppväxt. Och en del tar emot Jesus på så vis, säger han. Även Per Lundell är positiv. — Jag hörde på radion idag att scoutingen har ökat för fjärde året i rad i Sverige och att det blivit 3000 nya scouter under pandemiåret. Det känns väldigt roligt och jag hoppas att det smittar av sig på Frälsningsarméns scouter också, säger han. g

Fakta Scouter scouter i Sverige och världen

Scouterna är riksorganisationen för scouting i Sverige och den är Frälsningsarméns scoutverksamhet en del av. Startade: År 1907 i England. Startades i Sverige: År 1910 i Göteborg. Antal scoutkårer i Sverige: Cirka 1000 från Gällivare till Trelleborg. Antal scouter i Sverige: Cirka 75 257 (år 2020). Antal scouter i världen: Cirka 55 000 000.

scouting i Frälsningsarmén

Första scoutgruppen startades: År 1916 i Örebro. Flickscoutverksamhet startades år 1922. Finns på följande orter: Örebro, Södertälje, Lidköping, Krokek, Norrköping, Nässjö, Forserum, Skillingaryd, Eksjö, Kristinehamn, Trollhättan och Jönköping. Totalt antal scouter år 2020: 163 st (under 26 år. Totalt: 271 st) Läs mer: www.scouterna.se

korsord

Konstruktion: text & Bild Lars Fridestig foto: jonas nimmersjö och Carina tyskbo

Sommarkryss

Lösningen publiceras på Stridsropets webbsida www.fralsningsarmen.se/mer/tidningen-stridsropet/

Mackan Andersson, tidigare Marcus, har varit aktiv i Frälsningsarmén sedan sjuårsåldern. Vid 18 blev han soldat och 2013 togs steget till att bli officer i Frälsningsarmén.

personligt | Mackan andersson

Inga hinder för Guds kärlek Pojken som upptäckte Frälsningsarmén via teven blev scout, körsångare, ståupp-komiker, kårledare och till sist omsorgsofficer i Malmö. Mackan Anderssons livsväg har präglats av stark integritet, en förlorad syn och en stor kärlek till den utsatta. TEXT: CARINA TYSKBO FOTO: EMMA LARSSON OCH PRIVAT

är jag hör bönesuckarna på alla olika språk omkring mig tänker jag att så här kommer det vara i himlen. Det säger 46-åriga Mackan Andersson, frälsningsofficer i Malmö. Om det är något som känns typiskt Mackan så är det just detta: Olikheter stärker. Olikheter utmanar. Olikheter gör att vi på riktigt kan spegla Guds rike. Och hans livsbana har på flera sätt stuckit ut från mängden. Som sjuåring satt han och tvillingbrodern i Älvsjö söder om Stockholm och tittade på en tevegudstjänst där Frälsningsarmén i Sverige fyllde 100 år. En barnkör sjöng och Mackan, vars familj inte alls var engagerad i kyrkan, blev berörd. Han frågade sin mamma: ”Vad är det här?” Att förklara kristen tro för en förstaklassare var knepigt men mamman tog barnen till Vasakåren, där en arbetskamrat var aktiv. Och Mackan blev kvar. Länge. Det började med körliv och scouter. — Frälsningsarmén blev ett tryggt ställe att hänga på, men min personliga tro kom först i tonåren i ett Pingstsammanhang. Men snart kände jag att om detta ska bli på riktigt måste det få praktiska konsekvenser i mitt liv. Därför blev

Frälsningsarmén min församling, säger Mackan, när vi hörs på telefon. Prat från de två barnen Isac och Lucas samt frun Astrid-Levina hörs i bakgrunden.

ATT FÅ VARA MED I ETT SAMMANHANG DÄR MÄNNISKOR VAR SÅ OLIKA MIG SJÄLV BETYDDE OTROLIGT MYCKET OCH HAR PRÄGLAT MIN SYN PÅ VAD SOM ÄR FÖRSAMLING.

Redan som 13-åring påverkades Mackan starkt av Frälsningsarméns stora sociala engagemang för människor i utsatthet. Dåvarande föreståndaren på härbärget i Midsommarkransen i Stock-

holm, Lennart Eldh, betydde mycket som andligt föredöme och i Frälsningsarmén fanns inga utestängande dörrar. — Att få vara med i ett sammanhang där människor var så olika mig själv betydde otroligt mycket och har präglat min syn på vad som är församling även i vuxen ålder, säger han. Som 18-åring tog han steget och blev frälsningssoldat. Han flyttade hemifrån och bodde på några olika Stockholmsadresser, bland annat i ett kollektivtboende i Vårby Gård. Där var han med och grundade en ny kår (församling) samtidigt som han arbetade med ungdomar inne i stan. Med dåvarande hustrun levde han en tid i förorten Hagsätra medan han arbetade på Telia, vid en avdelning som så småningom kom att läggas ner. Mackan fick ett avgångsvederlag och bestämde sig för att satsa på ståuppkomiken, som han alltid tyckt om. — Jag ville ge ståuppandet ett år. Det blev 13. Grunden var egentligen att jag ville predika bättre så att människor kunde förstå. Om de inte förstod skulle de åtminstone inte lida, säger Mackan och skrattar. 29

personligt | xxx

Musiken har alltid betytt mycket och Mackan har spelat 30i olika bluegrass-band. Här med banjon i högsta hugg.

personligt | Mackan andersson

JAG UPPTRÄDER DÄR PUBLIKEN ALDRIG SKULLE KUNNA KÖPA EN BILJETT; PÅ FÄNGELSER, BEHANDLINGSHEM OCH AKUTBOENDEN.

Så istället för att ta humorn till kyrkan tog Mackan religionen till scen och pubar. Han blev frälsningssoldaten som var rolig. — Plötsligt hade jag något slags förtroende att prata om helighet, Gud och tro med människor som tyckte att de bara gick på stand up. Det var otroligt häftigt. Han betecknar sin ståupp-stil som ganska snäll och menar att komik är en överenskommelse mellan artist och publik. Och många har velat tala om tro eller Frälsningsarmén efter ”gigen”. Desto svårare var det att uppträda för kristna, då förväntningarna på att vara klok och seriös ofta kom i vägen för humorupplevelsen. Kritik kom även från kyrkliga som tyckte att hans yrkesval var dåligt. Men år 2002 och 2004 höll han i landets första kristna humorfestival ”Comedy Zone”. Festivalen ville uppmuntra kyrkan att hitta tillbaka till humorn och få en möjlighet att förklara evangeliet på ett sätt som moderna människor förstår. — Att predika är att betjäna, att göra ståupp är att underhålla. De här åren har gett mig en lyhördhet i att snabbt känna av om människor är bekväma eller obekväma och att lyssna efter vad som sägs eller hur det sägs. Just detta tar jag med mig i rollen som officer, som jag varit sedan 2013, säger Mackan. Fortfarande kan han komma ut och uppträda men är väldigt noga med vad han tackar ja till. — Är det kring jul ger jag gaget till jul31

personligt | Mackan andersson

Mackan in action med barnen i projektet ”Mobbsäker”, där barn och vuxna med och utan funktionshinder lär sig jujutsu. Det är en av delarna i hans arbete som omsorgsofficer.

grytan. Annars uppträder jag där publiken aldrig skulle kunna köpa en biljett; på fängelser, behandlingshem och akutboenden. Jag har även en färdig tematisk föreställning om hur det är att bli blind, fortsätter han. För sedan 2012 är Mackan Andersson diagnostiserad blind, efter en medicinsk förgiftning. Mackan konstaterar att livet

blev både detsamma och väldigt olikt utan ögonens hjälp att orientera sig. — Att jag inte ser är inte det viktigaste med mig, betonar han koncist. Men visst innebär tillvaron med en funktionsnedsättning en massa praktiska saker. Färdtjänst ska ansökas, syncentraler kontaktas, anslag beviljas. Regionernas dåliga kontakt med varandra

försvårar för den som flyttar. Det fick han känna på när den första ordern blev som kårledare i Umeå. Att som blind lära känna en ny stad var ganska tufft. Han trivdes med människorna och naturen men när han efter två år flyttade till Malmö var det som att komma hem på riktigt. — Jag har haft 20 olika adresser i livet men nu har jag bott här i sex år. I Malmö är jag inte funktionshindrad av att inte se. Jag hittar överallt, har vänner, kan be om hjälp. Och mina barn är födda här, bor hos mig på halvtid och har sin mamma nära, säger han. På Malmös kår har Mackan en tjänst som omsorgsofficer där halva tiden ägnas åt vuxna och barn med funktionshinder. Han lär ut punktskrift, följer med till myndigheter eller sjukhus och leder pro-

personligt | Mackan andersson

fakta mackan andersson

En ung glad Mackan och hans tvillingbror på Vasakåren i Stockholm.

KRISTUS ÄR INTE DELAD, DÅ SKA VI INTE HELLER VARA DET. VISST HAR VI JOBBAT HÅRT FÖR INTEGRATIONEN MEN DET ÄR ANDENS VERK ATT VI LYCKATS BLI EN FÖRSAMLING. jektet ”Mobbsäker”, dit barn, unga eller vuxna med och utan funktionshinder får träna jujutsu. Den andra halvan innebär vanliga officersuppgifter. Flyktingvågen 2015 omformade kåren rejält. Och det är här orden om bönesuckarna kommer in. — På våra gudstjänster har vi deltagare som talar arabiska, romani, engelska, spanska, slovenska. Det är otroligt rikt, förklarar han. Han medger att fokuset på såväl funktionshinder som invandrare är kårens stora tillgång men också utmaning. Mycket måste fungera; översättningar, tolkning, hörselslingor, psalmer med punktskrifts-

Mackan med barnen Isac och Lucas samt frun Astrid-Levina och hennes dotter Olivia.

version. En mångspråkig församling riskerar alltid att delas upp men kåren har strävat efter att hålla samman till en enda gudstjänstfirande grupp. — Vi lär av varandra hela tiden och kan skratta åt kulturkrockarna. En svensk vill komma i tid till kyrkan men å andra sidan är det fullständigt omöjligt för en syrier att stanna hemma en söndag för att man råkar vara försenad, säger han. Han berättar om när kåren 2019 firade jul tillsammans och kårens äldsta dam på över 90 år utbrast: ”Ge mig inte sill och skinka som jag ätit hundra gånger tidigare – jag får inte många chanser till att äta arabisk julmat.” — Kristus är inte delad, då ska vi inte heller vara det. Visst har vi jobbat hårt för integrationen men det är Andens verk att vi lyckats bli en församling. Vi är inte hippa, inte så duktiga musikaliskt– men vi är en kropp. Och jag älskar mitt Frälsningsarmén, säger han bestämt. Men han sticker inte under stol med det som borde förbättras i rörelsen. Funktionsfrågorna till exempel, där Frälsningsarmén tidigare varit väldigt duktiga på arbete med bland annat synskadade. Just nu har Mackan liksom många andra fått ställa om sitt arbete på grund av coronapandemin. Gudstjänster erbjuds

Ålder: 45 Bor: Lägenhet i Kroksbäck i Malmö Familj: Hustrun Astrid-Levina, barnen Isac och Lucas, samt lånedottern Olivia. Resten av familjen bor i Stockholm. Roller inom Frälsningsarmén: Soldat 6 juni, 1993. Officer 2013, första förordnandet kårledare i Umeå. Sedan hösten 2015 omsorgsofficer vid Frälsningsarméns verksamhet för människor med syn- och hörselnedsättning. Fritidsintressen: Joxa med veterandatorer, uteliv, spela i bluegrassband och spela rollspelet Dungeons and Dragons. Läser helst: Gärna science fiction, fantasy eller skräckböcker. Favoritbibelord: Apg. 10:34; ”Nu förstår jag verkligen att Gud inte gör skillnad på människor.” Devis: ”I might lack eyesight, but I have Vision”. Förebilder: S:t Symeon - den helige Dåren, Didymus den Blinde, Catherine Booth, Marianne och Bosse från hemkåren. Blir glad av: Standup comedy. Bästa egenskap: blind för status, starkt rättspatos.

via dator, bibelstudier och ”Mobbsäker” har fått pausa. — Men utdelning av matkassar, vägledande samtal och arbetet mot människohandel har fortsatt med vissa fysiska inskränkningar. Vi har fått bestämma oss – det sociala arbetet får aldrig sluta, säger Mackan. g 33

världen | bulgarien

Jostein och Magna Nielsen bodde i Moldavien i fem år innan de var med och etablerade Frälsningsarmén i Bulgarien.

Drömmen som blev verklighet I mars 2021 blev Bulgarien det 132a landet där Frälsningsarmén är verksam och en del av det östeuropeiska territoriet. Arbetet som nu är i full gång började som en dröm, bokstavligen. TEXT: STINE FRIMANN, KRIGSROPET, NORGE FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN OCH SHUTTERSTOCK BEARBETNING: KIKI BROMS

foto: Tor Hjelset

världen | liberia

Frälsningsarmén har inledningsvis etablerat ett kontor i Bulgariens huvudstad Sofia.

verste Jostein Nielsen hade en ovanlig dröm 2015. I drömmen upplevde han väldigt verklighetstroget hur det var fest med hornmusik eftersom Frälsningsarmén hade etablerat sig i Bulgarien. Kunde det vara så att Frälsningsarmén var tänkt att göra just det? — Jag har många gånger upplevt att Gud har talat till och genom mig, men aldrig i någon dröm, säger Jostein Nielsen. Det vill säga aldrig innan den aprilkvällen 2015. Samma dag hade det meddelats att han och hans fru, överste Magna Våje Nielsen, hade fått en ny order. De skulle snart resa till Moldavien som ledare för Frälsningsarméns östeuropeiska territorium, som består av Moldavien, Georgien, Ukraina, Rumänien och den transnitriska utbrytningsregionen. Den

natten hade han samma dröm om Bulgarien flera gånger. Var detta faktiskt något annat än en vanlig dröm? Han berättade för Magna om drömmen och båda tolkade det så. Men strax efter befann de sig i Moldavien, där de bodde de första månaderna bland kassar i en liten lägenhet, och ett krävande jobb tog det mesta av uppmärksamheten. — Det tog lång tid innan vi började tänka på Bulgarien igen, säger Magna. Men då började en sak efter den andra hända – händelser som förde upp Bulgarien på kartan igen. Till exempel fick de kontakt med en man som hade fastigheter och kontakter i Bulgarien och att han ville hjälpa Frälsningsarmén. Det slutade med att han introducerade Jostein och Magna för sin advokat i landet,

VI HAR VÄNTAT I 20 ÅR PÅ ATT FRÄLSNINGSARMÉN SKA KOMMA TILL BULGARIEN! som blev den som hjälpte till att ordna den registrering de behövde för att Frälsningsarmén skulle etablera sig där. De fick också många bekräftelser på att Frälsningsarmén var välkommen och önskad i Bulgarien. — Vi skulle till Aten för att delta i ett möte för ledare i Europa och bestämde oss för att köra dit. På vägen stannade vi 35

världen | xxx

Det svenska officerarparet Erik (ovan till höger) och Kathleen Johansson (nedan till höger) leder pionjärarbetet tillsammans med kaptenerna Eduard och Inna Lebedev (till vänster), här tillsammans med sina barn.

i Sofia i Bulgarien. Vi hade tidigare kontaktat några ledare för Evangelical Alliance i Bulgarien. När vi träffade dem var de väldigt glada och sa: "Vi har väntat i 20 år på att Frälsningsarmén ska komma till Bulgarien!". De var så glada att vi äntligen började tänka på det och hjälpte till med att registrera en adress för Frälsningsarmén i landet, berättar Magna. Vid ett annat besök i Bulgarien satt Jostein vid ett tillfälle i en hotellobby och väntade, i Frälsningsarméns uniform. En välvuxen man som var piccolo där kom fram och kommenterade att "din uniform är trevligare än min" och undrade vilken typ av uniform det var. Jostein berättade lite om Frälsningsarmén och frågade om mannen hade hört talas om Frälsningsarmén tidigare. Det hade han inte. 36

— Då fick jag berätta mer om Frälsningsarmén och vad vi gör. Mannen sa att "när du kommer till Bulgarien kommer jag att dyka upp som din första volontär". Jostein åkte till det möte han skulle och när han återvände var piccolon fortfarande kvar. — Han kom fram till mig, gav mig en papperslapp och sa: "För att visa att jag menar det jag sa skrev jag ner min adress och telefonnummer här.” Dessa är bara några exempel på erfarenheter som vi fick som fick oss att tro på att saker skulle falla på plats. Arbetet med att etablera Frälsningsarmén i Bulgarien pågår nu. Inledningsvis upprättas ett kontor i huvudstaden Sofia och förhoppningen är att ha tre livskraftiga kårer (lokala församlingar) och tre

NÄR DU KOMMER TILL BULGARIEN KOMMER JAG ATT DYKA UPP SOM DIN FÖRSTA VOLONTÄR. utposter inom fem år. Men var de ska vara, vilken profil de ska ha och hur arbetet ska genomföras, kommer Jostein och Magna inte att lägga sig i: — Det är väldigt ofruktbart om du kommer utifrån och placerar något i ett land som kanske inte passar. Vi måste se vad behovet är och vad människor är intresserade av att delta i. Allt måste vara rotat lokalt, förklarar Magna.

BJUD PÅ EN KOPP KAFFE OCH PRATA OM BIBELN RUNT BORDET. De flesta av Frälsningsarméns kårer bedriver olika typer av socialt arbete, och Bulgarien är sannolikt inte ett undantag. Men Jostein och Magna vill att kåren ska inrättas först, inte hjälparbetet. — Om vi kommer in med rent hjälparbete så kommer vi att uppfattas som ett slags Röda korset, människor kommer att associera Frälsningsarmén bara med det. Därför tror vi på att först inrätta kårer. Och sedan kommer socialt arbete mer som ett resultat av vilka vi är, baserat på de behov vi ser över tiden, förklarar Jostein. Receptet för att starta ett arbete i ett nytt land där många kanske aldrig har hört talas om Frälsningsarmén tidigare är ganska enkelt: du pratar med människor. — Bjud på en kopp kaffe och prata om Bibeln runt bordet, säger Magna. Och lyckligtvis kommer arbetet att ledas av ett par som är bra på just det: Eduard och Inna Lebedev. — Speciellt Eduard har en otrolig förmåga att komma i kontakt med människor och berätta för dem om tron, ler Jostein. Han och Magna hade känt Inna i ett par år, men träffade Eduard för första gången 2007. Då fanns det inget som tydde på att Eduard skulle bli officer och leda ett nytt arbete i Frälsningsarmén. — Vi besökte en kår i Dubăsari i Transnistrien. Kårledaren där frågade om vi kunde be för hans son, som hade kommit ut ur fängelset samma dag. Det var Eduard. Vid den tiden var han inte kristen, även om han är son till en kårledare. Han hade levt ett tufft liv och hamnade i ungdomsfängelse som 14-åring.

foto: Facebook/Frälsningsarmén Östeuropa

världen | bulgarien

Frälsningsarméns arbete i Bulgarien kommer att växa lokalt och möta människor och behov. Bilderna i mitten visar glimtar från Frälsningsarméns arbete i det östeuropiska territoriet.

Eduard hade avslutat sitt 4,5 år långa straff samma dag som Jostein och Magna kom förbi. De bad för honom och för några andra som var där, inklusive Inna, som senare gifte sig med Eduard. De två blev kristna, frälsningssoldater och sedan officerare. Och nu är ringen sluten, i och med att de ska leda Josteins drömprojekt i Bulgarien. Det är ett jobb de kommer att utföra tillsammans med ett svenskt officerspar, Erik och Kathleen Johansson, som kommer att ingå i pionjärlaget på fyra. 2019 deltog Jostein och Magna i Frälsningsarméns kongress och medan de var där kom nyheten att registreringen i Bulgarien äntligen hade gått igenom och att de på allvar kunde börja planera uppstarten.

Nästa dag deltog de i ett möte och Jostein gick för att hälsa på ett par som han aldrig hade sett tidigare, det var Erik och Kathleen. Jostein och Erik fick snabbt reda på att de båda delade en speciell relation med Östeuropa. — Erik hade varit mycket i flera länder i Östeuropa. Vi bad tillsammans under ett möte och under bönen sa jag plötsligt: ”Är det ni som kommer att vara där för att öppna arbetet i Bulgarien? Naturligtvis är det inte jag som bestämmer detta, men är det du? Svaret kom spontant: "Ja, det är nog vi", säger han. Nu när Josteins dröm har gått i uppfyllelse hoppas han och Magna att många vill stödja den genom att förbinda sig att be för arbetet och ge en fast månatlig frivillig summa. — Vi når väldigt långt med varje enskild person som registrerar sig som en pionjärpartner, avslutar Jostein och Magna Nielsen. g 37

Välkommen till Barnhörnan, platsen för dig som är eller tänker som ett barn. Här hittar du spännande fakta, bibelberättelser, kluringar och massa annat kul.

foto: shutterstock

Barnhörnan

foto: unsplash

TEXT: GABRIEL WAHL

Dagens bibelord Dagens ord

Tacka Herren, ty han är god, evigt varar hans nåd. Tacka gudarnas Gud, evigt varar hans nåd. Tacka herrarnas Herre, evigt varar hans nåd.

Tacksamhet

Psalm 136, vers 1-3 Bibel 2000 foto: unsplash

Tacksamhet är en positiv känsla. Vi människor kan känna tacksamhet för något en annan person har gjort mot oss, till exempel att vi har fått hjälp med att städa. Vi kan också känna tacksamhet för något som vi har eller något som vi får göra, till exempel att vi har mat att äta och att vi får gå i skolan. När vi människor känner tacksamhet blir vi ofta gladare.

Vad kan vi lära oss av bibelordet? I Bibeln står det på många ställen att vi ska vara tacksamma. Det betyder inte att vi aldrig får vara ledsna, utan det betyder att det alltid finns något att vara tacksam för. Det går att vara glad och ledsen samtidigt, för olika saker. Under coronapandemin har vi pratat väldigt mycket om allting vi inte har, sånt som är inställt och sånt vi inte kan göra. Det är jobbigt att gå runt och tänka på det och det gör oss ledsna, men för att bli på bättre humör kan vi istället försöka tänka på allt vi har och sånt vi kan vara tacksamma för. Här bredvid finns en tacksamhetslista, försök komma på så många saker som möjligt som du är tacksam för och skriv dem i listan. Om du är tacksam för något en annan person har gjort mot dig så kan du berätta det för den personen, då blir den nog också glad! Du kan även säga tack till Gud för saker du är tacksam för i ditt liv.

Vad säger man när man blivit bjuden på nachos? — Taco hej!

Ordkluring Nedan gömmer sig massa ord som är exempel på saker vi kan vara tacksamma för. Kan du hitta alla?

Visste du att? s

cent av världen Ungefär 60 pro ar tillgång till befolkning sakn de toalett och en välfungeran . inget toapapper 70 procent har ngerande toalett Att ha en välfu är verkligen och toapapper cksam över! något att vara ta

Hej!

kisuM ,nettavmraV ,ramarK ,ssalgakruG ,eraräL ,regnamilpmoK ,märkdnaT ,taM ,gnäS ,suseJ ,påkslyK ,latmasoediV ,teticirtkelE ,pläjH ,akcajngeR ,gnindlibtU ,rasipmoK ,reppapaoT

Vill du veta vad som händer för barn och unga inom Frälsningsarmén så kan du prenumerera på vårt nyhetsbrev. Där berättar vi om läger och andra spännande aktiviteter. Gå in på fralsningsarmen.se/ung för att registrera dig!

Dagens skämt:

Läs svaren i spegeln!

Det här är jag tacksam för:

Tips!

Tacksamhetslista

’

färglägg!

bibel & bön

Det här är del två i en artikelserie i tre delar om bibelns fem tjänstegåvor som är givna för att utrusta församlingarna. APEST-modellen utgår från de fem tjänstegåvorna och betonas i Frälsningsarméns vision för de närmaste fem åren; Välkommen hem – livet med Jesus.

Apostel

Profet

BYGGA

• Nya vägar • Nya människor • Nya platser • Utveckling

LYSSNA

• Bön och tillbedjan • Söka Gud • Vägledning • Social rättvisa

Evangelist

BERÄTTA

• Bjuda in • Vardag och fest • Presentera Jesus • Leda till omvändelse

Herde

ÄLSKA

• Se människan • Identifiera och möta behov • Gemenskap • Stöd och omsorg

Lärare

VÄXA

• Smågrupper • Undervisning • Delaktighet • Ledarskap

Vi behöver träna på de andliga gåvorna TEXT: EVA GUSTIN FOTO: FRÄLSNINGSARMÉN

PROFETISKA BUDSKAP kan förmedlas

till alla som har den Helige Ande, och alla kristna är kallade att dela evangeliet om Jesu död och uppståndelse. Men vissa personer i en församling kan ha ett personligt uppdrag att investera lite mer och även hjälpa till att utrusta andra i en speciell tjänstegåva. I Stridsropet nummer 2 tittade vi på aposteln och nu går vi vidare med profeten och evangelisten. Profetens roll beskrivs i Bibeln mycket utifrån våra sinnen, som ett öga, ett öra, en mun – profeten lyssnar in Guds röst, ser det Gud ser och förmedlar det till församlingen och andra som inte har samma känslighet. — Den profetiska tjänstegåvan handlar om att värna om relationen mellan församlingen och Gud, och mellan för-

samlingen och vår nästa. Många känner sig mer bekväma i det ena men båda perspektiven behövs, säger Emma Cotterill på Frälsningsarméns kår (församling) i Helsingborg, som själv identifierar sig med den profetiska gåvan. Emma menar att vi både behöver lyssna in vad Gud vill för den här tiden, titta på hur det ser ut i världen och hur vi behandlar de minsta i samhället. — Om man tänker sig församlingen som ett skepp så kan man tänka på den profetiska tjänsten som ett roder. Rodret är väldigt viktigt för att församlingen ska kunna följa den riktning som Gud vill. Vi har en levande Gud som vill något i dag, som har en plan och ett uppdrag för oss på olika platser. Vi behöver lyssna in vad det är för att nå väckelse, förändrade liv,

helanden och allt som utlovas i Bibeln, säger Emma. Emma Cotterill tar upp några saker som hon tror att personer som är starka i den profetiska tjänstegåvan kan känna igen sig i: • Ett starkt driv när det gäller orättvisor, brinner för att kämpa för de minstas rätt i samhället, kan känna en ”helig ilska”. • Upplever väldigt stark nöd för att församlingen ska ägna tid åt att lyssna på Gud och följa det som ligger på Guds hjärta. • Ser och känner av saker som ingen annan lägger märke till, en slags andlig högkänslighet. • Kan få tilltal under bön för individer och församlingen – ett ord, en bild eller en upplevelse av något.

bibel & bön

MÅNGA KVINNOR KAN TILL EXEMPEL HA HAMNAT I EN HERDEROLL AV AUTOMATIK FAST DE INTE HAR DEN TJÄNSTEGÅVAN.

Emma Cotterill på Frälsningsarméns kår i Helsingborg, identifierar sig mest med den profetiska gåvan.

Emma framhåller att det är en process att upptäcka och utveckla tjänstegåvor. Liksom när det gäller naturliga gåvor och talanger, så kan vi träna och bli bättre på de andliga gåvorna. Processen kan också kännas smärtsam, om man upptäcker att man har försökt tjäna i gåvor som man inte har och inte i de gåvor som man har. Många kvinnor kan till exempel ha hamnat i en herderoll av automatik fast de inte har den tjänstegåvan, menar Emma. — När det gäller den profetiska gåvan behöver man träna sig i att lyssna på Gud och i att framföra profetiska budskap. Det fungerar inte att bara luta sig tillbaka och tänka att alla borde lita på mig. Det är också viktigt att det finns någon i församlingsledningen som man kan prata med om man upplever att Gud säger något, säger hon. Alla profetior behöver också prövas mot Bibeln. Gud har gett oss sitt ord för att hjälpa och leda oss och han säger inte

emot sig själv, så om ett profetiskt tilltal gör det så är det inte från Gud. Gud är alltid kärleksfull. Det handlar om att bygga upp församlingen. Människor ska komma närmare Jesus och inte längre bort. — I början kommer Gud inte ge ”stora” profetior om Sveriges framtid till exempel, utan det börjar ofta med ”små” tilltal. Genom att vi övar oss på att tala ut dem och är trofasta i det lilla, anförtror Gud oss mer och mer, säger Emma. Emmas råd om du känner att du har en profetisk kallelse är att lägga extra mycket tid i bön och vara nära Guds hjärta. — Många som har en profetisk kallelse kan periodvis kämpa med ilska över vad som pågår i världen och i församlingen och känna en frustration över att inte vara lyssnad på. Var nyfiken på varför du känner så – i stället för att fastna i att du är orättvist behandlad eller fördöma dig själv för din ilska. Kan det handla om hur du har levererat ett budskap? Vad

behöver du överlämna till Jesus? Ibland kan till exempel besvikelse eller bitterhet blockera vägen för den profetiska gåvan, så det kan behövas helande av sår som man har i sitt hjärta, säger hon. Den tredje tjänstegåvan, evangelisten, är utsänd för att komma med evangeliets goda nyheter. Marina Bratterud på Frälsningsarméns kår i Oskarshamn identifierar sig närmast med evangelisten, men har även fått fungera i de andra gåvorna när det har behövts. — Jag tror att alla kristna har fått del av de olika tjänstegåvorna, men att den gåva som man har övat på mest blir starkare. Den Helige Ande som är vår hjälpare, använder den som står till förfogande och ger oss kraft till det vi behöver, säger hon. Marina Bratterud framhåller att alla kristna också är kallade att vittna om Jesus. I Frälsningsarméns begynnelse var det självklart för soldaterna att dela evangeliet i sin vardag. Det borde det vara för oss alla, menar hon. Det finns dock några egenskaper som kännetecknar en evangelist: — Det är en person som har en öppen personlighet, kan tala för sin sak, uppmuntra och inspirera andra. Den som är stark i evangelistgåvan tycker om att prata med människor och vill komma med goda nyheter. Det känns inte som ett tvång att missionera, utan man kan inte låta blir att dela med sig av det man har upplevt med Jesus, säger Marina, och jämför med ett fotbollslag:

bibel & bön

Fakta

Marina Bratterud på Frälsningsarméns kår i Oskarshamn, identifierar sig närmast med evangelisten.

— Evangelisten kan liknas vid en forward i en fotbollsmatch. Allas laginsats är lika viktig, men forwardens roll är att göra målen som avgör matchen. Evangelistens roll är att leda människor till ett avgörande, till att de tar ställning. Det behöver inte vara vid stora väckelsemöten. Samtal med grannar och bekanta är minst lika viktigt. Det kan handla om att ta tillfället i akt när man möter någon i tvättstugan eller på ett kafé, att visa omsorg och fråga hur de mår. — Herren öppnar tillfällena om du ber honom, bara du har ett villigt hjärta och är redo att öppna munnen och dela evangeliet, säger Marina, och fortsätter:

LÅT DIN HJÄRTEFRÅGA LEVA VIDARE. Fortsätt att sprida godhet och förändring genom att inkludera Frälsningsarmén i ditt testamente. www.fralsningsarmen.se/testamente

— I början kan det kännas lite obekvämt, men då gäller det vara frimodig och att ha ett evighetsperspektiv. Om någon kan få sin själ räddad för evigheten, vad gör det då om de tycker att jag är lite konstig? Förutom att öppna munnen är Marina Bratteruds råd till dig som vill tjäna i evangelistgåvan att lyssna. — En omogen evangelist pratar ofta väldigt mycket själv. Det är viktigt för dig som evangeliserar att lära dig lyssna, att inte bombardera dem du pratar med, utan lyssna in var de befinner sig. Det är också viktigt att lyssna in Andens ledning och att också kunna fungera i det profetiska till exempel när man

APEST står för de fem tjänstegåvorna enligt Efesierbrevet 4: • Apostel - kopplad till Guds uppdrag • Profet - kopplad till Guds hjärta • Evangelist - kopplad till Guds budskap • Herde - kopplad till Guds folk • Lärare - kopplad till Guds sanning Hur vet du vilken tjänstegåva du har fått från Gud? 1) Fråga Gud. 2) Låt gåvan bekräftas av andra. 3) Ett APEST-test kan hjälpa till att visa var du är stark och svag.* 4) Pröva och se var du fungerar bäst. Praktisera och lev i en tjänst under en period, känn efter var du trivs. * Se vidare facebook.com/5Qnordics

ber för någon. Kanske kan det behövas ett kunskapens ord för att personen ska komma vidare i sin tro. Och att samarbeta med sina medtjänare. – Vi behöver varandra otroligt mycket som team. När alla gåvorna är i funktion tillsammans fungerar det allra bäst, avslutar Marina Bratterud. g

Sommarhemmet Soludden Hyr lägenhet på Sommarhemmet Soludden invid Spexhultasjön, ca 5 km från Nässjö. 300kr/dygn, 1500 kr/vecka maj-sept. Kök med pentry och allrum med 2 sängar och bäddsoffa. WC, ej dusch. Frälsningsarmén Nässjö Ring: 073-9209320 eller mejla: nassjo@fralsningsarmen.se

bibel & bön

Frälsningsarmén är ett internationellt evangeliskt trossamfund inom den världsvida kristna kyrkan. Vårt budskap är grundat i Bibeln. Vår tjänst motiveras av Guds kärlek. Vårt uppdrag är att sprida budskapet om Jesus Kristus och att utan åtskillnad möta människors behov i hans namn.

Befordrade till härligheten Gun Rosenlund, Göteborg Valter Eriksson, Skillingaryd Dagmar Stenshaga, Oskarshamn Gullan Ohlqvist,Trelleborg Sven Jennerström, Norrköping Elvy Berntsson, Tyringe Tord Jonzon, Malmberget Heinz Schmidt i Trelleborg Sussie Ljungholm, Lidköping

I sommar inviger Frälsningsarmén tio nya löjtnanter – VI PLANERAR att ha ordinationsoch invigningsgudstjänsten live den 19 juni i Frälsningsarméns kår Templet i Stockholm. Detta är ju ett tillfälle för hela samfundet att mötas och vi hoppas att det ska bli en riktig fest! Gudstjänsten ska också streamas live så att alla som inte kan vara på plats får vara med och glädjas tillsammans med oss, säger Henrik Bååth, rektor på Frälsningsarméns Officersskola.

De nya officerarna, som blir en del av den internationella kadettringen ”Nådens budbärare”: Elsa Björkqvist, Centrumkåren Haga Mölndal, Elisa Gallardo, Vasakåren, Lina Melkersson, Halmstad, Maria Olausson, Södra Vätterbygden, Karl-Gustav Hansson, Trollhättan, Eva Manninen, Vårdkedjan Stockholm, Mikael Svärd, Mora, Lena Vigart, Karlstad, Mikael Vigart, Karlstad och Susann Åsbogård, Alingsås. g Eva Gustin

Be för • Frälsningsarméns uppdrag att förmedla frälsning och erbjuda en trygg miljö där människor kan bli hela till ande, kropp och själ. • Frälsningsarméns arbete med unga under sommaren 2021, bland annat genom scouterna. • Frälsningsarmén i Strängnäs. • Frälsningsarméns nystartade arbete i Bulgarien

Frälsningsbön Den som vill ta emot Jesus och tillhöra honom kan be den här bönen:

foto: unsplash/nathan dumlao

Käre Gud,

Barnen är på så många sätt vår framtid och glädje. Vi ber att denna sommar ska bli deras härliga äventyr, oavsett bakgrund. Låt solen lysa och skratt höras från alla de miljöer där Frälsningsarmén arbetar med barn i utsatthet. Låt de unga växa och bli starka – i dig Gud, och i sina sammanhang och familjer. I Jesu namn, amen.

Himmelske Far, tack för att du sände din son, Jesus, för att dö på korset och återuppstå för mig så att jag kan få förlåtelse och bli fri. Från och med nu vill jag följa och lyda honom som min Herre. Jag är ledsen för allt som jag har gjort fel i mitt liv. (Här kan du stanna upp och be om förlåtelse för något som du har på ditt samvete.) Käre Gud, förlåt mig. Nu vill jag vända mig bort från allt som är ont och fel. Tack för att du erbjuder mig förlåtelse och din helige Ande. Jag vill ta emot den gåvan nu. Gud, kom in i mitt liv med din helige Ande, och stanna kvar hos mig för alltid. I Jesu Kristi namn. Amen.

Stridsropet ges ut med fem nummer under 2021. Namnen på medlemmar som befordrats till härligheten, liksom minnesrunor, publiceras på Frälsningsarméns webbsida www.fralsningsarmen.se/medlemssidor. Minnestexter läses även in på Stridsropets ljudtidning.

Posttidning B Stridsropet Box 5090 10242 Stockholm

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan)

sista ordet

Guldkant på tillvaron tillhör du kategorin som snabbt fick vaccin och kunde slappna av lite. Eller så kanske du tillhör skaran som, liksom jag, har fått covid och behövt hantera allt som har med det att göra. Oavsett så tror jag vi alla är redo för sommaren, redo att ta en paus och njuta av sol, bad, fika med en vän, eller något annat som kan sätta guldkant på tillvaron. För om det är något jag tar med mig in i denna sommar så är det just det: se till att sätta guldkant på tillvaron. Förutom Gud, så skulle jag säga att träning ligger högst upp i mitt liv. Jag älskar att träna och pusha mig själv igenom ett riktigt tufft pass, det är något av det roligaste som finns! Därför kan ni kanske förstå min känsla när covid kom på besök och tog all min energi. Inte riktigt så jag hade planerat uppladdningen för sommardelarna av Halvklassikern (cykling, simning och löpning). Till en början så skapade detta panikkänslor inom mig, hur ska jag nu komma i form? Kommer

jag att komma tillbaka snabbt efter det här, eller kommer jag att misslyckas med mina mål? Om du inte älskar träning lika mycket som jag gör så kanske du skrattar åt mig, men översätt det i så fall till någonting du älskar att göra. Någonting som betyder mycket för dig, och som togs ifrån dig i ett ögonblick. Mitt i mina träningskänslor så fylldes mina tankar av orden från Joh 14:27: Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Jag tror att vi alla har blivit fråntagna saker som vi älskar under det senaste året, hela samhället har blivit det. Men vi som kristna har något mer, vi har fått frid och det har vi fått att förmedla till världen. Många människor har i över ett år levt i rädsla, besvikelse, sorg och panik. Låt oss denna sommar förmedla hoppet, friden, och en glimt av Jesus till dem. Låt oss sätta Gu(l)dkant på deras tillvaro. Evangelina Bergh

foto: unsplash/christian widell

DEN HÄR VÅREN har varit tuff för oss alla. Kanske

Frälsningsarméns tidning Stridsropet nr 3 - 2021

Articles inside

Profeten och evangelisten

Hajk, vänner och Jesus

Kärlek och förlåtelse

Konstlinjen på Ågesta

Inga hinder för Guds kärlek

Från gatan in till Jesus

Dagens bibelord - Tacksamhet

Vill utbreda Guds rike