Martha nr 2/2020

F i s k e n i f o k u s 2 /2 0 R E L AT I O N E R MILJÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

GODA FISKNYHETER / SMARTFISK PÅ FESTMENYN BRANDSÄKERT HEM / KOLL PÅ FETTET / SMARTA SMÅFÖRETAGARE

ledaren

från redaktionen

Ta ditt ansvar och visa solidaritet i undantagssituationer som den vi nu befinner oss i sätts

människors solidaritet på prov. Ordet solidaritet syftar på sammanhållning mellan olika människor inom en grupp, en nation eller hela världen. Sammanhållningen går ut på att man är beredd att hjälpa till inom gemenskapen. Det handlar om principen en för alla, alla för en.

I mitten av mars sattes de stora hjulen i rullning i Finland för att stoppa coronavirusets alltför snabba framfart.

Regeringen förbjöd först sammankomster med fler än 500 personer och några dagar senare utfärdades ett förbud för samlingar på mer än 10 personer. Avsikten är att skydda de mest sårbara grupperna i samhället, det vill säga den äldre befolkningen och personer med någon grundsjukdom. Åtgärderna var även nödvändiga för att garantera att vårt hälso- och sjukvårdssystem klarar av att ta hand om ett större antal smittade.

I den rådande situationen har vi alla ett ansvar att följa myndigheternas instruktioner och ta dem på största allvar. Marthaförbundet som organisation har ett beredskapsansvar och delar därför information om hur medborgarna kan underlätta sin vardag i dylika situationer.

Marthaförbundets treåriga strategi lyfter upp beredskapsfrågan och i verksamhetsplanen för år 2020 är beredskap ett av tyngdpunktsområdena. Vi vill dela kunskap bland annat om vad ett hemförråd bör innehålla och hur man ska agera då samhället befinner sig i en krissituation till följd av oväder, elavbrott, avbruten vattenförsörjning eller under en oväntad störningssituation som den pandemi vi för närvarande bevittnar.

Vi vill att alla medborgare ska kunna känna sig trygga och beredda att agera vid störningssituationer då samhällets säkerhet är hotad av en eller annan orsak.

Marthaförbundet har alltid varit en tillförlitlig aktör att räkna med och en trovärdig kunskapskälla, vilket blir allt viktigare i dagens informationssamhälle.

Vår roll är att utbilda och dela kunskap och genom vårt goda exempel visa solidaritet i samhället.

Nu är det extra viktigt att värna om att alla människor i ens omgivning har det bra. Hör gärna av dig till personer som du vet att bor ensamma och erbjud dem ditt stöd. Många som bor ensamma kan känna sig extra oroliga och kan behöva hjälp med att handla eller behöver förvissa sig om att det finns hjälp att få vid behov.

Att hamstra mat och mediciner är inte nödvändigt, det visar endast en brist på solidaritet. Vi har en utmärkt livsmedelsförsörjning i Finland, maten kommer inte att ta slut och medicinförrådet kommer att räcka till.

Det viktigaste för tillfället är att följa myndigheternas instruktioner, att vara solidariska med våra medmänniskor, att uppdatera kunskaperna i vardagsberedskap och att kolla att personer i närmiljön har det bra och känner sig trygga.

Om någon klarar av dessa uppgifter så är det vi marthor – vi är beredda och vana att sträcka ut en hjälpande hand. Det gjorde vi under andra världskriget och det har vi beredskap att göra även i dag.

I SKRIVANDE STUND har vi alla fullt upp med att klara av vardagen. Mycket har hänt på otroligt kort tid och det är svårt att veta vad det betyder för framtiden. I tider av stor osäkerhet och snabba förändringar lever vi ofta i nuet och tar en dag i sänder. Men vi kan också se bortom kaoset och försöka förstå vad som kan hända och därmed höja vår framtidsberedskap.

Då denna tidning planerades fanns inte tanken på ett nationellt undantagstillstånd. I stället ligger fokus på framtiden, bland annat på smarta företag i fiskbranschen. Vi lyfter fram strävsamma småföretagare som i ord och handling arbetar för hållbara fiskprodukter med så liten miljöpåverkan som möjligt.

Ett långsiktigt framtidsfokus har också de forskare som på sidorna 4–6 berättar om hur de med hjälp av högteknologi, innovationer och utveckling strävar efter att höja värdet på inhemsk naturfisk, såsom strömming, skarpsill och karpfisk.

Reflektionens och glädjens högtid, påsken, är i antågande och redan i dagsläget vet vi att den i år kommer att se annorlunda ut. Att vara medmänniska kräver mod, men ger också mycket tillbaka. Därför hoppas vi att denna påsk blir omtankens tid. Dela med dig av dig själv och gör det på ditt sätt, den hjälpen kan vara av stor betydelse för dina medmänniskor. Ha en omtänksam påsk!

Mikaela Groop, redaktionschef

Annika Jansson, verksamhetsledare

2

Fisken i fokus 2/20

innehåll 4

8

22

Fiskrester – framtidens skattkammare?

Den ökade medvetenheten om hållbarhetsfrågor har fått oss att inse att den inhemska matfisken är en resurs som bör utnyttjas bättre.

Vi berättar om banbrytande fiskprojekt och -innovationer i Finland.

8

Smarta småföretagare bygger en hållbar framtid Allt fler småföretagare strävar efter hållbarhet i sin affärsverksamhet och vet hur man kan anpassa sig till nya förhållanden och marknader.

Här får du träffa tre av dem.

12

12

Hållbara fiskrätter till vårens fester Id, mört, braxen, gädda ... Vi slår ett slag för våra outnyttjade inhemska fiskarter och bjuder på en lättlagad vårmeny för alla smaker.

16

Lilla fettguiden Rybsolja, olivolja, solrosolja, avokadoolja, kokosolja, linfröolja, sesamolja eller bara smör? Det finns en hel uppsjö av olika matfetter – vilket fett passar bäst med vilken maträtt?

4 18

Byta bransch mitt i livet Funderar du på att byta arbete eller rentav bransch? Vi tipsar om vad du kan behöva tänka på innan du fattar ditt beslut.

22

Hästarna speglar dina känslor Hur ska man hitta nya sätt att hantera och identifiera utmaningar i vardagen samt förbättra sitt ledarskap? Frida Karsberg i Los Angeles hjälper sina klienter att fatta viktiga beslut i livet genom hästcoachning.

26

Att köpa bostad är ett av de stora ekonomiska besluten du tar i ditt liv.

Vad gäller vid bostadsköp och hur kan du förbereda dig på bästa sätt?

Här är expertens smarta tips.

Instagrammat @marthaforbundet Dags att vårstäda barnens leksakslådor?

Plocka undan grejer som barnen inte längre är intresserade av och tänk också kemikaliesmart då du väljer vad som sparas.

#marthaforbundet #giftfrittdagis #leksaker #vårstädning

Fisken i fokus 2/20

Köpa bostad – detta behöver du tänka på

30

Så brandsäkrar du hemmet – brandinspektören tipsar!

– Som i många andra frågor ska man låta det sunda förnuftet råda när det gäller brandsäkerheten, säger brandinspektör Rasmus Fredriksson på Västra Nylands räddningsverk.

3

4

Fisken i fokus 2/20

Fiskrester – framtidens skattkammare?

Den ökade medvetenheten om hållbarhetsfrågor har fått oss att inse att den inhemska fisken är en resurs som av ekologiska och ekonomiska skäl bör utnyttjas bättre. Vi har pejlat läget och berättar om hur man i dag arbetar för att förädla inhemsk fisk till nya innovativa nischprodukter.

Text Ulla Miettunen Foto Karin Lindroos, Paula Bergqvist/VTT

I

nnovationsprogrammet Blue Product Programme startade år 2016 och har som mål att öka värdet på den inhemska fisken genom att utveckla produkter med ett högt mervärde. Fokus ligger på strömming, skarpsill och karpfisk.

Guy Svanbäck, specialsakkunnig vid Österbottens fiskarförbund, har varit med i projektet sedan det startade.

– Vi är fler som arbetar tillsammans inom programmet: Österbottens fiskarförbund, Aktion Österbotten, Statens tekniska forskningsinstitut VTT, Åbo universitet och Naturresursinstitutet Luke.

Hela gruppen söker nya lösningar och produkter för att öka värdet på fisken.

När det gäller produktutvecklingen talar vi om en ökning på 5–10 euro per kilogram för en råvara till en färdig produkt som kanske kan kosta några hundra euro per kilogram. Vi kan inte konkurrera med låga priser på världsmarknaden, för vår del måste det handla om unika nischprodukter, säger Guy Svanbäck.

KONKRETA BEHOV

Tanken med programmet är också att företagen och forskarna ska hitta nya sätt att kommunicera med varandra. Att arbeta tillsammans med produktutvecklingen är viktigt, då kan man bättre förstå företagens konkreta behov och utnyttja forskarnas specialkompetens på bästa möjliga sätt.

– Det finns mycket som går att använda av fisken, förutom själva fiskköttet. Köttdelarna kring benen, fiskbenen, som därtill är kalkrika, och dessutom en massa Fisken i fokus 2/20

annat, allt från fjäll till bukfett. När man gör ”pulled strömming” använder man hela fisken med inälvor och allt. Man värmer massan till 130–140 grader och pressar ut den ungefär på samma sätt som när man lagar pasta, förklarar Guy Svanbäck.

Strömmingen fick ett oförtjänt dåligt rykte i samband med att man på 1990-talet pratade om gifthalterna i Östersjön.

I dag innehåller fisken allt lägre halter av miljögiftiga dioxiner och PCB-föroreningar. Numera har även konsumtionen av den inhemska strömmingen ökat i takt med den ökade miljömedvetenheten och konsumenternas önskan att äta närproducerad och hållbar mat.

– Gifterna i Östersjön har minskat.

En av mina äldre fiskare brukar säga att ”skulle strömmingen vara så farlig som folk påstår skulle jag vara död för länge sedan”. Han är 80 år gammal. Jag ser inte att gifterna skulle vara ett problem längre, strömmingen är både miljövänlig och hållbar föda.

– Av de nya produkter som redan har tagits fram inom branschen kan jag nämna fiskmjölet som görs i en fabrik i Kasnäs. Mjölet är tänkt som foder för regnbågslax i ett slutet cirkulationssystem där inget rinner ut i Östersjön. Ett an-

nat lyckat exempel är Kalaneuvos i Sastamala som tillverkar strömmingsbullar av strömming och havre för storkök, säger Guy Svanbäck.

Havs- och insjöfisket mår för tillfället bra, men kustfisket lider av omfattande problem med både säl och skarv, något som ökar till följd av de milda vintrarna.

– Dessutom har vi nykomlingen gråhäger som vi inte riktigt vet vad den kan ställa till med. Problemen kan inte lösas inom fiskenäringen, utan det krävs politiska beslut, både på nationell och internationell nivå. Jag hoppas att besluten som rör sälen och skarven kan lösas av EU inom en snar framtid, säger Guy Svanbäck.

INNOVATION GER MERVÄRDE

Det totala värdet av strömmingsfångsten är fortfarande lågt, eftersom huvuddelen av fångsten används som råvara i djurfoder. Av de 136 miljoner kilogram som fiskas varje år äter vi endast en bråkdel.

– Vi arbetar med att skapa mervärde genom innovationer. Gelatin, mineraler och peptider i form av mjöl och olja är exempel på produkter som ger fisken mervärde. De är hållbara, vilket underlättar förvaringen, och dessutom är de

Min förhoppning är att vi en vacker dag kan få fram en ny produkt som blir lika känd som xylitol, men som är g jord på fisk.

5

att nyttjas inom livsmedels-, dryckes-, läkemedels-, kosttillskotts- och kosmetikaindustrin, inte minst av religiösa, etniska och kulturella skäl.

– Jag ser ljust på framtiden och jag ser också en stor potential i vår forskning.

Min förhoppning är att vi en vacker dag kan få fram en ny produkt som blir lika känd som xylitol, men som är gjord på fisk, säger Jaakko Hiidenhovi.

Visste du att ... År 2018 kammade den mörka chokladen med torkad norsfisk hem första priset i tävlingen Natural & Organic Awards i Hongkong. Sammanlagt 95 produkter från hela världen deltog i tävlingen.

lätta att transportera. Mjölet kan redan i dag användas i till exempel sportdrycker och smoothies. Visserligen går det också alldeles utmärkt att använda frysta produkter i vår produktion, men då blir logistiken lite mer problematisk, säger seniorforskare Jaakko Hiidenhovi på Naturresursinstitutet Luke.

Syftet med Naturresursinstitutets forskning är ytterligare att utveckla olika tillverkningsprocesser och leta efter potentiella tillverkare av innovationer som kan skapa framgångsrika produkter för marknaden.

På Teknologiska forskningscentralen (VTT) utvecklar man framtidens fiskprodukter. Man mal ner fisken som genom extrahering får en ny konsistens, ungefär på samma sätt som när man tillverkar ostbågar eller flingor. Slutprodukten blir då ”pulled fish”.

FRAMTIDENS FISKPRODUKTER

Naturresursinstitutet Luke arbetar bland annat med att utveckla helt nya typer av fiskprodukter som kan användas i exempelvis livsmedel, kosttillskott eller kosmetika. Dessa bioaktiva peptider (BAP) kan ha olika hälsofrämjande egenskaper.

– Produkterna är potentiella källor för DPP-4-hämmare som i framtiden kan vara till stöd och hjälp i till exempel vården av diabetes. Detta är fortfarande något som det forskas i och det är inte me6

ningen att produkterna ska ersätta några läkemedel i framtiden. I stället vill man skapa produkter som kan användas som kosttillskott, berättar Jaakko Hiidenhovi.

På Luke undersöker man så kallade antimikrobiska peptider som finns i strömmingen. Peptiderna motarbetar skadliga mikrober som trivs i kylan. Olika typer av värdekomponenter skapar man genom att använda enzymatisk hydrolys, försurning och fermentering.

– För att skapa nya produkter av fisken lägger vi den i ett 60–80-gradigt vattenbad i några timmar och silar därefter vätskan. Av vätskan, som består av bland annat fjällen som innehåller mycket proteiner och mineraler, får vi gelatin, bioaktiva peptider och kalcium. Av dessa tillverkar vi gelatin i pulverform och klara, hållbara tablettöverdrag som borde vara intressanta produkter för både kosmetika- och kosttillskottsindustrin, säger Jaakko Hiidenhovi.

ALTERNATIVA PRODUKTER

De produkter som redan i dagsläget är framtagna kan med fördel användas vid framställningen av protein- och näringstillskott, mellanmålskex och i biologiskt nedbrytbara beläggningar. I framtiden kommer det också att krävas alternativ som kan ersätta kollagen och gelatin, vilka för tillfället görs på djurdelar från kor och grisar. De nya alternativen kommer

Av den inhemska strömmingsfångsten på över 136 miljoner kilo äter vi endast en bråkdel.

En vuxen får sin dagliga dos av den livsviktiga aminosyran lysin genom att äta 34 gram strömming. För samma mängd krävs tio gånger mer sojabönor.

Varje år uppstår det ungefär 20 miljoner kilogram fiskrester i form av inälvor, ben, skinn och fjäll.

Ungefär 30 procent av fiskbenen består av kollagen och 60–70 procent av oorganiska föreningar såsom fosfor och kalcium.

Mervärde får man när man använder fiskpeptider, proteiner och mineraler som beståndsdelar och näringstillskott vid tillverkning av livsmedel, husdjursfoder och kosmetika.

Det finns två olika sorters fraktionerings- eller uppdelningsprocesser: de som baserar sig på pH-processen och de som baserar sig på den enzymiska processen. För tillfället ser den sistnämnda ut att vara mest lovande.

Mjöl av fiskprotein kan användas som sådant i sportdrycker eller som proteintillskott i livsmedel.

Den finländska industrin, handeln och enskilda aktörer har tagit fram olika sorters fiskfärsbiffar. Man har även experimenterat med att ta fram bröd, majonnäs och salladsolja som innehåller fiskolja, men konsumentintresset har hittills varit svagt.

Framtida produkter kan vara surimi och olika sorters pasta.

Fisken i fokus 2/20

böcker

Kunskap är bästa beredskapen Text Cia Hemming

D

et sägs att preppning på senare år har gått ifrån att vara en smal undergroundhobby till en trend som i dag blivit mera mainstream. Ordet ”preppning” kommer från engelskans ”prepare” och handlar om att förbereda sig så att man klarar sig under minst tre dagar – gärna en vecka eller fler – ifall det blir en allvarligare kris som drabbar hela eller delar av samhället.

När den svenska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för några år sedan skickade ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla hushåll i Sverige ville man upplysa befolkningen om hur den kan förbereda sig inför ett krisläge. I broschyren stod det uttryckligen skrivet att många människor kan känna oro inför en osäker omvärld.

OFÖRUTSEDDA HÄNDELSER

Lena och Lars Wilderäng som i höstas gav ut preppningfaktaboken Är du beredd? tycker inte att folk ska gå runt och känna sig oroliga, i stället vill de bidra till att folk skaffar sig kunskap och beredskap som de kan ha användning av ifall något oförutsett sker. Det är det bästa botemedlet mot oro, menar de.

Det oförutsedda kan vara en ovanligt våldsam storm som slår ut elnätet i dagar eller veckor, solstormar som påverkar den elektronik och elektricitet vi gjort oss beroende av, en cyberattack eller någon annan form av terrorism som drabbar samhället. Eller att du gått vilse i naturen.

Preppning är inte enbart att bunkra vatten i dunkar och att ha tillgång till

Wilderäng, Lena & Lars: Är du förberedd? – en handbok för krisen. Lava Förlag 2019, 222 sidor. ISBN: 9789188959119

hållbar mat, ett gasolkök och en ask stearinljus. Det är så mycket mer, menar Wilderängs i sin bok med funderingar, tips och råd. Kunskap, vilja och framför allt mental inställning är avgörande. Det är din förmåga att klara dig – och din vilja att göra det – som är det viktiga. Det ska helt enkelt inte existera folk som är så oförberedda att de inte har vatten, värme, kunskap eller information för att klara sig i krissituation, skriver de.

Vad gör vi när vattnet slutar rinna i kranen, när toaletten inte går att spola och internet ligger nere? När elen har gått är det för sent att googla fram kunskap och därför bör vi skaffa oss den medan läget är lugnt.

I boken går Wilderängs metodiskt igenom de delar du behöver kunskap inom

och utgår ifrån tresekundersregeln. De olika kapitlen heter bland annat: Tre sekunder utan hopp, Tre minuter utan syre, Tre timmar utan skydd, Tre dagar utan vatten och hygien, Tre veckor utan mat och Tre månader utan medicin.

De funderar kring olika scenarier, på hur man kontrollerar sitt psyke under en pågående kris, hur man står emot propaganda, vad man kan göra om man gått vilse, hur man gör sitt hem brandsäkert och hur man släcker bränder. Men också hur man filtrerar vatten, odlar sin egen mat och bygger livsnödvändiga saker som dusch, toalett samt provisoriska vind- och väderskydd.

PÅVERKAN OCH PROPAGANDA

Lena Wilderäng är professionell äventyrare med oceanseglingar, bergsbestigningar, utforskning av Arktis och andra extrema miljöer i bagaget. Uppvuxen i Sovjetunionen har hon på nära håll sett folk överleva på det lilla. Hennes uppväxt har också bidragit till ett stort intresse för påverkan och propaganda.

Lars Wilderäng är författare av storsäljande undergångsromaner, bland annat av boken Stjärnklart som sägs ha fått Sveriges befolkning att börja preppa. Han bloggar också om ekonomi och samhälle samt föreläser inom preppning. Bägge skribenterna har en bakgrund inom it. ”Alla tips och förslag vi ger dig är blott verktyg för att du ska bygga upp en bred förståelse för vad som är möjligt och för vad som bör prioriteras. Sedan är det du som har rodret”, summerar de.

RÖSTA OCH VINN ETT HALSSMYCKE! VAR MED OCH UTVECKLA tidningen!

daktion, Medelhavsgatan 14 C,

artikeln Hållbart sparande gyn-

Rösta fram din favoritartikel i detta

00220 Helsingfors. Märk kortet eller

nar dig och planeten på sidan 12 i

nummer av Martha.

kuvertet ”Halsband”. Bland de svar

Martha nummer 1/2020 flest rös-

Allt du behöver göra är att skriva

som inkommit lottar vi ut tre välgö-

ter. Brickan som lottades ut i sam-

rubriken på artikeln samt ditt namn

renhetshalsband med berlock. Ge-

ma nummer vanns av Margareta

och din adress och skicka uppgif-

nom att bära halsbandet stöder du

Hjerpe, Södra Vallgrund, Kerstin

terna till marthabladet@martha.

kvinnostödscentret Centrs Martas

Myrskog, Kronoby, och Mona

fi senast 15.4.2020. Du kan även

arbete i Lettland.

Lind, Pensala. Brickan kommer på

sända ett postkort till Marthas reFisken i fokus 2/20

I förra röstningsomgången fick

posten – grattis!!

7

Smarta småföretagare bygger en hållbar framtid Camilla Snickars har utvecklat en fiskröra av id, Jorma Pesämaa i sin tur en fiskkorv av inhemsk naturfisk. Simone Envall, som arbetar på ett litet bryggeri i Vasa, anser att miljöfrågorna i dag borde vara lika självklara som jämställdhetsfrågorna. Alla tre strävar efter hållbarhet i affärsverksamheten och vet hur man kan anpassa sig till nya förhållanden och marknader.

Text Maria Svanström Foto Johannes Tervo, Karolina Isaksson

D

– Konsumenterna får influenser till sina matinköp bland annat från restaurangvärlden, därför har det stor betydelse vilka råvaror kockar använder.

MILJÖVÄNLIGA ALTERNATIV

Snickars blev själv intresserad av miljöfrågor när hon gick i skola i Västergötland i Sverige. Bland annat förklaringen på vad biodynamisk odling är kommer hon fortfarande ihåg från undervisningen. Under åren har hon också bott i Danmark, där de flesta butiker har ett stort utbud av ekologiska produkter.

Miljöfrågorna kommer att bli allt viktigare för kunden i framtiden, tror Snickars. Hon ställer sig ändå skeptisk till att konsumentens val skulle räcka till för att åstadkomma en förändring av våra konsumtionsvanor.

– Jag tror att en förändring mot en miljövänligare konsumtionskultur måste påtvingas uppifrån. Människorna är bekväma av sig och många är helt enkelt inte redo att betala mer för miljövänliga val.

– En annan orsak till min skepticism är att det är svårt för butiker och restauranger att övergå till ekologiskt, även om de skulle vilja det. Det går inte heller alltid att få tag på de ekologiska varor man skulle vilja ha, och i många fall koncentrerar sig återförsäljningen av livsmedel till större koncerner.

e flesta av kunderna som besöker ost- och grönsaksbutiken som Camilla Snickars driver i saluhallen i Vasa bryr sig inte så mycket om ifall produkterna producerats på ett miljövänligt sätt eller inte.

– Många är nog helt enkelt överlag glada att jag är här, säger Snickars.

Hon själv skulle däremot inte vilja göra några kompromisser alls när det gäller att välja närproducerat och ekologiskt. Det är hon ändå tvungen att göra.

– Kunderna måste vilja köpa de produkter som jag säljer. Det går inte heller att få tag på alla produkter som jag efterfrågar. Man producerar till exempel inte ekologiska ostar i Finland och därför är de ekologiska ostar som jag har på disken främst från Sverige och Danmark.

Plastförpackningar är ett annat dilemma.

Snickars driver nämligen också ett företag som tillverkar fisk- och kräftröror, ett företag som hon tagit över efter sin far.

– Jag anser att produkterna fungerar, men skulle helst vilja hitta mer miljövänliga alternativ till förpackningarna som i dag är av plast.

Snickars har själv utvecklat en produkt som hon kallar för ”fattigmansröran” och som är tillverkad av id. Produkten är färdig för framställning, men har ännu inte kommit ut på marknaden.

8

ALLT VIKTIGARE

Camilla Snickars skulle gärna sälja inhemska ekologiska ostar, men sådana finns inte att tillgå. Av de ekologiska ostarna i disken kommer de flesta från Sverige och Danmark.

– Fattigmansröran innehåller endast basvaror från närområdet. Det har betytt att jag bland annat har varit tvungen att hitta produkter som ersätter citron och peppar. Ännu för någon tid sedan drev Snickars en restaurang på Replot, också det ett företag som hon tog över efter sin far. Då hade hon ekologisk pizza och hamburgare på menyn. Även kaffet som ingick i maten var ekologiskt.

Fisken i fokus 2/20

Camilla Snickars har utvecklat en produkt som hon kallar för "fattigmansröran" och som är gjord på id. Produkten innehåller endast ingredienser från närområdet. I ost- och grönsaksbutiken som hon driver i saluhallen i Vasa säljer hon endast närproducerade grönsaker och rotfrukter.

mest inriktad på hotell- och restaurangsidan. Jag har till exempel tänkt förhandla med färjorna mellan Östersjön och Bottniska viken. Som en annan kundgrupp ser jag restauranger i större städer som är intresserade av innovativa produkter.

INHEMSK NATURFISK

Också Jorma Pesämaa från Jakobstad har utvecklat en egen fiskprodukt, den kallar han för fiskkorv. ”Smart mört” kommer produkten kanske att heta i framtiden, eftersom den i första hand består av mört, i andra hand av strömming och braxen.

– Jag har länge verkat i köttbranschen och ville äta mera fisk av hälsoskäl, i första hand inhemsk naturfisk. Jag tyckte ändå inte att det fanns en produkt som skulle vara tillräckligt lätt att använda, och som hade en tillräckligt lång hållbarhetstid.

Pesämaa började med produktutvecklingen år 2017. Ett år senare gick han med i det statliga innovationsprogrammet Blue Product Programme med målet att stödja fiskerinäringen – samma projekt som också Snickars har deltagit i. Genom projektet har Pesämaa fått stöd av forskare vid Åbo universitet, deltagit på mässor och fått hjälp med att skapa nätverk.

Det har ändå dröjt länge att få produkten på marknaden. Först förra sommaren såldes de första testprodukterna Fisken i fokus 2/20

BENFRI FISKFÄRS

Livsmedelsförpackningar tillverkade av förnybara material skulle Camilla Snickars gärna se mer av i framtiden.

genom ett företag som transporterar lokala livsmedel till hushållen.

– Det är en rätt så hög tröskel att ta sig in på konsumentmarknaden. Därför är jag

För att utveckla produkten har Pesämaa en matberedare, korvstoppare och en förpackningsmaskin. Den framtida produktionen planerar Pesämaa skulle finnas i Jakobstad.

– Längs den österbottniska kustremsan finns många fiskentreprenörer. I närheten av Jakobstad, i Nykarleby, finns också

Jag tror att en förändring mot en miljövänligare konsumtionskultur måste påtvingas uppifrån. Människorna är bekväma av sig och många är helt enkelt inte redo att betala mer för miljövänliga val.

9

Jorma Pesämaa tror på sin korvliknande produkt av mört, strömming och braxen. I första hand ska den säljas till hotell och restauranger.

ett företag som tillverkar benfri fiskfärs som jag använder mig av.

Pesämaa tror på produkten också för att han läst att det är populärt med fisk i korvliknande form i många länder i Asien.

– En thailändsk kvinna, som numera bor i Finland, berättade att det är en nästan lika vanlig produkt i Japan och Thailand som köttkorven. Hon har varit en viktig inspiratör för mig.

Enligt Pesämaa är det för tillfället en bra tidpunkt att komma ut med en produkt som fiskkorven, eftersom många är intresserade av miljö- och hälsofrågor.

Det går att få gratis reklam för produkten i och med att medierna skriver om den.

Det bästa med projektet har enligt Pesämaa varit att han fått äta god fisk i flera års tid.

– Det får man göra när man utvecklar en sådan här produkt. Det krävs många tester för att uppnå en jämn kvalitet.

Innan produktionen är i gång ordentligt får Pesämaa fortsätta att tre dagar i veckan arbeta på det småskaliga slakteriet Tajma som han varit med om att grunda.

– Jag tror på att fiskkorven också kan tillverkas i industriell skala, eftersom det finns inhemsk fisk. Nu skulle det gälla att hitta lämpliga lokaler för tillverkningen.

Då kunde produktionen börja på allvar.

MILJÖFRÅGOR I FOKUS

Simone Envall, som arbetar på ett bryggeri i Vasa med ansvar för sociala medier och evenemang, är glad för att hon får arbeta på ett företag där miljöfrågorna är i centrum.

– Jag anser att miljöfrågorna borde vara 10

Jorma Pesämaa ser fram emot att börja tillverka fiskkorven som han har utvecklat i industriell skala.

lika självklara som jämställdhetsfrågorna i dag. Jag vill också att min ettåring där hemma ska få leva i en ren och hållbar miljö.

Enligt Envall är det endast genom samarbete som landsbygden på små orter kan hållas levande.

– Vårt företag ordnar bland annat en lokal marknad, Haymarket, en gång i månaden där jordbrukare kan sälja produkter utan mellanhänder. Det är viktigt också för att företagare ska få så mycket

för sina produkter som möjligt. Då har de bättre möjligheter att göra investeringar som gynnar miljön.

Också i företagets pub i anslutning till bryggeriet och i teaterrestaurangen i centrum av Vasa används kött och grönsaker från lokala bönder. Därtill samarbetar man med ett lokalt bageri.

– Brödet som bageriet inte säljer torkas på restvärmen i ugnen. Vi använder oss sedan av brödet vid öltillverkningen.

Bageriet använder sig i sin tur av mäsFisken i fokus 2/20

Simone Envall talar varmt för cirkulär ekonomi. Bryggeriet som hon jobbar för samarbetar med ett lokalt bageri för att det ska uppstå så lite svinn som möjligt.

ken som blir över efter att vi har bryggt ölet. Det här är cirkulär ekonomi, vilket betyder att svinnet tas till vara och kommer till nytta. Det är ett centralt mål i vår verksamhet.

SKARP KRITIK

Envall riktar skarp kritik mot att de existerande miljöcertifikaten är så dyra.

– Det är synd att inte ha certifikat och bli uppmärksammad genom dem, men vi vill hellre använda resurserna till verksamheten. I april ska vi till exempel installera Österbottens största solpanelskraftverk. Efter det kommer all den el som går åt till verksamheten från solenergi.

Också i bryggeriverksamheten använder man i första hand lokala råvaror. Det går ändå inte att få tag på alla ingredienser.

– Till exempel humlen kommer i dag främst från Tyskland, då använder vi oss åtminstone av ekologiska råvaror.

Fisken i fokus 2/20

Simone Envall, som arbetar på ett bryggeri i Vasa, tror att man genom samarbete kan skapa en levande landsbygd och nya ekologiska sätt att producera mat.

11

Matbiten

r e tt ä r k s fi a r a b l l Hå r e t es f s ti l l vå re n

Marthatips!

Cevichen på id, mört eller braxen passar utmärkt som en förrätt eller på buffébordet. Koriander kan bytas ut mot bladpersilja.

Matbiten

Finländarna gillar fisk, men det är den odlade och importerade fisken som under årens lopp har ersatt den inhemska naturfisken. Vi slår ett slag för våra outnyttjade inhemska fiskarter med en lättlagad vårmeny för alla smaker.

Text Mikaela Groop Foto Karin Lindroos Recept Anita Storm

Å

r 2018 konsumerade finländarna knappt fyra kilo inhemsk fisk per person, konsumtionen av importerad fisk var drygt nio kilo. Genom att äta inhemska viltlevande fiskarter minskar du behovet av importerad och odlad fisk. Dessutom stöder du lokala fiskare och bidrar till att få bort näringsämnen ur havet.

Så kallad smartfisk, till exempel mört, gädda, id, braxen, gärs, hornsimpa, nors och lake, fångas nära där den säljs, kräver korta transportsträckor och ger ökad lönsamhet för lokala fiskare.

Smartfiskar är ofta mindre efterfrågade, eftersom de innehåller många småben. Men genom rätt hantering och tillagning kan de förvandlas till läckra anrättningar som kittlar dina smaklökar. Och fiskar du inte själv, får du tag på smartfisk genom att kontakta en lokal fiskare eller göra en direktbeställning via fiskdisken i butiken.

Källa: Naturresursinstitutet i Finland (stat.luke.fi/sv/fiskkonsumtion-2018_sv) Mera information och fler recept på inhemsk fisk hittar du här: www.martha.fi/vardagskunskap/kanner-du-smartfiskarna

CEVICHE • 600 g id, mört eller braxen • 600 g lime • 1 tsk salt • 2 msk råsocker • 1 liten rödlök • 1–2 vitlöksklyftor • 1–2 röda chilifrukter • en bit ingefära (ung. lika stor som tummen) • 1 kruka färsk koriander eller bladpersilja • 3 msk god olivolja

Så gör du: 1. Skär fiskfilén i ungefär 1x1 cm stora kuber.

2. Bred ut kuberna i en vidbottnad skål, strö över socker och salt samt pressa saften ur limefrukterna och häll över fisken.

3. Skala och finhacka rödlöken och vitlöksklyftorna.

4. Halvera chilin, ta bort fröna och hacka den fint.

5. Skala ingefäran och riv den fint.

6. Hacka koriandern, blanda ingredienserna med fisken och rör om.

3. Låt cevichen mogna i cirka 15–20 minuter, max ett par timmar, i kylskåp. Ringla över olivolja och servera.

Fisken i fokus 2/20

MÖRTTARTAR (4 portioner) • 2 dl tärnad mört- eller sikfilé • 1/2 msk socker • 1/2 msk salt • 1/2 msk senap • 1 1/2 msk dill, finhackad • 1 tsk citronsaft • 1 msk smetana eller crème fraiche Garnering: • 2 msk dill, finhackad • 2 msk gräslök, skuren i ringar • 1 dl smetana eller crème fraiche • salt, svartpeppar och finhackad dill • kavring eller formfranska skivor • smör till stekning Så gör du: 1. Skär fiskfiléerna i små bitar, blanda med salt och socker och låt stå i kylskåp i en timme.

2. Tillsätt senap, dill, citronsaft och smetana/crème fraiche.

Blanda väl.

3. Lägg massan som en sträng på plast- eller aluminiumfolie. Rulla ihop till en smällkaramell på cirka 3 cm i diameter.

4. Frys i cirka 2 timmar (fryses den en längre tid, ta fram den en halv timme före servering).

5. Vid servering, skär paketet i puckar, cirka 2 cm tjocka skivor. Avlägsna folien.

6. Blanda dill och gräslök, rulla tartarskivorna i blandningen.

7. Vispa smetana eller crème fraiche fluffigt. Smaksätt med salt, peppar och dill.

8. Spritsa smetana/crème fraiche på tartarskivorna.

9. Smält smör i en stekpanna, stek brödskivorna knapriga före servering.

10. Servera brödskivorna med tartaren.

13

Matbiten

PANIKERÖRA PÅ BRAXEN

GÄDDWALLENBERGARE

(5–6 portioner)

(4 portioner)

• 300 g rökt braxen (eller annan valfri gravad, varmrökt eller kallrökt fisk) • 2 kokta ägg • 1 rödlök • gräslök • dill • 2 dl crème fraiche • vitpeppar

• 400 g gäddfiléer • 2 dl grädde • 1 ägg • 2–3 msk salt • vitpeppar • smör till stekning • surskorpor till panering

Så gör du: 1. Rök braxen och bena ur.

Pepparrotssmetana: • 2 tsk riven pepparrot • 1 dl smetana eller crème fraiche Så gör du:

BRAXENRIBS

2. Koka äggen och låt dem svalna. Tärna äggen.

• 1 braxen • havssalt

3. Finhacka rödlök, gräslök, dill och blanda med crème fraiche.

2. Hacka gäddan smått med kniv eller mixa med mixerstav till en massa.

Tillsätt ett ägg under omrörning samt grädde. Krydda med vitpeppar, några drag med kvarnen.

Så gör du: 1. Fjälla braxen, filea den och skär ut sidan med revben.

2. Lägg i 10-procentig saltlösning och låt ligga i cirka 10 minuter.

3. Torka av ribsen och lägg i rökugn i 10–15 minuter.

4. Efter rökningen friteras ribsen tills benen lätt lossnar från köttet.

14

4. Blanda samman crème fraichen, äggen och fisk. Smaksätt med vitpeppar.

Marthatips!

Röran gör sig bra på buffébordet, på en skiva mörkt bröd eller på en rågknapp.

Braxenfiléer går också alldeles utmärkt att mala ner till fiskfärs och laga fiskbiffar av. Blanda då gärna också ner en annan fisk i smeten.

1. Strö salt över de kalla gäddfiléerna.

3. Forma små bulliga biffar, stek i smör.

4. De färdiga biffarna serveras med pepparrotssmetana.

5. Vispa upp smetanan, rör ner pepparroten, tillsätt en nypa salt.

6. Lägg massan i en spritspåse och spritsa ovanpå wallenbergaren.

Fisken i fokus 2/20

Miljötipset

Koka godaste fiskbuljongen Den godaste av alla goda fiskbuljonger kokar du på fiskrester.

Att koka egen buljong är enkelt, men tar lite tid.

V

i äter en hel del fisk per person i Finland och många använder främst filéer i matlagningen. Utbytet från fisken ligger på cirka 25 till 30 procent, resten är fiskrens. Det skulle vara viktigt att få upp användningsprocenten på fisk, det skulle ge oss mera näring och framför allt fler smaker. Koka därför buljong av skinnet och benen efter att du rensat fisken. Rensar

du inte fisk kan du fråga efter fiskrens i butiken.

Koka benen först utan salt, då får du ut alla salter och mineraler. Oftast finns det så mycket fiskkött kvar på benen att det går att koka soppa på dem.

I Österbotten har man en tradition av att göra tunn fisksoppa, ”såde”, på hela småfiskar med många ben. Genom att först koka och rensa bort benen och se-

dan lägga tillbaka fiskköttet i kastrullen får man en buljongstark soppa.

Reducera gärna buljongen till en fond som du kan frysa in i lämpliga bitar, till exempel i iskuber som du lägger ner i en glasburk i frysen. Lätt att ta fram en kub när du gör en fisksoppa eller fisksås!

Anita Storm, ekologirådgivare Foto Karin Lindroos

FISKBULJONG • 1 kg fiskskrov eller fiskrens som huvud och fenor, utan gälar • 2 l vatten • 1–2 tsk salt per liter vatten • en halv morot (som ger söt smak) • 1/2–1 gul lök • 1–2 persiljekvistar • vitpepparkorn • lagerblad Så gör du: 1. Lägg sköljda fiskskrov i en kastrull, häll på vatten och låt koka upp. Om grumligheter flyter upp till ytan, skumma av.

2. Hacka löken grovt, skala moroten.

Tillsätt dem och resten av ingredienserna och låt koka kraftigt utan lock i 20 minuter.

3. Vill du koncentrera smaken – sila bort fiskrenset (och grönsakerna) och låt koka ytterligare, så att vätskan reduceras och smaken blir mera koncentrerad.

4. Vill du ytterligare koncentrera fiskbuljongen – fortsätt kokningen (reduceringen) efter att du silat bort benen.

Marthatips!

Fiskbuljongen med ben ska inte koka mer är cirka 20 minuter, annars blir den besk. Till buljong används ljusa fisksorter, helst inte fet fisk som sill och strömming. Det lönar sig att koka smaken ur ben från både fisk, fågel och kött. Receptet på fiskbuljong går lite snabbare att göra än köttbuljong.

Fisken i fokus 2/20

15

Lilla fettguiden Rybsolja, olivolja, solrosolja, avokadoolja, kokosolja, linfröolja, sesamolja eller bara smör? Det finns en hel uppsjö av olika matfetter – vilket fett ska man kombinera med vilken maträtt?

Text Sandra Mellberg Illustration Terese Bast

M

atfett kan indelas i tre huvudgrupper och kategoriseras enligt fettsyrornas uppbyggnad: mättat fett, enkelomättat fett och fleromättat fet. Omättade fetter anses vara ”bra fetter”, medan det mättade fettet sägs öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar om det intas i alltför stora mängder. Inom kategorin fleromättade fetter ingår också så kallade essentiella fettsyror som vi måste få via kosten, eftersom kroppen inte själv kan tillverka

dessa. De viktigaste är omega-3 och omega-6-fettsyrorna som kan inverka positivt på bland annat blodtryck, blodets levringsförmåga och immunförsvaret.

Vi använder fett även för dess tekniska egenskaper, till exempel när vi steker, för att maten inte ska bränna fast eller för att få en tjockare konsistens på en sås (emulgering). Mycket av det fett vi använder i matlagningen tillsätts också för att förhöja smaken – vad vore till exempel nypotatis utan smör?

Vilket fett till vilken maträtt?

OLIKA FETTER har olika funktioner i mat-

Stekning: Varmpressade oljor är i all-

lagningen. Alla omättade fetter lämpar sig

mänhet mer värmetåliga och lämpar sig

till exempel inte för upphettning i alltför hö-

därför bättre för stekning. Välj gärna billi-

ga temperaturer. Oraffinerade oljor, det vill

ga oljor med neutrala smaker, såsom rybs-,

säga kallpressade och obehandlade oljor,

solros- eller majsolja. En varmpressad

börjar oxidera vid upphettning. I de flesta

olivolja fungerar också bra.

fall lämpar sig värmebehandlade, raffine-

Majonnäs: För att smaken av olja inte

rade oljor bäst vid varm matlagning, med-

ska ta över i en majonnäs är oljor med neu-

an de kallpressade varianterna helst ska

trala smaker att föredra. Neutrala smaker

användas vid kall matlagning för att inte

innebär oftast varmpressade oljor, såsom

förstöra de nyttiga fettsyror, vitaminer och

till exempel de inhemska rybs- eller solros-

antioxidanter som ofta bibehålls i de kall-

oljorna.

pressade oljorna.

Fritering: En behandlad raffinerad

Dressingar: Använd gärna kallpressa-

olja får under förädlingsprocessen högre

de oljor, de innehåller mycket näring som

värmetålighet och lämpar sig därför bäst

bibehålls när de används i dressingar och

för fritering. Frityrolja består ofta av rybs-

inte upphettas.

och solrosolja, vilka båda passar bra för fritering.

16

Fisken i fokus 2/20

De vanligaste matfetterna Smör används flitigt i det finländska

Olivolja är hörnstenen i Medelhavskos-

köket och är ett fett med en mycket om-

ten och har numera blivit en basvara i det

tyckt smak. Det innehåller till största de-

finländska köket. Olivoljan förekommer

len mättat fett, vilket är orsaken till att vi

i olika kvalitetskategorier med olika be-

uppmanas minska på smöranvändningen

nämningar beroende på kvaliteten: extra

och i stället använda oljor med en större

jungfruolja (extra virgin oil), jungfruolja

andel omättade fettsyror. Smör fungerar

och klassisk olivolja. Oljan har en karak-

som smakförstärkare och är för många en

teristisk smak och ju bättre kvalitet, de-

oersättlig produkt i köket. Vid upphettning

sto bättre smak.

börjar smöret bubbla när det är dags att

Solrosoljan lämpar sig bra för så-

börja steka. Till skillnad från oljor bränns

väl stekning som bakning, eftersom den

smöret vid när temperaturen är för hög.

är värmetålig och nästan smaklös. Den

Blanda i en klick smör med oljan för att ve-

är också relativt billig och innehåller gott

ta exakt när det är dags att steka.

om E-vitamin.

Margarin består av vegetabiliska ol-

Sesamoljan utvinns ur sesamfrön och

jor och har därför en betydligt bättre fett-

har en stark nötig smak. Framställer man

sammansättning än smör. Vissa marga-

den på rostade sesamfrön, förstärks sma-

riner är dessutom hjärtmärkta produkter

ken ytterligare. Endast några droppar be-

som indikerar ett nyttigare val. Å andra si-

hövs för att få fram smaken av sesamolja,

dan tillsätts ofta palmolja och en del E-äm-

kombinera den därför gärna med någon

nen i margarinet för att uppnå rätt konsis-

annan neutral olja. Oljan används i asia-

tens, så det gäller att vara uppmärksam på

tisk matlagning, till exempel i wokar och i

innehållsförteckningen ifall du vill undvika

marinader.

dem. Valet mellan margarin och smör beror

Kokosoljan har blivit något omtvistad

främst på vad du är ute efter, ett fett som

i näringsdebatten, eftersom den sägs va-

innehåller mer omättade fettsyror eller en

ra full av antioxidanter, vitaminer och mi-

renare produkt utan onödiga tillsatser.

neraler samtidigt som den huvudsakligen

Rybsolja är rik på omega-3- och ome-

består av mättat fett, vilket vi uppmanas

ga-6-fettsyror och är ett billigt inhemskt

minska på. Är du ute efter oljans nyttiga

alternativ till olivolja. Den innehåller också

näringsämnen ska du välja den kallpres-

mycket E-vitamin som fungerar som anti-

sade kokosoljan, eftersom goda närings-

oxidant i oljan, vilket gör att hållbarheten

ämnen bryts ner i tillverkningsprocessen.

förlängs. Oljan är mångsidig och har en

Oljan har en ganska stark smak av kokos,

mild smak och kan därför användas i mat-

men du hittar även lukt- och smakfria ko-

rätter där man inte är ute efter smak från

kosoljor i butikshyllan. Kokosoljan är myck-

oljan. Väljer man i stället den kallpressade

et värmetålig.

varianten får man en rik och fyllig smak som med fördel kan användas i kalla rätter, till exempel i en salladsdressing. Rybsoljan tål upphettning ganska bra, och passar därför för stekning och fritering. På grund av dess milda smak lämpar den sig även bra vid tillagning av majonnäs.

Fisken i fokus 2/20

17

Byta bransch mitt i livet Elisabet Horsma-Strang drogs tidigt till undervisningsväsendet och arbetade som skolsekreterare och lärare. Efter att ha sommarjobbat på bank och arbetat som flygvärdinna tog hon slutligen chansen att uppfylla sina drömmar och bli lärare inom småbarnspedagogik. Hon har inte ångrat sig en enda dag.

Text och foto Anna Korhonen Illustration AdobeStock

E

lisabet ”Bettan” HorsmaStrang tar emot i det mysiga daghemmet i Mankans i Esbo där den egna daghemsgruppen för 1–4-åringar ligger och sover. Vi tassar försiktigt fram i daghemmet och personalen hejar glatt. Daghemmet har fyra barngrupper som leds av fyra barnträdgårdslärare. I personalen ingår också en ledare inom småbarnspedagogik, socionomer och barnskötare. Elisabet sätter sig vid datorn och konstaterar att det administrativa arbetet också kräver sin tid. Bredvid 18

sitter hennes kollega och Elisabet är tacksam för stödet från sina arbetskamrater.

– Det pedagogiska arbetet med barnen är oerhört viktigt, småbarnspedagogiken lägger grunden för allt här i livet, säger hon. I barngrupperna har också socionomerna och barnskötarna sin givna roll.

Jag brukar tala om den ”heliga treenigheten”, alla behövs för att barnen ska få en högkvalitativ dagvård.

I TVÅ PERIODER

Elisabet ångrar inte det branschbyte som

hon gjorde mitt i livet. Men hon skulle inte heller vilja vara utan det hon har studerat och arbetat med innan dess.

– Det har gett mig livserfarenhet, säger hon.

Elisabet studerade ursprungligen privaträtt vid statsvetenskapliga fakulteten vid Åbo Akademi. Under studietiden blev det sommarjobb på bank. Därefter ville hon se världen och tog anställning som flygvärdinna. Det blev några år med ett ombytligt arbete med nya människor och nya kulturer.

Fisken i fokus 2/20

Vem?

ELISABET ”BETTAN” HORSMASTRANG Ålder: 52 år.

Bor: I Grankulla.

Familj: Man, tre barn, två bonusbarn och två hundar.

Yrke och utbildning: Lärare inom småbarnspedagogik, pedagogie kandidat.

Intressen: Handboll (lagledare för dotterns lag), styrelsemedlem i Svenska Barnträdgårdslärarföreningen, att läsa, resor.

Gillar: Långa skogspromenader med hundarna, att umgås med familj och vänner.

Ogillar: Falskhet.

Ser upp till: Ärliga och genuina människor.

I småbarnspedagogiken utvecklas barnens språk och då kan de så kallade pictobilderna för alternativ och kompletterande kommunikation vara till hjälp, berättar Elisabet Horsma-Strang.

– Jag var flygvärdinna i två perioder.

Innan jag fick mina barn och efter mammaledigheten, då jag gick tillbaka till yrket bara för att konstatera att det inte lockade längre.

Efter detta ville Elisabet komma närmare sitt kall och började jobba inom utbildningssektorn.

– Jag var skolsekreterare en kort tid och arbetade därefter som resurslärare och vikarierande lärare i bland annat huslig ekonomi och franska. När jag plötsligt blev erbjuden ett speciallärarjobb för viss tid hade jag redan tagit nästa steg i min karriär, konstaterar hon.

Ett råd av en bekant och ödet spelade in då Elisabet 2011 i en tidningsannons råkade se att Helsingfors universiFisken i fokus 2/20

Innan jag började studera funderade vi förstås igenom ekonomin med familjen. Att börja studera mitt i livet kräver att ens ekonomi tillåter det. Det blev några knapra år. tet startar en utbildning för lärare inom småbarnspedagogik.

– Jag hade tänkt på studier innan, men eftersom jag hade familj ville jag inte åka till Österbotten för att studera. Att utbildningen skulle hållas i Helsingfors passade mig, som sökte och kom in.

– Innan jag började studera funderade vi förstås igenom ekonomin med

familjen. Att börja studera mitt i livet kräver att ens ekonomi tillåter det. Det blev några knapra år, skrattar Elisabet.

GOD EFTERFRÅGAN

I och med Elisabets intresse för pedagogik föll allt på plats när hon såg annonsen om utbildningen, därför behövde hon ingen yrkesvägledning. Med tanke på yr19

lärt dem genom bland annat lek. På trivseln inverkar också trevliga kolleger och fostringssamarbetet med vårdnadshavarna. Den direkta responsen skulle jag heller inte vilja vara utan, tillägger Elisabet.

Rätt som det är har en grupp barn vaknat och ett av barnen kommer fram till Elisabet för att få och ge en kram. Hennes ansikte spricker upp i ett leende och man förstår varför hon tycker att hon har hittat hem.

Mera information hittar du här:

När barnen sover hinner Elisabet Horsma-Strang med en del administrativt arbete.

kesval hade Bettan också utbildat sig till en bransch med mycket god efterfrågan.

– När jag var nyutexaminerad sökte jag fem jobb och skulle ha fått dem alla, ler hon.

Elisabet rekommenderar varmt sin bransch, men följer ändå med diskussionen om den rådande bristen på personal där lönen är en het fråga. Hon är mycket nöjd med sin utbildning. Så nöjd att hon kanske i framtiden kompletterar sin kan-

didatexamen med en magisterexamen.

– Den har gett mig grunden, för inom pedagogiken är det A och O att veta vad du gör och varför. Barnen är vår framtid och den startar här, säger Elisabet.

Min uppgift är att lära dem och på så sätt hjälpa dem att komma vidare i livet.

Det bästa med yrket då?

– Ja, det är att få följa med hur barnen växer, utvecklas och tar till sig det jag

toimistot.te-palvelut.fi/sv/paikallisetpalvelut (välj Lokala TE-tjänster och Uträtta ärenden hos oss) www.te-tjanster.fi/te/sv/ arbetssokande/yrkesval_och_utbildning/ val_av_yrke_utbildning/ www.te-tjanster.fi/te/sv/pdf/ analysuppgift_malsattningar.pdf asiointi.mol.fi/avo/responsive/frontpage.xhtml www.ammattinetti.fi/?lang=sv studieinfo.fi/wp/sv/ studieinfo.fi/wp/stod-for-studievalet/ finansiering-av-studierna/

Arbetskrafts- och näringsbyråerna ger professionell yrkesvägledning

20

SÅVÄL SOM UNG studerande som senare

på. På vår byrå finns också personal som

– En vanlig handledningsprocess går

i livet eller vid förändringar i arbetslivet

kan ge råd om olika utbildningar och yr-

till så att kunden besöker oss och tar del

kan man stå inför val som kan vara svåra

ken, säger Moira Jaakkola, psykolog in-

av vår service och träffar psykologen

att göra ensam. Man behöver helt enkelt

om yrkes- och karriärvägledning vid Ny-

ett par, tre gånger. Vi diskuterar, testar

hjälp med att komma vidare. Då är de

lands arbets- och näringsbyrå.

och färdigställer en yrkesmässig plan

riksomfattande arbets- och näringsby-

Moira konstaterar att kunderna till un-

så att du kan gå vidare. Kunden söker

råerna ett ställe man kan vända sig till.

gefär 80 procent är arbetslösa. Resten

sig sedan antingen till en helt ny ut-

Vid byråerna arbetar personal som är

är personer som vill byta yrke, stude-

bildning, nya uppgifter på arbetsplat-

specialiserad på dessa frågor och ser-

rande som vill ha en mer personlig hand-

sen eller utbildar sig vidare inom sam-

vicen är gratis.

ledning än vad utbildningsinrättningens

ma bransch, säger Moira.

– Vi hjälper dig att stanna upp och

studiehandledare kan ge, personer som

– Via arbetskrafts- och näringsby-

grundligt fundera på vad du vill jobba

vill eller måste ändra yrkesinriktning el-

rån får du också råd om hur du finan-

med, att ta fram det du är bra på och att

ler arbetsuppgifter på grund av struktu-

sierar din utbildning eller ditt karriär-

konkret komma vidare. Själv är jag psy-

rella ändringar i arbetslivet samt perso-

byte. Det finns studiestöd och man kan

kolog och till oss kan du beställa tid för

ner som måste få nya uppgifter på grund

även studera med arbetslöshetsunder-

att få personlig vägledning och till ex-

av ändrade fysiska eller andra förutsätt-

stöd och genom läroavtalsutbildning,

empel för att göra tester för att utröna

ningar. Det senare till exempel på grund

berättar Moira.

vilka förmågor du har och vad du är bra

av en dålig arbetsgemenskap.

Fisken i fokus 2/20

böcker

Från kris och kaos till balans i klimakteriet Text Cia Hemming

Ö

vergångsåldern och dess inverkan på kropp, själ och psyke kan vara nog så tuff för de flesta kvinnor. Äggstockarna åldras och slutar fungera. Äggen sinar, mensen upphör och fertiliteten avtar. Och så kan man få värmevallningar.

Så långt är de flesta med. Men sedan då? Varför talas det så lite om klimakteriet och den stora förändring kvinnor måste genomleva? Varför är det så svårt att hitta tydlig och faktabaserad information?

Det undrade Monika Björn – personal trainer, yogainstruktör och entreprenör inom wellness – när hon började få olika kroppsliga besvär samtidigt som den dagliga träningen kändes trög. Först förstod hon inte alls vad som pågick och inte fick hon någon upplysning inom vården heller.

SVAJIG HORMONBALANS

Det kan räcka månader för en kvinna att inse vad som är på gång när sömnen sviker, humöret svänger och hjärnan känns trög. Att fatta att det är en svajig och kaotisk hormonbalans som ligger bakom oförklarliga gråt- och raseriattacker, oro, ångest, depression, minskat självförtroende, dåligt minne och taskig koncentration.

Kunskap är viktigt, konstaterar Björn.

Att läsa på och skaffa sig information är det första steget till att ta sig igenom klimakteriet med hälsa och personlighet intakt. Då vet man när det är dags, vad som sker i kroppen och varför. Hon började jaga kunskap i vetenskapliga artiklar och litteratur, sökte på webben och diskuterade med andra kvinnor. Sedan började hon skriva Stark genom klimakteriet för att dela med sig av vad hon lärt sig.

Det är ingen munter läsning. Det säger sig självt då det aldrig verkar ta slut med klimakteriets fysiska, psykiska och mentala symptom kompakt serverade efFisken i fokus 2/20

Björn, Monika: Stark genom klimakteriet.

Norstedts Förlag 2018, 154 sidor. ISBN: 978-91-1-308379-7

ter varandra. Björn väljer att riva av alla krämpor och kroppsliga besvär med en gång. Då är det gjort. När vi lär oss att känna igen symptomen kan vi lättare agera rätt för att mildra dem eller bli av med dem.

ALDRIG FÖR SENT

Rökning, kraftig övervikt, alkohol och sockerrik diet förvärrar de flesta klimakteriesymptomen och stora mängder koffein kan göra en lättretlig samt försämra sömnen. Därför kan det vara bra att först se över sin kost, men sedan är det träning i alla dess former – styrka, kondition, rörlighet och avslappning – som Monika Björn ständigt återkommer till.

Rörelse är medicin, en nödvändighet, och all träning räknas. ”Det är aldrig för sent att börja!”, manar hon.

Stark genom klimakteriet är en informativ, faktaspäckad, lättläst och lättillgänglig bok. Skriven så att även en lekman kan förstå det komplicerade tillstånd som uppstår i övergångsåldern. Det är

inte bara den fysiska biten som tas upp, även den känslomässiga, sociala och andliga delen av livet lyfts fram. Och så vigs ett helt kapitel åt bilder och förklaringar på stärkande gympaövningar, enkla att utföra hemma i vardagsrummet. Monika Björn gör verkligen sitt bästa för att peppa och inspirera till ett starkt fysiskt och mentalt välmående.

ATTITYD OCH INSTÄLLNING

Mycket hänger på ens egen attityd och inställning, för att genomleva den förändring klimakteriet för med sig är ingen dans på rosor. Men det kan bli bra om vi förlikar oss med den sanning den nya åldern medför, även om det är en utmaning i sig att uppbringa en positiv inställning till åldrande i ett samhälle där ungdomen ständigt hyllas.

Monika Björn skriver: ”Menopausen är starten på något nytt. Den är födelsen av den mer mogna versionen av dig.

Hon som har levt. Hon som har upplevt. Hon har landat i sin kropp, slutit fred med den.”

21

Frida Karsberg, som själv ridit sedan hon var barn, säger att hästarna aldrig slutar imponera på henne med sin förmåga att läsa av människor.

Hästarna speglar dina känslor

Frida Karsberg i Los Angeles hjälper sina klienter genom hästcoachning. Hästar är ärliga och ger tydliga signaler, vilket kräver anpassning och lyhördhet hos ryttaren. Samma känsla för samspel kan man ha nytta av i växelverkan med andra.

Text och foto Jeanette Öhman

U

ngefär en timme nordost om Los Angeles ligger Fahnestock Ranch. En hästgård som tar emot övergivna och misshandlade hästar, sköter om dem och tränar upp dem igen så djuren kan placeras i nya familjer. Varje år tar gården emot mellan 40 och 60 hästar.

Trots att hästarna är djur som blivit illa behandlade eller aldrig varit nära 22

människor är de några veckor senare oftast i så gott skick att de kan få nya hem.

Det är bland annat här som svenska Frida Karsberg tar emot sina klienter som hon coachar med hästarna som verktyg.

EGEN EKONOMI

När Frida för sex år sedan flyttade från Stockholm till Los Angeles tillsammans

med sin man lämnade hon en karriär i tv-branschen bakom sig. Hon lekte med tanken på att fortsätta med teve i Kalifornien, men eftersom arbetsdagarna är långa och semestrarna korta i USA, skulle det vara svårt att kombinera med föräldraskapet.

– Om jag hade satsat på en tv-karriär skulle jag ha varit tvungen att välja bort Fisken i fokus 2/20

Hästen som Michael Fahnestock arbetar med för tillfället hittades på en bakgård tillsammans med ett tjugotal andra. Hästarna fick varken mat eller träning, de bara fanns där som samlingsobjekt.

tiden med min dotter, säger Frida.

Frida var rädd för att hamna i samma fälla som många kvinnor trampar i då de följer sin mans karriär till ett nytt land: de blir hemmafruar och tappar sin yrkesidentitet.

– Inget ont om att vara hemmafru, men för mig var det viktigt att få ha ett jobb utanför hemmet och tjäna mina egna pengar.

PASSION FÖR HÄSTAR

I början var det svårt att komma på exakt vad arbetet skulle vara, men när Frida fick rådet att arbeta med något som också var hennes passion insåg hon vad det skulle bli: hästar. Först funderade hon på att utbilda sig i hästunderstödd terapi, men när hon besökte ett stall med terapihästar fick hon höra om möjligheten att bli equus coach, livs- och karriärcoach med hästar som verktyg.

Fisken i fokus 2/20

Om man inte är ärlig, eller försöker tvinga fram någonting som inte finns, brukar hästen stå blickstilla och vägra att röra på sig.

– Jag hittade en kurs där sista anmälningsdagen var följande dag, sökte och fick den sista platsen.

Kursen bestod delvis av föreläsningar och diskussioner samt några helger på en hästgård i delstaten Arizona. I början var Frida full av fördomar, var detta verkligen en seriös verksamhet, men

när hon själv testade på att bli coachad föll allt på plats.

– Den praktiska delen av utbildningen går i praktiken ut på att själv bli coachad.

Det är en mäktig känsla att stå i en manege med en lös häst. Hästen läser av vårt kroppsspråk och vår energi. De här djuren är otroliga verktyg eftersom de speglar ens känslor och gör att man blir medveten om sitt eget och andras beteende. Det här är ett bra sätt att arbeta med sig själv utan att behöva sitta ner i en soffa och berätta om hela sitt liv.

I NYA BANOR

De hästar Frida använder i sitt arbete är alla trygga och det krävs ingen ridvana för att bli coachad. Allt arbete sker på marken. Frida börjar med att gå igenom säkerheten. Hästar är inte farliga djur, men när de blir rädda kan de sparka och orsaka stor skada. Klienten får också i sin 23

Vem?

FRIDA KARSBERG Ålder: 39 år.

Familj: Maken Joel och dottern Majken.

Bor: I Sherman Oaks, Los Angeles.

Bästa med jobbet: – Att få tillbringa så mycket tid med dessa fantastiskt kloka djur och lära av dem. Och att gång på gång få uppleva hur de kan hjälpa människor att hitta rätt i livet.

egen takt bekanta sig med hästen genom att rykta den och kratsa hovarna.

De klienter som Frida tar emot vill vanligtvis förbättra sitt ledarskap eller identifiera problem i vardagen. Målsättningen är att hitta långsiktiga lösningar som håller. Före sessionen får klienten fylla i ett dokument med frågor om vad hen vill arbeta med.

– Jag är ingen utbildad psykolog, och varken får eller kan hjälpa människor som lider av psykisk ohälsa, men det jag kan göra är hjälpa folk att tänka i nya banor.

Hästcoachning handlar i praktiken om att klienten ska få hjälp med att ändra 24

sina inrutade mönster och våga ta sig ur sin bekvämlighetszon. För att få resultat krävs det att man är öppen och villig att lära sig något nytt om sig själv.

– Det kräver ganska mycket mod och sårbarhet, men det är först då man öppnar sig som man kan börja arbeta med sig själv på djupet. Hästarna blir en bra katalysator, i stället för att fokusera på mig koncentrerar sig klienten på djuret i manegen.

INGA FÄRDIGA LÖSNINGAR

Precis som i alla annan coachning kommer Frida inte med färdiga lösningar.

Hon betraktar klientens och hästens

samspel och drar sedan slutsatser på basis av dem. Slutligen är det klienten som själv måste göra arbetet. Vanligtvis räcker det med en eller två sessioner med häst, sedan ger Frida klienten några hemuppgifter.

– Om man inte är ärlig, eller försöker tvinga fram någonting som inte finns, brukar hästen stå blickstilla och vägra att röra på sig. Det är intressant att se hur folk reagerar när det inte går som de vill.

En fråga som Frida ofta ställer sina klienter är: ”Varför fortsätter du göra samma sak om och om igen, om detta inte funkar?” Samma frågeställning brukar fungera bra också utanför manegen.

Fisken i fokus 2/20

Kolumn

Med facit på hand NÄR JAG FÖR 32 ÅR SEDAN

Skribenten är pensionär och frivilligarbetare, mormor och farmor till åtta barnbarn samt aktiv medlem i Bobäck Marthakrets.

Hon var ordförande för Marthaförbundet under åren 1988– 1997 och utsågs till hedersordförande vid förbundets årsmöte 1997.

Fisken i fokus 2/20

blev vald till Marthaförbundets ordförande såg världen verkligen annorlunda ut än den gör i dag. Ändå är många frågor som var aktuella i slutet av 80-talet fortfarande viktiga och intressanta.

Tänk globalt, men handla lokalt, är en slogan som har följt mig under hela min tid som martha.

Vi lever i en värld som är gränslös och som påverkar oss i stort. Likväl är det våra dagliga gärningar och göromål som har störst inverkan på livet runt omkring oss. Och det är de små vardagliga handlingarna som är riktgivande för samhället i stort. Att påverka och driva den dagliga verksamheten i en mer hållbar riktning, att säkerställa balansen och ändamålsenligheten, det är där som Martha har sin mission och vision.

KONKRET VERKSAMHETSIDÉ

I årtionden har många ställt sig frågan om vart vi är på, vad som är viktigt och hur vägen ser ut i framtiden, och framför allt, vad vill medlemmarna? Genom en konkret verksamhetsidé kan varje medlem känna sig välkommen och betydelsefull.

I dag är det aktiva medlemskapet annorlunda, man engagerar sig i en uppgift eller i ett projekt som man upplever som angeläget för en själv. När uppgiften och dess målsättning har uppfyllts, svalnar engagemanget för det gemensamma arbetet.

Därför blir det ofta svårt för en organisation att kontinuerligt hålla medlemmarna aktivt intresserade för det gemensamma och allmänna. Att vara tillsammans är ett mål i sig, bland annat därför blir satsningen på det gemensamma och trivsamma allt viktigare. En satsning på frivilliga ledare är av största vikt.

Varje år, på årsmötet, besluter man om temat för följande år. Temat anger vägen, den önskade riktningen och det synliga resultatet. Det betyder

att det finns en vision och en idé om hur verksamheten kan och bör omformas, så att den alltjämt är relevant och väsentlig. Temat bör också uppmuntra till handlingar och svara på frågan ”Vad kan vi göra tillsammans?” och ”Vad kan jag göra?”. Under årtionden har Martha varit en rörelse att räkna med, vilket har framkommit under såväl kristider som andra tider.

Dialogen mellan medlemskåren och centralförbundet är oerhört betydelsefull. Ett exempel på en lyckad dialog var den stora Marthakvällen i fjol, som samlade marthor och Martat till en gemensam afton. Projektbetonade satsningar som engagerar hela medlemskåren är säkert något som man mera kunde gå in för även framöver.

DAGLIG RUTIN

Lika grundläggande är det fortfarande att engagera medlemmarna i teman som ger innehåll för de kommande åren. Ett angeläget tema som ständigt finns med i marthaverksamheten är konsumtionsfrågan. Konsumtionens inverkan på miljön är ett lika aktuellt tema i dag som tidigare, en fråga som Marthaförbundet har arbetat med under hela sin 120-åriga existens. Under jubileumsåret 1989 hette temat ”Konsumera rätt”. Då tog marthorna initiativ till att uppvakta miljöministern om hanteringen av sorterat hushållsavfall. I dag, 30 år senare, är avfallssortering en helt naturlig daglig rutin.

Det digitala ger oss alldeles nya möjligheter att påverka, förbundet finns numera på alla digitala arenor. Medlemmarnas roll är av stor betydelse även här, att sprida det önskade budskapet i sociala medier ger en oerhörd effekt.

Att se in i framtiden är nästan omöjligt, det som i dag är aktuellt kan ha förlorat sin betydelse inom en nära framtid. Med facit på hand, ett långt levt liv ger ändå den underbara känslan av att mycket av det som har planerats och verkställts har varit betydelsefullt och angeläget, både på ett personligt plan och för hela samhället.

Text Anna Ehrnrooth

25

Köpa bostad – detta behöver du tänka på Att köpa bostad är ett av de stora ekonomiska besluten du tar i ditt liv. Vad gäller vid bostadsköp och hur kan du förbereda dig på bästa sätt – experten tipsar!

Text Marina Nygård, projektledare för En euro i taget Foto Karin Lindroos

F

inländarna äger gärna sina bostäder – år 2018 ägde 63 procent av alla finländska hushåll sin bostad. Enligt statistiken består ungefär hälften av finländarnas förmögenhet av ägarbostäder. Vanligast är att finansiera dem med lån.

Priset på bostäder kan variera kraftigt. Den allmänna utvecklingen är att bostadspriserna går upp i huvudstadsregionen, Åbo och Tammerfors. Bostadspriserna är relativt stabila i övriga större städer och sjunker något på landsbygden samt i mindre städer. Vissa köper bostad med förhoppningen om en framtida prisökning, medan det för andra inte är en lika viktig faktor.

Bostadspriserna påverkas i området av faktorer som nettoinflyttning, infrastruktur (finns det kollektivtrafik, är det nära till stora vägar, stora arbetsgivare och service) samt boendekvaliteten (närheten till rekreationsområden och service). Bostadens storlek, skick, byggnadsår, vilka renoveringar som har gjorts och om bostaden står på en hyr- eller egen tomt påverkar också priset.

LÅN MOT RÄNTA

Att låna pengar bygger på förtroende och en kostnad i form av ränta. Om långivaren har ett stort förtroende för att du kommer att betala tillbaka skulden kan långivaren låna ut pengar till dig med en lägre ränta. Om långivaren däremot anser att det finns en betydande risk att du kan få svårigheter att betala tillbaka lånet kommer räntorna att vara högre.

Ibland kan långivaren kräva att du ger 26

något i säkerhet ifall du inte kan betala dina skulder. Säkerheten kan vara det som du köper för de lånade pengarna, till exempel om du köper en bostad, men värdet för den egna bostaden räcker inte alltid till, utan måste kompletteras med handpenning och/eller annan säkerhet.

Staten kan gå in som borgenär, men oftast till en tilläggskostnad.

Om du ska lyfta ett lån kommer du att erbjudas olika räntelösningar beroende på vad kreditinstitutet vill ha för ersättning för att låna dig pengar. De flesta banklån baserar sig ändå på Euribor som referensränta, men banken kan också erbjuda andra lösningar. Euriborräntan gäller för 3, 6 eller 12 månader och bestäms av Euro-

peiska centralbanken. Om du har en 12 månaders euriborränta gäller räntan för ett år i taget och du betalar ränta enligt en viss dags ränta i ett år framåt, oavsett hur räntan varierar i marknadsvärde under året. De senaste åren har euriborräntan varit negativ, vilket är något helt nytt som vi inte har sett tidigare. Om euriborräntan stiger, stiger också kostnaden du betalar för ditt lån. Om den sjunker, sänks den. Om räntan är negativ räknas den som 0 procent, annars skulle banken betala dig för att ha lån.

LÅG ELLER HÖG MARGINALRÄNTA

När du förhandlar om ditt lån kommer du också i kontakt med begreppet marFisken i fokus 2/20

Euriborräntans utveckling sedan 2005 2,5 2,5

2,103 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0

0,0 0,0

0,488

0,406

0,5 0,5

0,010 Mars 2005

Mars 2010

Mars 2015

ginalränta. Marginalräntan är den andel av den totala räntan som banken tar för att låna ut pengar till dig. Förenklat kan man säga att banken bedömer hur sannolikt det är att du kan betala tillbaka din skuld och baserar räntan på denna uppskattning. Ju mindre risk för banken att låna ut pengar till dig, desto lägre marginalränta kommer du att få. Marginalräntan är förhandlingsbar och beror dels på din helhetssituation, hurudant lån du vill lyfta, dels på det rådande marknadsläget. Under vissa perioder är banker mera måna om att låna ut pengar än andra och ger därför mera fördelaktiga villkor än under andra tider. Din egen livssituation kan också ändras och du kan vara en annorlunda kund för banken några år senare än när du tog lånet. Marginalräntan är oftast lägre för bostadslån och högre för billån och konsumtionslån.

Referensräntan varierar alltså över tid, men marginalräntan fastställs när du lyfter lånet. Det lönar sig att förhandla om ditt lån, så be gärna om en låneoffert från flera banker. Det är inte ovanligt att marginalräntan varierar med flera procentdecimaler. 0,1 procentenheters skillnad i marginalränta betyder ungefär 100 euro om året för ett lån på 100 000 euro. Du kan också förhandla om marginalräntan på nytt efter att du har lyft lånet.

När bankerna räknar ut hur stort lån de Fisken i fokus 2/20

Mars 2020

Låter inte 40 euro i månaden så farligt?

Tänk det i stället som att du avstår från en semesterresa varje år.

Innan du köper en bostad, tänk på ...

Hur mycket lån kan du få och hur mycket lån är du beredd att ta?

Var finns bostaden?

Hur mycket kostar den i relation till andra liknande bostäder i trakten?

Hur mycket kostar den per kvadratmeter? Är den rätt storlek för dig?

Kommer det att ske stora förändringar i området i framtiden?

Hur ligger bostaden geografiskt med tanke på eventuellt byte av jobb?

Hur mycket kommer den att kosta dig i månaden?

Vilka oväntade utgifter kan uppstå?

I fall du köper den tillsammans med en partner: vad händer om förhållandet tar slut?

Hur kan du försäkra dig mot risker, såsom höjd ränta, arbetslöshet eller sjukdom?

kan bevilja dig räknar de med en avsevärt högre ränta än den som råder i dagsläget.

Man brukar tala om ett stresstest: skulle du klara av en ränta på 6 procent? Du kan gardera dig för räntehöjningar genom att inte lyfta ett större lån än du klarar av, genom att spara pengar för eventuella räntehöjningar och genom att köpa olika produkter från banken som skyddar dig från räntehöjningar.

I EGNAHEMSHUS ELLER I BOSTADSAKTIEBOLAG

Du kan antingen köpa en egen bostad eller en andel i ett bostadsaktiebolag. Egnahemshus är oftast inte en del i ett bostadsaktiebolag, medan höghus, radhus och parhus oftast drivs i som bostads-

aktiebolag. När du själv äger bostaden står du också för alla kostnader (drift och skatter) som uppstår. I ett bostadsaktiebolag (radhus, parhus eller höghus) delas skötselkostnader mellan ägarna. Kostnaderna täcks med ett bostadsvederlag.

Bostadsaktiebolaget har en styrelse, som väljs av bolagets högsta organ, husbolagsstämman. Bolagsstämman avgör om kommande renoveringar. Om du är intresserad av att köpa en lägenhet i ett bostadsaktiebolag lönar det sig att bekanta dig med husbolagets ekonomi och godkända renoveringsplaner. Mäklaren eller säljaren ska ge dig den här informationen. Du kan också ringa till husbolagets styrelseordförande för mera information om husbolaget. När husbolaget tar beslut 27

om större renoveringar tar ofta bolaget ett lån. Lånets kostnader delas då upp mellan ägarna, och du betalar bort skulden i form av ett finansieringsvederlag.

Du kan se i bostadsannonser att lägenheter ibland säljs med en skuld.

EXEMPEL:

Skuldfritt pris: 120 000 euro (det totala priset) Pris inklusive skuld: 111 000 euro (pris som du ska betala vid köp) Skuld: 9 000 euro (din andel av husbolagets skulder) Bostadsvederlag: 210 euro (skötselkostnader) Finansieringsvederlag: 75 euro/månad (amortering på skuld + ränta, betalas under 10 år) Ett relativt nytt fenomen är att nybyggda höghus säljs med hög skuldandel och ett stort finansieringsvederlag som du börjar betala först efter några år. Det möjliggör ofta att du kan köpa en lägenhet som har en lägre månadskostnad och med ett mindre lån i början. Det lönar sig ändå att ta i beaktande de egentliga boendekostnaderna och undvika en alltför hög belåningsgrad, så att inte det höga finansieringsvederlaget kommer som en obehaglig överraskning något år senare.

Ofta brukar man mäta skuldsättningen i relation till ens inkomster. Om du tjänar 30 000 euro om året och har en skuld på 45 000 euro har du en skuld på 150 procent. Det skulle ta dig 1,5 år att betala alla dina skulder om hela din inkomst gick till skulden. Det är förstås ovanligt att någon kan använda hela sin lön till att betala bort skulder, men det är ett sätt att mäta hur mycket skuld man har. Finländarnas skuldsättning har ökat de senaste åren och är nu kring 130 pro28

Inspiration & information Läs artikeln ”Spara till en bostad – en euro i taget”: www.martha.fi/vardagskunskap/spara-till-en-bostad-en-euro-i-taget Lyssna på podden ”Bostadsspara, del 1”: www.martha.fi/vardagskunskap/spara-till-en-bostad-en-euro-i-taget Lyssna på podden ”Bostadsspara, del 2”: www.martha.fi/vardagskunskap/spara-till-en-bostad-en-euro-i-taget

cent. Räntorna har varit låga de senaste åren, så för närvarande är det inte ett stort problem, men om eller när räntorna börjar stiga kan allt flera få problem att betala sina skulder.

FÖRE KÖPBESLUTET

När du vill köpa en bostad ger du ett bud, som försäljarna kan antingen acceptera eller förkasta. I budet kan också ingå villkor, som när du ska få tillträde till bostaden eller om lösöre ingår. Kom ihåg att ha ett lönelöfte från din bank innan du budar. Budet är bindande, och sanktioner tillämpas om du trots givet bud inte vill eller kan köpa bostaden.

Budgivningen kanske rör sig inom ett spann på tiotusentals euro. Då är det lätt att förlora proportionerna. Ett hem är också något personligt, du kanske blir förtjust i en bostad och då handlar det inte längre om pengar, utan om hela din framtid. När säljaren ger ett högre motbud än väntat är det lätt att acceptera, för du har ju redan i tanken inrett var-

dagsrummet i det framtida hemmet. Vad betyder 10 000 euro i hela den här affären när det ändå handlar om så mycket pengar? I det skedet funderar du kanske inte på hur mycket du måste amortera för att betala 10 000 euro extra i lån när du ändå ska amortera i 20 till 25 år.

Då är det bra att ta fram miniräknaren och konstatera att med en lånetid på 20 år betyder 10 000 euro mera i lån att du binder dig till att betala cirka 40 euro plus ränta extra i månaden, utöver den normala amorteringen. Låter inte 40 euro i månaden så farligt? Tänk det i stället som att du avstår från en semesterresa varje år. I normala fall vet du att 10 000 euro är mycket pengar, men när du köper ett hem är det lätt att förlora sinnet för proportionerna.

Källor: Statistikcentralen – boende, Statistikcentralen – inkomster och konsumtion, Finlands Bank, Statskontoret – finansierings- och lånetjänster, olika bankers infomaterial kring bostadslån Fisken i fokus 2/20

9 tips inför bostadsköpet Gör en budget: Speciellt om dina bostadskostnader blir högre i början av lånetiden är det viktigt att prova på om du kan leva enligt den nya ekonomiska situationen.

Följ med bostadsmarknaden: Jämför kvadratmeterpriser, gå på visningar och ställ frågor.

Bekanta dig med begrepp och vad de innebär för en bostad: Hur mycket kostar en rörsanering? Hur ofta renoveras tak och vad kostar det? Hur värms huset upp och vad kostar det på årsnivå?

Så förbereder du dig inför låneförhandlingen Förbered dig genom att göra en budget för din ekonomi där lånet är beaktat, var beredd också på en räntehöjning Ta med dokumentation över dina inkomster och anställningsförhållanden Oavsett vad du vill låna pengar för: bostad, renovering eller bil, lönar det sig att ta reda på prisnivån genom att ha koll på marknaden och välja ut intressanta objekt eller be om offert Ha koll på rådande marknadsnivån för marginalränta Be om låneoffert från åtminstone tre olika banker

Bekanta dig med potentiella bostäder: Hurudana renoveringar har gjorts?

Vem sitter i styrelsen? Hurudana långsiktiga planer finns för bolaget? Kommer det att ske förändringar i området inom de närmsta åren (nya vägar, husbyggen som skymmer utsikten etc.)?

Hurudana kostnader kommer det att uppstå när du köper bostaden? Bekanta dig med skatter och avgifter.

Fundera igenom det juridiska och ta reda på hur en budgivning går till.

Be om låneoffert från några olika banker.

Läs igenom bankernas erbjudande om olika ränteskydd och låneskydd och fundera på om de är aktuella för din livssituation eller om du föredrar att skydda dig genom eget sparande eller försäkringar

Om du köper en aktiebolagslägenhet kan du ringa till husbolagets styrelseordförande eller disponent om du har frågor gällande bolagets ekonomi.

För bostadslån finns det tre olika sätt att amortera: annuitet, jämn rat och jämn amortering. Bekanta dig med dem.

Gör en konditionsgranskning av fastigheten innan du ger ett bud.

Fisken i fokus 2/20

29

Krisberedskap

Så brandsäkrar du hemmet – brandinspektören tipsar!

En god nyhet är att allt färre dör i bostadsbränder i Finland. En dålig nyhet är att alltför många hushåll fortfarande saknar brandvarnare.

Text och foto Maria Wasström

I

fjol omkom sammanlagt 49 personer till följd av bränder i Finland. Det är ungefär hälften så många som för tio år sedan, minskningen antas bero på att lagstiftningen har skärpts i frågan om både brandvarnare och självslocknande cigaretter. Den största enskilda boven är fortfarande cigaretten. Men förutom att fimpa för gott, finns det mycket vi kan göra för att undvika och stoppa bränder i hemmet.

– A och O för brandsäkerheten i hemmet är att brandvarnarna är i skick, säger brandinspektör Rasmus Fredriksson på Västra Nylands räddningsverk.

Lilla checklistan Brandvarnare: Se till att brandvarnarna är placerade på lämpliga platser och har fungerande batterier.

Utrymning: Se till att du kan ta dig ut ur huset om det börjar brinna.

Släckningsutrustning: Ombesörj att alla i hushållet känner till var eventuella släckningsfiltar och handbrandsläckare är placerade.

Förebyggande brandskydd: Tänk efter och identifiera de brandrisker som finns i just ditt hem.

I VARJE SOVRUM

En brandvarnare räcker för en 60 kvadratmeter stor yta. Är ytan större behövs fler brandvarnare. Det är bra att placera en brandvarnare i varje sovrum. I ett flervåningshus ska det finnas brandvarnare på varje våning. Fredriksson påminner också om att en brandvarnare inte håller i evighet även om man byter batterier regelbundet. Brandvarnarnas livslängd är 7–10 år och därefter borde de bytas ut för att brandskyddet ska vara optimalt.

– Helst ska man inte heller vänta med att byta batterier tills brandvarnaren börjar pipa. Man kan göra det till en vana att byta batterierna en viss dag en gång om året, till exempel på 112-dagen, tipsar Fredriksson.

Brandvarnaren ska helst placeras i taket mitt i rummet och inte intill en dörrpost eller nära väggen.

– Placeringen är viktig, eftersom varje sekund är avgörande om det uppstår en brand, säger Fredriksson.

Den som har en eldstad kan med fördel skaffa sig en osvarnare, även om de inte är lagstadgade som brandvarnarna.

30

Osvarnarna identifierar kolmonoxid som uppstår om man av misstag stängt spjället till öppna spisen för tidigt.

FRIA UTGÅNGAR

När du vet att du har brandvarnarna i skick, kan du börja fundera på nästa sak: utrymningen av lägenheten eller huset.

– Gå igenom bostaden och fundera på vilka möjligheter du har att ta dig ut ifall av en brand. Se till att utgångarna är fria och att det tryggt och snabbt går att ta sig ut från samtliga våningar. En räddningsstege på utsidan av huset behövs om huset är högt.

Ett tips som Fredriksson ger är att se till att det finns fasta handtag i de fönster som kan fungera som reservutgång om den egentliga utgången inte går att använda. Det är svårare än man tror att söndra ett fönster i ett modernt hus med värmeisolerande fönster.

– Man får jobba ganska rejält för att slå sönder ett sådant fönster, och dessutom finns det risk att man skadar sig, säger Fredriksson.

Går det så illa att en brand bryter ut ska både du och dina familjemedlemmar vara förberedda. Ingen börjar läsa instruktioner när läget är kaotisk och det handlar om sekunder. Därför är det viktigt att alla som bor i hushållet känner till vad som gäller vid brand.

Släckningsutrustningen kan bestå av släckningsfiltar och gärna också handbrandsläckare. Om hemmet är utrustat med oljeeldningsanläggning är brandsläckaren obligatorisk och ska granskas vartannat år. Släckningsfilten är bra att placera i köket på en synlig plats. Det är till exempel inte helt ovanligt att matolja som hettats upp för mycket fattar eld.

– Ifall en kastrull börjar brinna på spisen kan man kväva elden med släckningsfilten. Stäng av spisplattan och fläkten och låt kastrullen svalna på spisen utan att lyfta bort släckningsfilten. Kontakta sedan alltid räddningsverket genom att ringa 112, säger Fredriksson.

BRINNANDE ELEKTRONIK

Antalet elektroniska apparater tenderar att öka i våra hushåll och också de utgör en brandrisk. Laddningsbara batterier kan överhettas och i värsta fall fatta eld. Om läsplattan, telefonen eller någon annan elektronisk apparat får kortslutning och börjar ryka, gör du klokast i att vira in den i en släckningsfilt och föra ut paketet på gården. Brinnande elektronik tenderar att vara svårsläckt och kräver ofta nedkylning.

– För att spara på telefonens livslängd och minska på brandrisken ska du undvika att ladda den under natten, uppmanar Fredriksson.

Han tillägger att vanliga elapparater är konstruerade så att de inte ska överFisken i fokus 2/20

Krisberedskap

Så hanterar du brandsläckaren Dra loss säkringen.

Rikta munstycket mot lågornas bas.

Tryck ned handtaget och släck elden med svepande rörelser.

Fisken i fokusr 2/20

31

“D

Krisberedskap

PR

TEX TEK SU

hettas, men all elektronik fungerar dessvärre inte klanderfritt.

– Om du har en elpryl som inte fungerar som den ska, är det bäst att låta reparera den eller köpa en ny.

Som i många andra frågor ska man låta det sunda förnuftet råda när det gäller brandsäkerheten. Ge akt på levande ljus och eldstäder, se till att sotningen är skött och undvik att lämna diskmaskinen och tvättmaskinen oövervakad vid användning. Torka aldrig tvätt i bastun.

Ett städat hem utgör en mindre brandrisk än ett dammigt och överbelamrat dito. Kom ihåg att regelbundet avlägsna damm och smuts bakom kylar och frysar.

Avfrosta dem regelbundet för att undvika onödig belastning av kompressorerna. ÖVA MED HANDBRANDSLÄCKARE

Räddningsverk och frivilliga brandkårer ordnar regelbundet olika jippon och tillställningar där du kan pröva på att använda en handbrandsläckare. Fredriksson råder alla att passa på att öva sig när tillfället ges.

– När det brinner är det för sent att börja fundera på hur handbrandsläckaren 32

fungerar, säger han och förevisar själv en släckningssituation.

Fredriksson gör sig klar ett stycke ifrån eldhärden. Han drar ut säkringen, tar släckaren och slangen i var sin hand och närmar sig elden, men går inte för nära.

Slangen håller han i ett stadigt grepp nära munstycket. Sedan trycker han ner handtaget och riktar strålen mot roten av lågorna. Den lilla elden släcks omedelbart och Fredriksson släpper upp avtryckaren för att inte använda upp brandsläckarens hela innehåll på en gång.

– Det är viktigt att arbeta kontrollerat och inte tömma hela släckaren på en gång ifall lågorna blossar upp på nytt.

Det finns en begränsad mängd släckningsmedel i släckaren, och vill det sig illa kan det ta slut innan den ovana har fått strålen rätt riktad.

Grundprincipen är densamma för alla handbrandsläckare. De är inte svåra att använda, men förutsätter att man har bekantat sig med dem innan.

IDENTIFIERA RISKERNA

Det sägs att den bästa olyckan är den som aldrig inträffar, detsamma gäller

för brandsäkerhet. Att identifiera risker och förebygga bränder är därför helt avgörande.

– Tänk i förväg igenom ditt hem och lokalisera de risker som finns och åtgärda dem om möjligt, uppmanar Fredriksson.

Om olyckan ändå är framme ska du ringa nödcentralen på numret 112, gärna genom 112-appen som kan laddas ner på en smarttelefon. Då förmedlas din exakta position automatiskt till nödcentralen.

Om du har en smarttelefon och ännu inte har laddat ner 112 Suomi-appen, gör det gärna så fort som möjligt. Knappa färdigt in ditt eget telefonnummer i appen, så att den är klar att användas direkt vid ett eventuellt nödfall.

Om olyckan är framme Ring nödnumret 112, gärna via 112 Suomi-appen som meddelar din position direkt till nödcentralen.

Fisken i fokus 2/20

“Det finns inga motgångar, bara möjligheter”

AV ANDREAS WESTERBERG

PREMIÄR:12.09.2020 TEXTAD FÖRESTÄLLNING TEKSTITETTY SUOMEKSI SUBTITLED IN ENGLISH

BI L

!

3 .

6 1 G A D N Å JE T TSLÄP P M

L O K A L A

Fisken i fokusr 2/20

U P P L E V E L S E R

I

V Ä R L D S K L A S S

33

WWW.WASATEATER.FI

marthainfo

Coronaviruset och marthaverksamheten Spridningen av det nya coronaviruset påverkar också Marthaförbundet, som med omedelbar verkan tillämpar nedanstående anvisningar för att skydda personal, samarbetspartner och kunder från covid-19-smitta.

aktuellt

NYTT HÄFTE: ETT KEMIKALIESMARTH HEM ETT

KEMIKALIESMARTH

HEM

Finlands svenska Marthaförbund rf Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne sr.

HUR SKAPAR MAN ett kemikaliesmarth hem? Bland annat den frågan besvaras i den nya 46-sidiga guiden Ett kemikaliesmarth hem, som med sina tydliga instruktioner och färgglada illustrationer riktar sig Marthaförbundet har beslutat att skju-

GOD HANDHYGIEN

till hela familjen. Alla kan vara

ta upp vårmötet i Nykarleby 25.4, ett

Marthadistrikten, -föreningarna och -kret-

med och ingen förkunskap be-

nytt datum har i skrivande stund ännu inte

sarna avgör ändå själva vilka möten och

hövs. Häftet bjuder på barn-

fastslagits. Marthaförbundet har för egen

evenemang de ordnar eller deltar i. Äldre

vänliga och giftfria pyssel,

del beslutat att undvika utlandsresor och

personer är en riskgrupp för det nya corona-

snabba vardagsrecept samt

begränsa deltagandet i möten och eve-

viruset covid-19. Om möten ordnas uppma-

information om hur man väl-

nemang. Vi följer rekommendationer från

nar Marthaförbundet alla marthor att disku-

jer säkra och giftfria material

myndigheterna och förbereder oss på att

tera vikten av en god handhygien och andra

till hemmet. Det ges ut inom ra-

flytta eller ställa in evenemang om situatio-

åtgärder för att minska smittspridningen.

men för Marthaförbundets pro-

nen så kräver. Vi inhiberar tills vidare våra

Samtidigt är det bra att också tala om

öppna kurser under de närmaste veckorna.

beredskap, www.martha.fi/vardagskun-

nansierats av Brita Maria Ren-

Besök på kanslierna i Helsingfors och Vasa

skap/materialpaket-beredskap-72-h, och

lunds stiftelse.

ska undvikas.

vad som behövs i reservförrådet för att

Häftet finns att avhämta från

klara sig om man blir sjuk, www.martha.

Marthaförbundets huvudkontor

mendation om att alla möten och samman-

fi/vardagskunskap/har-du-ett-reservfor-

i Helsingfors måndag till tors-

komster inom martharörelsen skjuts upp

rad-i-skafferiet. Det är viktigt att påminna

dag klockan 9–12 och från kon-

tills vidare. Även stadgeenliga möten kan

deltagarna om att personer som känner sig

toret i Vasa enligt överenskom-

skjutas upp. Enligt Finlands ledande ex-

sjuka ska stanna hemma för att undvika ris-

melse. OBS! Med förbehåll för

pert på föreningslagen minister Lauri Ta-

ken att smitta andra.

ändringar på grund av situatio-

Marthaförbundet går ut med en rekom-

rasti kan mötet i dylika situationer senareläggas oberoende av vad stadgarna säger.

En försening av årsmötet medför inga sanktioner för föreningen. Föreningsresursen, foreningsresursen.fi/start/, har information om vad föreningar ska tänka på då de flyttar fram eller inhiberar stadgeenliga möten.

34

Håll dig uppdaterad om läget och följ informationen på thl.fi/sv/web/thlfisv (Institutet för hälsa och välfärd) och www.ttl.fi/sv/ (Arbetshälsoinstitutet).

Frågor gällande marthaverksamheten och coronasituationen besvaras av verksamhetsledare Annika Jansson, e-post: annika.jansson@martha.fi, tfn 050 302 3363.

jekt Giftfritt dagis och har fi-

nen med coronaviruset. Meddela gärna dagen innan om du är på kommande på tfn 044 402 6884 eller per e-post till kansliet@martha.fi.

Fisken i fokus 2/20

marthainfo

Marthaförbundet vimlar och minglar i Österbotten Temadagen Martha på väg siktar i år på Vasaregionen.

Möt oss den 19 maj – vi bjuder på intressanta föreläsningar, naturupplevelser, näringsrik marthamat, verkstäder och mycket mer.

aktuellt

Nya medarbetare:

Emilia Nord och Heidi Furu

I MITTEN AV APRIL började Emilia Nord arbeta med ett nytt projekt kring äldre och mat på Marthaförbundet. Syftet med projektet är att väcka matminnen till liv för att öka aptiten och livsglädjen hos äldre, och i förlängningen minska känslan av isolering och ensamhet. Emilia är ekonomie magister och har tidigare bland annat jobbat vid Åbo Akademi och på Svenska Österbottens Ungdomsförbund (SÖU).

MARTHA PÅ VÄG är en årlig satsning där Marthaförbundet besöker en av sina verksamhetsregioner med en dag fullspäckad av martharelaterat program. I år är destinationen Vasaregionen, där vi gör nedslag i åtminstone centrala Vasa, Sundom, Replot, Vörå och Jungsund.

– Avsikten är att sprida det vi är bäst på, vardagskunskap, på ett så brett område som möjligt under en enda dag. Samtidigt är dagen ett ypperligt tillfälle att träffa marthor från hela regionen och Marthaförbundets personal, säger organisationskoordinator Jessica Åhman.

På Loftet i Vasa får du bekanta dig med tillredning av smarthfisk tillsammans med ekologirådgivare Anita Storm och hushållsrådgivare Sandra Mellberg, och på Vasa bibliotek föreläser ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar om privatekonomi.

Under dagen samarbetar vi dessut-

Fisken i fokus 2/20

om med flera olika lokala aktörer och marthaföreningar. Bland annat Replotmarthorna engagerar sig i dagen med en naturstig med marthatouch, stickkafé och tävlingar, och via Yrkesakademin får man träffa internationella studerande. Även i Sundom drar marthor till skogs, och bjuder in till skogsbad och nässelplättstekning på Öjberget.

Vi samarbetar även med andra målgrupper som lokala daghem och skolor samt psykosociala förbundet i Vasa. På Norrvalla i Vörå får studerande bland annat lära sig om Beredskap 72h med Marika Danielsson.

Programmet uppdateras och slås fast med reservation för ändringar orsakade av coronaviruset covid-19. Följ med på sociala medier och på martha.fi – vi ses i Österbotten!

Heidi Furu är t.f. kommunikatör på Marthaförbundet, där hon från mitten av mars vikarierar för Maja-Stina Andersson som är moderskapsledig. Heidi är journalist och har tidigare arbetat för Affärsmagasinet Forum, senast som chefredaktör och före det som redaktionschef och reporter. Heidi har setts i martha-sammanhang förut, under våren 2019 jobbade hon som t.f. redaktionschef på tidskriften Martha.

Text Maja-Stina Andersson Foto Karin Lindroos 35

marthainfo

P å g å n g...

Ordförandes hälsning Vi är i goda händer

Stadgearbete pågår MED UTSIKT ÖVER ett soligt torg känns det som om en årstid blev lite halvvägs denna gång. Vintern kom och gick i väldigt korta ryck, medan hösten tog över fram tills vårljuset bestämt visade på nya tider.

Medan vädret hittade nya vägar har också Marthaförbundet tagit tag i sina stadgar för att utforma dem till att bättre passa framtida utmaningar. Att optimistiskt anta utmaningen att förnya och förenkla stadgar var en förutsättning för att arbetet skulle bli gjort. Att utmaningen som verkade snäll och beskedlig till en början har vuxit och fördjupats till helt nya nivåer, har visat sig vara en ytterst lärorik process. En process som fortgår och som förhoppningsvis ger önskat resultat till Marthaförbundets i dagsläget ajournerade vårmöte i Nykarleby.

Med hjälp av en extremt kunnig jurist rätas frågetecken ut och formuleringar synas i sömmarna för att motsvara lagar, behov och syften för just vår organisation. Mycket arbete läggs ner på att förstå hur A påverkar B, och vad hela ekvationen kommer att betyda i praktiken för oss marthor.

Begrepp som verkade självklara problematiseras och betraktas i ny dager, vilket i sin tur leder till fler frågor och också en hel del svar. De svar som ska synas i de färdiga stadgarna och som alla marthor kommer att ta ställning till.

Tyngdpunkten i arbetet ligger på att det som står i de nya stadgarna ska vara rätt och riktigt, fungera för vår organisation och ge möjligheter inför framtiden. Det är tidskrävande och omfattande, men bäddar för gedigna stadgar som ger tydliga ramar och håller länge.

JAG HADE ÄRAN ATT vara deltagare på försvarskurs nr 233 i egenskap av Marthaförbundets ordförande. I två veckor tills kursen blåstes av hann jag lära mig hur Försvarsmakten, vår statliga förvaltning och våra myndigheter fungerar. Hur de samarbetar sinsemellan och vilken roll frivilligorganisationerna har.

Susanna Landor, chefredaktör för HBL, beskriver (i en krönika publicerad 18.3.2020) hur kursen är uppbyggd kring en övning. Min plats i övningen fanns inom Försvarsmakten. På torsdag eftermiddag fattades beslutet att kurs 233 avbryts. Då började övningen vi ar-

INBETALNINGAR CENTRS MARTA Heidi Furu 50 euro Finlands svenska Marthaförbund, in-

betalning i stället för julkort 300 euro

Helsingfors Svenska Mf med an-

ledning av kretsen Pangbrudarnas 30-årsjubileum 50 euro Under år 2019 samlade marthorna in totalt 6 827,22 euro till förmån för Centrs Marta i Riga.

Esbo Norra Marthakrets 300 euro

ANNA EHRNROOTHS FOND

Nagu Marthaförening rf, julpaket

Bemböle Mkr med anledning av Anne

148,75 euro

Blomqvist 60 år 50 euro

Esbo Marthaförening rf 2 000 euro

Bemböle Mkr med anledning av Har-

Åbo svenska Mf 200 euro

riet Lindroth-Niskanen 70 år 50 euro

Ingrid Svanfeldt 200 euro

Sydösterbottens Md med anledning

Ekenäs Mf 120 år 50 euro Evitskog Mk 50 euro Sonja Johansson med anledning av

Mk Pangbrudarnas 30-årsjubileum 50 euro Åbo svenska Mf, Houtskärs Mf gratu-

36

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

Vestervik Marthakrets 100 euro

Västra Nylands Md med anledning av

Jessica Åhman, organisationskoordinator

betade med skrämmande mycket likna verkligheten utanför. Vi i vår tur hann inte heller ta i bruk Beredskapslagen, men nära var det. Jag är djupt imponerad över hur vårt samhälle är uppbyggt för att hantera en kris. Vi är i goda händer.

Som en aktör inom tredje sektorn fokuserar Marthaförbundet på att stöda oss alla i en vardag som inte liknar den vi är vana vid. På martha.fi har vi till exempel samlat svaren på de vanligaste frågorna vi får, enkla recept på såväl påsk- som vardagsmat samt information och länkar som du kan ha nytta av – och så ger vi förstås tips på roliga påskpyssel för hela familjen. Under extraordinära tider är det särskilt viktigt att värna om varandra. En fin påskhelg präglad av omsorg och värme önskar vi er alla!

leras på 110-årsdagen 50 euro

av Marja-Liisa Hohenthals 85-årsdag 50 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Fisken i fokus 2/20

marthainfo

Fisken i fokusr 2/20

37

Fiskdelikatesserna till ett lyckat påskbord från SALUHALLEN såklart!

Vasa Saluhall, Vasaesplanaden 18, tel. 010 229 2444

Annonsera i Martha och nå ut till 10 000 marthor!

Kontakta Jonny Åstrand, tfn 06 347 1017, cjcenter@malax.fi, och boka en annons redan i dag!

Öppet : vard.9-17, lörd. 9-13

Butiken fylld med VÅRNYHETER !

Välkommen !

En självklarhet på påskbordet!

Plock bland kommentarerna om Martha nr 1/2020:

Vad tycker du om Martha nr 2/2020?

Vad tycker du om det här numret av tidningen?

”Det bästa i Martha 1/2020, TACK, är intervjun med förbundsordföranden Andrea Hasselblatt. Hennes syn på den utveckling förbundet behöver för att det värdefulla arbetet ska kunna fortsätta attrahera och få med unga är VIKTIG, för medborgare och för hela samhället.”

Vad vill du läsa om i tidskriften Martha?

Andra hälsningar till redaktionen

Namn

”Tack för en fin tidning och god fortsättning!”

Näradress Postnummer och postadress Klipp ut kupongen och posta den till oss – portot är redan betalt! Du kan också mejla oss till marthabladet@martha.fi eller sända oss ett postkort till adressen Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors. Vi lottar ut tre skärbräden designade av Johanna Högväg bland de inkomna svaren.

Finlands svenska Marthaförbund rf Kod: 5016383 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE

Martha betalar portot

”Martha nr 1/2020 är mycket bra och man lär sig många bra saker. I fortsättningen är det viktigt med bra och tydlig information om organisationen då det blir stora förändringar.” ”Tack för en bra tidning med massa intressanta artiklar.” ”En god pärmbild. Sidorna 20–22 om plast var nyttiga och inspirerande. Otroligt trevligt med en egen Marthastuga i Svartå! En handarbetssida med stick-, virk- och andra mönster önskas, tack.” ”Ni är så fantastiska, en mycket fin tidning!” ”Mycket läsbart.”

38

Fisken i fokus 2/20

Ängskalkon

kons Utan er medvingsel

50 nt ce pro är b

Har du smakat på våra ekologiska sylter, fråga efter i din butik! www.granholms.fi

Ny fiskbutik i Närpes!

Stort urval lokal fisk, Sundomrökt fisk, lax, torsk, sill, fiskprodukter och skaldjur!

Butiken öppen 10-18 Torsdag & Fredag Nämpnäsvägen 142 64510 Nämpnäs info@polarfile.fi @polarfile

RÖKT INHEMSKT LAMM TILL PÅSK ! k s å p g i l k a Sm

Oravais Rökeri Ab Fisken i fokus 2/20

Besöksadress/butik: Ånäsvägen 9, Oravais • 06-356 0770 el. 040-749 6699 • www.oravaisrokeri.fi • info@oravaisrokeri.fi 39

aktiva marthor

RUTH MARTHAFÖRENING INSPIRERAR TILL HÅLLBARHET OCH GEMENSKAP

ÅRET MED MALAX MITTEMELLAN MARTHORNA UNDER ÅRET blir det vanliga kaffeträffar

RUTH MARTHAFÖRENING startade sin

verksamhet år 2018 och har sitt verksamhetsområde i Korsholm och Vasa. Sedan starten har föreningen varit mycket aktiv och ordnat såväl stora evenemang för allmänheten som mindre evenemang för föreningens trettio medlemmar. I år är ledorden hållbarhet och gemenskap. Vi kommer att arbeta kring spännande teman som bland annat skapande kvinna, äta ute, lokala resurser samt ekonomi och hälsa.

Vi inledde året med en klädbytardag på Korsholms vuxeninstitut. Evenemanget var öppet för allmänheten och drog närmare hundra deltagare.

Förutom att de flesta hittade “nya”

KOSKEBY MARTHAKRETS GJORDE VÄLGÖRANDE AKTIVITETSKUDDAR MARTHORNA FRÅN Koskeby marthakrets

fick i fjol en utmaning att göra uppgifter som kunde sysselsätta de boende på demenshemmet Rosengården. Marthorna använde sig av begagnade kuddar på vilka de virkade, flätade och snurrade band som syddes fast på kuddarna. Aktivitetskuddarna uppskattades av klienterna som kan sysselsätta sig med att fläta, snurra eller binda banden på olika sätt.

plagg att ta med sig hem, fick deltagarna också lyssna till en inspirerande föreläsning om köpstopp som hölls av författaren och bloggaren Maria Österåker. Klädbytardagen blev ett lyckat evenemang och det var många som gick hem med nya perspektiv på konsumtionsvanor och hållbarhet.

På internationella kvinnodagen 8.3 höll vi en kvinnodagsbrunch och framför oss har vi ett spännande föreningsår med många roliga programpunkter, såsom våra månatliga kaffeträffar, en restaurangdag och ett eko-spa.

Text Jessica Örn-Esselström Foto Mia Kamila, Petronella Bergfors

nästan varje månad, varvat med föreläsningar om bland annat självhushållning samt kroppens signaler och hormoner.

Undergruppen ”sy- och stickjunta” träffas varannan vecka.

I maj planerar vi städtalko vid Malakta, då hjälper vi till med sådant som behöver göras både ute och inne. I maj har vi även vår traditionsenliga vin- och ostkväll.

Ett större offentligt evenemang väntas i oktober, det ska handla om mat och ska ge inspiration, ny kunskap, nya recept, samvaro och en känsla av gemenskap till deltagarna.

Text Jenni Broo Foto Sara Snickars Malax Mittemellan Marthorna har för tillfället sammanlagt 80 medlemmar.

HANDARBETSTRÄFF MED NYA NAGUBOR

PARGASMARTHOR PÅ SYRNINGSKURS

Marthorna i Nagu har bjudit in nya Nagubor och andra intresserade till en handarbetsträff.

Vi syr hundar för projekt ”Liv” och stickar sjalar till äldre på Grannas serviceboende. På bilden Irmeli, Merja, Christel, Jewareh, Najlaa, Ulla, Inger, Mikaela, Birgitta och Lotta.

Marthorna i Mälö-Fallböle marthakrets i Pargas har gått på kurs och lärt sig syra grönsaker.

De har i sin tur fört kunskapen vidare till andra marthor. Fr.v. Stina Rosqvist-Johansson, Gunnevi Malm, Tea Sundén och Maria Kukkonen.

Bildtext Christel Lindqvist Foto Gerd Peters

Bildtext Gun-Britt Forsblom

Text Solveig Nykvist Foto Gunilla Nyman

Från vänster i bakre raden Gretel Nyman, Gun Häggman, Lisen Häggman, Christina Grannas och Gunvor Smeds. I främre raden Rosita Mannil och Agnes Eriksson. Sittande Margit Grind.

40

Fisken i fokus 2/20

aktiva marthor

HOUTSKÄRS MARTHAFÖRENING JUBILERADE MED RAPP REVY OCH FESTLIG TÅRTA LÖRDAG 25.1 firade Houtskärs

Marthaförening sitt 100-årsjubileum med en stor fest på Vesterlid i Näsby. Kvällen inleddes med mingel, lotteri och Marthas festdrink innan Houtskärs marthaförenings ordförande Anja Karlgren hälsade de sammanlagt 80 glada festdeltagarna välkomna.

Under kvällen avnjöts en god tre rätters middag: kryddig toAllsång under ledning av Cecilia Rehn med Stefan Karlgren på gitarr. matsoppa med bröd, mustig nötköttsgryta med ugnsrostade Kvällens höjdpunkt var ett överraskrotsaker och potatis samt tre sorters kaningsprogram, ett mycket uppskattat inkor och jubileumstårta. Det var Hyppeis slag ur en äldre Houtskärsrevy, som framvärdshus som skötte serveringen och defördes av Leif Biström, Kristian Engsjö, ras kock Sabina Fagerlund hade tillrett Fabian Karlgren och Olof Lindholm med läckerheterna. hjälp av Jan Törnqvist och Cecilia Rehn.

Aftonen bjöd på ett underhållande festDet fanns även en utställning med olika tal av Siv Fagerlund från Björkö i Houtskär. marthaföremål som till exempel kokböckDet sjöngs allsång under Cecilia Rehns er, vaser, smycken, lite historik, handarbeledning och Korpo-, Nagu- samt Pargasten och många vackra ranor av Rode Lunmarthorna uppvaktade den jubilerande dell. föreningen med fina gåvor. Iniö- och Åbomarthorna skickade hälsningar och gåvor.

Text Anja Karlgren Petra Öhman från Folkhälsan höll ett perFoto Katja Lundström sonligt tal. Janette Lagerroos, tf. kaplan Houtskärsmarthorna vill rikta ett stort tack och präst i Houtskär, representerade förtill Houtskärs Aktiastiftelse sr med vars samlingen och höll även hon ett tankeväckstöd festen kunde förverkligas. ande tal.

möjliggör att fler marthor kan komma med på de evenemang som ordnas. Carita Rothberg fick ta emot stora silvermärket för aktivt deltagande i styrelsen under flera år samt för sitt starka engagemang i föreningens olika aktiviteter.

Text Eivor Eriksson, sekreterare

Text Mona Svartström

I SAMBAND MED Mariehamns Martha-

Fisken i fokus 2/20

SJUNDEÅ MELLERSTA Martha-

krets har åter arrangerat en välbesökt temautställning i Marthabo i Sjundeå kby på Sjundeådagen.

I år, då Sjundeås egen bysömmerska Thyra Dannberg skulle ha fyllt 100 år om hon ännu hade levat, hade kretsen valt att ställa ut kläder som hon sydde på 1950–1990-talet.

Thyra Dannberg, f. Höman, föddes på Träskkulla gård i Sjundeå kby och gick i Fredriksbergs skola.

Sin yrkesutbildning fick hon i Helsingfors, men flyttade sedermera tillbaka till Sjundeå, där hon bodde fram till sin död år 2008.

Redan före krigen började hon sy för släkt och vänner. Så småningom utökades hennes kundkrets allt mer. Thyra var alltid glad och möjlig, ingenting var för svårt för henne. Hon sydde allt från arbetskläder till barn- och festkläder, och flera av hennes festklänningar har setts på självständighetsbalerna på Slottet.

På årets utställning kunde man se tiotals klänningar, kavajer och toppar med mera. Till och med en folkdräkt som Thyra sydde. Materialen i klädesplaggen varierade från bomull och siden till glittrande tyger. Utställt fanns också en gammal trampsymaskin samt gamla mönster och sömmersketillbehör som gav en mångsidig bild av bysömmerskans vardag.

Marthakretsen tackar alla som bidragit till utställningen samt Rosa Andberg, som kom på idén, och Ann Jonasson som än en gång hade satt ihop en fungerande helhet.

UTDELNING AV FÖRTJÄNSTTECKEN I MARIEHAMN förenings årsmöte i februari delades utmärkelser ut till fyra av våra medlemmar, av vilka tre har passerat den hedervärda åldern av 90 år, och som alla fortfarande tar del av aktiviteterna i föreningen.

Lilla guldmärket tilldelades Ulla Wikström för mångårigt engagemang i föreningen, bland annat som viceordförande, sekreterare, suppleant i styrelsen och som revisor under ett flertal år, samt Ann-Britt Ackrén för mångårigt engagemang i föreningen, bland annat som sekreterare under 13 år och som skribent för föreningens 90- och 100-årshistoriker.

Stora silvermärket tilldelades Inga Nyman för aktivt deltagande i föreningens välgörenhetsarbete samt för att hon ställer upp som chaufför och

MARTHAUTSTÄLLNING MED KLÄDER FRÅN SVUNNA TIDER

41

eftertanken

Lösning till korsord 6/2019 D

LUNTA OCH TRÄD KROPP

Terese Bast

F

En medveten köttätares bekännelser JAG VAR SEX ÅR när jag lärde mig rensa fisk. En familjevän som var fis-

kare använde knappt kniven, bara tryckte ner tummen i gälarna, rev ut inälvorna. Nästa. En fabrik.

När jag rensade tycktes kniven alltid vara lite för trubbig. Solbrända barnhänder höll tag om fisken, den hade dödsryckningar och jag bad min syster intyga att den faktiskt var död. Hon suckade och slog knivskaftet i fiskens huvud igen. Det var alltid min syster som tog hand om dödandet innan jag rensade. Jag kunde aldrig döda fisken.

Jag har aldrig dödat ett djur, men det händer ändå att jag äter kött.

Ibland. Jag äter främst en vegansk kost och gör undantag, ibland. Jag älskar ju lax i teriyakisås.

I det svenska tv-programmet Farmen måste deltagarna vara med i slakten av grisar och höns för att få äta kött. Varje säsong är det samma sak – någon avstår från att delta och får fortsätta äta potatis, någon konstaterar att det är bra att se hur det går till, att det finns ansträngning och lidande bakom den där biffen. Och efteråt är de berättigade att äta kött.

För nu vet de hur det går till. Är det alltså medvetenhet om processen som berättigar köttkonsumtion?

Eller att man på andra områden i sitt liv gör medvetna, klimatsmarta val?

I Farmens ögon är jag inte berättigad att äta kött. Inte i mina egna heller. Möjligen fisk.

Jag tänker på den där fisken ibland, som jag pressade ner mot bryggan, siktade mellan ögonen, hade bestämt mig; nu händer det, jag ska döda den. Men det gick inte.

Jag äter ändå min lax i teriyakisås. Ibland.

D P

SKÖN- SYDKORSKOGSHETS- EANSKT BILGUD MEDEL MÄRKE

ÖGONBLICK SPRICKA I ISEN

S E K U N D G A M E

TBESMITTOTIDER

M

NÄST BÄST GNUTTA

PARTI

S

B Ö N E M A T T A

Ä R T G R Ö N MONOLOG

Y

SMÅ SANDALER

T A L

SJUNGS ENSAM

E

PÅ SUPER SKOPJE- I ALPIN BIL BACKE ÄR ÄVEN SOMMAREN KORN

G

TEXTMEDDELANDE

LOCKAR MÅNGA KONSUMENTER GRÖN NATTVARDSKALK

PREDIKA

M

KLINKA OCH SINT

HÖGSTA PUNKT

BRANDBOMB SOLGUD

EINDHOVENKLUBB

S

VIKTIG FÖRSÄNDELSE SLÖ

B A N A L A

LUFTVÄRN

L V

OKEJ

42

Y A

E D

OXUDDE 1129

PRILLIG OCH KNÄPP

V R E D DYNASTI UTSLAG

M I

K R Ö N A S S BETE FOTBOLLSGRIP

VIGG

T A

J A O R D

Vinnare 6/2019

BLAND DEM SOM SÄNT in rätta lösningar till

korsordet i Martha nummer 6/2019 gynnade Fru Fortuna denna gång Ulla Lindblom, Söderkulla, Sol-Britt Sundell, Godby, samt Tuula och Anders Knip, Kvevlax. Korsordspriset, ett skärbräde, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkom-

mer 27.5.2020. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 15.4.2020 till marthabladet@martha.fi.

Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51

REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071

Nästa nummer av Martha utkommer 28.5.

YSTADS ALLEHANDA EJ UPP

N A T U R G A S T O M T E N

Skribenten är litteraturkritiker, frilansskribent och informatör på Helsingfors svenska Marthaförening. Hon tycker om noveller, yoga och långsamma söndagar.

Enkel och snabb sommarmat Bjud på en kopp te Är det skillnad på salt och salt?

Grunderna i hobbyodling Är du rustad för cyberavbrott?

ALERTA

N A P A L M

ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363

I NUMMER 3 KAN DU LÄSA OM ...

KRAFTORD

I K E A N Y

Ö

M Y G G S Ä S O N G

B A R N S K O R R I

S M S

MALIN ÖHMAN

i nästa nummer ...

HÄNKEL MORALFÖREDÖME

A N D R

F A U N

STYCKE FÖR EGEN ANDAKT

ÄGAN FÖR BRÄNSLEUTVINNING TRIVIALA

D I G

KONDOREN

S J U D

SÄDTORKEN

DU BEGÄRAN

I N J U L S T Ä M N I N G JUNGFRUN

O

E L O G E N

SMÅKOKAR

NYANS

HÖGRE KLAGA PÅ MAKTEN SAMS

SUPERLATIVET

R Å K

BÄR BUSHEN ASARS DEEP PURPLE NAMN MYSTE

B

EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 LJÖMÄRKT

MI ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2020 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Fisken i fokus 2/20

TILLVERKNING PÅ PLÅT SERVITRIS TON 4 FÖRR

Bild: 5x8 rutor 1076_92-15_ 20140324-5

ARTIKEL VURM FÖR DET SOCIALA

TÄTT BUSKAGE

OMGIVNING VIRUSSJUKDOM

FLYTER STILLA

HIMMELSKT VÄSEN

CIVILSTÅND

VATTEN POLEMIK

DESIGNA EN STEWART

ISRAELSTAD PLATS FÖR STENSTADEN

UTÖVADES PÅ FÄLT

HALVÖ OFTA MED ACK

LÅNG TID BRUKA

DOSSIER KONFI-

SEPA- SKATION RERAT SYNERNA

LYSTE RIDÅ FÖR STORSTARKT KATTEN

COACH

STOPPATS OM

SOLDATÄMNE

OVULUMENS BESVÄRADE DÄCKAD KANOT

ANTILOP PANNA FÖR PLÄTT

ÖVERSIKT

FOR

LANDSKAP HALT AV GULD

FINT HÅR

FLITIG BLOMMA VASSBÅT SANKT KORT VILL VÄNNER

FALL PÅ USAGRÄNS

SÅDAN MIL ÄR 5 280 FOT

RYSK TVKANAL HAR KÄNT TORN

SNÄRTEN GRANSKAR I RUTAN

PÅ HAAGÅK

KLUMP PÅ PIZZERIAN

FRAKTADE FÖRR BIT AV PROJEKT

HÄTTA ÄTIT VÅRDS- TILL LÖST SIST

OXUDDE 1076

TYCKS

Korsordet 2/2020

Fina fisken har inspirerat vår korsordsmakare Tommy Öberg till ett saltstänkt korsord. Du som klarat av att lösa det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 5.8.2020. Vi lottar ut tre brickor bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 2”. Lycka till!

NAMN: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Fisken i fokus 2/20

43

Personalen på Marthaförbundet

Du kan kontakta oss på många olika sätt.

Förbundets kansli i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Heidi Furu, t.f. kommunikatör, 050 361 6081 Sandra Mellberg hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Mia-Maja Wägar projektledare Hantera vardagen, ekonomirådgivare, 043 820 0073 Marina Nygård projektledare En euro i taget, ekonomirådgivare, 044 491 9304 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609

Sofia Grynngärds projektledare för Giftfritt dagis!

050 517 2958 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala projektkoordinator Giftfritt dagis, 050 911 2050 Emilia Nord projektledare för Den gemensamma måltiden – matlust!

044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Ida Haapamäki projektkoordinator, 044 749 9293 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.