KULTUR BOKRECENSION
Recension: Kebnekaises glaciärer av Per Holmlund och Anna Schytt
Intressant, vackert och tänkvärt om Kebnekaises glaciärer I en nyutgiven bok på Votum förlag tar glaciologiprofessorn Per Holmlund och geovetaren, vetenskapsjournalisten och hedersdoktorn Anna Schytt med läsaren på en imponerande resa i såväl tid som rum kring Kebnekaises mäktiga glaciärer.
TEXT: ANN MELLBLOM
K
ebnekaises glaciärer” sträcker sig från slutet av 1800-talet till dagens klimatuppvärmning. Vem var först med att bestiga Sveriges högsta berg? När fick Kebnekaise den rättmätiga titeln ”Sveriges högsta berg”? Länge ansågs nämligen Sarektjåkkå resa sig fler meter över havet än någon av Kebnekaises toppar. Vem ritade de första kartorna över det majestätiska bergsmassivet och hur såg dessa ut? Hur ser Primastugan ut inuti, det vill säga forskningsstationen i Tarfala, och hur kom den på plats? Vad är en glaciärbrunn och hur och varför uppstår sådana? På lite drygt 140 sidor får läsaren svaren, blandade med ett ett rikt bildmaterial och inte minst dokument som dagboksanteckningar, foton, mätningar och beskrivningar från de tidiga pionjärerna.
Titel: Från lilla istiden till dagens klimatuppvärmning - Kebnekaises glaciärer Författare: Per Holmlund och Anna Schytt Bokens omslag och istunnel i Pallins halvjökel i Tarfala, augusti 2014. Foto: Erik Schytt Holmlund.
40
Förlag: Votum förlag Utgivning: mars 2020
Merparten av boken fokuserar på
storglaciären och dalen Tarfala. Storglaciären är världens mest undersökta glaciär. De metoder som har utvecklats där har blivit standard för glaciärmätning över hela världen. I tider då vi dagligen talar om kli-
matuppvärmning och krympande glaciärer känns boken viktig. Duon Holmlund & Schytt lyckas, trots sina gedigna kunskaper och ämnets allvar, förmedla både fakta och känslor på ett tilltalande och lättbegripligt sätt. Mot slutet av boken spekulerar förfat-
tarna kring framtiden för Kebnekaises glaciärer. Vad händer om världen inte lyckas hålla målet med en uppvärmning på högst en och en halv grad Celsius? Hur kommer Tarfaladalen att gestalta sig år 2100?
Fredrik Enquist med den kamera han använde i Kebnekaise 1910. Här fotograferad vid Helagsglaciären sommaren 1908. Fredrik Enquist var den förste att upprätta en karta över Kebnekaises glaciärer och hans detaljerade fotodokumentation från 1910 har ett oskattbart värde för forskningen. Fotograf okänd.
Sist i boken återfinns en gedigen FAQ ,
det vill säga vanliga frågor och svar på desamma, samt en förteckning över samernas ursprungliga namn på de dalar, toppar och orter som har försvenskats allt sedan vetenskapsmän och forskare började intressera sig för Giebmegáisi, mer känt som Kebnekaise, och dess fantastiska glaciärer.
Tävla & vinn! 3 böcker i potten Gör så här: Svara på följande tre frågor och skicka svaret tillsammans med namn och adress till oss via e-post till tavling@mhis.se eller på ett vykort till min Husbil i Sverige, Vattentornsvägen 2, 271 99 Ystad. Märk e-post/vykort med Kebnekaises glaciärer. Senast 8 augusti vill vi ha ditt svar. Vinnarna presenteras på Facebook www.facebook.se/minhusbilisverige.se och mhis.se under vecka 33.
1. Hur hög är Kebnekaises nordtopp? a. 2197,2 m.ö.h b. 2096,8 m.ö.h c. 2295,3 m.ö.h
2. Vilket fjäll ansågs vara Sveriges högsta under större delen av 1800-talet? a. Sulitelma b. Spika c. Helags 3. Vad heter Norges högsta fjäll? a. Galdhøpiggen b. Skardstinden c. Storen
