Martha nr 3/20

S m a r t h a s m a k e r 3 /2 0 R E L AT I O N E R MILJÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

HÄLSNINGAR FRÅN TEHIMLEN / SNABBA SOMMARKÖKET / LILLA SALTGUIDEN / HOBBYODLARENS HEMLIGHETER / MINIMALISTENS ORDNINGSTIPS

ledaren

från redaktionen

Marthornas styrka framhävs i kristider ”K an vi tala om något annat än coronan?” Frågan som ställdes av en familjemedlem fick mig att stanna upp. Världen som vi känner den har förändrats, och trots att vi vet att det är tillfälligt, känns det inte så. Tanken på att saker från och med nu, kanske för gott, blir annorlunda känns både svindlande och skrämmande.

Mitt i krisen kan det kännas svårt att tänka på vad som kommer efteråt. Kommer vi att förändra vårt beteende? Kommer vardagen som vi saknat så mycket att lika snabbt bli en självklarhet, lika fort som den togs ifrån oss? Eller har vi alla en möjlighet att genom krisen lära oss nytt och forma oss en ny värdegrund?

För Marthaförbundet har coronakrisen betytt framför allt två saker. För det första har vår roll som en pålitlig aktör förstärkts. Vårt långvariga arbete med olika beredskapsfrågor och vår vardagskunskap har haft en stor efterfrågan i medierna. Till exempel publicerade HBL en av våra veckomenyer för att åskådliggöra hur man kan planera måltider då alla äter hemma. Svenska Yle anlitade oss för att höra hur man ekonomiskt kan hantera läget vid en permittering.

Andra frågor har handlat om hur länge maten håller samt om beredskapen och hemförrådet. Ett annat bevis på den stora efterfrågan på våra tjänster är det rekordstora antalet besökare som vi ser på vår webbplats.

För det andra har krisen betytt att många av våra verksamhetsformer har bytt skepnad. De fysiska kurserna och sammankomsterna har skjutits på framtiden. I stället har vår digitala verksamhet tagit stora kliv framåt. Våra rådgivare har börjat hålla digitala föreläsningar för våra föreningar och produktionen av videofilmer har ökat markant. Vi har också ordnat allmänna digitala föreläsningar för första gången i vår historia. Krisen har visat att Marthaförbundet är så mycket mer än enbart sociala sammankomster. Men visst saknar vi säkert alla den klassiska marthagemenskapen. Åtminstone jag skulle just nu vilja dela alla tankar och funderingar med er över en kopp gott kaffe!

Samtidigt pågår också förberedelserna för livet efter krisen. Vi vet av erfarenhet att många grupper far illa både under och efter en omvälvande kris. Att reparera skadorna efter 1990-talets depression tog många år för oss aktörer inom tredje sektorn. Ett undantag kan leda till svåra tider i många hem, med alkoholmissbruk, våld, ekonomiska problem och ensamhet som följd. Klyftorna i samhället tenderar också att bli djupare efter en kris. För att motarbeta detta har Marthaförbundet ett stort arbete framför sig efter coronakrisen. ”Kan vi tala om något annat än coronan?” Frågan klingar fortfarande i mina öron när jag gräver händerna ner i myllan för att plantera och så. Jag tänker på det faktum att begreppet självförsörjande har fått helt nya dimensioner. Jag tänker också på hur mycket empati, socialt ansvar och hänsyn jag har sett bland mina medmänniskor. Jag hoppas innerligt att det är dessa saker vi tar med oss när vi en dag talar mindre om själva coronan.

Jag önskar alla marthor en frisk och riktigt god sommar!

Andrea Hasselblatt, förbundsordförande

2

VI UPPLEVER EN HISTORISK VÅR. Sällan har så mycket förändrats på så kort tid för så många.

Samtidigt har historien visat att stora prövningar också för med sig konstruktiva lösningar. Det är när vi tänjer på gränserna och tänker i nya banor som drömmar föds. Många upplever just nu såväl utmaningar som fördelar med den nya vardagen, med potential för en förändrad syn på såväl livsstil som konsumtion.

En längtan efter att få sätta sig in i teets underbara värld fick marthan Annika Knekt-Ahtinen att förverkliga en personlig dröm. På sidorna 4–6 berättar hon om sin utbildning till tesommelier och bjuder på sina bästa tetips.

Det finns många små saker att förgylla vardagen med, och en kopp te hör definitivt till dem, menar Knekt-Ahtinen.

Allt fler drömmer om att gräva i trädgården och odla egna grönsaker. Marthaförbundets projektanställda Sofia Grynngärds älskar att odla grönsaker för husbehov. På sidorna 8–11 delar hon med sig av sina smartha tips och värdefulla erfarenheter för hela odlingssäsongen.

En färsk undersökning visar att olika slags bedrägerier på nätet har ökat under coronapandemin. Bläddra dig fram till sidan 26, där presenterar vi några av fallgroparna och tipsar om hur du bäst kan undvika dem.

Tack alla ni som läser Martha för en fin tidningsvår tillsammans! Fortsätt gärna att höra av er med tankar och idéer till: marthabladet@martha.fi.

Skön lässommar!

Mikaela Groop, redaktionschef

Smartha smaker 3/20

innehåll 4

8

12

Gott te ger guldkant i vardagen Att avnjuta te är både avkopplande och uppfriskande. Tesommelieren Annika Knekt-Ahtinen börjar sin dag med att dricka darjeeling från Indien och fortsätter med oolong eller grönt te – ända in på kvällen.

8

Ett år med gröna fingrar Intresset för trädgård och odling bara växer. Marthaförbundets projektanställda Sofia Grynngärds delar med sig av sina bästa tips och erfarenheter för hela odlingssäsongen.

12

20

Lätt och fräsch sommarmat för hela familjen Sommarmaten ska bjuda på omväxling och njutning utan att kräva för mycket. Bloggaren Nathalie Aurén har skapat en snabb sommarmeny med stor variation för kräsna smaker.

16

Allt du behöver veta om salt Med sin konserverande effekt förlänger saltet hållbarheten på livsmedel och förstärker smaken på maten – men vilket salt ska man välja? Hushållsrådgivaren Sandra Mellberg guidar dig rätt.

4 18

Nya kostrekommendationer för äldre I slutet av mars utkom nya uppdaterade kostrekommendationer för äldre. Stor vikt läggs vid det sociala välbefinnandet och de gemensamma måltiderna.

20

Måltidsforskaren vars hjärta bultar lite extra för Finland Den svenske måltidsforskaren Richard Tellström talar varmt för det finska köket och för sin absoluta favoriträtt – kålrotslåda.

22

Dags att storstäda garderoben eller garaget? Redan tanken på att göra sig av med gamla hyllvärmare kan kännas övermäktig. Före detta saksamlaren Ida Haapamäki ger råd om hur du kan tänka då du väljer vad som ska sparas.

Instagrammat @marthaforbundet Tänk kemikaliesmart också i inredningen. Köp gärna miljömärkta möbler och bädda giftfritt till både barn och vuxna.

#marthaforbundet #kemikaliesmart #giftfrittdagis

Smartha smaker 3/20

Att rensa i röran hemma kan väcka starka känslor

26

Nätbedrägerier – så skyddar du dig Oroar du dig för att falla offer för nätbedrägerier? Vi tipsar om hur du bäst skyddar dig och undviker fallgroparna på nätet.

3

Gott te ger guldkant i vardagen Tesommelieren Annika Knekt-Ahtinen framhäver teets avkopplande verkan. Hon har fått sin utbildning i Pu’er som anses vara teets födelseort och följer gärna den kinesiska Gong fu-teceremonin när hon dricker te – en ceremoni som samtidigt är en umgängesform.

Text Maria Svanström Foto Annika Knekt-Ahtinen, Renco Verhoef

N

är Annika Knekt-Ahtinen som 18-åring märkte att kaffe, som serverades till både vardags och fest, inte passade henne blev hon intresserad av att ta reda på vilka tesorter det fanns i butikerna. I början fick hon åka till Stockholm för att få tillgång till ett mångsidigt tesortiment. Det behöver hon inte göra längre i och med att flera specialaffärer som säljer te under åren dykt upp i gatubilden också i hennes hemstad Helsingfors.

LEVANDE TEKULTUR

De som importerar och föreläser om te är ändå fortfarande få. De kan räkna sig till pionjärerna inom området som skapar grund för en mer omfattande tekultur i Finland. Till dem hör också Knekt-Ahtinen som i oktober i fjol åkte till Pu’er i Kina för att utbilda sig till tesommelier – en sakkunnig inom tebranschen med kunskap om teodling, tebusiness, teproduktion, teceremonier, teets historia och tillredning av tedrycker. Till Knekt-Ahtinens utbildning hör också studier om teets betydelse inom diktning, målning och litteratur.

– Det som jag framför allt vill föra fram är hur te lätt kan bidra med en guldkant i vardagen. För att skapa en stund av avkoppling behövs inte mer än en trevlig mugg och en tesort som man tycker om.

Knekt-Ahtinen börjar sin dag med att dricka svart te, darjeeling från Indien.

Senare under dagen dricker hon oolong 4

Köper man kvalitetste från Kina står det på paketet från vilken plantage teet kommer och vad mästaren som gjort teet heter.

eller grönt te – också om kvällarna.

– Vissa rekommenderar att man inte ska dricka te på kvällen, eftersom det innehåller uppiggande ämnen, men för mig passar det att dricka en kopp grönt te innan jag går och lägger mig.

Knekt-Ahtinen är noga med att det te hon dricker är av bra kvalitet. Det är en orsak till att hon inte är särskilt intresserad av smaksatta teer.

– Fast används äkta varor, såsom äkta jasmin, bergamott eller mjölk i mjölkoolong kan slutresultatet bli riktigt bra.

Det är de artificiella smakämnena som

jag ställer mig kritisk till, eftersom de inte alla gånger är hälsosamma för vår kropp.

INTENSIVA TESTUDIER

Pu’er är en ort i södra Kina nära gränsen till Vietnam, Laos och Burma. Utbildningen till tesommelier som Knekt-Ahtinen deltog i började med studier på egen hand och kulminerade i en intensiv studievecka i Pu’er. Där deltog teentusiaster från USA, Sydafrika, Ungern och Schweiz samt en ghanan bosatt i Dubai, en turk bosatt i Peking och en tysk som ursprungligen var från Sydkorea.

Smartha smaker 3/20

Temästaren Shana Zhang undervisar Annika Knekt-Ahtinen i den japanska teceremonins konster.

– Vi hade en jättebra sammanhållning och håller fortfarande kontakt via en Facebook-grupp där vi utbyter tips med varandra.

I Pu’er finns inte så mycket annat än teplantager.

– Där finns inga butiker eller restauranger. Vi sov på ett hotell mitt ute i ingenting och hämtades därifrån till teskolan varje morgon. Där hade vi en egen kock som tillredde mat till oss.

Till kursprogrammet hörde att kvalitetsbestämma teer, pröva på att plocka te samt att brygga och servera te med olika metoder. Därtill fick kursdeltagarna lära sig hur te används inom den kinesiska läkekonsten.

– Vi gick igenom hur de olika elementen jord, eld, vatten, trä och metall påverkar olika organ i kroppen och vilka tesorter som hör till de olika elementen.

Det här är ändå något som jag inte föreläser om när jag talar om tekultur. Jag Smartha smaker 3/20

har inte kompetens till det, eftersom jag inte är läkare.

TRE HUVUDGRUPPER

Upp till 99 procent av tesorterna kan indelas i tre huvudgrupper: grönt te, oolongte och svart te. Ibland klassificeras teerna ytterligare i vitt te, gult te och pu’er-te. Allt te kommer från en och samma planta, tebusken Camellia sinensis. Mate och rooibos är därmed enligt den korrekta definitionen inte te.

– Vitt te består av de två översta bladen av växten. Gult te får man genom att torka bladen under en linneduk och

svart te genom att man låter bladen oxidera helt. Grönt te oxideras inte och därför finns det mer nyttiga antioxidanter i det än i svart te. Oolong är te som har fått oxidera till mellan 10 och 70 procent. Det är på sätt och vis en blandning av grönt och svart te. Pu’erte, som fått sitt namn från Pu’er, känner man igen från att tebladen pressats till en kaka.

– I dag pressas pu’er-te ofta maskinellt, men vi fick testa på att göra en pu’er-kaka på ett traditionellt sätt genom att lägga tebladen i en metallkon där de pressades med ångtryck. Kakan virades se-

Du ska välja just den tesort som du tycker bäst om. Är det den gula påsen, ska du välja den.

5

CHAI-TE (2 portioner) • • • • • •

5 dl vatten 1 bit färsk eller torkad ingefära 1 kanelstång 10 kardemummakärnor 4 tsk svart te 2 dl varm mjölk

Så gör du:

1. Låt vatten och kryddor sjuda cirka 5 minuter i en kastrull med lock.

2. Tillsätt tebladen och låt dra i cirka 5 minuter.

3. Värm under tiden mjölken i en kastrull och vispa den till skum.

4. Sila teet och häll upp det i två glas.

5. Toppa med den skummade mjölken.

Smaksätt med socker eller honung.

dan in i en linneduk som sattes under en sten som vi hoppade på i över en timme.

Pu’er-te fermenteras och kan hålla upp till 20 år när grönt te vanligtvis hålls färskt i 1–2 år.

KVALITETSTE FRÅN KINA

Kina är den största teproducenten i världen med Indien och Kenya som tvåa och trea. Medan det på kvalitetsteet från Kina på paketet står från vilken plantage teet kommer, och vad mästaren som plockat bladen och gjort teet heter, är teet från Kenya – alltid svart te – enligt Knekt-Ahtinen massproducerat och kommer från olika plantager.

Det bästa gröna teet anses komma från Japan. Där är massorna enligt Knekt-Ahtinen inte stora, men kvalitetskraven höga. Från Japan kommer olika sorter av grönt te, bland annat bancha, sencha, gyokuro och matcha.

Enligt Knekt-Ahtinen har kineserna svårt att förstå att man i Europa kan dricka te ur en stor mugg.

– I den kinesiska Gong fu-teceremonin är färskheten central. Temästaren brygger teet i små mängder och det dricks ur små muggar.

Gong fu-ceremonin är en umgängesform och under den kan vatten skvätta lite hit och dit medan de som deltar i 6

ceremonin samtalar. Det sker inte i de japanska teceremonierna.

– I Japan talar man inte under teceremonin, och det finns strikta regler för hur det ska råda total balans och harmoni. Den som utför ceremonin arbetar hårt med att vatten inte ska skvätta, att teet ska tas fram på ett visst sätt och att duken ska vara rätt placerad.

SÖTT OCH SALT

I den brittiska five o’clock-ceremonin sätts mycket socker och mjölk i teet, som serveras med salt och sött dopp på ett fat.

Också det ryska och arabiska sättet att dricka te innebär mycket socker.

Knekt-Ahtinen dricker själv gärna te genom att följa den kinesiska Gong fu-teceremonin. För dem som vill börja bekanta sig med te ger hon ändå rådet att inte krångla till det för mycket.

– Du ska välja just den tesort som du tycker bäst om. Är det den gula påsen, ska du välja den.

Det som hon ändå tycker att är bra för alla att veta är att man inte ska hälla för hett vatten på grönt te för då kan det bli bittert.

– För grönt te ska vattnet inte vara mer än 80 grader. Och så ska man alltid använda färskt vatten när man kokar te och hälla bort det gamla från vattenkokaren.

Vem?

ANNIKA KNEKT-AHTINEN Ålder: 49 år.

Familj: Tre barn, varav ett har flyttat hemifrån.

Bor: På Degerö i Helsingfors.

Hobbyer: Te, fotografering och böcker, ordförande för marthakretsen Havsfruarna på Degerö samt styrelsemedlem i Helsingfors svenska Marthaförening.

Bästa tetipset: – Slå inte hetare än 80-gradigt vatten över grönt te.

Smartha smaker 3/20

böcker

Från tärande klimatångest till inspirerande klimatengagemang Text Cia Hemming

S

amma dag som FN i oktober 2018 släppte den klimatrapport som fastslog att de ansträngningar vi behöver göra för att nå 1,5-gradersmålet måste fördubblas, beslöt sig Emma Sundh, Johanna Nilsson och Maria Soxbo för att bilda nätverket Klimatklubben på sociala medier.

Sundh är journalist, stylist och författare, Nilsson föreläsare och expert på hållbart mode, medan Soxbo är journalist och föreläsare. Alla tre driver egna bloggar och kallar sig tidsenligt för influencers, dock med hållbarhet som gemensam röd tråd.

utmaningar och förslag på hur vi kan utmana oss själva till att leva mera hållbart.

Klimatforskare, psykologer, professorer och konsulter intervjuas i spridda skurar, i slutet av varje kapitel finns en övertygande sida med källhänvisningar.

ANGELÄGET BUDSKAP

PRESS PÅ POLITIKER

Klimatklubben lägger fokus på att omvandla klimatångest till inspirerande engagemang, medlemmarna får svar på sina frågor och delar med sig av hållbara tips. De peppas även till förändring genom uppmaningar som att sätta press på politiker och företag och att utöva konsumentmakt.

Redan under det första dygnet fick nätverket fler än tusen medlemmar, och ett par veckor efter det första inlägget kontaktades trion av bokförlaget Norstedts som önskade sig en bok om klimatengagemang. Ett knappt år senare kom boken Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft ut.

Nilsson, Johanna, Soxbo, Maria, Sundh, Emma: Gör skillnad!

Från klimatångest till handlingskraft. Norstedts 2019, 191 s.

ISBN: 978-91-1-309767-1

Målsättningen med trions envetna engagemang är att inspirera oss till att göra vårt bästa för att överlämna ett hållbart samhälle och en välmående planet till kommande generation.

En inledande personlig krönika slussar in läsaren i varje kapitel av boken som behandlar teman som mat, boende, resor, kläder, jobb och barn. Informativ text avlöses av färgade faktarutor, varvas med

Budskapet är angeläget, ämnet seriöst och författarna behärskar sitt område.

Men språket i boken och paketeringen av deras kunskap får lätt en ansträngd käckhet över sig. ”Hej klimatkompis!” hojtar de så fort jag lyfter på pärmen.

Och när jag läser bokens första mening: ”Klimatforskarna har sagt sitt: vi måste ändra livsstil, annars jiddrar vi big time med framtida generationers chans till en hyfsad framtid”, känner jag hur det kommer att bli en strävsam färd att ta sig igenom tolv kapitel.

Greppet och bloggspråket når dåligt fram till mig som är medelålders, vilket är synd. Vi som var unga på 80-talet levde verkligen som om jordens resurser var oändliga och det är alltför enkelt att leva vidare enligt invanda mönster.

Essensen i boken är ändå det som bör lyftas fram. Valen vi gör är viktiga. Alla besitter vi makt. Och när vi ställer om ska vi fokusera på vad vi vinner och inte på vad vi försakar. Så sant som det är skrivet.

RÖSTA OCH VINN EN KOKBOK! VAR MED OCH UTVECKLA

Du kan även sända ett post-

en fick artikeln Lilla fettgui-

tidningen! Rösta fram

kort till Marthas redak-

den på sidan 16 i Martha

din favoritartikel i detta

tion, Medelhavsgatan 14 C,

nummer 2/2020 flest röster.

nummer av Martha.

00220 Helsingfors. Märk

Halssmycket som lottades ut

kortet eller kuvertet ”Kok-

i samma nummer vanns av

att skriva rubriken på arti-

Allt du behöver göra är

bok”. Bland de svar som in-

Vivan Jåfs, Jakobstad, Gun

keln samt ditt namn och din

kommit lottar vi ut tre exem-

Khattab, Bollsta, och Per-

adress och skicka uppgif-

plar av Marthas kokbok i ny-

nilla Ekman, Dalsbruk. Hals-

terna till marthabladet@

utgåva.

smycket kommer på posten

martha.fi senast 5.8.2020.

Smartha smaker 3/20

I förra röstningsomgång-

– grattis!

7

Ett år med gröna fingrar – så lyckas du med hobbyodling året om Marthaförbundets projektanställda Sofia Grynngärds älskar att odla grönsaker för husbehov. Här delar hon med sig av sina bästa tips och erfarenheter för hela odlingssäsongen.

Text och foto Johanna Granlund

Sådd på friland. Många vanliga grönsaker kan sås direkt utomhus i maj. Salladen på bilden har precis grott.

8

Fisken i fokus 2/20

Odling har alltid varit en naturlig del av livet för mig. Jag tycker om att följa processen, att få det att växa och sedan ta vara på skörden.

D

et första Sofia Grynngärds gjorde då hon och sambon hade köpt tomt och skulle börja bygga hus, redan långt innan huset stod färdigt, var att placera ut några odlingslådor. Då hade hon en period i stan bakom sig och längtade efter en egen trädgård.

Sofia är uppvuxen på landsbygden och hjälpte som barn sin odlande mamma i trädgården.

– Odling har alltid varit en naturlig del av livet för mig. Jag tycker om att följa processen, att få det att växa och sedan ta vara på skörden. Att arbeta med jorden ger ett lugn som jag kände ett starkt behov av medan jag bodde i stan, säger Grynngärds.

TÄNK VERTIKALT

På tomten finns det gott om plats för odling. Själv har Grynngärds både grönsaksland och växthus, men även om man bara har en (någorlunda solig) balkong eller en terrass finns det förvånansvärt stora möjligheter att odla för husbehov. För att ta vara på det begränsade utrymmet får man då i stället hålla sig till olika slags krukor och behållare, och tänka vertikalt snarare än horisontellt.

– Då man odlar i krukor eller baljor är jorddjupet begränsat. Därför är det sällan värt besväret att försöka odla rotfrukter som behöver djup jord. Väldigt utrymmeskrävande växter som kål, squash eller pumpor skulle jag också skippa på en balkong, men mindre och snabbväxande grönsaker som sallat, spenat och rädisor fungerar bra. Tomat, gyllenbär, chili och olika örter och kryddor pasSmartha smaker 3/20

sar också bra för en krukodling, säger Grynngärds.

I MINDRE SKALA

Sofia Grynngärds rekommenderar att man som ny odlare börjar småskaligt.

Odling innebär ett visst mått av arbete under hela sommarhalvåret, och vill man att odlingen ska kännas som en lustfylld hobby gäller det att hitta en nivå som är lagom för en själv, beroende på hur mycket tid, ork och intresse man har.

– Särskilt på våren då man står där med fröpåsarna, eller om man anlägger en helt ny trädgård, kan det vara bra att försöka dämpa ivern. Skapa inte för mycket jobb på en gång, utan börja med ett mindre projekt och utvidga odlingen senare om du vill, säger Grynngärds.

Hon tipsar om lätta och snabbväxande grönsaker som ger en relativt säker skörd också för den ovana: ärter, sallat, rädisor, spenat, lök, rödbeta, morot och ett litet land med några sättpotatisar. Har man inte odlat förr kan det löna sig att på försommaren köpa färdiga plantor av de grönsakssorter som behöver förkultiveras, i stället för att själv så och driva upp dem. Till dem hör till exempel chili, tomat och zucchini. Just nu, i månadsskiftet maj-juni, har många trädgårdsbutiker ett urval av färdiga grönsaksplantor som kan sättas i större krukor eller på friland – men kom ihåg att avhärda dem först!

– Som odlare måste man också räkna med att man kan misslyckas. Det hör ihop med hobbyodling och man ska inte ta det så hårt, utan i stället försöka lära sig av sina misstag, säger Grynngärds.

Vem?

SOFIA GRYNNGÄRDS Ålder: 34 år.

Familj: Sambo och fyraårig dotter.

Familjen kommer att utökas med en baby i augusti.

Bor: I Petsmo, Korsholm.

Gör: Arbetar med Marthaförbundets projekt Giftfritt dagis.

Hobbyer: Har odlat sedan barnsben. Älskar att laga mat och är utbildad till restaurangkock och lärare i huslig ekonomi. Gillar också att umgås med vänner och bekanta.

9

Gröna tips för din odling FÖRODLA Vissa grönsaker behöver lång tid innan de ger skörd. Till dem hör chili, tomat och olika slags gurkväxter. De behöver sås inomhus i värmen redan under vårvintern. Det står på fröpåsarna när olika växter ska sås. Läs på påsen hur djupt fröna ska sås och vattna sådden så att jorden är jämnt fuktig, men inte genomblöt. Täck sådden med genomskinlig plast, som tas bort då fröna har grott. Vattna innan jorden har torkat ut helt, men inte för mycket. Då de små frösådda plantorna börjar få riktiga blad planteras de om i egna små krukor.

Du kan behöva plantera om dem ett par gånger om de växer mycket. Sår du i februari-mars behöver du växtbelysning för att få bra resultat.

AVHÄRDA Förodlade plantor behöver gradvis få vänja sig vid livet utomhus. Flyttar du ut dem direkt är risken stor för att de slutar växa.

Ställ ut dem under dagen och ta in dem till kvällen under ungefär en veckas tid innan du slutgiltigt låter dem flytta ut. Börja med några timmar och låt sedan utevistelsen gradvis bli längre. Detta gäller också för plantor som har förodlats i växthus.

TÄNK PÅ JORDEN OCH LÄGET Jorden är avgörande för ett bra odlingsresultat. Ju mer organiskt material jorden innehåller, desto bättre är den. Genom att tillföra kompost och naturgödsel till grönsakslandet eller pallkragarna varje år, och genom att täckodla, förbättrar du gradvis jordens kvalitet.

Odlar du i krukor är det värt att fylla på med ny jord till varje säsong. Välj lagom stora krukor för det du ska odla. Minimistorleken för en tomatplanta är en tiolitershink, medan en sallatsodling i stället passar i ett bredare och grundare kärl. Det är vanligare att man väljer för liten kruka än för stor. Om du vattnar och vattnar, men växterna ändå slokar väldigt snabbt kan det vara en indikator på att det behövs en

10

färskt växtmaterial bidrar också det med näring då det bryts ner.

VATTNA

större kruka med plats för mera jord.

De flesta grönsaker trivs i sol till halvskugga. I ett väldigt skuggigt läge, där solen inte lyser mer än någon timme om dagen, trivs nästan inga grönsaker.

SÅ PÅ FRILAND Före sådden behöver jorden grävas igenom och luckras. Kratta sönder stora klumpar och gör en jämn jordyta för sådden. Eller fyll krukor på balkongen med ny jord.

Många vanliga grönsaker kan sås direkt i grönsakslandet eller i krukor och kärl i maj och början av juni. Läs på fröpåsarna om sorten passar för direktsådd och hur djupt den ska sås. Platta till jorden lite efter att du har sått, så att fröna får ordentlig kontakt med jorden. Krukor behöver vattnas efter sådden. På friland gror det ofta bra utan att du vattnar, om inte våren är ovanligt torr. Det kan löna sig att låta ett grönsaksland på friland vara täckt med vit fiberduk åtminstone under försommaren, eftersom duken skyddar de späda plantorna mot kyla och snabba temperaturväxlingar.

GÖDSLA Utan gödsel blir skörden dålig. Särskilt viktigt är det att gödsla då man odlar i krukor och behållare, där näringsförrådet är begränsat. Sofia Grynngärds brukar bottna krukorna med en matsked pelleterad hönsgödsel då hon planterar om förodlade plantor. I grönsakslandet sprider hon ut stallgödsel inför varje odlingssäsong. Krukodlingar gödslas regelbundet hela sommaren. Också de mest näringskrävande växterna (olika gurkväxter och kålväxter) på friland får en eller två kompletterande gödselgivor under sommaren.

Sofia Grynngärds använder vid sidan av hönsgödseln bokashikompost och lakvatten från komposten som gödselmedel, men det finns många olika typer av gödsel att välja mellan. Det viktigaste för nybörjaren är inte vilken sort man väljer, utan att man gödslar. Om man täckodlar med

Om du odlar i krukor ska du vara beredd på att vattna så gott som varje dag under den varmaste tiden på sommaren. Växthus och inglasade balkonger kan bli stekheta och då gäller det att vara påpasslig med vattenkannan. Ett grönsaksland är mindre känsligt och har större buffert av vatten, men även där kan du behöva vattna dels vid sådden om jorden är torr, dels någon enstaka gång under långa torrperioder på högsommaren.

Sådder och små plantor tycker inte om att bli genomdränkta, men i en stor kruka med en etablerad växt lönar det sig att vattna rejäla mängder då det är varmt.

TÄCKODLA Täckodling betyder att du täcker den bara jorden mellan plantorna med ett tjockt lager växtmaterial. Det kan vara gräsklipp, halm, blast från då du skördar eller vad du får tag på. Du kan täcka över vid sådden bara man inte täcker precis över raderna där du har sått, eller först senare på säsongen vartefter som du får tag på täckmaterial. Det är bättre att täcka ett litet område ordentligt med ett cirka 10 centimeter tjockt lager av material än att sprida ut det tunt på ett större område. Även på hösten efter skörd lönar det sig att täcka tomma odlingsbäddar. Täckodling minskar på ogräsen (men tar inte bort dem helt), minskar behovet av bevattning och tillför näring och organiskt material till jorden. Du kan också täckodla i krukor, bara de är tillräckligt stora så att både jorden och täckmaterialet ryms.

SKÖRDA Skörda i rätt tid. Visst är hösten skördetiden framom andra, men vissa växter har kort livscykel och till exempel rädisor är skördeklara bara några veckor efter sådd. Även sallat och bladväxter gör sig bäst under försommaren, men kan sås i flera omgångar för skörd också senare på hösten.

Smartha smaker 3/20

Hobbyodlarens lilla årskalender Följ Sofia Grynngärds genom odlingsåret och tillämpa de olika arbetsmomenten på dina egna odlingar. Även om du inte har växthus eller trädgårdsland, är växtcykeln ungefär den samma också för mindre balkong- eller terrassodlingar.

JANUARI Det börjar klia i de gröna fingrarna.

Planera den kommande odlingssäsongen, inventera ditt fröförråd och beställ mera frön.

Vattna bladen i den kallsådda baljan vid behov.

Plantera om tidigare sådder i större krukor

MAJ FEBRUARI Det är dags att så de grönsaker som har längst utvecklingstid. Till dem hör paprika, chili och rotselleri. För att lyckas med plantuppdrivning inomhus i ett så här tidigt skede på året behövs tilläggsbelysning över odlingen.

Producera groddar och skott.

MARS Så tomat, melon och gyllenbär inomhus under växtbelysning.

Plantera om tidigare sådder i större krukor.

Har du ett växthus eller en inglasad balkong kan du kallså bladgrönsaker: så fröna i en stor balja direkt i växthuset eller på balkongen. Täck jorden med snö i stället för att vattna vid sådden. Snön smälter då temperaturen stiger och ger odlingen vatten. De kallsådda fröna kommer att gro och ge skörd mycket tidigare än om du hade väntat tills det går att så dem utomhus. För kallsådd passar bland annat dill, spenat, sallat och grönkål.

APRIL Förbered odlingsbäddar då jorden är tillräckligt torr att arbeta med. Gräv igenom grönsaksland och pallkragar och gödsla. Fyll på ny jord i krukor och tråg.

Så fänkål, majs och växthusgurka inomhus. Nu går det att förodla utan til�läggsbelysning.

I slutet av april kan du ofta börja flytta ut tåliga förodlade plantor till växthus eller inglasade uterum åtminstone under dagarna. Ta in dem om det blir frost, eller ordna med uppvärmning. Gurkväxter och tomater vill stå varmt och ska ännu inte flyttas ut. Är våren tidig kan du så rädisa, spenat och portulak på friland eller i krukor och tråg.

Fisken i fokus 2/20

Nu går det att så det mesta av återstående grönsaker utomhus, såsom sallat, ärter, morötter och andra rotfrukter. Vänta med att så bönor tills jorden känns varm.

Förodla zucchini, pumpor och frilandsgurka inomhus.

Plantera om tidigare sådder i större krukor, både inomhus och i växthuset.

Skörda de första bladen från kallsåddsbaljan. Skörden blir kanske inte så stor, men det känns lyxigt med egenproducerade blad i salladen eller på smörgåsen den här tiden på året.

JUNI Så bönor på friland. Kan också göras i maj om våren är varm.

Plantera ut förodlade plantor av zucchini, pumpa, majs, selleri med mera.

Skynda inte, utan vänta tills vädret är varmt. Det är mycket viktigt att avhärda plantorna innan du planterar ut dem – läs mer om hur det går till på sidan 10.

Ta hand om odlingarna: vattna, gödsla och rensa ogräs. Den här tiden på året är det viktigt att satsa lite energi på att få växterna att komma i gång.

Täckodla! Ett täcke av gräsklipp på jorden dämpar ogräset, håller kvar fukt i jorden och bidrar med näring och mullämnen.

Skörda bladgrönsaker som tatsoi, paksoi, spenat, sallat, örter och de första små gurkorna och zucchinierna.

Ta tillvara spenat och gräslök genom att hacka och frysa in dem. På olika blad kan man göra pesto som också går att frysa in.

krukor och behållare samt näringskrävande växter som gurkväxter också på friland.

Täckodla.

Skörda potatis, ärter, zucchini, tomater, sallat och örter.

Ta tillvara skörden genom att riva och frysa in zucchini, förvälla och frysa in ärter samt torka kryddor.

AUGUSTI Augusti är den stora skördemånaden.

Skörda fänkål, potatis, majs, örter, ärter, bönor, zucchini, pumpor, frilandsgurkor, rödbetor, tomater och lök.

Ta tillvara skörden genom att syra, torka, göra inläggningar, förvälla och frysa in. Lök kan hängas på tork utomhus och sedan förvaras inne i rumstemperatur.

Rotfrukter kan förvaras i hinkar med sand på ett svalt ställe, eller i kylskåp om man bara har små mängder.

SEPTEMBER Skörda återstående grönsaker i landet och växthuset, utom kålväxter, purjolök och persilja som klarar frost och kan stå kvar ett tag till.

Ta tillvara skörden genom att göra chilisås, tomatsås och gurksallad. Zucchini kan rivas och frysas in. Pumpor kan förvaras i rumstemperatur.

Samla frön från tomater och pumpor.

Bred ut dem på hushållspapper för att torka och spara dem till nästa år.

OKTOBER Plantera vitlök inför nästa säsong.

Skörda kålväxter och persilja.

Gör pesto på grönkål eller frys in bladen.

Städa ur växthus, töm och rengör krukor, rensa ogräs i landet och täck tomma odlingsbäddar med växtmaterial om det finns.

NOVEMBER-DECEMBER JULI Så en ny omgång rädisor för skörd i augusti.

Ta hand om odlingarna, rensa ogräs, vattna vid behov, gödsla alla odlingar i

Njut av skörden och ta det lugnt.

Se tillbaka på odlingssäsongen och utvärdera hur du lyckades. Bli inte avskräckt av misslyckanden, utan se dem som nyttiga erfarenheter inför nästa säsong.

11

Matbiten

h c s ä r f h c o tt Lä r ö f t a m r a s om m n e j l i m a f a l e h

Kvällarna är ljusa, solen värmer och det lyser härligt ljusgrönt i alla träd och buskar. Hela världen exploderar av grönska och vi känner ett sug efter krispiga grönsaker och somriga efterrätter. Sommaren är här!

Text och foto Nathalie Aurén

U

nder sommarmånaderna vill vi gärna äta gott och njuta av livets sköna stunder. Ingen vill ändå tillbringa för mycket tid framför spisen, så maten får gärna vara snabb och enkel att tillreda.

Gamla säkra kort går alltid hem, men ibland är det uppfriskande att uppdatera dem med nya potentiella storfavoriter i sommarköket.

Här får du tips på enkla och fräscha sommarrecept gjorda på inhemska råvaror i säsong. Alla recept är vegetariska och glutenfria, och kan även vid behöv göras mjölkfria.

Vill du tillsätta animaliskt protein i salladen eller i omeletten, går det enkelt att göra.

Potatissalladen med salladsost samt sparris och en örtvinägrett är mättande och smakrik.

Den passar bra som tillbehör till grillad eller rökt fisk, eller tillsammans med spenatomeletten som toppas med gräslök och fetaost.

Hemmagjorda glasspinnar med hallon och blåbär blir den perfekta efterrätten för hela familjen. Till eftermiddagskaffet smakar saftiga rabarber- och jordgubbsmuffins underbart.

12

SOMRIG POTATISSALLAD (4 portioner)

• 500 g potatis • 500 g sparris • 150 g salladsost (t.ex. inhemsk mozzarella, grillost eller halloumi) • 80 g babyspenat (1 påse) • 1–2 stjälkar vårlök • 150 g körsbärstomater • smör att steka sparrisen i • 1/2 tsk salt • 1 krm svartpeppar Örtvinägrett: • 3 msk vitvinsvinäger • 3 msk rapsolja • 3 msk citronsaft • 1 msk flytande honung • 2 msk finhackad färsk persilja • 2 msk finhackad färsk basilika • 1/2 tsk salt • 1/2 krm svartpeppar Så gör du:

1. Tvätta eller skala potatisarna och koka tills de är mjuka. I en annan kastrull, koka sparrisen i saltat vatten i cirka 5–6 minuter.

2. Gör örtvinägretten genom att röra ihop alla ingredienserna i en skål. Smaka av med salt och peppar.

3. Skär salladsosten i bitar och stek i en torr stekpanna tills den är gyllenbrun. Du kan även grilla osten.

4. Skölj och hacka babyspenaten och vårlöken. Skölj och halvera körsbärstomaterna.

Den somriga potatis- och sparrissalladen passar perfekt som lunchmat när värmen smyger sig på.

5. Skär den kokta sparrisen i bitar och stek den i smör i några minuter. Salta och peppra.

6. Skär potatisarna i bitar och lägg i en skål. Blanda med 2/3 av örtvinägretten samt hackad spenat, vårlök och smörstekt sparris. Rör om väl och smaka av med salt och peppar.

7. Lägg potatis- och sparrissalladen i en salladsskål och toppa med körsbärstomater och ost. Häll över resten av örtvinägretten. Servera som tillbehör till exempelvis grillad eller rökt fisk.

Smartha smaker 3/20

Matbiten

OMELETT MED FETAOST, SPENAT & GRÄSLÖK (4 portioner) • • • • • • • •

6 ägg 1/2 dl grädde (eller havregrädde) 1 1/2 tsk salt 1/2 tsk svartpeppar 1/2 tsk chilipulver 40 g färsk babyspenat 1 dl finhackad gräslök 150 g fetaost (vegansk fetaost för mjölkfritt) • smör eller olja att steka i Så gör du:

1. Vispa ihop ägg, grädde och kryddor i en skål.

2. Skölj och hacka babyspenat, finhacka gräslöken. Rör ner i omelettsmeten.

3. Värm en stekpanna med smör eller olja och häll i omelettsmeten.

4. Smula fetaosten och strö den över omeletten i stekpannan.

5. Stek på medelhög värme i 15–20 minuter. Servera med en sallad.

Får vi fresta med en grön spenatomelett?

Fisken i fokus 2/20

13

Matbiten

Passa på att göra något gott av säsongens första rabarber och jordgubbar!

RABARBER- & JORDGUBBSMUFFINS (10 glutenfria muffins) • • • • • • • • • •

150 g rabarber 2 msk honung 3 dl glutenfria havregryn 2 dl havremjöl 2 tsk bakpulver 1 krm salt 1 tsk kardemumma 3 ägg 1/2 dl björksocker (eller vanligt socker) 100 g smör (margarin eller kokosolja för mjölkfritt) • 250 g färska eller frysta jordgubbar • färska jordgubbar till dekoration Så gör du:

1. Värm ugnen till 175 grader (varmluftsugn). Skala och skär rabarbern i små bitar. Lägg i en kastrull tillsammans med honung och låt mjukna över medelhög värme.

Mosa de mjuka rabarberbitarna med en gaffel. Låt svalna.

14

2. Smält smöret. Blanda havregryn, havremjöl, bakpulver, salt och kardemumma i en skål.

3. Vispa ihop ägg och björksocker i en annan skål. Skär jordgubbarna i små bitar.

4. Rör ihop rabarbermoset med äggsmeten. Häll över i skålen med mjölblandningen och rör om. Häll till sist i smöret och jordgubbarna och blanda om väl.

5. Fördela smeten i stora muffinsformar med hjälp av en sked. Grädda i mitten av ugnen i 20 minuter.

6. Låt svalna en aning före servering.

Dekorera med färska jordgubbar.

TIPS! Muffinsen kan även serveras med en klick vaniljglass eller vispgrädde.

Svalkande glasspinnar fixar du enkelt i sommarköket.

GLASSPINNAR MED HALLON & BLÅBÄR (10 glassar) • 500 g naturell grekisk yoghurt (eller grekisk havregurt för mjölkfritt) • 3 msk flytande honung • 1 1/2 dl färska eller tinade hallon • 1 dl frysta blåbär Så gör du:

1. Rör ihop grekisk yoghurt och honung i en skål.

2. Mosa de färska eller tinade hallonen med en gaffel och rör försiktigt ner i yoghurten tillsammans med de frysta blåbären. Ju mindre du rör om, desto ojämnare färg får glassen.

3. Smaka av och tillsätt mera honung vid behov. Häll smeten i glassformar och ställ i frysen i minst fyra timmar.

Smartha smaker 3/20

böcker

Om fröer och livsviktiga utmaningar Text Cia Hemming

A

tt mätta jordens befolkning har aldrig varit så svårt som i dag.

Folkmängden ökar samtidigt som odlingsbara marker minskar i takt med att klimatet förändras. Extrem torka, skyfall och stigande havsvatten som gör odlingsjordar obrukbara är några av utmaningarna.

Ett av FN:s viktigaste mål är att avskaffa hunger och undernäring till 2030, men utvecklingen går bakåt. Tre år i rad har hungern ökat och i fjol uppskattades de hungerdrabbade i världen till 850 miljoner.

En stor del av lösningen sägs ligga hos världens fröer. Dock har hundratusentals sorter av ärta, böna och vete redan utrotats, och enligt FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, hotas ytterligare uppemot en miljon växt- och djurarter av utrotning.

Om 30 år beräknas världens befolkning ha stigit till 9,7 miljarder. Det kräver att matproducenterna odlar mer mat på mindre areal och med högre näringsinnehåll. Att ta vara på, värna om och utveckla våra fröer är en livsviktig gärning.

OMFATTANDE ARBETE

I tre års tid har journalisten Anna Liljemalm och fotografen Erik Abel arbetat med sin reportagebok Frö – på jakt efter framtidens mat, ett massivt projekt med åtskilliga infallsvinklar gällande världens fröer.

I tio informativa kapitel, illustrerade av femtiotalet bilder, tar de oss med på resor och besök till odlare, företag och organisationer runt om i Sverige och världen.

Vi träffar medlemmar i den ideella och ständigt växande fröföreningen Sesam, vars syfte är att sprida och bevara gamla sorter. Tack vare Sesam har hundratals svenska kulturväxter kunnat räddas genom åren, då medlemmarna fröodlar

Smartha smaker 3/20

18 grader, och om kylaggregaten mot förmodan skulle gå sönder skulle permafrosten hålla fröerna kalla.

I Nepal – ett av de länder som har störst biologisk mångfald – ansluter sig paret till ett internationellt forskarlag som letar vildris i djungeln. I landet finns fyra olika arter vildris som dock är svåra att hitta.

I tusentals år har odlade grödors vilda släktingar utvecklat värdefulla egenskaper som de moderna saknar. Genom att korsa vilda grödor med odlade kan man föra över värdefulla egenskaper, exempelvis sjukdomsresistens. Men sådant tar tid, ibland upp till trettio år.

FATALA FÖRÄNDRINGAR Liljemalm, Anna, Abel, Erik (foto): Frö – på jakt efter framtidens mat. Natur & Kultur 2020, 206 s. ISBN: 9789127166271

och föreningen bedriver en organiserad uppförökning samt förfogar över en kontrollerad fröbank.

Och på Runåbergs fröer jobbar företagarparet som odlar många av sina 700 sorters fröer själva, de håller också kurser i fröodling. När EU år 1997 förbjöd försäljning av sorter som inte registrerats på unionens officiella sortlista, skänkte de resolut bort alla sina frön. Varför slänga bort värdefulla fröer och allt arbete de lagt ner på dem?

VIKTEN AV VILDA GRÖDOR

Till Svalbard åker bokmakarna för att bekanta sig med det globala frövalvet som är ett slags bankfack med syfte att bevara prover och ta säkerhetskopior av världens viktigaste jordbruksgrödor.

Här har ett 80-tal av världens omkring 1 650 frölager valt att deponera fröer som förvaras i säkra valv 135 meter in i Platåberget. Temperaturen är minus

Omkring 80 procent av Kenyas befolkning är självhushållande bönder. Anna Liljemalm och Erik Abel besöker några änkor som drabbats hårt av extremväder.

När regnen uteblir rasslar grödorna torra, majsen som skördas räcker sällan till och många tvingas söka sig till flyktingläger eller slumområden.

Hybridfrön ger större skördar på mindre ytor. Kanske kan det vara en lösning för kenyanerna? Eller är det ens rätt väg att gå, då användningen av dem riskerar minska den biologiska mångfalden?

Att berätta om fröer är mångfacetterat.

Berättelserna i boken handlar om historia, klimat, politik, fröfysiologi, växtförädling och utveckling.

Anna Liljemalm kan konsten att göra det faktarika lättläst, begripligt och intressant. När hon reser och skriver använder hon sig av alla sina sinnen. Texten porlar fram, språket lever, detaljer glimmar till.

Det här är en berättelse om global matsäkerhet, skriver hon. Om biologisk mångfald. Men det är också en kärlekshistoria. En hyllning till fröerna som i alla år mättat jordens befolkning.

15

Allt du behöver veta om salt Är det skillnad på salt och salt, och vilket salt ska man välja?

Text Sandra Mellberg, hushållsrådgivare Illustration Terese Bast

S

alt är en av våra viktigaste kryddor.

Med sin konserverande effekt förlänger saltet hållbarheten på livsmedel och förstärker smaken på maten.

Salt, natriumklorid (NaCl), utvinns ur berggrunden eller från havet. Det salt som vi använder i matlagningen består huvudsakligen av två olika grundämnen,

natrium och klor, där natrium utgör 40 procent av saltet.

Undersökningar visar att ett lågt intag av natrium skyddar mot förhöjt blodtryck och därmed även mot hjärt- och kärlsjukdomar. Enligt näringsrekommendationerna ska vi äta mindre än 5 gram salt per dag, vilket innebär 2 gram natrium.

Lilla saltguiden Bordssalt utvinns ur berggrunden, varefter det tvättas och finfördelas till ett finkornigt salt. Ofta genomgår saltet också en kemisk behandling, då klumpförebyggande medel tillsätts. Bordssalt innehåller cirka 95 procent natriumklorid.

Joderat salt är oftast ett vanligt bordssalt som är berikat med jod. Jod ingår i sköldkörtelhormonerna och behövs framför allt för det centrala nervsystemets normala tillväxt och utveckling. Mager fisk, skaldjur, ägg och mejeriprodukter är naturliga jodkällor, men intaget hos vissa finländare är knappt och vi uppmanas därför att välja joderat salt.

Havssalt framställs av havsvatten som avdunstat i grunda bassänger. Det säljs både som grovsalt och finmalet salt. Jämfört med vanligt salt innehåller havssalt fler mineraler, dock i mycket små mängder. Havssalt och bordssalt innehåller nästan lika mycket natriumklorid. Havssalt är naturligt rikt på jod, varför man inte brukar berika det med extra jod.

Bergsalt är ett samlingsnamn för salter som utvinns från berggrunden.

I denna kategori ingår bland annat det rosa Himalayasaltet, som ofta marknadsförs som ett ”nyttigt” salt. Det innehåller fler mineraler än vanligt koksalt, såsom järn, kalium och kalcium, men halterna av dessa mineraler är låga och det skulle krävas enorma mängder för att täcka dagsbehovet. Eftersom mängden natriumklorid i bergsalt är lika stor som i vanligt bordssalt, är det ingen god idé att frossa i bergsalt.

Mineralsalt innehåller ungefär hälften mindre natrium än vanligt koksalt i och med att en del av natriumkloriden ersätts med kaliumklorid eller med en kombination av kaliumklorid och magnesiumklorid. Därför kan mineralsalt vara ett nyttigare alternativ för den som behöver minska sitt natriumintag.

Så väljer du rätt salt DE FLESTA SALTER har en liknande sam-

mansättning, med ungefär samma mängd natriumklorid. Endast mineralsalt kan sägas vara nyttigare, om du försöker minska konsumtionen av natrium.

Rent generellt lönar det sig att använda jodberikat salt i matlagningen, eftersom det annars kan vara svårt att få i sig tillräckliga mängder jod.

Oraffinerade salter, alltså salter som framställts utan kemisk behandling, kan innehålla en något större mängd mineraler, men mängderna är ändå så pass små att jodinnehållet i de raffinerade salterna ofta är mer värdefullt.

Vid matlagning med naturligt förekommande jästsvampar, som till exempel vid syrning eller surdegsbakning, använd gärna ett salt utan jod, eftersom jod har bakteriedödande egenskaper som kan påverka mjölksyrebakterierna i syrningsprocessen. Vid fermentering lämpar sig havssalt allra bäst.

Vill du ha en salt yta på maten, till exempel vid tillagning av ugnsrostade rotfrukter eller potatis, kan lite dyrare saltvarianter, såsom flingsalt, ge en godare och mer intensiv smak. Att strö flingsalt över en klick smör innan det sätts på matbordet kan också skapa en lyxigare känsla vid servering.

Då du gravar fisk och kött är det viktigt att tänka på vilket salt du väljer. Här gäller det att inte använda mineralsalt, eftersom det inte ger samma skydd mot bakterier som vanligt bordssalt. Alla andra salter fungerar fint.

Örtsalt är en blandning av olika örter och salt. De flesta örtsalter på marknaden innehåller mest natriumklorid, drygt 90 procent. Däremot kan örtsaltet ge en intensivare smak åt maten, vilket gör att du i slutändan kommer att använda mindre mängder salt i maten.

16

Smartha smaker 3/20

6 matnyttiga tips för att minska saltet men behålla smaken Salta alltid maten precis före servering Under tillagningen drar maten åt sig smaker.

Maten brukar därför kräva en mindre mängd salt i slutet av tillagningsprocessen än i början.

Salta maten först på tallriken Salta maten på tallriken i stället för i kastrullen.

Saltet smakar mer intensivt på ytan än om du blandar det i maten. Salt som ställs på bordet kan också leda till att du saltar maten mer än vad som egentligen skulle behövas, bara för att det står framför dig, eller för att bordsgrannen råkar salta sin mat.

Lyft smaken med kryddor och örter I en rätt med många olika smaker behövs oftast mindre salt.

Laga maten själv Om maten tillagas från grunden reduceras också mängden salt, eftersom processade produkter ofta innehåller mera salt. När du själv lagar maten vet du också hur mycket salt rätten innehåller.

Kolla innehållsförteckningen Ibland kan färdigprodukterna innehålla mer salt än du tror. Håll ett öga på saltmängden speciellt i bröd. Det finländska Hjärtmärket kan fungera som ett hjälpmedel för att hålla utkik efter produkter med mindre salt.

Lär dig nya smaker Om du har vant smaklökarna vid salt mat, går det även att avvänja dem. Minska gradvis mängden salt i maten och efter några veckor behöver du inte längre lika mycket salt. Samtidigt lär du dig känna nya smaker i maten.

Nya kostrekommendationer för äldre främjar livskvaliteten och förebygger undernäring I slutet av mars utkom Statens näringsdelegation och Institutet för hälsa och välfärd med nya kostrekommendationer för äldre. De nya rekommendationerna ersätter de gamla från år 2010 och har uppdaterats för att bättre möta dagens behov.

Text Emilia Nord, projektledare för Matlust!

Foto Maja-Stina Andersson

D

e nya kostrekommendationerna går under namnet ”Vireyttä seniorivuosiin”. I första hand är de avsedda för anställda inom äldreomsorgen som ansvarar för måltider och kostbehandling för äldre. Men även för seniorer och närståendevårdare erbjuder rekommendationerna värdefull information om kostvanor och hur man kan se över dem. Stor vikt läggs vid det sociala välbefinnandet och de gemensamma måltiderna.

Näringsbehoven kan se olika ut beroende på i vilket skede av livet vi befinner oss och hur det står till med vår hälsa. För seniorer med ett gott allmäntillstånd rekommenderar man en kost som främjar hälsan och välmåendet. I praktiken innebär det att maten ska vara rik på bär, grönsaker, frukt och fullkornssädesslag. Man förespråkar också mjuka fetter framom hårda, därtill ett måttligt intag av salt och lite tillsatt socker. Dessutom rekommenderar man ett dagligt intag av 20 mikrogram D-vitamin för personer över 75 år.

NÄRINGSTÄT MAT

Alla vill vi vara vid god hälsa när vi blir äldre. Huvudsyftet med de nya näringsrekommendationerna är att med kostens hjälp förbättra och upprätthålla hälsan hos befolkningen. Genom att känna till hur man tillreder näringstät mat kan man bibehålla en god näringsstatus, som är viktig för funktionsförmågan och livskvaliteten. Men alltid är det inte brist på kunskap som är orsaken till att man inte äter som man borde. Krafter18

dationerna lyfter man fram möjligheten till gemensamma måltider via videoförbindelse och förespråkar detta ifall det inte går att ordna fysiska möten.

OLIKA AKTÖRER

na kanske inte räcker till för matlagning, eller så vill man inte äta ensam. På sikt kan det leda till undernäring, speciellt hos ensamboende äldre personer.

De nya näringsrekommendationerna betonar vikten av att äta tillsammans med andra och lyfter fram de positiva effekterna av gemensamma måltider. När äldre personer får möjlighet att äta tillsammans njuter de mer av maten och deras motivation ökar för att äta hälsosamt och mångsidigt. Att äta utanför hemmet har dessutom en positiv inverkan på den äldres funktionsförmåga. Många som deltar i klubb- eller dagverksamhet beskriver det som dagens höjdpunkt då de får träffa andra i samma ålder och får matsällskap.

Tack vare den snabba teknologiutvecklingen är det numera möjligt att äta tillsammans på distans. I de nya rekommen-

Tredje sektorns och kommunernas betydelse för kosthälsan uppmärksammas också i de nya rekommendationerna. En av de verksamhetsidéer som presenteras uppmuntrar till att ordna ”välmåendeoch hälsogranskningsevenemang” för personer i pensionsåldern. Förslagsvis kunde kommuner och föreningar under evenemangen presentera det som står till buds för personer i pensionsåldern, såsom matlagningskurser och frivilligverksamhet. Man uppmuntrar även olika aktörer att med stöd av hemvården ordna lokal klubbverksamhet eller möjlighet till matsällskap.

Inom ramen för Marthaförbundets nya projekt Matlust! har man tagit fasta på behovet av att erbjuda seniorer social samvaro, dels genom matlagning med andra, dels genom gemensamma måltider. Projektet pågår under tiden 2020–2022 och förverkligas som ett pilotprojekt i kommunerna Korsholm och Pedersöre. Verksamheten utvidgas senare till att omfatta även andra delar av landet.

Publikationen ”Vireyttä seniorivuosiin” finns i sin helhet på www.julkari.fi/handle/10024/139415. En svenskspråkig version utkommer senare i år.

Läs mer om Marthaförbundets projekt Matlust! på martha.fi.

Smartha smaker 3/20

De nya näringsrekommendationerna betonar vikten av att äta tillsammans med andra och lyfter fram de positiva effekterna av gemensamma måltider.

Visste du att ...?

FRÅGA: Vilken är skillnaden mellan näringsrekommendationer och kostrekommendationer?

SVAR: Kostrekommendationer

är näringsrekommendationerna översatta till mat. Vår föda består av olika näringsämnen som ingår i maten i form av vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater. I kostrekommendationerna beskriver man det som vi bör äta för att vi ska få i oss den mängd näringsämnensom rekommenderas i näringsrekommendationerna. Då man utarbetar kostrekommendationer tar man också hänsyn till befolkningens matvanor och till matkulturen överlag.

Smartha smaker 3/20

19

Den finländska matkulturen bygger inte så mycket på smaktillsatser, utan smakerna ligger mycket närmare de ursprungliga än i Sverige.

20

Fisken i fokus 2/20

Måltidsforskaren vars hjärta bultar lite extra för Finland Måltidsforskaren Richard Tellström började laga mat redan som femåring.

Med tiden har han blivit lite extra förtjust i en matkultur: den finländska.

– Finland har ett mer levande matkulturarv än Sverige, säger han.

Text Heidi Hakala Foto Pontus Hammarström

E

nkelhet och tillvaratagande – det karakteriserar den finländska matkulturen enligt Richard Tellström, etnolog, måltidsforskare och docent i måltidsvetenskap. För tv-publiken är han mest känd för sin medverkan i det populära programmet Historieätarna, där han guidar programledarna Lotta Lundgren och Erik Haag på deras upptäcktsfärd genom den svenska – och därmed även delar av den finländska – mathistorien.

– Den finländska matkulturen bygger inte så mycket på smaktillsatser, utan smakerna ligger mycket närmare de ursprungliga än i Sverige. Finland har också ett mer levande matkulturarv, de enda gångerna vi har ett levande matkulturarv i Sverige är i samband med årshögtiderna såsom jul och midsommar, säger han.

En annan skillnad mellan länderna är att man i Finland äter många rätter gjorda på insjöfisk, medan man i Sverige nästan enbart ägnar sig åt vit havsfisk eller norsk lax, säger Tellström. Och att finländare älskar råg.

– Jag uppfattar också att finländarna har en större vördnad för maten, för att äta upp och inte kasta mat. Det kommer kanske från krigstiden, men också från att finländare är uppfostrade till eget ansvar för sitt liv och välbefinnande, medan man i Sverige överlät det åt staten i samband med folkhemsbygget.

IDEAL OCH VÄRDERINGAR

I mars skulle det ha hållits en kickoff för Finlands Svenska Måltidsakademi, som har grundats för att bättre tillvaraSmartha smaker 3/20

RICHARD TELLSTRÖMS MATVANOR Bäst på att tillreda: Fläsk med löksås.

Hittar inspiration till matlagningen: I böcker och resereportage. Äter helst på restaurang: Rätter som kräver större skicklighet att tillaga än vad jag själv har, jag vill inte känna mig som hemma. Äter till frukost: En kavringssmörgås och te, jag har ätit samma frukost de senaste 55 åren.

Favoritkök: Det franska köket.

Bäst på grillen: Grishals.

ta det här matkulturarvet. På grund av coronasituationen måste dock den planerade lunchen och kickoffen på Hanaholmen inhiberas.

Måltidsakademin ska främja den finlandssvenska matkulturens ideal och värderingar, historiska traditioner och samtida tillämpningar. Tellström hör till den kärngrupp som kom upp med idén och han sitter också med i akademins tillfälliga styrelse.

Svenskfinland blev han bekant med re-

dan under studietiden, då han var aktiv i studentorkestern vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Orkestern gjorde ofta resor till Åbo och Helsingfors, och intresset – som började via öl, musik och studentfester – utvecklades senare till ett djupare etnologiskt intresse.

– Jag har ett varmt hjärta för vår gemensamma historia och gemensamma framtid.

GRÖT OCH ÄGG

Tellströms egen framtid kunde ha sett helt annorlunda ut. Trots att han redan som femåring var intresserad av mat, kokade gröt och stekte ägg till familjen om morgnarna, förblev mat bara ett intresse ända tills han var drygt fyrtio. Fram tills dess jobbade han som politisk analytiker för olika konsultföretag i Stockholm.

Sedan kom helomvändningen. Han sålde sin andel i det konsultföretag han jobbade för och tackade ja till en doktorandplats för att börja forska om mat.

– Jag ville inte pensionera mig som politisk analytiker, jag kunde inte acceptera att det enda jag åstadkommit under mitt yrkesliv var en massa dagliga politiska analyser som inte lämnar efter sig någonting. Då kände jag att jag måste göra något av mitt intresse för mat.

Bland de finländska rätterna har han en absolut favorit: kålrotslådan.

– Det är en fantastisk maträtt och vi har inget liknande i Sverige. Kålrotslådan representerar den finländska enkelheten: den består av få ingredienser, som kommer ur jorden. Det är inte så mycket rysch och pysch. Det finns en tacksägelse i enkelheten.

21

Att rensa i röran hemma kan väcka starka känslor Har du svårt att komma i gång med att rensa upp och organisera ditt hem? Ida Haapamäki har tidigare varit en riktig saksamlare, men under senare år har hon börjat förespråka minimalism. Bättre ordning ger mer lugn, säger hon. Här guidar hon dig genom upprensningen hemma.

Text Ida Haapamäki, Mikaela Groop Foto Joanna Lindén-Montes

D

et kan kännas väldigt motigt och som en enorm uppgift då du spanar in din överfyllda lägenhet, men ofta är det känslosvallet som tynger oss mer än själva mängden fysiska föremål, säger Ida Haapamäki.

I skrivande stund tillbringar många tid hemma på grund av coronapandemin. Fotbollsträningar, språkkurser och biokvällar har bytts ut mot promenader och soffmys. Våra hem är inte längre platser där vi landar och sover ut efter en bråd vecka fylld med program, i dag är vi hemma mest hela tiden. För många kan detta kännas som en välsignelse, för andra kan undantagstiden orsaka mer stress än vanligt.

LÄTTARE OCH SNABBARE

– I och med den stora omställning som har skett under de senaste veckorna känner jag tacksamhet över det arbete jag har gjort under åren. Det gör att jag anpassar mig lättare och snabbare till överraskande situationer, säger Ida Haapamäki som har gjort mycket för att förenkla, underlätta och optimera sitt liv.

– Det har jag gjort genom att rensa, organisera, städa och återvinna, och förstås genom att spara och värdesätta det jag verkligen får nytta och glädje av. Jag är övertygad om att bättre ordning i en trivsam hemmamiljö ger oss mer lugn och gör oss mer resilienta.

Varför är det ofta så svårt att starta upp ett röjningsprojekt? Projektet att ”städa bort allt onödigt som bara stressar mig” tycks aldrig riktigt ta fart?

– Kanske är det inte är brist på tid som är boven i dramat? Själv har jag märkt 22

att många behöver personligt stöd och mycket förståelse under processen, inte enbart allmängiltiga tips som egentligen inte passar någon.

TUNG PROCESS

Från att ha varit en riktig saksamlare i många år har Haapamäki i snart fyra år talat för att minska mängden saker hemma.

– Att börja gå igenom det bråte som du haft i många år, kan vara väldigt tungt.

Där finns många minnen, såväl goda som dåliga. Minnen från tidigare förhållanden, babykläder, gåvor av en bortgången vän, din mors, fars eller kanske barns hela världsliga egendom. Det är lätt att säga att det bara är fråga om saker, men de minnen som väcks till liv gör dem levande igen.

Enligt Haapamäki strandar många

röjningsprojekt redan från början, eftersom man inte inser hur emotionellt tungt det kan vara. Vi är så vana vid att förtränga allt som väcker obehagliga känslor att vi hellre lämnar vinden orörd i tiotals år i stället för att ta itu med städningen, en sak i taget.

– Det kan kännas väldigt motigt och som ett enormt uppdrag då du tar en titt på det överfyllda garaget eller lägenheten, men jag tror att det ofta är känslosvallet som tynger oss mer än högen med prylar. Vi överraskas av att det är den mentala bördan som är den tyngsta delen av projektet. Därför koncentrerar jag mig på att förbereda människor på det mentala arbete som en ordentlig uppröjning för med sig. Särskilt i början kan det vara tryggare och roligare att börja städningen tillsammans med Smartha smaker 3/20

Vem?

IDA HAAPAMÄKI Ålder: 33 år.

Familj: Mamma, pappa, syster med sambo och bror med sambo och barn.

Född och uppvuxen: I Tjöck, Kristinestad.

Bor: Mest i Helsingfors, men är ofta i Tjöck eller på stugan i Kristinestad.

Gör: Arbetar som projektkoordinator på Marthaförbundet.

Hobbyer: Att simma, vinterbada, äta ute, gå på bio och museer samt att bygga på sin hemgjorda husbil.

Motto: You cannot change the people around you, but you can change the people around you.

Bästa boktipsen: Konsten att städa av Marie Kondo, Döstädning – ingen sorglig historia av Margareta Magnusson samt Paulina Draganjas böcker om förvaring: Förvara smart, Organisera och förvara smart hemma och Flytta smart.

Bästa filmtipset: Minimalism – a documentary about the important things (finns på Netflix).

en god vän eller någon annan som kan ge dig sitt stöd.

INGA UNIVERSALKNEP

Haapamäki har inga exakta tio i topptips som skulle passa för alla. Hon säger att det blir lättare ju längre städprojektet framskrider, och att det finns olika sätt att komma i gång, bland annat kan man försiktigt pröva sig fram.

– Litet i taget kan du träna din ”rensningsmuskel” och uppnå goda resultat i form av en enklare och smidigare vardag samt ett trivsammare hem.

Det lättaste sättet att hålla ordning i hemmet är att ha färre saker. Det låter kanske trist, och är särskilt viktigt ju sämre vi är på att hålla ordning och att lägga tillbaka sakerna på deras rätta platser.

Smartha smaker 3/20

– Jag hoppas vi under pandemin börjar uppskatta allt det som vi annars tar för givet. Kanske börjar vi se allt mer kritiskt på shopping som ett tidsfördriv och i stället lär oss uppskatta och vårda de prylar som vi redan har, säger Ida Haapamäki, projektkoordinator på Marthaförbundet.

– Dessa tre tips är de enda som jag kan säga att gäller för alla. Sedan är det helt upp till var och en att välja vilka saker hen behöver, vad hen verkligen har nytta av och stor nyttan är. Efter det blir det mera komplicerat.

BEHOV ELLER HABEGÄR?

Enligt Haapamäki har vi individuella behov som förändras under livets gång, beroende på var vi bor, vad vi arbetar med, storleken på familjen och vad vi gör på fritiden. Därför är det viktigt att

ifrågasätta våra ägodelar, vanor samt att skilja mellan habegär och behov.

– I Åbo kunde jag inte tänka mig att leva utan bil, bussarna gick alltför sällan, tyckte jag, och jag föredrar spårtrafik. Bilen var lika med frihet för mig, även om jag inte använde den dagligen. Men då jag flyttade till Helsingfors kändes bilen som en börda. Jag sålde den och var utan bil för första gången sedan jag fick körkort. Jag äger heller ingen kaffekokare, eftersom jag inte dricker kaffe, jag har en melittatratt för mina gäster, det räcker. Jag har 23

Jag är övertygad om att bättre ordning i en trivsam hemmamiljö ger oss mer lugn och gör oss mer resilienta. ingen tv, soffa, kappsäck eller surfplatta.

Har ingenting emot dessa, men jag använder inte dem dagligen, så jag har valt att avstå eller låna vid behov. Bekväma soffor är underbart, men jag har lovat mig själv att bara ha ägodelar som är små nog att kunna flyttas med en personbil.

TÄNK CIRKULÄRT

Vad behöver du i ditt liv? Det är bara du själv som vet det, säger Haapamäki. Lär dig känn dina behov och satsa på dem, tänk smart och köp hållbara produkter som har lång livstid och ett återförsäljningsvärde. Tänk också cirkulärt, om du bara donerar till loppmarknader och inte köper något nytt, fungerar inte återvinningen. Satsa på det du använder dagligen, såsom din säng, skor, kläder och dylikt.

Tänk på priset, billigt är sällan hållbart eller etiskt tillverkat. Och köp inte tanken på att ”dessa tio plagg ska varje kvinna äga”, de kanske inte alls funkar i ditt liv, ta reda på vad som fungerar bäst för dig.

– Skam och skuldkänslor inspirerar ingen längre, vi behöver alla vara motiverade för att hålla i gång. Jag sparar pengar eftersom jag inte köper lika många prylar längre och städningen går i ett huj. Jag hittar mina prylar lättare och har mer tid över för att umgås med nära och kära. Vad motiverar dig?

– Ibland kallar jag mig för minimalist, men föredrar ordet ”optimalist”, det vill säga, en person som har lagom många saker som just hen behöver. Jag tycker verkligen om fina föremål, särskilt gamla, välgjorda och hållbara sådana, och jag förespråkar inte att vi ska ha det så sparsmakat att det upplevs som tråkigt eller sterilt.

Om dina prylar ger dig glädje, finns det ingen orsak att avstå från dem bara för sakens skull. Men i dag upplever många att överflödet av prylar och konsumtionshetsen är betungande, och då måste någonting göras åt det, säger Ida Haapamäki.

24

Så fixar du storstädningen Börja i liten skala och var medveten om att det tar längre tid än du planerat. Börjar du stort, kanske du får en enorm inspiration då du ser ett tydligt resultat, eller så blir det på hälft och du blir besviken och orkar inte fortsätta. Känn dig själv och dina resurser.

Lyssna inte för noggrant på andra.

Du vet vad du behöver och vad som ger dig glädje. Det är dina saker, du får göra vad du vill med dem.

Tänk på framtiden. Tanken är att du ska ha glädje av dina saker och lämna färre grejer för dina efterlevande att gå igenom.

Släpp taget om kan-vara-bra-attha-grejer. Visst, du kanske saknar någon pryl som du har avstått ifrån, men de tiotals andra är du bara glad att få slippa. Hur lätt kan du ersätta prylen, om du mot förmodan behöver den? Kan du låna den? Behöver du ha flera exemplar av samma pryl eller räcker det med en? Hur ofta har du använt den hittills?

Försök att njuta av städprocessen, återupplev gamla minnen och njut av nostalgitrippen. Kom ihåg att minnena inte bor i föremålet, även om minnet triggas av det. Vill du släppa

taget men tvekar, ta ett foto på föremålet, så kommer du åt minnena genom att titta på bilden.

Utmana dig själv! Pröva på att avstå från något under en tid för att se hur det påverkar dig, till exempel smink, internet, rinnande vatten, en stor garderob, bostad och andra mer eller mindre viktiga saker för kortare eller längre tider. Efter experimentet, eller när som helst, kan du återinföra dessa saker i ditt liv, och då uppskattar du dem oftast mycket mer.

Ett förvaringstips är att förvara extratäcken, -filtar och -kuddar inuti prydnadskuddar. De flesta har dynor på sängen eller i soffan, så varför inte ge dem en dubbel funktion?

Tänk inte på att du ”gör dig av med saker”, tänk i stället att du ska ha nytta och glädje av de föremål som blir kvar.

Nej, du kan inte tvinga din mamma, sambo, farfar eller vän att börja rensa, men du kan föregå med gott exempel och visa vilka fördelar man får av att ha en mer hanterbar mängd grejer.

Njut av dina saker, de är till för att användas. Sätt på dig dina fina kläder och ät från det vackra porslinet.

Smartha smaker 3/20

Raseborg

Jag tar hand om din trädgård då du själv inte har tid, lust eller ork.

Pensionärsvänliga priser.

Vad ska jag göra med saker som jag inte längre behöver?

Ibland måste man minska på lösöret i rask takt. Vi gör hemvärderingar och avhämtar föremål från både hem och lager med kort varsel. På auktionskammaren betjänar vår inlämning och värdering som normalt utan tidsreservering vardagar kl. 12.00-17.00 och lördagar kl. 10.00–14.00.

För din trygghets skull följer vi alla säkerhetsåtgärder. Vi rekommenderar, att ni som tillhör riskgrupperna följer regeringens råd, därför betjänar vi även på nätet. Värderingsuppdrag kan lämnas in via vår hemsida, både gällande enskilda föremål och större helheter. Vi tar också emot föremål som skickas per post eller frakt från hela Finland.

Nu är det rätt tid att sälja, föremålen rör sig och prisnivån är gynnsam. Ta gärna kontakt via vår hemsida www.helander.com eller ring 029 003 1950 vardagar kl. 12.00–17.00.

AUKTIONSHUS HELANDER, ÄRTÅKERSGRÄNDEN 8–10, HELSINGFORS

FÅ KOSTNADSFRI LEVERANS när du beställer för 50€ eller mer

ÖVER 100 000 Produkter på nätet

HEMLEVERANS - 2,90€ För beställningar över 50€

UPPLEV ELEKTRONIKENS VÄRLD

Fisken i fokus 2/20

WEBBUTIK

www.multitronic.fi

SAMMA PRIS På nätet & i butiken

Multitronic butiker finns i Vasa, Jakobstad, Seinäjoki, Mariehamn, Villmanstrand och Jyväskylä.

25

Vardagsberedskap

Nätbedrägerier – sü skyddar du dig Oroar du dig fÜr att falla offer fÜr nätbedrägerier? Vi tipsar om hur du bäst skyddar dig och undviker fallgroparna pü nätet.

Text Maria WasstrĂśm Illustration Terese Bast

A

ldrig tidigare har finländarna varit sü beroende av digital kommunikation. Coronaviruset vände upp och ner pü vardagen. En stor del av de mänskliga kontakterna fÜrvandlades till digitala cyberkontakter, büde beträffande arbetsliv, skolundervisning och privatliv. FÜr nügra decennier sedan kunde vi inte drÜmma om hur enkelt det en dag skulle vara att via nätet hülla kontakten med familj och

vänner pü andra sidan jordklotet eller fÜlja med den globala nyhetsrapporteringen.

Alla framgüngshistorier har dock en baksida. I takt med att nätanvändningen har Ükat – lüngt fÜre coronaviruset – har ocksü antalet nätbedrägerier Ükat.

Pü webben finns det münga mÜjligheter att lura folk, och när du surfar pü nätet gäller det att ha huvudet pü skaft fÜr att undvika fallgroparna.

OLIKA TYPER AV BEDRĂ„GERIER

Till polisens kännedom kom i fjol närmare 15 000 nätbedrägerier i Finland, vilket visar att det inte är frügan om en marginell brottslighet. Det finns olika typer av bedrägerier och de fÜrändras allteftersom de genomsküdas.

Det kan handla om allt frün pühittade kärleksaffärer och fÜrsäljning av obe-

26

fintliga varor till identitets- och kreditkortsstÜlder. – En stor del av brotten pü webben hÜr till det vi kallar fÜr nätfiske, säger Markus Lintula, specialsakkunnig vid Cybersäkerhetscentret*.

Med nätfiske avser man olika sätt att lura en människa att delge sina lÜsenord, kreditkortsnummer eller annan personlig information pü internet. Det kan till exempel vara ett e-postmeddelande som ser ut att komma frün en bank eller ett kreditkortsbolag och som uppmanar mottagaren att logga in pü en länk pü en falsk webbsida.

ICKE-SERIĂ–SA HEMSIDOR

Det kan ocksü gälla sms-meddelanden där mottagaren uppmanas fÜlja en viss länk och logga in med ett lÜsenord. Sidorna som du dirigeras till kan ofta se väldigt trovärdiga ut. Ibland har skurkarna kopierat befintliga fÜretags webbsidor sü trovärdigt att det är svürt att inse att det handlar om bedrägeri. – Använd inte länkar som skickats till dig fÜr att logga in. Logga i stället in via fÜretagets egen webbplats. Om informationen inte finns där, är det sannolikt frügan om lurendrejeri, säger Lintula.

En variant är att du blir kontaktad av posten eller ett logistikfÜretag efter att ha gjort ett inkÜp pü webben. PlÜtsligt krävs det en tilläggsbetalning innan fÜrsändelsen kan Üverlämnas. Tilläggsbetalningen är oftast sü liten att kÜparen inte reagerar negativt, utan betalar summan – vilket kan innebära att du samtidigt lämnar Üver dina kreditkortsuppgifter till bedragaren, som snabbt bÜrjar tÜmma kontot.

En annan typ av bedrägeri sker pü sociala medier. Det kan handla om Smartha smaker 3/20

Vardagsberedskap

reklam på Facebook, där ett påstått företag presenterar en vara som både är osannolikt bra och osannolikt billig.

Dessa två egenskaper lönar det sig att se upp för. Alla som arbetar med cybersäkerhet påpekar att om något ser för bra ut för att vara sant, är det sällan sant.

SOFISTIKERADE SKURKAR

Bland bedragarna hittar man allt från nybörjare till riktigt sofistikerade skurkar. Vissa it-bedrägerier är lätta att genomskåda, andra är så raffinerade att det är ytterst svårt att upptäcka att allt inte står rätt till.

En riktig klassiker bland de nätbaserade bedrägerierna är de så kallade Nigeriabreven, som kan se olika ut, men som ofta handlar om att mottagaren kan få en stor summa pengar eller ett arv om han eller hon bara betalar in en mindre avgift till ett bifogat kontonummer. Det är ändå frågan om en bluff från början till slut. Efter att du gjort en första betalning kommer fler uppmaningar om att betala in pengar, och någon förmögenhet kommer aldrig att föras över till ditt konto.

Ibland kan nätbedrägerier också handla om att få mottagaren att beställa på en avgiftsbelagd tjänst, som kan visa sig vara helt påhittad.

5 tips för att undvika fallgropar på nätet Ett erbjudande som låter för bra är sällan sant.

Fråga om råd om du är osäker.

Lämna aldrig ut lösenord eller andra hemliga uppgifter om du inte är helt säker på mottagaren.

Klicka inte på tvivelaktiga länkar i e-postmeddelanden eller på sociala medier.

Dubbelkolla alltid att du vet vem mottagaren är om du skickar pengar eller lämnar ut dina uppgifter på elektronisk väg.

Om du har blivit lurad Skäms inte över det – du är inte den första som blivit lurad.

Berätta för andra – då kan du hindra nya bedrägerier.

Anmäl bedrägeriet till polisen.

DYRA TELEFONSAMTAL

Ett annat sätt som bedragare ofta använder sig är falska felmeddelanden som dyker upp som popup-meddelanden på datorskärmen. De falska meddelandena uppmanar dig att ringa upp ett angivet telefonnummer för att få hjälp med det tekniska problemet. Följden av det samtalet kan överraska när telefonräkningen kommer.

– En annan variant av dyra samtal kan vara korta samtal som resulterar i att ägaren tror att han eller hon har ett missat samtal och ringer upp det okända numret.

Också i de fallen kan samtalet resultera i saftiga telefonräkningar efteråt.

– Ser du i telefonen att du har ett samtal från ett okänt utländskt nummer lönar det sig sällan att ringa upp ifall du inte väntar något samtal från utlandet, säger Lintula.

FEJKADE E-POSTMEDDELANDEN

tag – eller till och med polisen – och ber om kreditkortsuppgifter eller lösenord.

Uppge aldrig dessa uppgifter till någon per telefon.

Också för föreningsaktiva gäller det att vara uppmärksam. Lintula berättar om fall där falska e-postmeddelanden har skickats ut till föreningens kassör med uppmaning om att betala tusentals euro

FEL PÅ DATORN

Enligt Lintula är det relativt vanligt att en person som påstår sig representera ett programvaruföretag, till exempel Microsoft, ringer upp och hävdar att det är något fel på din dator. Du ombeds installera ett program som ger bedragaren fjärråtkomst till datorn och plötsligt har någon annan fått tillgång till allt material på din hårdskiva.

Som privatperson gäller det att vara på sin vakt och komma ihåg att bolag som Microsoft inte ringer upp enskilda kunder och ber dem installera program på datorn. Då ska varningsklockorna börja ringa, säger Lintula.

Detsamma gäller om någon ringer upp och säger sig representera ett föreSmartha smaker 3/20

27

Vardagsberedskap

Alla som arbetar med cybersäkerhet püpekar att om nügot ser fÜr bra ut fÜr att vara sant, är det sällan sant.

till utländska kontonummer. Det kryptiska är att breven kan se ut som om avsändaren är den egna fÜreningens ord fÜrande.

Du kan aldrig vara helt skyddad mot olika typer av oseriĂśsa kontakter

– FÜreningarna har ofta sina kontaktpü nätet, men vissa fÜrsiktighetsütgärder minskar riskerna betydligt. uppgifter pü nätet, och det är lätt ocksü Se till att ha en brandvägg och ett ett litet extra besvär, men kan vara fÜr bedragare att hitta dem och utnyttja fungerande antivirusprogram installevärt det. Tvüfaktorsautentisering kan dem i eget syfte, püminner Lintula och rat pü din dator.

Brandväggen är ett du ocksü använda enbart när du loguppmanar alla fÜreningsaktiva att dubprogram som kontrollerar nättrafiken gar in frün en ny enhet, till exempel om belkolla fakturor som verkar konstiga pü till din dator. Ett antivirusprogram sÜdu fÜr fÜrsta güngen loggar in pü Fanügot sätt.

*) Cybersäkerhetscentret är en finländsk myndighet som bland annat informerar om och bekämpar nätbedrägerier. Centret är en del av Transport- och kommunikationsverket Traficom. Ocksü privatpersoner kan kontakta Cybersäkerhetscentret i frügor som gäller informationssäkerhet.

Mera information finns pĂĽ www.kyberturvallisuuskeskus.fi/sv/ och www.kkv.fi/ sv/om-oss/konsumentombudsman/.

28

Tänk pü att ...

ker upp och granskar filer som kan vara infekterade av datorvirus. Det finns büde avgiftsbelagda och avgiftsfria antivirusprogram. Det är ocksü viktigt att regelbundet aktivera nya uppdateringar som finns tillgängliga fÜr telefoner och läsplattor.

Använd inte samma lÜsenord pü fler än en tjänst, även om det i praktiken är svürt att komma ihüg en mängd olika lÜsenord. Ett sätt att fü hjälp pü vägen är att använda sig av tvüfaktorsautentisering, vilket innebär att du müste uppge en extra kod fÜr att kunna logga in pü en tjänst, men den koden behÜver du inte komma ihüg utantill. Det är frügan om en engüngskod som skickas som sms till din telefon när du använder tjänsten. Det innebär

cebook frün en dator eller telefon som du inte har använt tidigare. Genom att ge koden verifierar du att du loggar in frün en trygg enhet.

Tvüfaktorautentisering kan du ocksü använda via en app pü telefonen som fÜrser dig med koder, vilka gÜr det svürare fÜr obehÜriga att logga in pü dina konton.

Det finns även sü kallade lÜsenordshanterare som hjälper dig som har svürt att komma ihüg de olika lÜsenorden. Det är en app som memorerar dina lÜsenord, sü att du själv bara behÜver komma ihüg ett huvudlÜsenord.

Tycker du att ovan nämnda knep känns omständliga, kan du hitta pü egna sätt att komma ihüg och spara dina lÜsenord.

Smartha smaker 3/20

Miljötipset

Hjälp våra pollinerare – gör ett eget insektshotell Bidra till mångfalden i vår natur genom att skapa boplats åt pollinerare.

Text Maria Saloranta Illustration Erik Lindroos, färgläggning Magnus Lindström

I

takt med att städerna växer har många djur mist sina naturliga miljöer för skydd och bosättning.

Bland dessa finns bin, fjärilar, nyckelpigor, gulögonsländor och flera andra insekter som är viktiga för pollinering och för att hålla skadeinsekter borta. Genom att skapa boplats åt insekter kan vi hjälpa dem på traven och bidra till mångfalden i vår natur.

För att göra det extra inbjudande kan du plantera lockande växter i närheten.

Insektslockande växter är bland annat lavendel, syren, fruktträd, rosor, bärbuskar, smörblomsväxter och ärtväxter.

Materialet är framtaget inom projektet ”Giftfritt dagis”, www.martha.fi/om-oss/ projekt/giftfritt-dagis.

Så bygger du ett eget insektshotell Här följer instruktioner för ett insektshotell där bin, fjärilar och nyckelpigor kan trivas.

Du behöver:

Gör så här:

• 20 cm djup trälåda/ram • Sluttande tak • Obehandlade träblock, plattor eller stor träbit/ vedträ (minst 10 cm tjocka) • Borrar i storlek 2–13 mm • Ihåliga växter, till exempel hallon, vass • Torra kvistar • Bark • Torra kottar

1. Om du har en låda med baksida eller om du planerar att placera ditt hotell i regnskydd eller mot en vägg eller ett tak behöver du inget extra tak.

2. Borra hål i träblocket/vedträet i olika storlekar, cirka 6–10 centimeter djupa, men inte igenom. Kolla att borrhålen blir så hela som möjligt och ingången slät genom att sandpappra bort stickor och blåsa bort damm.

Hålen kan målas runt öppningen med naturlig färg så att insekterna lättare hittar fram till sitt eget bo.

3. Gör de ihåliga växterna till 15 centimeter långa pinnar och knyt dem eller lägg dem i knippen på 7–10 pinnar med öppningen utåt i ramen.

4. Fyll luftigt resterande ramar med torra kvistar, bark och kottar blandat med knippen och träbitarna med borrhål.

MARTHATIPS! Gör hellre små hotell så minskar risken för mögel och parasiter för insekterna.

Smartha smaker 3/20

Uppsättning och underhåll 1. Placera i full sol mot sydöst (morgonsol), öster eller söder och skyddat från regn. Fäst hotellet stadigt cirka en till två meter från marken utan växtlighet framför ingången.

2. Rengör bon som inte är i bruk efter sommaren och lyft in dem i ett kallt förråd eller garage i mitten av september. Ta ut dem igen i februari/mars när vårsolen börjar titta fram med sin värme.

Rättelse I senaste numret av tidskriften Martha på sidan 27, i stapeldiagrammet över euriborräntans utveckling, hade Tryckfelsnisse varit framme. Sedan 2015 har euriborräntan varit negativ, därför ska de två sista staplarna i diagrammet vara nedsänkta. Vi beklagar de felaktiga uppgifterna!

29

Kampen om Stornäset i Sund på Åland är en av de mer omfattande miljöstrider som miljöaktivisten Isabel Kvarnfors har tagit. Här var det meningen att det skulle bli golfbana innan hon och en grupp andra eldsjälar engagerade sig.

Åländska miljöaktivisten Isabel ger sig inte Isabel Kvarnfors har med åren insett att hon inte kan rädda hela världen.

Men den mångåriga, prisbelönta miljöaktivisten är envis när det kommer till det lokala miljöarbetet och hon har lärt sig att ta svåra diskussioner. – Man får vara lite klurig och inte bara gå på i ullstrumporna, säger hon.

Text och foto Heidi Hendersson

V

i träffar Isabel Kvarnfors, 76 år, vid Stornäset, en grön oas vid vattnet i Sund på Åland som hon och andra eldsjälar hjälpte till att rädda undan ett öde som golfbana. Hon berättar om en kamp som innefattade många möten, namnlistor och insändare.

– Jag ger mig inte, konstaterar Kvarnfors med ett skratt.

Kampen om Stornäset är inte den första, och inte heller den sista, som Kvarnfors har varit med om och som hon fört i 30

miljöns tecken. Hon påminner sig om det första ingreppet i den åländska naturen som hon opponerade sig emot. Det var ett vägbygge nära hennes föräldrahem. Då ringde hon en politiker i staden.

– Han sade: ”Kära Isabel, du kan inte stoppa utvecklingen.”

FRAMTIDA GENERATIONER

Och f ler liknande kommentarer har Kvarnfors fått. För ofta ses miljöaktivism som ett sätt att stoppa utvecklingen,

snarare än att att skydda något värdefullt för framtida generationer.

– Men jag är envis, min instinkt kommer långt inifrån, säger Kvarnfors.

För hon har också sett vad som kan förstöras i ”utvecklingens” namn. Som en av sina aktivistförluster räknar hon rivningen av ett anrikt gammalt trähus i staden, kallat Societetshuset.

– Vi började aktivera oss för sent. Men när de rev det, då insåg jag att de kan göra vad som helst. Jag tänkte först att ”nej, Smartha smaker 3/20

Kanske har någon av mina insändare g jort att någon annan också har börjat fundera på dessa frågor?

Isabel Kvarnfors har prisats för sitt miljöengagemang, men säger själv att hon haft ynnesten att inte vara beroende av systemet.

– Jag har varit fri nästan hela livet. Jag har varit väldigt lite anställd och inte behövt vara rädd att mista mitt jobb.

ODLARE PÅ HELTID

de kan inte riva det”. Men det gjorde de.

Jag trodde också i början med Stornäset att ”nej, de kan inte komma hit och gräva och vända upp och ner på alla träden”, men jag visste ju att det kunde de.

Kvarnfors tittar sig omkring i den lummiga viken. Hit kommer man på en vindlande stig genom skogen som slutar i en talkobyggd träspång upp till en samlingsplats där det står en liten fiskarstuga. Solens värmande strålar har gjort sitt. Här och där kan man skönja blåa blomblad bland tuvorna, små grönskande under, som Isabel gläds storligen åt.

– Jag växte upp i skogen. Min mamma hade blomsterhandel och samlade mycket från skogen och vi barn hjälpte till. Men jag hade så svårt att plocka mossan för den var så vacker, säger hon med vördnad i blicken.

FÖRSTA INSÄNDAREN

Med åren har Kvarnfors insett att hon inte ”kan rädda allt i världen”, men hon försöker med det som ligger nära hjärtat.

När det för länge sedan stod klart att den lokala chipsfabriken hade en förorenande effekt på vattnet i kommunen, skrev hon sin första insändare. Och fick svar av vd:n.

Då tände det till hos Isabel. Hon insåg att hon kunde göra en skillnad genom att bry sig och att ta svåra diskussioner.

– Kanske har någon av mina insändare gjort att någon annan också har börjat fundera på dessa frågor?

För många insändare har det blivit genom åren. Mer än hon kan räkna till.

Och hon har lärt sig hur hon ska formulera sig för bästa genomslag.

– Man kan inte vända halva befolkningen emot sig. Man får vara litet klurig och inte bara gå på i ullstrumporna. Man kan inte låta för mycket som aktivist.

Smartha smaker 3/20

Kvarnfors är utbildad sömmerska och drev en klädbutik som ung när hon blev förälskad i eko-odling.

– Ett par odlare flyttade hit från Sverige under den gröna vågen. Jag började odla i Sund och det var inte tal om något annat än ekologiskt. Jag hade en svåger som odlade konventionellt, och jag såg hur han sprutade och tänkte ”det där kan inte vara bra”. Jag skulle visa att det gick att odla utan gifter.

Odlingen tog upp allt mer av Isabels intresse och vardag.

– Jag tänkte att varför ska jag hålla på med kläder, när det finns så mycket kläder och så lite ekologisk odling?

Sagt och gjort, hon gav upp sin affär och blev odlare på heltid.

– Jag insåg att vi klarade oss med det, det fanns en stor efterfrågan och jag sålde mycket på torget.

Kvarnfors var med och bildade Ekologiska Odlarna med andra eldsjälar och kooperativet Odlarringen.

– Butikerna ville att vi skulle organisera oss för försäljningens skull. Tillsammans med Ekologiska Odlarna förkovrade vi oss i odlingstekniker och åkte på studieresor. Vi var ett moraliskt stöd för varandra.

SOLIDARITET ÖVER GRÄNSERNA

Odlarna var även med i den internationella ekoföreningen IFOAM. – Det var väldigt viktigt för oss.

Världsaspekten är något jag fortfarande bär med mig. Jag tycker inte att det nödvändigtvis är bättre att köpa konventionellt närodlat i stället för importerat ekologiskt. Det är ett sätt att visa solidaritet med andra odlare, visa att det finns efterfrågan, och förhoppningsvis få eko-odlingen att sprida sig interna-

Vem?

ISABEL KVARNFORS Bor: I Sund och Mariehamn. Ålder: 76 år.

Gör: Odlar ekologiska grönsaker och blommor för torgförsäljning.

Tovar då och då vintertid.

Favoritgrönsak att odla: – För tillfället röd spetskål, den är både god och vacker!

Favoritgrönsak att äta: Rotselleri.

Inspirerar mig: – Att det fortfarande är ett äventyr att odla, särskilt när man odlar cirka 40 olika grödor!

Favoritårstid: Våren.

tionellt. Det är de utländska arbetarna som lider mest av konventionell odling, alla gifter de måste handskas med.

I dag, 35 år senare, är den lokala ekoföreningen fortsättningsvis stark.

– Det har gått framåt, men inte så som vi hade hoppats. Vi hade önskat att våra produkter blivit regel och de konventionella undantagen.

Men Kvarnfors ser ändå att vissa metoder från eko-odlingen har spridit sig till det konventionella, och jordbruket blivit skonsammare mot miljön.

– Vi tar åt oss lite av den äran i alla fall, säger hon med glimten i ögat.

31

Annonsera i Martha och nå ut till 10 000 marthor!

R E L AT I O N E R

F i s k e n i f o k u s 2 /2 0

Tidskriften Martha är den största kvinnotidskriften på svenska i Finland – boka en annons redan i dag! För prisuppgifter och mer information, ring eller mejla till Jonny Åstrand, tfn 06 347 1017, cjcenter@malax.fi.

MÅ BRA

G Ö R S J Ä LV

E KO N O M I

M AT

MILJÖ

Restaurang med plats för 140 personer.

Buffe för grupper.

- Cafe - Pizza - A la carte

GODA FISKNYHETER / SMARTFISK PÅ FESTMENYN BRANDSÄKERT HEM / KOLL PÅ FETTET / SMARTA SMÅFÖRETAGARE

Har du antikviteter, arvegods, värdelösöre?

- Låt oss sköta försäljningen - Vi köper även och betalar kontant - Betjäning på svenska

AB GAmlAKArleBy AuKtionsKAmmAre Folkskolegatan 1, 67100 Karleby mäklare Raul Pohjonen 044-913 8284

Leif Blomqvist´s nya bok

Våra trädgårdsbär Finns hos alla bokhandlare.

264 sidor, inbunden ISBN 978-952-67340-4-0

En vacker bokgåva!

Signerad bok direkt av författaren

34,00€ + porto 5,00€

AB Leif JM Blomqvist Oy Bodövägen 210, 68530 Lepplax, 040-4857162, blomqvist@multi.fi 32

Smartha smaker 3/20

marthainfo

Emilia Nord ny medarbetare på Marthaförbundet Sedan början av mars arbetar Emilia Nord som projektledare för förbundets nya projekt Matlust!

Berätta om dig själv – vem är du?

– Jag är en mångfacetterad själ med ett stort behov av frisk luft och att få vara ute i naturen.

Vad har du arbetat med tidigare och var?

– Innan jag blev anställd på Marthaförbundet arbetade jag med marknadsföring och kommunikation vid Åbo Akademi i drygt två år. Därförinnan fungerade jag som projektledare vid Svenska Österbottens Ungdomsförbund. Jag har alltså jobbat mycket med och för ungdomar, och ser framemot att få arbeta med seniorer.

Du leder arbetet med Marthaförbundets nya projekt Matlust!, varför sökte du tjänsten?

– När jag läste arbetsannonsen insåg jag att det är mitt drömjobb, eftersom jag har en förkärlek för mat(lagning) och föreningsliv. Att få arbeta med äldre personer och förhoppningsvis kunna ge dem en guldkant i vardagen gör att jobbet känns extra meningsfullt.

Vad tänkte du när du fick jobbet?

– ”Oj ja, oj ja, oj ja!” För fyra år sedan sade jag att jag någon gång vill få arbeta på Marthaförbundet, så det var också en önskan som infriades. Marthaförbundets värderingar sammanfaller med mina egna, och jag har på känn att jag på förbundet kommer att lära mig mycket och få värdefull kunskap.

INBETALNINGAR CENTRS MARTA Köklax Marthakrets 50 euro

Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Smartha smaker 3/20

Vad går det nya projektet Matlust! ut på?

– Det finns två huvudmål med projektet: dels ska det motverka ensamhet hos äldre och öka deras aptit och livsglädje, dels ska vi bygga upp en fungerade struktur för volontärverksamhet inom Marthaförbundet och därmed öka delaktigheten i samhället. Projektet prövas i kommunerna Korsholm och Pedersöre. Under projektets gång utökar vi samarbetet med andra kommuner och intressenter.

Hur ser din vardag ut?

– I dessa undantagstider är vardagen helt annorlunda. Men vanligtvis, när jag kommer hem från jobbet, tycker jag mycket om att gå ut och springa, gå någon vandringsled eller promenera med hunden.

Annars experimenterar jag gärna med råvaror och matlagning, så det kan ofta vara full rulle i köket hemma hos oss.

I vilka ärenden kan marthorna kontakta dig?

– Man får gärna kontakta mig om man är intresserad av att gå en volontärutbildning, om man vill berätta om sin egen volontärverksamhet eller om man är nyfiken på projektet och näringsrekommendationer för äldre personer.

Text Mikaela Groop Foto Privat

Emilia Nord når du på e-postadressen emilia.nord@martha.fi eller tfn 044 901 3531.

Vem?

EMILIA NORD Ålder: 31 år.

Bor: I Smedsby, Korsholm.

Familj: Sambon Markus, två bonusbarn och hund. Mamma, pappa, en bror och tre systrar.

Läser just nu: Happy Food, en bok om hur mat och lycka hänger ihop av Niklas Ekstedt och Henrik Ennart. Äter helst: Allt som går att krydda med vitlök, ingefära och chili i mängder.

Tittar helst på: Typ en ekorre som samlar pinnar i ett träd. Eller vilken svensk feelgood-serie som helst.

Aktuellt

SAVE THE DATE: MATKULTURDAGEN FIRAS I NÄRPES 9.10 TEMAT FÖR ÅRETS MATKULTURDAG är odlade grönsaker. Det årliga matkulturmagasinet lanseras i samband med firandet i Linds kök i Närpes den 9 oktober i regi av Sydösterbottens Marthadistrikt. Håll utkik efter mera information i höstens första nummer av tidskriften Martha, på martha.fi och i augusti månads medlemsbrev!

33

marthainfo

P å g å n g...

Drömmar i vardagen I DENNA NYA TILLVARO, som har medfört utmaningar för oss alla, har också föreningslivet tvingats hitta nya former. På vissa håll ligger man lågt och inväntar tider då man kan träffas och umgås igen. På andra håll försöker man hitta andra lösningar för att åtminstone en del av verksamheten ska kunna hållas i gång och gagna medlemmarna.

Också gällande Marthaförbundets vårmöte har vi varit tvungna att tänka om. I dagsläget vet vi att vårmötet kommer att hållas i reducerad version i september, i enlighet med de officiella rekommendationerna. Då samlas ombuden i mindre grupper för att digitalt kopplas upp till ett gemensamt möte. I mån av möjlighet finns även personal på plats för att se till att det tekniska genomförandet fungerar. Behandlingen av stadgarna skjuts upp till höstmötet som hålls 21.11.2020 i Helsingfors. Det betyder att vårmötet endast tar ställning till de stadgeenliga ärendena.

Vi ser fram emot ett nytt vårmöte i Nykarleby år 2021. Där hoppas vi få välkomna våren tillsammans och ta del av program, lokala sevärdheter och god mat som de lokala marthorna bjuder på. Den bilden tror jag att vi alla kan må bra av att klistra upp på vår inre anslagstavla. För oberoende av när det sker, så kommer tillvaron att normaliseras och gemenskapen att åter landa i fysiska marthamöten.

Men nu är det kanske tid att drömma stort om framtiden. För den ensamma kan det vara skönt att måla en framtid av gemenskap och program, för den tidspressade kan det i framtiden finnas tid för att göra något eget i självvalt sällskap. Men utöver drömmar behöver vi alla se till att vi klarar av vardagen så gott det går. Att vara martha under en tid som denna är en fördel, eftersom verksamheten långt handlar om att få vardagen att rulla på lite smidigare.

Ta hand om er själva och varandra, hjälp dem ni kan och be om hjälp då det behövs.

Jessica Åhman, organisationskoordinator

34

Aktuellt

MARTHAFÖRBUNDETS VÅRMÖTE 16.9.2020 FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND rf kallar till vårmöte 16.9.2020 klockan 18.00. På grund av det rådande läget med coronapandemin hålls vårmötet online via Microsoft Teams.

På mötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt paragraf 14 i förbundets stadgar, såsom godkännande av årsrapport och bokslut för år 2019.

Möteshandlingar och program finns i elektronisk form på förbundets hemsida www.martha.fi/sv/medlem från och med 28.8.2020. Alla distrikt bör skriftligen senast 1.9.2020 anmäla sina ombud och ersättare via den Lyyti-länk som finns i samband med möteshandlingarna.

I vårmötet deltar denna gång en-

bart medlemmar i centralstyrelsen och distriktens ombud. Eftersom mötet hålls via Teams, ombes alla ombud att före mötet sända sina undertecknade och inscannade fullmakter per e-post till marika.danielsson@martha.fi. Vi vill gärna ha fullmakterna senast 2.9.2020.

För att delta i mötet behöver du inte ladda ner någon applikation till datorn, plattan eller telefonen, du kan delta direkt via nätet. Som ombud får du en inbjudan till Teams-mötet per e-post.

Har du frågor? Vänligen kontakta Marika Danielsson, tfn 044 735 4971, marika.danielsson@martha.fi.

Centralstyrelsen för Finlands svenska Marthaförbund rf

Aktuellt

PÅSKKORT GLADDE MÅNGA 70-PLUSSARE FÖR ATT MOTVERKA ensamhet under coronatiden beslöt centralstyrelsen på sitt möte 28.3.2020 att Marthaförbundet skulle skicka fysiska påskkort till alla medlemmar över 70 år. Det blev sammanlagt 3 588 kort som nådde marthor runt om i Svenskfinland.

Kortet har fått fin respons från mottagarna, här några citat:

Glad påsk!

”Tusen tack för påsk-kortet som kom till oss 70+. Det gjorde mig GLAD.” ”Kändes som att någon faktiskt bryr sig om.” ”Det var riktigt en glädjesak, så roligt att de kommer ihåg oss gamlingar. Ett så vackert kort!”

BIOGAS

Naturligtvis!

För renare luft & miljö

Västra Jeppovägen 288 (längs med Riksväg 19)

www.jeppobiogas.fi

Ekenäs första apotek • Rådhustorget 4, 10600 Ekenäs Tel. 019 24 11441 • www.ekenas1apotek.com

marthainfo

Höstens kurser och föreläsningar Hösten 2020 erbjuder Marthaförbundet följande kurser: SOS FÖR BLIVANDE SMÅBARNSFÖRÄLDRAR 10.9.2020 Under den inspirerande kurskvällen föreläser ekonomirådgivare Mia- Maja Wägar om hur man kan tala om pengar och konsumtion i familjen samt skapa rutiner för en hållbar privatekonomi.

Vi tillreder vettiga maträtter som stärker orken samt provlagar babymatsportioner för avsmakning under ledning av hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson.

BÖRJA SPARA OCH PLACERA 17.9.2020 Är du nyfiken på att börja placera i aktier och fonder? Häng med på en avslappnad föreläsning under ledning av ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar där du lär dig de grundbegrepp som du behöver för att börja placera.

HÖSTENS MATSVAMPAR 24.9.2020 Lär dig mer om våra vanligaste matsvampar och deras eventuella förväxlingsarter.

Hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson guidar dig också rätt bland de enklaste konserveringsmetoderna och vi tillreder läckra svamprätter som vi äter tillsammans.

LÄR DIG BAKA MED SURDEG 19.11.2020 Kom och lär dig grunderna i surdegsbakning! Under ledning av hushållsrådgivare Sandra Mellberg går vi igenom hela surdegsprocessen från surdegsstart till gräddning samt diskuterar fördelarna med långa jästider. Du lär dig hantera och forma degen för att få till vackra, rustika och unika bröd.

KONSERVERING OCH FÖRVARING AV HÖSTENS SKÖRD 24–25.8.2020 Under två kvällar lär du dig att konservera och torka höstens skörd. Första kvällen blir det teori, förSmartha smaker 3/20

beredelser samt torkning av frukter, bär och örter, andra kvällen går vi igenom de produkter som vi gjorde dagen innan samt tillreder såser och ketchup av tomat.

EKOLOGISKT OCH EKONOMISKT HÅLLBAR VARDAG 24.9.2020 Vad ska jag välja för att leva hållbart? Under föreläsningen går ekologirådgivare Anita Storm och ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar igenom praktiska tips på hur du genom små val i vardagen kan spara pengar och naturresurser samt hur det kan bidra till en bättre hälsa.

EKOLOGISKT OCH EKONOMISKT HÅLLBAR VARDAG 5.10.2020 Vad ska jag välja för att leva hållbart?

Under föreläsningen går ekologirådgivare Anita Storm och ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar igenom praktiska tips på hur du genom små val i vardagen kan spara pengar och naturresurser samt hur det kan bidra till en bättre hälsa.

STREETFOOD PÅ INHEMSKA GRÖNSAKER 13.10.2020 Bli street-smarth! Tillsammans med hushållrådgivarna Sandra Mellberg och Elisabeth Eriksson ger vi våra inhemska råvaror en ny twist och hyllar den finlandssvenska matkulturen. Bland annat fish & chips, hemgjord ketchup och frasig äppelpaj står på menyn. På kursen lär du dig mera om finlandssvensk matkultur och får vårt pinfärska matkulturmagasin.

MARTHAS TRADITIONELLA JULSTÖK 3.12.2020 Marthaköket förvandlas till en enda stor julverkstad med massor av program då Marthaförbundets personal bjuder in till julstök för hela fa-

miljen. Kom med och få dig en rejäl dos julstämning!

Anmäl dig via evenemangskalendern på www.martha.fi/evenemang. Där hittar du också närmare uppgifter om kurserna samt aktuell information om fler kurser och föreläsningar.

Fortbildning: Kemikaliesmarth dagis VILKA SKADLIGA kemikalier kan det finnas i vardagliga föremål på ett daghem, och hur kan man enkelt och effektivt minska på dem?

Projektet Giftfritt dagis ger sig ut på fortbildningsturné i hela Svenskfinland. På sex olika orter får du ta del av viktig information kring skadliga ämnen i plaster och kemikalier, som innebär en risk särskilt för små barn.

Fortbildningen riktar sig i första hand till daghemspersonal, men också allmänheten är välkommen att delta. Tillfällena är gratis och vi bjuder på kaffe med dopp. På frågor svarar Jenni Haapala, jenni.haapala@ martha.fi, eller Cecilia Nyman, cecilia.nyman@martha.fi. Anmäl dig på martha.fi/evenemang.

22.9 Kimito, Villa Lande, kl. 14–17 23.9 Åbo, Hus Lindman 30.9 Jakobstad, Aspegrens trädgård 6.10 Borgå, Restaurang Hanna-Maria 7.10 Karis, Västra Nylands folkhögskola 8.10 Helsingfors, Luckan, kl. 14–17 Känner du någon som jobbar på dagis? Missa inte att tipsa dem om fortbildningen!

35

Aktuellt

En annorlunda vår – så ställde vi om under coronatiden Våren har på många sätt varit exceptionell. Många av oss har tillbringat mer tid än vanligt hemma då skola, många jobb och nästan alla fritidsaktiviteter flyttat hem. Möten har inhiberats, hobbyer ställts in och vi har alla fått ställa om till en vardag med social distansering.

Text Heidi Furu, t.f. kommunikatör Illustration Terese Bast

M

arthaförbundet jobbar för en bättre värld, en vardag i taget. På vilket sätt har Marthaförbundet kunnat stödja finländare i den nya, annorlunda vardagen?

Hemmiljön är Marthas hemmaplan, och skogen är Marthas tema för i år.

Marthaförbundet har därför fortsatt med sin kärnverksamhet som är att dela vardagskunskap, och märkt att efterfrågan varit stor på konkreta tips för hur man får vardagen, och särskilt matvardagen, att rulla då alla är hemma. Skogen har lockat många då utbudet på övriga fritidsaktiviteter varit begränsat, och Martha har inspirerat till att upptäcka närskogen och ta vara på vilda växter. Budskapet har varit det samma som annars, men vissa kanaler har bytts ut, till exempel har fysiska möten ersatts av distansföreläsningar.

VECKOMENYER OCH FRYSTÖMMARTIPS

Ett konkret sätt att stödja barnfamiljer som plötsligt ska servera samtliga mål mat hemma var att publicera veckomenyer. Utgångspunkten i veckomenyerna var att ta fram matschema för hela veckan, med lättlagad, god och hälsosam mat och enkla recept som passar såväl barnfamiljer som alla andra.

Många har veckohandlat för att undvika onödiga butiksbesök, och i samband med det har Marthaförbundet delat frystömmartips och påmint om att först inventera frys och skafferi, och använda äldre varor först för att undvika matsvinn.

Beredskap har som tema varit högaktuellt under våren, och Marthaförbundet har bland annat delat information om hemförrådet som handlar om vilken mat som behöver finnas i skafferiet så att familjen klarar sig 72 timmar, samt vat-

tenberedskap om hur vi klarar en störning i vattensituationen.

BILLIGARE MATVARDAG

Marthaförbundets ekonomirådgivare har gett tips på hur man kan se över sin ekonomi under undantagsförhållanden, och hur det lönar sig att agera vid en ekonomisk kris. Oberoende av om man blir permitterad, går miste om ett utlovat sommarjobb eller råkar ut för sjukdom lönar det sig att ta tag i situationen så fort som möjligt. Ekonomirådgivarna gav dels allmänna råd både på Marthaförbundets sajt och i intervjuer med massmedier.

Dessutom besvarade de mer specifika, personliga frågor per telefon, e-post och Whatsapp.

SMART SYSSELSÄTTNING

Väldigt mycket denna vår har handlat om coronaviruset och undantagssituationen. Samtidigt har det varit uppskattat att ge inspiration för vettig sysselsättning då många haft mer fritid än vanligt. Att skapa något konkret med sina händer ger en välkommen balans i vardagen till den som annars suttit mer än vanligt framför skärmar, och dessutom har det känts extra viktigt att kunna göra något meningsfullt för varandra eller för naturen. Marthaförbundet har till exempel uppmuntrat att bygga insektshotell för att rädda pollinerarna, tipsat om att skapa påskpyssel av material som finns hemma och utmanat medSmartha smaker 3/20

lemmarna att virka leksaker till dagis inom projektet Giftfritt dagis.

TID ATT LÄRA SIG NYTT

Våren har också varit en tid för att stanna upp, införa nya rutiner och lära sig nya saker. I april höll Marthaförbundet de första massföreläsningarna på distans som var öppna för alla. Föreläsningarna handlade om kreativ matlagning då man vill undvika att gå till butiken, att röja upp i hemmet och få kontroll över prylkaoset samt att ta kontroll över sin ekonomi. Förbundet erbjöd även distansföreläsningar till föreningar, kretsar och distrikt, vilket var uppskattat.

Marthaförbundet tipsade också om vilka it-lösningar som kan användas då man håller en virtuell släktmiddag eller ett marthamöte på distans.

Digitala föreläsningar och träffar hölls även för grupperna inom projektet Hantera vardagen, som riktar sig till sådana grupper i samhället som riske-

rar utslagning, och En euro i taget, som hjälper unga vuxna att förbättra sin ekonomi.

Verksamhetsledare Annika Jansson säger att en av insikterna vid Marthaförbundet under våren har varit att det i kristider går snabbt att tänka om och bygga om verksamheten så att den fungerar i digital form.

– Både personalen och fältet har snabbt bejakat tekniken och alla har med öppet sinne tagit sig tiden att lära sig nytt då det gäller att delta i distansföreläsningar och möten. Centralstyrelsen höll under våren sitt möte digitalt, och för första gången satt alla styrelsemedlemmar hemma vid sin egen dator. Vi har upptäckt att vi kan skapa nya verksamhetsformer och vår närvaro på fältet kommer att kunna öka märkbart via digitala föreläsningar. Även då vi inte kan träffas fysiskt kommer vi tack vare digitala lösningar att möjliggöra fler möten med marthor, säger Annika Jansson.

37

aktiva marthor

Här delas inspiration om köpstopp och klädbyte I februari ordnade Ruth marthaförening en välbesökt föreläsning om köpstopp följt av klädbyte i Korsholms vuxeninstituts utrymmen i Smedsby. Deltagarna fick både tankeställare och inspiration som färdkost. Många kunde nöjda gå hem med ett eller flera nygamla plagg till garderoben.

Text och foto Johanna Granlund

M

aria Österåker, ekonomie doktor, har skrivit två böcker om självhushållning samt driver bloggen Lev mer på mindre. Hon berättar om sitt köpstopp som hon höll hela fjolåret, då hon tillät sig att köpa max sju nya plagg (inklusive skor och underkläder), men att handla utan begränsning på loppmarknader.

– Det hela resulterade i att jag bara köpte ett par nya löpskor och nya sommarsandaler. Eftersom det gick så bra, är årets utmaning strängare. Nu får jag endast köpa fem nya plagg, och dessutom är antalet loppisplagg begränsat till tjugo, säger Maria.

Utöver att köpstoppet minskade hennes konsumtion, började hon också uppskatta sina befintliga kläder mer och tog hand om dem på ett annat sätt än tidigare. Hon sydde i knappar på blusar som kunde ha legat i flera år, och då favoritjeansen gick sönder lagade hon dem.

OHÅLLBAR NIVÅ

Maria Österåker poängterar att vår konsumtion ligger på en ohållbar nivå.

Om alla levde som vi gör i Finland, skulle vi behöva 3,8 jordklot för att resurserna ska räcka till. Därför kan man inte utlokalisera ansvaret för klimatutsläpp till de tättbefolkade länderna i Asien, betonar hon.

– Per capita är deras konsumtion ändå betydligt lägre än vår. Dessutom bidrar vår konsumtion till de utsläpp och föroreningar som sker i Asien, eftersom många av de varor vi konsumerar tillverkas där.

Hon citerar en svensk rapport från fjolåret där man har räknat ut hur stor klimatpåverkan ett nytt plagg ger jämfört med samma sorts plagg som köps begagnat.

– En ny t-tröja motsvarade 194 t-tröjor 38

Petra Högnäs och Millamaria Edén går inte tomhänta hem från klädbytet. Föreläsningen av Maria Österåker var givande och inspirerande, tycker de.

köpta på loppmarknad. För jackor eller jeans var skillnaden ännu större, säger hon.

Många tror att vi måste sänka vår levnadsstandard till en obekvämt låg nivå för att leva hållbart, men Österåker berättar om beräkningar som visar att redan en återgång till den konsumtionsnivå som var rådande på 80- och 90-talet skulle betyda mycket.

– Skulle det vara så mycket sämre? Jag tror att de flesta av oss som levde då tycker att vi inte alls hade det dåligt!

Miljömedvetenhet och hållbarhet är viktiga drivkrafter för Österåker. Men man kan hålla köpstopp av olika skäl: för att spara pengar, förenkla livet, spara tid, komma bort från konsumtionen som identitetsbyggare ... eller för att man helt enkelt vill anta en utmaning.

FLERA PLAGG

Ina Nordberg har hittat f lera olika plagg under klädbytet som följer på

föreläsningen. Mest nöjd är hon med en mjukt rosaröd scarf.

– Den har precis rätt färg för mig, säger hon belåtet.

Nordberg gillar tanken på köpstopp, men har ännu inte gjort slag i saken.

– Jag köper en stor del av barnens kläder och saker på loppmarknad, så med ett köpstopp där loppmarknader är tillåtna känns utmaningen överkomligt stor. Det område där jag däremot verkligen borde begränsa mig är handarbetsmaterial.

Jag tror att jag ska utmana mig att hålla köpstopp på tyger och garn under mars månad, funderar hon.

Bland klädbytarna återfinns också Millamaria Edén och Petra Högnäs.

De har hittat två plagg var och är nöjda med både föreläsning och byte.

– Föreläsningen var inspirerande!

Särskilt fastnade jag för det som Maria Österåker sade om att man inte bara kan skylla på någon annan. Man måste börja Smartha smaker 3/20

aktiva marthor

SÅ LYCKAS DU MED KÖPSTOPPET Gör upp en tydlig plan för ditt köpstopp och sätt upp en tidsgräns.

Förutom köpstopp på kläder kan du också tillämpa köpstopp på andra områden: inredning, resor, hobbytillbehör, presenter och till och med på mat om du vill testa att leva självförsörjande. Välj det område på vilket du vill utmana dig själv!

Sätt upp ”Ingen reklam”-skyltar, avfölj konton på sociala medier som frestar dig att konsumera, sluta gå i affärer bara för nöjes skull.

Ett klädbyte är ett sätt att få garderoben att kännas ny och intressant, helt gratis och med minimal klimatpåverkan.

med sig själv och ta sitt eget ansvar, säger Petra Högnäs.

Hittills har Högnäs inte haft köpstopp, men hon säger att hon gärna skulle pröva på det i någon form. Millamaria Edén, som av sin vän Petra beskrivs som en riktig klimataktivist, tänker i samma banor som Österåker.

– Jag höll med om allt som Maria Österåker sade under föreläsningen, men det kändes nästan otäckt att höra om hur

vanligt det är att shoppa bara för nöjes skull. Jag har själv aldrig sysslat med något sådant, och kanske inte riktigt förstått att det för många är det normala.

Oj, vad det finns mycket att göra, konstaterar Edén.

Föreläsningen och klädbytet arrangerades av Ruth marthaförening med understöd från Marthaförbundet och Aktiastiftelsen i Korsholm.

Gör upp en inköpslista och håll dig till den.

Vänta i stället för att impulsshoppa. Känns prylen fortfarande lika viktig och lockande om några dagar?

Reparera eller låna i stället för att köpa nytt.

Räkna om i tid – hur länge måste du arbeta för att tjäna de pengar som det föremål du vill köpa kostar?

Förening för kvinnor mitt i livet RUTH MARTHAFÖRENING ÄR en relativt

ny förening med omkring trettio medlemmar från Korsholm och Vasa. Jessica Söderholm har varit ordförande för föreningen sedan starten 2018.

– Vi är en förening för kvinnor mitt i livet, det vill säga att vi ligger i den yngre ändan bland marthorna. Föreningen kom till för att vi var några som sökte efter gemenskap utöver den som familjen och arbetskamraterna gav.

Här får man nya vänner och träffar människor som man kanske aldrig annars hade fått chansen att lära känna, säger Söderholm. Årligen ordnas två till tre större of-

Smartha smaker 3/20

fentliga evenemang, som dagens föreläsning och klädbyte. Dessutom ordnas lättsamma kaffeträffar för medlemmarna en gång i månaden, ofta kring något särskilt tema.

Jessica Söderholm konstaterar att hon och många med henne i föreningen uppskattar att miljömedvetenhet är något som genomsyrar Marthaförbundets värderingar.

– Vi försöker tänka hållbart då vi ordnar våra evenemang och det var jättekul att Maria Österåker kom hit i dag. Hon inspirerar till en mer hållbar livsstil, säger Söderholm.

Ina Nordström visar sina fynd från klädbytet. Maria Österåkers föreläsning om köpstopp inspirerade henne till att själv hålla köpstopp på garn och tyg.

39

aktiva marthor

Vad vill du lära dig?

VAD VILL JUST DU lära dig mera om?

I Marthaförbundets distansföreläsningar kan du delta oberoende av var du sitter, så länge du har nätkontakt.

Föreläsningarna ordnas via Microsoft Teams. Obligatorisk anmälan för att vi ska kunna skicka ut länken till föreläsningen per mejl till deltagarna. För att hitta rätt föreläsning och anmäla dig gå in på martha.fi/evenemang.

www.siggpac.fi

info@soderlunds.fi www.soderlunds.fi

Krister: 050-554 2800 Malax, Anders: 040-760 0978, Niklas: 040-534 0164 Pörtom 40

Smartha smaker 3/20

aktiva marthor

GEMENSAMT PÅSKTRÄD NY TRADITION I PARGAS PARGASMARTHORNA var med på en

kvist då Pargas införde en ny tradition och skapade ett påskträd. Invånarna ombads att hemma tillverka hantverksägg i valfri teknik. Äggen lades i en insamlingslåda och 9/4 kläddes trädet. I två veckor vajade äggen i vinden innan de plockades ner och kommer att återanvändas nästa år.

I dessa tider, då vi alla uppmanas att hålla avstånd, kan symboliken med trädet vara att alla är vi för oss själva, men ändå är vi tillsammans.

Text och foto: Ingeborg Hermansson

SKRIV TILL MARTHA! PÅ GRUND AV undantagsförhållan-

dena under den gångna våren har marthaföreningar och marthakretsar inte kunnat hålla sina möten som vanligt. Vi hoppas att ni ändå har kunnat lysa upp varandras vardag och hålla humöret uppe, trots den mycket speciella situationen. Har ni umgåtts digitalt eller har ni hållit marthaträffar på distans? Hur ser era nya digitala mötesvanor ut? Vill ni inspirera andra marthor genom att berätta och dela med er av era erfarenheter? Då behöver vi en liten text och gärna bilder om sådana finns. Sänd ert bidrag till marthabladet@martha.fi senast 5.8.2020, så publicerar vi det i höstens första tidning.

Smartha smaker 3/20

Hjälp oss att virka leksaker till daghem Giftfritt dagis behöver din marthainsats – sticka små mjukisdjur av restgarn UNDER DRYGT ett år har Marthaförbun-

dets projekt Giftfritt dagis arbetat med att hjälpa privata daghem att få bort skadliga ämnen ur barnens vardag. När värstingarna ska rensas ut, handlar det ofta om gamla leksaker, särskilt sådana som är tillverkade i mjukplast före år 2007.

Kanske du som är martha skulle vilja göra en insats och virka leksaker till daghemmen? Vi vill gärna utmana dig att virka olika leksaker i ekologiskt bambu- eller bomullsgarn, såsom frukter, grönsaker eller djur. En av våra egna favoriter är den kloka ugglan.

ULL ELLER ÄRTER På nätet hittar du många olika mönster på virkade mjukisleksaker. Har du inte tillgång till internet kan vi skriva ut

mönstret bara vi får uppgifter om vilket du har valt. De virkade leksakerna kan fyllas med till exempel ull eller eventuellt ärter som ger lite extra tyngd.

Vi tillhandhåller även garn, kontakta oss med önskemål om mängden. Kolla också gärna med någon i din marthakrets eller -förening, så kan vi skicka en gemensam garnförsändelse, till vilken vi bifogar de önskade mönstren.

Ta kontakt med ekologirådgivare Anita Storm på e-post: anita.storm@martha.fi eller tfn 044 735 4975.

FÖRSLAG PÅ MÖNSTER Här finns ett mönster på en uggla, följ mönstret steg för steg: https://svartahusets.blogspot.com/2014/03/monster-pa-virkad-uggla.html.

På Drops Design, www.garnstudio. com, finns det en kategori som heter djur och leksaker, där kan du hitta din favorit bland många olika mönster. Skriv in ”djur och leksaker” samt ”virkat” i sökfältet.

41

eftertanken

Lösning till korsord 1/2020 M STUND FÖR OUNDVIKLIGHET

GICK EJ ATT NÅ POLEMIK

S

STJÄRNA PÅ SCENEN

Ö D E S EN MAUD KONSERVERAR I BAL

D J U R VAL OCH LARV DISTRIBUERAT

P

Terese Bast

KASTAS MOT TAVLAN BLEV FÄRRE

A

HJÄLP KONDISET KAN MAN ÄR ÄRHÅLLA LIGT SPEL TILL PÅ NEKROLOG

S K R

Lat, snål, smarth och lycklig I DAG, ÅR 2020, handlar inte smartha val enbart om köksteknik och städredskap. Vi gör också smartha val i placeringsvärlden och får vägledning om hur vi kan pensionsspara. Allt för att förenkla vardagen, och precis som vi alltid har gjort inom marthaverksamheten.

Själv är jag martha för att jag är lat och snål. Ja, så brukar jag förklara bakgrunden till varför jag är martha. Många kanske associerar en martha med en pigg, fläckfri husmor med förkläde, men ack så fel de har! För här är jag – utan förkläde, med fläckar och kanske lite trött.

Orsaken till att jag har anammat svinnmatlagning är för att jag inte orkar handla stup i kvarten, jag vet också att det kostar pengar att handla. Att gå i butiker tar dessutom tid och den tiden sätter jag hellre på något annat.

Jag bakar gärna mitt eget bröd, eftersom jag tycker att bröd kostar mycket i jämförelse med ett paket mjöl.

För några år sedan började jag med bokashi, en metod att kompostera köksavfall och få en härlig jord att odla i. Detta passar mig ypperligt. Jag drar mig för att gå ut till komposten, men nu kan avfallshinken stå inne i köket utan att avge dålig lukt och jag behöver inte gå ut. Ren lathet. Och ja, en lyckokänsla över att få en härlig mylla att odla i, helt gratis. Det är ren och skär marthalycka!

En annan lycka för mig är att umgås med de människor som jag håller närmast hjärtat. Men för att lyckas med det behöver jag tid, och den får jag genom att följa marthornas smartha tips.

Tack för att du delar din tid med mig!

JEANETTE GUNNARS Skribenten är projektkoordinator vid Ålands Marthadistrikt och beskriver sig som en livsnjutande kvinna med fötterna i leråkern. Hon uppskattar sol och god mat.

i nästa nummer ...

I NUMMER 4 KAN DU LÄSA OM ...

Värmande långkok och mustiga soppor Här är framtidens mat Pysseltips som passar hela familjen Köpa husdjur – bästa ekonomiska tipsen Bli bättre på vattenberedskap Nästa nummer av Martha utkommer 16.9.

Marthaförbundet håller sommarstängt i juli och öppnar åter 3.8.2020. Sköna lässtunder!

42

SKÅDESPELANDE STEFAN MEDBORGARNAS NULÄGET

BLOCK

I

TAR EMOT

VÅRPRIMÖR

I

L E N

I

KORT ALSO KNOWN RIKSVÄG UPPHOV AS

RIOJA

K

JOBBAR MED REKLAM

R O S L I

HAR SITT ÖGA

R

R

M M A

A D A M S NATRIUM STRECK

N A

HEMLIGHETSFULLA

R

S

I

STRÖM

E

OERFARET

T U N

SÅNGARE GÅRDSROBERTPLATS SON

A G E N L

TÖMDE LAGER PÅ LAGER

VIKT VÄXER LINGON PÅ

0212 PROMENAD

K G

D S K O R F Ö R L Å BUTELJ HAR PIPPI PÅ

P A V A

R V

FÄNGELSEHÅLA I VIETNAM EXTAS

A N A M M A R STELNATS KAN MAN SÄTTA

PUNKTMÖNSTREN KAMPSPORT

G L E S N A N D E

SÅNG

S T A T U S E N

U N

T

A

DJUNGELSLINGRARE PETIGARE

L

I

N N E V Å N A R N A S

S T E GNUTTA

I

S A U K

AZOFÄRGÄMNET VINTERKULORNA

L E V E R E R A T

KUSTOMRÅDE

F A

S

UTESLUTANDE

T

I

O D

LITER

G

I

T

G E R B U

D A

RYSSJA

MODERN TEKNIK REGLAGET

A N PELIKANPIPPIN

FLÄKT OCH MIN @ I HULL

A I

K O A G U L E R A T S

S P A R R

I

S

LEVER I RIGA

L

E T

R PÅ ÅK FRÅN BERGEN

T E N

Vinnare 1/2020

BLAND DEM SOM SÄNT in rätta lösningar till

korsordet i Martha nummer 1/2020 gynnade Fru Fortuna denna gång Camilla Rosendahl, Solf, Marita Järn, Jakobstad, samt Gunilla Forsström, Nedervetil. Korsordspriset, ett skärbräde, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkom-

mer 16.9.2020. Vi tar i mån av möjlighet in korta texter av allmänt intresse. E-posta dem senast 5.8.2020 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera inkommet material.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818 ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 LJÖMÄRKT

MI ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Karin Lindroos

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2020 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Smartha smaker 3/20

TRÅNGMÅL MARINAD

PARTI

Bild: 9x5 rutor 0758_jpeg

VINST BANAR VÄGEN

KAN VARA POLITISK VIKARE

PÅVLIGT SÄNDEBUD TRÄD SISU SVÄRDSLILJOR BULLAR FÖRFÖLJANDE LAG

GÅR RU- SMÄLTS NT URET LJUS TID MED I DALATIDEN ORT

VÄNDNING I TÄCKDIKNING

ÄR GLATT

TÄVLINGSBANAN

FARA

I MÅNGFALD PÅ VISS FROSSA

FOLKRIK VÄRLDSDEL

LINAN TILL KROKEN

TURNERMAKE MUSKETÖR

STÖRTSKUREN

Ö KOLOSSER

STORMAR BLIR JU BROTTAREN

FÅGEL

M I ROM HAR BÄR RÄVEN SA SURT OM

NERVGAS

VILAR KULA AV LAGER

KALIUM RARITET

GNEDS IN MED SNÖ

TVÅ LIKA STRECK MINNESANTECKNING

LEVA RULLAN

FATTAS

SKIKT I HUS FASTSPIKAS VERK

KERAMIK MÅTT I KÖKET

GRADTAL 315 SPELNING

PLATTAN FÖR SURF

GÄCK DUNK PÅ IHÅLIGT

BILKLASS NATRIUM

KNIV FÖR FRUKTDEKORATION SPAK RHENIUM

KOMMER OFTA MED KRAFT

FÖRST OXUDDE 0758

Korsordet 3/2020

Vår korsordsmakare Tommy Öberg har åter vässat pennan och konstruerat ett knepigt korsord. Du som klarat av att lösa det kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 28.10.2020.

Vi lottar ut tre skärbräden bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 3”. Lycka till!

NAMN: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Smartha smaker 3/20

43

Personalen på Marthaförbundet

Du kan kontakta oss på många olika sätt.

Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Heidi Furu, t.f. kommunikatör, 050 361 6081 Sandra Mellberg hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Mia-Maja Wägar projektledare Hantera vardagen, ekonomirådgivare, 043 820 0073 Marina Nygård projektledare En euro i taget, ekonomirådgivare, 044 491 9304 Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609

Sofia Grynngärds projektledare för Giftfritt dagis!

050 517 2958 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala projektkoordinator Giftfritt dagis, 050 911 2050 Emilia Nord projektledare för Den gemensamma måltiden – matlust!

044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Ida Haapamäki projektkoordinator, 044 749 9293 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.