Uppsala universitets magasin 2022

Page 24

FORSKNING: KÄRNVAPENHOTET ÄR TILLBAKA INNOVATION: BIOLOGISKA LÄKEMEDEL MOT CANCER UTBILDNING: DE GRÄVER FRÅN NUTID TILL FORNTID 2022 / 2023 ULF DANIELSSON BERÄTTAR OM KOSMOS

Ur ett demokratiperspektiv ska vikten av att värna den akademiska friheten inte underskattas. För att kunna ta det ansvaret på allvar krävs ett ständigt samtal om vikten av att hålla en armlängds avstånd mellan politik och högre utbildning.

Det handlar inte om att vi ska få ägna oss åt vad vi vill utan inblick, utan om att garantera att den forskning som görs är fri – opåverkad av politiska strömningar och självständig. Medborgarna ska kunna lita på att forskningen är oberoende.”

Tora Holmberg, vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet och professor vid sociologiska institutionen i en krönika i Uppsala universitets nyhetsbrev.

Foto från invingningen av Ångströmlaboratoriet den 13 maj 2022.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
3UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023 Framsteg 6 Hallå där… Thomas Nygren: Digital källkritik viktigt i krigstider 8 Det händer i hjärnan när du blir rädd 10 Batterikompetens för framtiden 13 AI-verktyget som förutspår våldsdåd 14 Ulf Danielsson är fysikprofessor och folkbildare 18 Hallå där… Marika Edoff: Solceller ökar i hela världen 20 Smärta är inte bara ett symtom 22 Politisk intolerans begränsar debatten i Sverige Världsläget 24 De möter kärnvapenhotet med kunskap Teknikskifte 30 När AI förändrar arbetslivet Biologiska läkemedel 34 Kroppens eget immunförsvar rustas för att slå ut cancern Universitetsliv 40 De gräver från nutid till forntid 42 Innovationspris till trion bakom Olink 44 Nya Ångström inspirerar 47 Bilden: Dubbla doktorspromotioner i maj 24 18 34 2022–23 INNEHÅLL

Ett öppet och konstruktivt samtal om vetenskap

Idin hand håller du Uppsala universitets forskningsmagasin. Det är ett försök att ge en bild av den mångfald av initiativ som givit spännande resultat under den senaste tiden. Forskningen – att skapa ny kunskap –är en av våra viktigaste uppgifter, att förmedla den samlade kunskapen är den andra stora. Ingen av uppgifterna är okomplicerad. För den som besit ter tillräcklig kunskap för att bedriva forskning finns alltid svåra ställnings taganden att göra, etiska och principiella. Detsamma gäller förmedlingen av kunskap, engagemanget i debatten och i diskussionerna. Balansen är svår men viktig. Kanske är det viktigaste av allt att föra ett öppet, konstruktivt samtal – att göra vetenskapen hörd både lokalt och globalt.

NÄR JAG I MIN ROLL som rektor ser på hur våra studenter och anställda flyttar fram positionerna varje dag blir jag stolt. Samtidigt vet jag att det hela tiden behövs mer. Ett magasin som det här kan kanske väcka en ny idé om ett spännande samarbete. Kanske blir någon inspirerad till vidare studier. Kanske kommer jag att få ett samtal från någon som vill hjälpa till med en satsning på ett område som ligger den personen varmt om hjärtat. Kanske betyder det här magasinet att någon läsare väljer att komma hit med sin forskning istället för något annat prestigeuniversitet.

Men vad som är säkert är att världen står inför stora utmaningar. Klimatför ändringar och politisk oro är högst på agendan. Samtidigt pågår det vanliga livet och utvecklingen av samhället. Allt ryms inom Uppsala universitet och i det här magasinet.

Vägledning för framtiden

■ Kärnvapenhotet. Biologiska läkemedel mot cancer. AI och robotik i arbetslivet. I det här numret av magasinet gör vi djup dykningar i tre aktuella samhällsfrågor. H är pågår forskning för att öka vår kun skap och ge vägledning för framtiden.

N är det gäller kärnvapenhotet i världen har situationen förvärrats sedan kriget i Ukraina bröt ut. Kunskapsbehovet är stort, och vid nya Alva Myrdal Center vid Uppsala universitet samlas forskare inom olika områden. Att arbeta för kärnvapen nedrustning kräver expertkunskaper om f red och konflikter men också i kärnfysik och kärnämneskontroll. Möt två av fors karna på sidan 24–29.

B iologiska läkemedel mot cancer har varit ett hett område i flera år och vid Upp sala universitet startade forskningen redan 1996. Det handlar om att utveckla behand lingar mot cancer, där kroppens eget i mmunförsvar aktiveras. På sidan 34–39 kan du läsa om flera spännande projekt.

På senare tid har AI och robotik tagit allt större plats i arbetslivet. Vi befinner oss mitt i ett teknikskifte som vi bara har sett början av. Hur kommer arbetslivet att förändras i Sverige och globalt? Vilka förmågor kommer att behövas i framtiden och vilka kommer att tappa i värde? Läs mer på sidan 31.

Sist men inte minst möter vi Ulf Danielsson, fysikprofessor och folkbildare på sidan 14. Han tröttnar aldrig på att för söka förklara hur universum är uppbyggt o ch hur svarta hål fungerar.

"I grund och botten handlar det om min egen nyfikenhet. Det som driver mig är viljan att förstå de här frågorna", s äger han.

INTRO
FOTO: DAVID NAYLOR FOTO:
MIKAEL WALLERSTEDT

Nyfi ken på Uppsala universitet?

Vill du veta mer om aktuell forskning, utbildning, innovationer och universitetsliv? Uppsala universitets magasin är ett sätt att hålla dig uppdaterad. Här intill är några andra:

Uppsala universitets nyhetsbrev

(9 nummer per år)

■ I nyhetsbrevet, som skickas ut via e-post, får du smakprov på det senaste vid forskningsfronten, utbildningar och studentsamverkan, nya upptäckter och innovationer, samverkansprojekt, föreläsningar och kulturevenemang vid Uppsala universitet.

uu.se/nyhetsbrev

Forskarpodden (10 avsnitt per år)

■ I Forskarpodden hör du samtal om aktuell, spännande och angelägen forskning. Vi möter forskare vid Uppsala universitet och pratar om vad de gör på jobbet. Vad handlar forskningen om? Och hur bidrar den till att ge nya insikter och lösa samhällsproblem? Finns där poddar fi nns, till exempel på Podbean, Itunes och Spotify. uu.se/forskarpodden/

Följ oss:

Adress:

Kommunikationsavdelningen

Uppsala universitet Box 256, 751 05 Uppsala

handlar om forskningen, innovationerna, människorna och universitetslivet vid

Nordens äldsta lärosäte. Magasinet ges ut en gång per år och fi nns också i engelsk version –Uppsala University Magazine. Beställ magasinet kostnadsfritt eller ladda ned som pdf på adressen uu.se/uumagasin

Redaktör: Annica Hulth annica.hulth@uu.se

Redaktion:

Anders Berndt, Anneli Björkman, Daniel Olsson, Linda Koffmar, Anna Malmberg, Åsa Malmberg.

Ansvarig för innehållet : Anneli Waara

Art Director: Daniel Hansson, Zellout

Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt

Tryck: Kph

Facebook: facebook.com/uppsala. universitet

Twitter: twitter.com/uppsalauni Instagram: instagram.com/ uppsalauniversity/ Youtube: youtube.com/user/ Uppsalauniversitet

LinkedIn: linkedin.com/school/ uppsala-university/

5UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
På omslaget: Ulf Danielsson, fysikprofessor och folkbildare. Foto: Mikael Wallerstedt

DIGITAL

I KRIGSTIDER

Thomas Nygren, medlem i EU:s expertgrupp mot desinformation och professor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

Hur ser du på den situation som uppstått med kriget i Ukraina?

– Man ska vara medveten om att det pågår ett propagandakrig där det fl orerar massor av lögner och manipulationer. Det är ett ganska högt tonläge i sociala medier och många gör uttalanden och inlägg på saker som de inte själva har kunskap om. Många gör det förstås i den goda viljan att bidra och engagera sig.

– Jag bär själv med mig det gamla citatet att krigets första offer är sanningen. Det citatet är lika aktuellt idag, man måste räkna med särskilt mycket felaktiga uppgifter i det här läget. Av propagandaskäl ljugs det som ett led i informationskrigföringen och det är svårt att bekräfta uppgifter i rådande situation. Hur tycker du att man ska hantera den fl od av information och uppgifter som kommer om situationen i Ukraina?

– Man behöver hålla huvudet kallt och vara vaksam trots att det nästan är omänskligt med tanke på vad som händer. Man behöver ställa sig de grundläggande frågorna om vem som står bakom uppgifterna och vad syftet är. Är det saklig information eller är syftet att man ska agera, känna eller göra något? Men i den här situationen blir det extra svårt eftersom det är viktigt att engagera sig samtidigt som det kommer mängder av uppgifter som ännu inte är bekräftade. Finns det inga enkla, snabba metoder för att avgöra sanningshalten?

– Det fi nns kraftfulla verktyg och metoder för att undersöka sanningshalten i både fi lm, bild och uppgifter som används bland annat av journalister. Men det tar lång tid och kräver mycket resurser och vi vanliga människor behöver främst andra som gör det åt oss.

Vi får huvudsakligen förlita oss på kanaler som gör sitt jobb och vara mer vakna än vanligt när det gäller direktrapportering via sociala medier. Men borde vi inte vara vana vid att göra digital källkritik själva?

– Tyvärr visar upprepade forskningsstudier att vi människor är sämre på att hantera digital källkritik än vi själva tror. Ett problem är att vi inte får någon feedback från sociala medier. När vi trott på något som visar sig inte stämma så kommer det inte någon rättelse som kan hjälpa oss att se våra egna begränsningar.

6 FRAMSTEG HALLÅ DÄR
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
KALLKRITIK VIKTIGT

AI ska ge säkrare akutvård

MEDICIN Med stöd av artificiell intelligens (AI) kan säkerheten och effektiviteten förbättras på akutmottagningar. Det är hypotesen bakom Johan Sundströms forskningsprojekt, som fått anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Forskarna ska utveckla ett AI-baserat kliniskt beslutsstödsystem för akutläkare.

Akutläkare måste på kort tid med begränsat underlag fatta livsavgörande beslut i en kaotisk miljö. Risken är stor att viktiga diagnoser missas, eller att patienter råkar ut för onödiga undersökningar, väntetider och inläggningar.

Därför finns det en stor potential för AI-baserade kliniska beslutsstödsystem, menar Johan Sundström, hjärtläkare och professor i epidemiologi.

– Artificiell intelligens har en enorm förmåga att lära sig känna igen mönster genom att lära sig av miljontals fler patienter än vad en enskild

doktor hinner träffa under sin karriär.

Forskarna kommer att utveckla AI-drivna riskskattningsalgoritmer tränade på hälsodata från upp till sex miljoner akutmottagningsbesök. Där ingår till exempel EKG, sökorsaker, vitalparametrar, tidigare sjukhistoria och självrapporterade symtom.

– Den här typen av data passar för artificiell intelligens, som är oerhört bra på mönsterigenkänning. Inte minst har maskiner ett övertag när det gäller att snabbt hantera stora mängder data, menar Johan Sundström.

28 miljarder ljusår bort

ASTRONOMI Forskare vid institutionen för fysik och astronomi har i ett internationellt samarbete lyckats urskilja vad som verkar vara en enskild stjärna vars ljus sändes ut från en region i rymden som nu befi nner sig 28 miljarder ljusår bort från oss. Den nya upptäckten slår alla tidigare rekord att identifi era enskilda stjärnor från det tidiga universum. Stjärnan som nu observerats kommer från en tid endast 900 miljoner år efter Big Bang, då universum bara var sju procent av sin nuvarande ålder.

Spår av 33 olika läkemedel

MILJÖ Läkemedel hjälper oss till längre och friskare liv, men via avloppsvattnet kan deras aktiva substanser nå naturen och på sikt försätta hela ekosystem i obalans. I en ny studie av insekter i Fyrisån har Uppsalaforskare identifi erat spår av 33 olika läkemedel.

– I kombination kan dessa ämnen ge oväntade och förstärkta effekter som när de når längre upp i näringskedjan även kan påverka oss människor. Läkemedlens påverkan på miljön är en högst reell utmaning för hela vårt samhälle, menar Emelie Sedvall, doktorand vid institutionen för läkemedelskemi.

Alla vet att det bästa argument man kan lägga fram är det veten skapliga argumentet. Så därför försöker andra framstå som vetenskapliga genom att hitta på saker som läggs fram med en vetenskaplig jargong”.

Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi och ordförande i Kungliga Vetenskapsakademien, om kampen mot pseudovetenskap i Forskarpodden.

7UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023 FRAMSTEG
Algoritmerna tränas på hälsodata, bland annat EKG. Johan Sundström, hjärtläkare och professor epidemiologi. Foto: Mikael Wallerstedt Stjärnan Earendel som syns som en svag
äck levde några miljoner år innan den exploderade i en kraftfull supernova. FOTO: GETTY IMAGES
FOTO:
NASA, ESA, BRIAN WELCH (JHU), DAN COE (STSCI) FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT

Vad händer i hjärnan vid ångest och rädsla?

När vi känner ångest eller rädsla aktiveras kroppens autonoma nervsystem. Vi svettas mer i händerna, pupillerna förändras och hjärtat slår snabbare. Det här kan man mäta i olika experiment. Forskarna studerar också vad som händer i hjärnan.

8 FRAMSTEG

Ihjärnan har vi en struktur som kallas amygdala som drar igång när vi ser något potentiellt hotfullt. Den signalerar till andra delar av hjärnan, vi upplever subjektiv rädsla och kroppens flykt eller kampsystem sätts igång.

– Det finns andra delar i hjärnan som också läser av situationen. Främre delar av pannloben, till exempel, säger att det kanske inte är så farligt. ”Det här har jag varit med om förut och jag kan hantera det.” Pannloben reglerar aktiviteten i amygdala och dämpar rädsloupplevelsen, säger Andreas Frick, docent i psykologi.

Med PET och MR-kamera kan forskarna följa dels hur olika delar av hjärnan samverkar och dels vilka olika signalämnen som finns i hjärnan vid ångest.

Det här fungerar olika i olika åldrar. Under tonårsperioden och upp till 25-årsåldern, verkar människor ha svårare att lära sig att något är säkert efter att de har lärt sig att det varit hotfullt.

Det beror bland annat på att olika delar av hjärnan mognar i olika takt.

– Frontalloben är inte färdigutvecklad förrän vid 25-årsåldern, medan amygdalan mognar tidigare. Så tonåringar har starkare rädslopåslag men svårare att reglera sina känslor, säger Andreas Frick.

De vanligaste behandlingarna mot ångest

är läkemedelsbehandling eller psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi, KBT. Forskarna studerar om man i förväg kan avgöra vilken behandling som passar bäst för olika individer – läkemedel, psykologisk behandling eller en kombination.

– Det hoppas vi kan leda till bättre behandlingsval i framtiden, så att man snabbare får hjälp med sin ångest. Ett forskningssamarbete med företaget

GO Adventure som ordnar takvandringar på Uppsala slott, ska ge ännu mer kunskap om ångest och rädsla. Eftersom många är rädda för höjder, vill forskarna ta reda på vilka faktorer som gör att vissa människor vågar ta steget ut på taket och andra inte. Det kan i sin tur leda fram till metoder som kan hjälpa människor med ångestsyndrom att närma sig något som är läskigt men som de samtidigt vill klara av att göra. ●

9UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
LIMBISKA SYSTEMET Pannloben Amygdala

Batterikompetens för framtiden

I höst startar Nordens första masterutbildning i batteri te knik och energilagring vid Uppsala universitet. Den efterfrågade utbildningen har utformats i samarbete med bland annat batteritillverkaren Northvolt.

■ – Tanken är att de här studenterna ska komma ut på en arbetsmarknad snabbt efter utbildningen, säger Daniel Brandell, profes sor i materialkemi och en av initiativtagarna t ill programmet.

Med den tilltagande elektrifieringen inom många samhällssektorer ökar efterfrågan på personal med batterikompetens. Spetskun skap inom batteriteknologi krävs för om ställning till storskalig energilagring och elnätsutbyggnad, elfordon samt tillverkning av batteribaserade vardagsprodukter.

NU LÄGGER UPPSALA universitet grun den för framtidens batteriexpertis med en unik utbildning. Hösten 2022 välkomnas 30 studenter till det nya masterprogrammet i batteriteknik och energilagring vid institu tionen för kemi-Ångström.

– Det som är ganska unikt med Uppsalas utbildning på europeisk nivå är att ett enda lärosäte säger ”vi gör allt”. Studenterna kom mer att kunna vara i Uppsala under två år. Här kommer vi att undervisa dem när det gäller batteriteknologi från början till slut och täcka hela värdekedjan för batterier och

alla de nyckelkompetenser som man behöver ha, säger Daniel Brandell.

VID INSTITUTIONEN för kemi-Ångström bedrivs sedan länge avancerad forskning kring batterier, främst inom Ångström Advanced Battery Center. En del av masterutbildning en kommer att vara forskningsanknuten, och förhoppningen är att även skapa ett lärarnät verk för utbyte av nyckelkompetenser med andra lärosäten.

En befintlig tillgång är det europeiska forskningsinitiativet Battery2030+ som ko ordineras från institutionen sedan hösten 2020. Där ingår Daniel Brandell i den grup pering som kartlägger utbildningsbehov och resurser på internationell nivå.

PÅ HEMMAPLAN HAR forskargruppen stått i dialog med näringslivsrepresentanter som Northvolt kring utvecklingen av mas terprogrammet.

– Vi har ganska stor samsyn kring inne hållet inom en sån här utbildning och vilka grundläggande kunskaper som studenterna kommer att behöva. Northvolt är en stor framtida arbetsgivare som vi kommer att utbilda för, så vi lyssnar så klart på vad de säger. Sen bestämmer givetvis lärarna, fakul teten och programrådet vad programmet ska innehålla, säger Daniel Brandell och tillägger:

– Även fordonsindustrin ställer ju om till elektrifiering så väldigt många av våra stu denter kommer att jobba på Scania eller Volvoföretagen på västkusten. Så vi ser fram emot att samarbeta ännu mer med forskar kollegorna vid avdelningen för elektricitetslä ra som i höst startar ett nytt masterprogram inom elektriska framdrivningssystem. ●

Daniel Brandell, professor i materialkemi och en av initiativtagarna till den nya batteri u tbildningen, kommer även att undervisa på programmet.
DET SOM ÄR GANSKA UNIKT MED UPPSALAS UTBILDNING PÅ EUROPEISK NIVÅ ÄR ATT ETT ENDA LÄROSÄTE SÄGER ”VI GÖR ALLT”.
FRAMSTEG 10
11UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023

Hållbart batterimaterial tillverkas i stor skala

KEMI Nyligen fick Uppsalabaserade batteriföretaget Altris AB grönt ljus för finansiering om 100 miljoner kronor. Före t aget har rötter i forskning vid Ångströmlaboratoriet, där utvecklingen av den nydanande tillverkningsmetoden fortsätter.

– Vårt katodmaterial ger ett natriumjonbatteri som är mer hållbart, billigare och säkrare, sä ger Reza Younesi, forskare vid in stitutionen för kemi-Ångström.

Han är en av tre grundare av Altris, vars katodmaterial Fennac ska börja tillverkas i industriell skala i Sandviken. Cirka 2000 ton katodmaterial ska framställas varje år för användning i laddbara natriumjonbatterier. Den samla de energilagringskapaciteten om

En gigawattimme årligen motsva rar ungefär 40 elvärmda normal villors elanvändning under ett år. Allt startade 2015 då Ronnie Mogensen blev doktorand på av delningen och började jobba med natriumjonbatterier.

– Då var vi antagligen lycko samma i att vi kom på den här metoden att syntetisera materi alet ”Preussiskt vitt” som base ras på natriumjoner. Det nya var att vi lyckades syntetisera detta material vid låga temperaturer och utan högt tryck, vilket också gör framställningsprocessen bil ligare, säger Ronnie Mogensen.

Natriumjoner var det självkla ra valet före litium, ett mineral som är såväl dyrt som begrän sat till vissa regioner i världen.

Istället använder forskarna sig av råvaror och kemikalier som finns tillgängliga från i stort sett alla kontinenter, grundämnen som järn, kväve, natrium och kol. En

annan komponent är aluminium som ersätter koppar och gör batteriet billigare och enklare att tillverka. ●

F ramgångarna bygger på en unik metod att syntetisera materialet ”Preussiskt vitt” som namnet till trots har en ursprunglig blå färg.

12 FRAMSTEG
Forskarna Ronnie Mogensen, William Brant och Reza Younesi v isar materialet materialet ”Preussiskt vitt”. FOTO: NORDISKA RIKSMUSEET

AI-verktyget som förutspår våldsdåd

– Vår drivkraft är att vi kan lösa ett problem som faktiskt är allvarligt, säger Nazar Akrami, professor i psykologi vid Uppsala universitet. Tillsammans med it-forskare har han utvecklat ett verktyg som bedömer risken för att en person ska begå våldsdåd, genom att analysera texter på internet.

■ INTRESSET ÄR STORT för verktyget Dechefr. Nazar Akra mi och hans kollegor har sam arbetat med FBI, den federala polismyndigheten i USA. Andra som visat intresse för verkty get är Google, Linkedin och po lismyndigheter i olika länder.

D et är ett verktyg med flera algoritmer, som tillsammans kan bedöma risken att en indi vid begår våldsdåd eller vålds handlingar. Allt som behövs ä r en text från internet – till exempel från sociala medier, diskussionsforum, sms eller chattar.

I samarbete med FBI har verktyget utvecklats mer och precisionen har ökat, bland an nat genom att träna algoritmer na på data från kända fall och f rån en normalpopulation. Det ta har i sin tur lett till kontakter m ed företag som Google och Linkedin samt polismyndigheter i olika länder.

– Under dessa två år har vi sett att våra algoritmer och vår

infrastruktur går att använda till annat. Vi arbetar exempel vis med att bedöma risk för s jälvmord genom att analysera texter.

GEMENSAMT FÖR ALLA verk tyg är att de utgår från text på internet, eftersom det är just på internet som många ger uttryck för negativa tankar och känslor.

– Det finns två världar, verk ligheten och den virtuella värl den. I verkligheten finns massor av mekanismer som gör möten trevliga, men dessa saknas på många ställen på nätet, konsta terar Nazar Akrami.

– Vårt företag utvecklar tekniker som gör det möjligt att predicera olika beteenden –framför allt oönskade beteen den. Till exempel jobbar vi just n u med att identifiera groo ming-beteende, vilket är viktigt f ör att barn ska känna sig säkra på nätet.

VERKTYGEN FÖR riskbedöm ningar har hittills använts av analytiker, som gör en egen be dömning av de varningssignaler som verktyget identifierar. Även om forskning visar att träffsäker heten är stor, kring 95 procent, är det alltid analytikern som har sista ordet och som fattar be sluten.

Syftet med verktygen är att de ska hjälpa analytikerna att fatta rätt beslut. Ibland kan det till exempel uppstå situationer där personer som inte alls ut gör en risk röd fl aggas.

– Att göra riskbedömningar är komplicerat och att oskyldi ga flaggas eller att man missar p otentiellt farliga individer är alltid en risk. Analytikerna har en komplicerad uppgift och min förhoppning är att våra verktyg ska hjälpa till i deras bedöm ningar, säger Nazar Akrami. ●

Ensamagerande våldsverkare

• Benämningen på en gär ningsperson som ensam, el ler tillsammans med en annan p erson, på egen order och utan personlig vinning begår grovt planerat våld.

• I Sverige och i de nordiska grannländerna har flera upp märksammade attacker av e nsamagerande gärningsmän skett, till exempel terrordåd och skolskjutningar.

• Det mest kända fallet är Anders Behring Breiviks attentat i Norge 2011.

Nazar Akrami, professor i psy kologi vid Uppsala universitet.

Forskningen fokuserar på hur man kan identifiera individer som har en förhöjd risk för att begå våldshandlingar baserat på deras skriftliga kommunikation.

13UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
FRAMSTEG

Han är efterfrågad i allt från föredrag och debatter till radio- och TV-program. Efter fem böcker, en mängd priser och akademiska uppdrag är frågan vilka nya mål som lockar fysikprofessorn. "Jag är väldigt glad över att bara vara på den plats jag är", säger Ulf Danielsson.

PROFESSOR

14
PORTRÄTTET
FALLENHET FOLKBILDNI FYSIKFÖR

PROFESSOR

15UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023 PORTRÄTTET
FALLENHET FOLKBILDNI

DAGEN FÖR INTERVJUN kommer nyhe ten att ett internationellt forskarteam lyck ats ta den första bilden på ett supermassivt svart hål i Vintergatans centrum. Media är inte sena att kontakta Ulf Danielsson för kommentarer.

Få forskare har samma förmåga att få begrepp som svarta hål och strängteori att verka begripliga. Som tur är verkar inte Uppsalaprofessorn tröttna på att försöka förklara sakernas tillstånd, eller åtminsto ne universums.

– I grund och botten handlar det om min egen nyfikenhet. Det som driver mig är vil jan att förstå de här frågorna, det är det som är målsättningen. Sen är det ju roligt om man själv kan bidra litegrann till alltihopa, säger Ulf Danielsson.

DDET ÄR DRYGT TRETTIO ÅR SEN han började forska i hur framför allt sträng teori kan bidra till svar på hur universum skapades. En av de riktigt stora gåtorna inom den moderna fysiken handlar om kosmologin och speciellt det faktum att universum expanderar allt snabbare och snabbare. Orsaken tros vara så kallad mörk energi.

– I grund och botten är mörk energi en konstant energitäthet som finns i univer sum. Eftersom den har visat sig kunna or saka accelererande expansion så kan den ligga bakom det faktum att galaxerna rör sig allt snabbare från varandra. Det där håller man nu på att mäta riktigt noggrant med stora teleskop.

Enligt strängteorin har de minsta be ståndsdelarna i vår materia, som protoner och elektroner, formen av avlånga svängan de ”strängar”. För att kunna utveckla denna teori utformar Ulf Danielsson matematiska modeller.

– I praktiken är det inte så storstilat. Man hittar något litet hörn, något litet matema tiskt problem eller något man försöker lösa så att det blir så att man bygger vidare på vad andra har gjort och där man känner att man kan bidra. Sen är det någon annan som får använda det till att bygga upp någon re alistisk modell. Och ytterligare någon som tittar på hur den där modellen ska anpassas till observationer, och någon annan som ut för observationerna.

HAN FRAMHÅLLER ATT matemati ken inte är ett mål i sig utan enbart ett verktyg: allt handlar om att lösa verkliga problem och förstå hur universum är inrättat. Vägen till sådan övergripande förståelse går via begreppet krökt rumtid, delen av Einsteins gravitationsteori om hur varje graviterande massa förändrar ett rums geometri och även kröker tiden. Vad som sätter käppar i hjulen för forskarna är förekomsten av svarta hål, vars gravitation är så stark att inte ens ljuset tar sig därifrån.

– Svarta hål är gåtfulla. Bland annat för att man ännu inte fullt ut lyckats foga sam man Einsteins allmänna relativitetsteori och kvantmekaniken till en övergripande teori, förklarar Ulf Danielsson.

Framsteg har dock gjorts. Vid kollisioner mellan svarta hål skickas gravitationsstrål ning ut som idag kan fångas upp av kraftful

”Kunskap om universum är viktigt för mig, det har att göra med en världsbild där jag försöker få allt att hänga ihop”, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.

la radioteleskop inom nätverket The Event Horizon Telescope.

Sådana observationer tror Ulf Danielsson kan ge nya idéer om strukturen hos svarta hål. Samtidigt poängterar han att det inte är möjligt generellt att planera för nya upp täckter.

– När det gäller stora dyra anläggningar måste man prioritera och försöka göra sats ningar så gott man kan. Men i övrigt när det gäller att hantera alla dessa data som kommer in och även annan typ av forskning, så tror jag att man måste vara mera tillåtande när det gäller att tänka friare. Man måste uppmuntra det på ett annat sätt än vad man nu gör.

SIN EGEN KREATIVITET och nyfikenhet har han fått utlopp för inom en rad olika områden och sammanhang. Förutom att bland annat ha sommar- och vinterpratat i P1, medverkat i program som SVT:s Muren och hörts i poddar, så har Ulf Da nielsson uppträtt på Dramaten. 2018 deltog han i föreställningen Performance Lecture: Om universum, där han gav en kosmisk överblick av universums historia.

– Det som gjorde det så roligt var att man fick leva ut det dramaturgiska och just för medla en berättelse, och väva samman den med en större historia.

16
PORTRÄTTET
Få teoretiska fysiker har fått lika stort genomslag i offentligheten som Ulf Danielsson.

I GRUND OCH BOTTEN ÄR MÖRK ENERGI EN KONSTANT ENERGITÄTHET SOM FINNS I UNIVERSUM.”

Även hans populärvetenskapliga böcker inom fysik och naturvetenskap kan ses som delar av en större berättelse. Frågor som varit viktiga för honom vid olika tidpunkter i livet har fogats in i bredare resonemang om modern fysik och den matematisk-na turvetenskapliga världsbilden. Han har gett perspektiv på allt från klimat och naturhis toria, filosofi och livsåskådning till teknik och artificiell intelligens.

Men i höst utkommer en annorlunda bok, Handbok för medborgare i universum, där Ulf Danielsson kallar sig för redaktör.

– DE SOM LIGGER BAKOM BOKEN är en sammanslutning av utomjordiska civilis ationer som har skrivit till mänskligheten för att försöka förklara var vi befinner oss någonstans. Utomjordingarna är väldigt hemlighetsfulla för de får inte avslöja nå gonting som vi inte vet om grundläggande fysik. För det skulle vara farligt om vi får kunskap som vi inte är mogna att ta emot. Däremot är de märkligt generösa med att

avslöja en del om hur andra civilisationer har råkat ut i andra delar av universum, ler han.

Att skriva böcker tycker han bara blir ro ligare och roligare. Då får han enligt egen utsago ta ut svängarna och försöka förkla ra och beskriva världen på ett nytt sätt för någon som händelsevis vill lyssna. Fast när han får frågan om att undervisa glimrar nå got extra till i ögonen.

– Om jag undervisar en kurs i elektro magnetism är det bara så fruktansvärt roligt att få studenterna att försöka förstå fysiken, experimenten, ekvationerna, allting! När man ser just de här matematiska ekvationer na och hur man kan leda från det ena till det andra, och hur man kan förklara experiment som de faktiskt själv kunnat utföra – det är något helt enormt! Då är det möjligt att få den här riktigt känslomässiga upplevelsen, när det plötsligt börjar betyda något och beröra en. Då kan man inte värja sig. Då måste man helt enkelt få veta mer. ●

Ulf Danielsson

Titel:

Professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet.

Meriter i urval:

Vicerektor vid vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, Uppsala universitet, 2011–2014. Ledamot av Kungliga Vetenskaps a kademin, Kungliga Vetenskaps s amhället och Kungliga Vetenskapssocieteten i Uppsala.

Priser och utmärkelser i urval:

Disapriset 2005, Göran Gustafsson priset i fysik 2008, Thuréuspriset 2 009, H.M. Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band 2022 ”för framstående folkbildande insatser som teoretisk fysiker”.

Dold talang:

”Min sambo påstår att jag är väldigt duktig på att avgöra om en avokado är mogen eller inte, vilket är en stor gåta för såväl henne som mig då jag har nedsatt färgsyn. Jag är däremot väldigt dålig på att identifiera rätt mognadsgrad på bananer”.

Om jag inte blivit forskare:

”Då hade jag förmodligen blivit skogvaktare som min pappa. Att vara ute i naturen på det sättet och ändå ha ett ganska intellektu ellt jobb med att planera skötseln f ör att få det hela att gå ihop, det kombinerar eftertänksamheten med naturupplevelsen. På det sättet är likheten ganska slående med att vara teoretisk fysiker”.

17UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023

Vad är det ni ska göra?

– Den teknik som idag domi nerar är kiselsolceller. Det är en ganska mogen teknik som kom mit väldigt långt, nära den teore tiska verkningsgraden, så det är svårt att komma så mycket längre med den tekniken.

– Om man vill ha ännu billiga

re solenergi i framtiden behöver man ta ett tekniksprång. Att göra tandemsolceller med kisel som bas, med ett lager av ett annat material som tar hand om en del av solljuset, är det hetaste forsk ningsområdet inom solceller idag. Vi ska använda tunnfilms materialet Cigs som vi är duktiga

på och har jobbat med länge. Vad finns det för fördelar med Cigs-tekniken?

– Materialet går att göra blå ljus-specialiserat, så att det tar hand om det blåa ljuset ännu bättre än kiselsolceller, som är specialiserade på det röda lju set. Det har varit svårt att göra det tillräckligt effektivt, men nu har det skett nya genombrott i forskningen genom att blanda in silver och svavel. Med de två nya materialen kan vi komma ännu högre i verkningsgrad.

– Eftersom Cigs-solceller ti digare har tillverkats industriellt och prövats under lång tid, finns ett gott förtroende för tekniken.

Det är viktigt med tanke på sta bilitetskravet. Det här är ju pro dukter som ska hålla länge, med en garanti på 25 år. Är intresset stort för solcel ler idag?

– Ja, vi ser en storskalig ut vecklingen av solceller i hela världen, det är en explosionsar tad utveckling. Nu står solceller för nära sex procent av världens elproduktion och är snart lika stort som vindkraft, som ock så ökar kraftigt. Kärnkraft står för tio procent av den globala elproduktionen men ökar inte lika fort, så solen kommer att gå om kärnkraften om bara några år. Det är en enormt stark ök ning just för att solcellerna är så kostnadseffektiva.

Hur ligger forskningen vid Uppsala universitet till inter nationellt?

– Vi ligger bra till och är väl kända. Det vi gör tittar andra på, vilket visar att vi är respekterade bland forskare i världen. Att an vända silver var det inte vi som hittade på utan forskare i USA. Sedan har vi tagit det ett steg till och nu är det många som experi menterar med silver. Vi var ock så pionjärer i att använda väldigt tunna skikt i solcellerna och det började många andra göra också. Man kan säga att vi leder utveck lingen i att hitta på nya saker. Det är vi bra på.

SOLCELLER OKAR I HELA VA RLDEN

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Marika Edoff , professor i fasta tillståndets elektronik, som leder ett stort forskningsprogram inom EU med fokus på tandemsolceller.
18 FRAMSTEG HALLÅ DÄR

Lågutbildade föräldrar diskrimineras i skolvalet

SAMHÄLLE Högutbildade

föräldrar och föräldrar med svenska namn får ett bättre bemötande när de kontaktar skolor för att få information inför skolvalet. Det visar en studie vid statsvetenskapliga institutionen.

I studien kontaktades 3 430 grundskolor via mejl, av en påhittad förälder som ville veta mer om den aktuella skolan. Föräldern gav information om sitt namn och sitt yrke. Det här

är ett av de största diskrimine ringsexperiment som genom förts i Sverige.

Högutbildade föräldrar fick mer vänliga och välkom nande svar. De blev oftare informerade att det fanns plats på skolan och de fick mer positiv information om skolans egenskaper. Resul taten visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma för utsättningar i skolvalet, säger

Jonas Larsson Taghizadeh, forskare vid statsvetenskapliga institutionen.

– Min studie visar att socioekonomisk diskrimine ring förekommer i den svenska skolan, med potentiellt stora negativa konsekvenser både för individen och för skolväsendets möjlighet att erbjuda alla barn en likvärdig undervisning.

Nytt kompetenscentrum inom kärnteknik

FYSIK Uppsala universitet är värd för ett nytt kompetens c entrum inom kärnteknik. Centret ska stödja utvecklingen av en kunskapsbaserad strategi för införande av små modulä ra reaktorer i Sverige. Det nya kompetenscentrumet ANItA (Akademiskt-industriellt kärn tekniskt initiativ för att uppnå en f ramtida hållbar energiförsörj ning) kommer att samla en stor d el av svensk industriell och aka demisk kärnteknisk kompetens. Koordinator är Ane Håkansson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet.

Granens comeback efter istiden tog 10 000 år

BIOLOGI Granen är det vanligaste trädslaget i Sverige och var vanligt förekommande också före vår senaste istid. Men det tog tid innan den återetablerade sig efter istiden. En ny studie vid in stitutionen för ekologi och genetik visar att det tog mer än 10 000 å r från det att de första granarna kom tillbaka till Sverige efter istiden till dess att de fick ordentlig spridning över landet. Den mycket långsamma spridningstakten förvånar forskarna eftersom granen borde ha haft goda förutsättningar att breda ut sig.

Skytteanska priset till Robert Goodin

SAMHÄLLE Professor Robert Goodin, Australian National Uni versity, får 2022 års Skytteanska p ris i statskunskap för att i en rad arbeten under årtionden ”med skärpa och framgång strävat efter att förena politisk filosofi med empirisk statskunskap för att öka kunskapen om hur anständiga och värdiga samhällen kan utfor mas”. Priset och en prissumma p å 500 000 kronor delas ut av Skytteanska stiftelsen vid Upp sala universitet. Stiftelsen firar 4 00-årsjubileum 2022.

19UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023 FRAMSTEG
Studien visar att alla föräldrar från olika socioekonomiska grupper inte har samma förutsättningar i skolvalet.
FOTO: GETTY
IMAGES
BILD: GETTY
IMAGES

Ungefär 30 procent av till exempel patienter med ryggsmärta eller artrossmärta i knät som opereras blir inte smärtfria efter operationen. Det gäller också patienter med reumatism.

SYMTOM ÄR INTE BARA ETT SMARTA

20 FRAMSTEG

Smärta betraktas ofta som ett symtom, men ibland är smärtan en sjukdom i sig som kräver behandling. Ett exempel är fibromyalgi som främst drabbar kvinnor. Professor Eva Kosek har länge forskat om smärta med sikte på nya behandlingar.

Idag är smärta den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige, efter psykisk ohälsa. Ofta betraktas smärta som ett symtom som försvinner när grundorsaken behandlas, till exempel genom en operation av ett knä eller behandling av reumatism. Men det är inte alltid så enkelt.

– Om man har ett långvarigt smärttillstånd där smärtan initialt är ett symtom kan det ändå bli så att när nervsystemet blivit bombarderat av smärtsignaler under en längre tid. Då förändras funktionen av nervsystemet så att det börjar förstärka smärtsignalerna, det blir som en högtalare där man vrider upp volymen. I vissa fall verkar det vara irreversibelt, säger Eva Kosek.

Hon är läkare vid smärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och leder två forskargrupper, en vid Uppsala universitet och en vid Karolinska institutet.

UNGEFÄR 30 PROCENT av till exempel patienter med ryggsmärta eller artrossmärta i knät som opereras blir inte smärtfria efter operationen. Det gäller också patienter med reumatism. För 20–30 procent kvarstår smärtproblematiken trots att man framgångsrikt behandlat inflammationen.

Den här typen av smärta kallas nociplastisk smärta. Ett exempel är fibromyalgi, en helkroppssmärta som främst drabbar kvinnor. Genom experiment där man gett smärtstimulering och försökspersonerna själva skattat sin smärta har forskarna fått fram responskurvor. De använder också magnetkamera för att studera smärtresponsen i hjärnan.

– Dels har vi kunnat se att vid fibromyalgi är man mycket mer smärtkänslig för alla typer av smärtstimuli. Dels kan vi se att under smärtstimulering så aktiverar de inte sina smärthämmande system på

ett normalt sätt. Vi har kunnat lokalisera var i hjärnan den här dysfunktionen sitter och också hur det påverkas av till exempel förväntningar.

professor på institutionen för fysiologi och farmakologi vid KI, har vi tagit ut antikroppar ur blod från patienter med fibromyalgi, och sprutat in dem i möss, berättar Eva Kosek.

Forskarna har kunnat se att antikropparna binder till en viss typ av celler, så kallade satellit-gliaceller, som aktiveras.

Dessa frisätter förmodligen ämnen som påverkar nervcellerna och förstärker smärtsignaleringen.

FYNDEN HAR RÖNT stort internationellt intresse. Bland annat utnämndes studien till ett av de tio viktigaste vetenskapliga fynden under 2021 av den brittiska tidningen The Guardian. Eva Kosek ser stora möjligheter framöver.

FORSKARNA STUDERAR OCKSÅ hur immunsystemet och nervsystemet samverkar, genom att söka efter olika biomarkörer i blod och ryggmärgsvätska. Bland annat har man sett att människor med smärta har ökade halter av cytokiner, proinflammatoriska ämnen, i ryggmärgsvätskan.

De har också kunnat se en aktivering, just vid fibromyalgi, av hjärnans immunokompetenta celler. Det är celler som sätter igång immunsystemet, vilket tyder på att det händer något i samspelet mellan immunsystem och nervsystem.

Ett annat forskningsspår, som fått mycket internationell uppmärksamhet, är antikroppar hos människor med fibromyalgi.

– I samarbete med Camilla Svensson,

– Skulle vi lyckas med det här, kan vi få diagnostiska metoder för vissa svårare former av fibromyalgi. Då skulle man kunna välja ut patienter som har väldigt mycket av dessa antikroppar och erbjuda immunreglerande behandlingar som finns redan idag. I förlängningen skulle helt nya biologiska läkemedel kunna utvecklas specifikt mot fibromyalgi.

Fortfarande blir många fibromyalgipatienter, och andra med långvarig smärta, misstrodda av sina husläkare. Därför jobbar Eva Kosek mycket med att sprida information. Hon ledde den arbetsgrupp inom International Association for Study of Pain som lanserade termen nociplastisk smärta. Och hon ser fram emot de nya globala diagnoskoderna i ”International Classification of Diseases”, ICD 11, som snart ska börja användas.

– Där har smärta äntligen fått ett eget kapitel där man använder begreppet primär smärta för smärta som sjukdom. Det är en direkt avspegling av vår och andras forskning. ●

21UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
Eva Kosek är läkare vid smärtkliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. text ANNICA HULTH foto GETTY IMAGES, MIKAEL WALLERSTEDT

Politisk intolerans begränsar debatten i Sverige

Den politiska intoleransen i Sverige är stor, samtidigt som mer än hälften tvekar att uttrycka sina åsikter offentligt. Det visar en enkätundersökning som gjorts i samarbete mellan Uppsala universitet och SOM-institutet i Göteborg.

■ – Mycket av det här har aldrig undersökts förut, men nu vet vi att det finns stora pro blem med politisk intolerans och självcensur i Sverige. Den politiska intoleransen hand lar till stor del om andra grupper än vad vi trodde, så det finns mycket som förvånar i resultaten, säger Sten Widmalm.

Tillsammans med Thomas Persson leder han forskningsprojektet ”Det öppna sam hället”, som gjort en mätning av toleransen i Sverige. De är också redaktörer till den nya antologin ”Skör demokrati”, som belyser samma problematik.

DELTAGARNA I STUDIEN fick välja ut en grupp i samhället som de ogillade. I topp kom Sverigedemokrater (som 22,8 procent ogill ade), därefter vaccinmotståndare (17,4 pro cent) och på tredje plats abortmotståndare (16,8 procent).

– Minoriteter kom väldigt långt ned, de nämndes faktiskt knappt alls. Det är bra, för det visar att de som är homofober eller hatar muslimer inte på något sätt är representativa i befolkningen. Det är små grupper som dri ver hat i de frågorna.

Mer oroväckande var att så många är be redda att inskränka yttrandefriheten. Var tredje anser att personer i den ogillade grup pen inte borde få delta i demonstrationer, och var femte att de inte borde få uttrycka sina åsikter. Hela 64 procent anser att en person i den ogillade gruppen inte borde få bli statsminister. Trots att det här är rättigheter som står i grundlagen.

– Då har man inte riktigt förstått vad demokrati går ut på. Vi måste kunna ha meningsskiljaktigheter utan att vi drar in var andras rättigheter, så länge det inte handlar om en grupp som vill lägga ned demokratin, säger Sten Widmalm.

DEBATTEN OM YTTRANDEFRIHET har varit intensiv under våren, då högerextre misten Rasmus Paludan åkt på turné i Sverige och bränt koraner. Upploppen i Örebro, då flera poliser skadades, fick många att ifrå gasätta om yttrandefriheten hade gått för långt. Men att begränsa yttrandefriheten för att inte väcka upprörda känslor är en farlig väg att gå.

Sten Widmalm har sett exempel på det i sin forskning om avdemokratiseringen i Syd asien. I Indien har man till exempel infört sär skilda lagar för att kunna dra in vissa gruppers rätt att träffas på gator och torg och yttra sig offentligt.

– Det används politiskt och det blir väldigt godtyckligt vad man gör för bedömning. Om yttrandefriheten hänger på att ingen ska bli arg eller störa ordningen, så ger man ju makt åt dem som vill motverka demokratin.

VARFÖR SER VI då en tillbakagång för ytt randefriheten även i Sverige? Det finns ett tydligt samband med upplevda hot, menar Sten Widmalm.

– En stor andel tycker att tillvaron har bli vit mer otrygg de sista tio åren och hot är en av de saker som mest påverkar politisk tolerans.

Till exempel tror han att de ökande pro blemen med gängkriminalitet och skjutning ar kan få förödande konsekvenser. Samtidigt ökar populismen i hela världen.

– Tolerans går ut på idén att vi ska kunna tycka olika, medan populismen går ut på att några som har makten anser att de har mo nopol på att tala med folket. Populismen är en del av den avdemokratiseringsrörelse som har pågått i snart 17 år.

”Det finns mycket som förvånar i resultaten”, säger Sten Widmalm, professor vid stats vetenskapliga institutionen.

SOM-UNDERSÖKNINGEN undersökte också hur stark självcensuren är i Sverige. Över 50 procent av de tillfrågade instämde med påståendet: "I dagens politiska klimat kan jag inte öppet uttrycka mina åsikter eftersom andra kan tycka de är stötande." Siffran är för vånansvärt hög, tycker Sten Widmalm.

22
FRAMSTEG

– Det betyder att vi har väldigt strikta åsiktskorridorer. Folk är helt enkelt rädda för att prata med okända om sina åsikter. Det kan vara svåra frågor, som immigration, integration, skolan och sjukvården.

Det här visar sig bland annat i cancelkulturen på sociala medier, där personer straffas för att ha framfört sina åsikter.

I DEBATTEN OM immigration och integration har till exempel olika debattörer pekats ut som rasister, eller fått kommentaren: ” Nu klev du över gränsen, nu är du på SD-sidan”. Sker det här alltför ofta så stannar debatten, menar Sten Widmalm.

– Då vill inte folk prata öppet om svåra politiska frågor längre. Det här har ju skett i USA i stor utsträckning. Folk kan inte tala med varandra längre om svåra ämnen, till exempel om aborträtten.

Hur påverkar det här politiken, till exempel under valrörelsen?

– Det kan göra att de frågor som folk vill diskutera inte kommer fram i valrörelsen. I Sverige slutar inte folk rösta, vi har jättebra valdeltagande, men vad som händer är att man börjar tappa förståelsen för vad demokrati går ut på.

Han ser det som ett tecken på urspårning när politiker, förvaltningstjänstemän, lärare och forskare säger att demokrati går ut på att vi huvudsakligen ska tycka lika.

– I vissa frågor är det bra om vi kan komma överens men det är en helt annan sak att säga att vi ska tycka lika. Att få folk att tycka lika är något som auktoritära regimer syftar mot. ●

Det öppna samhället

• Forskningsprojektet "Det öppna samhället" fi nansieras av nya Myndigheten for psykologiskt försvar, och leds av forskare vid Uppsala universitet.

• Undersökningen genomfördes i samarbete med SOM-institutet under hösten 2021, med ett slumpmässigt riksrepresentativt urval om 3 500 personer. Svarsfrekvensen för hela SOM-undersökningen var 48 procent.

• I boken Skör demokrati medverkar nio författare och forskare: Torbjörn Elensky, Kay Glans, Anna Victoria Hallberg, Johannes Heuman, Mats Hyvönen, Emma Høen Bustos, Håkan Lindgren, Sharon Rider och Siri Sylvan. Redaktörer är Sten Widmalm och Thomas Persson.

Läs mer Skör demokrat i (2022) Fri tanke

Deltagarna i studien fi ck välja ut en grupp i samhället som de ogillade. I topp kom Sverigedemokrater, därefter vaccinmotståndare och på tredje plats abortmotståndare (16,8 procent).

Miljöpartister Nationalister Muslimer Djurrättsaktivister Invandrare Miljöaktivister

Bidragstagare

Sverigedemokrater

Klimatkrisförnekare

Vaccinmotståndare Abort motståndare

23UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
VI MÅSTE KUNNA HA MENINGSSKILJAKTIGHETER UTAN ATT VI DRAR IN VARANDRAS RÄTTIGHETER.”
22,817,416,87,66,86,15,02,41,91,61,4

KARNVAPENHOTET MED

24 VÄRLDSLÄGET DE

DE MOTER KARNVAPENHOTET KUNSKAP

När kriget i Ukraina bröt ut blev kärnvapen återigen ett verkligt hot mot mänskligheten. För att verka för kärnvapennedrustning krävs expertis både om fred och konflikter och om kärnfysik. All denna kompetens samlas i nya Alva Myrdal Center vid Uppsala universitet.

25UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023 VÄRLDSLÄGET
text ANNICA HULTH foto GETTY IMAGES, MIKAEL WALLERSTEDT

NÄR RYSSLANDS PRESIDENT Vladimir Putin uttalade sitt kärnvapenhot i samband med invasionen av Ukraina, innebar det ett helt nytt säkerhetsläge i världen.

– Användandet av kärnvapen ses nu som ett reellt hot, säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning och föreståndare vid nya Alva Myrdalcentrum för kärnvapennedrustning vid Uppsala universitet.

Som föreståndare håller han ihop en samling forskare som är utspridda vid Uppsala universitet och i världen. Själv har han sitt arbetsrum på Gamla torget med utsikt mot Fyrisån, medan forskarna i kärnfysik håller till på Ångströmlaboratoriet. Till centret hör också forskare från Stockholm International Peace Research Institute (Sipri) och från Universitetet i Oslo, samt andra forskargrupper i världen.

ANSATSEN ÄR BRED och det är ingen tvekan om att mer kunskap behövs på det här området. Mycket har förändrats på kort tid i diskussionerna kring kärnvapen, menar Erik Melander. Från ett ganska stabilt läge med ett starkt tabu mot att använda kärnvapen, till dagens mera oförutsägbara situation.

– För ett år sedan kändes frågan om kärnvapen och kärnvapennedrustning viktig men inte alls lika akut. Att man faktiskt på allvar diskuterar om Ryssland

Kärnvapen – några årtal:

1945 (I JULI )

Det första kärnvapnet sprängdes i New Mexico, USA

skulle använda kärnvapen i en konflikt är väldigt svårt att ta in.

Det finns en rysk doktrin som går ut på att kärnvapen kan användas om det är en situation som utvecklas väldigt illa, så att själva statens existens hotas.

– Man tänker sig att om det inte fungerar med konventionella stridskrafter så skulle man kunna använda kärnvapen för att ”chocka” motståndaren och tillfoga sådant lidande att motståndaren ger upp och backar tillbaka, säger Erik Melander.

DET KALLAS ”DE-ESKALERING” av konflikten och kan göras på olika nivåer. Den lägsta nivån skulle vara att ett litet, taktiskt kärnvapen detoneras över en öken eller någon annan folktom plats.

Nästa nivå skulle vara något som påverkar de konventionella styrkorna, till exempel en flygbas eller en kommunikationsknutpunkt, men inte riktas mot civila

– Det som skulle vara ännu värre är ju om angreppet riktas mot en stad. Det skulle verkligen chocka och skapa stress. Och sedan kan man tänka sig värre och värre scenarion.

Tanken är att använda ett eller flera kärnvapen, så kallade taktiska kärnvapen. Målet är att motståndaren ska ge upp eller backa, men i själva verket finns det förstås flera olika sätt att reagera. – Ingen vet var det kan ta vägen. Det finns en rädsla för att det ska eskalera hela vägen till ett totalt kärnvapenkrig. Om Ryssland använder kärnvapen eller ett annat massförstörelsevapen vet man inte hur i första hand USA skulle svara på det, säger Erik Melander.

UNDER PRESIDENT BARACK OBAMAS TID vid makten gjordes två övningar eller scenariospel kring kärnvapen som finns beskrivna i litteraturen. I det ena fallet hade man ett scenario då USA svarade på ett kärnvapenangrepp med konventionella vapen.

– De argumenterade för att de kunde visa fasthet och tillfoga motståndaren så

pass mycket skada ändå, Nato och USA är ju starkare i det avseendet.

Men i en annan omgång av spelet så svarade amerikanerna med kärnvapen, dessutom fler kärnvapen än ryssarna för att visa att ”vi backar minsann inte”. Så man vet inte vad det skulle kunna leda till. – Bara det faktum att man pratar om att använda kärnvapen på det här sättet är väldigt speciellt. Tidigare har man tänkt att det finns ett slags tabu mot att använda kärnvapen – att det är omänskligt och hemskt. Den här typen av diskussioner och resonemang sänker tröskeln och normaliserar tanken att man kan använda kärnvapen. Det är väldigt oroande, säger Erik Melander.

SAMTIDIGT PÅGÅR opinionsbildning, som på olika sätt höjer motståndet. Ett exempel är Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, som uppmärksammades med Nobels fredspris 2017.

– Det här arbetet bidrar till att stärka det här tabut och peka ut hur vidriga de här vapnen är. Även om man kan tycka att det känns väldigt avlägset att kärnvapenmakterna skulle göra sig av med kärnvapnen helt så är det en poäng med att jobba för att stärka tabut och höja tröskeln för att använda kärnvapen.

Vad som än händer framöver, finns risken att det blir någon form av kapprustning efter kriget i Ukraina, där det också ingår kärnvapen.

– Å andra sidan kommer det att behövas förhandlingar också och att man reglerar en del av de här frågorna. Där finns ett väldigt positivt arbete att göra, säger Erik Melander.

I FÖRHANDLINGARNA FÖRE invasionen av Ukraina visade både Ryssland och Nato ett visst intresse för att diskutera kärnvapen, vissa typer av förtroendeskapande åtgärder och inspektioner.

– Det fanns såna verktyg under slutet av kalla kriget som sedan bara har runnit ut i sanden eller övergetts. Det är något

1945 (I AUGUSTI)

Atombomberna fälldes över Hiroshima och Nagasaki under andra världskriget.

1961

En vätebomb provsprängdes i Sovjetunionen med en sprängkraft på 58 megaton, vilket är ca 4 600 gånger starkare än atombomben som släpptes över Hiroshima.

26
VÄRLDSLÄGET

som, oavsett vad som händer, kommer att bli aktuellt igen. Att skapa nya sådana ordningar och förhandla fram avtal.

Tanken är att det ligger i bådas intressen att konflikten inte eskalerar på grund av misstag eller att det blir onödigt mycket spänning mellan parterna. Man ska till exempel inte behöva oroa sig för överraskande angrepp.

– Båda sidor har ett intresse av att stabilisera situationen. Dessutom skulle båda sidor vinna på att ha färre kärnvapen, att ha någon form av balans men på en lägre nivå. Sådant skedde också under kalla kriget, så det är möjligt att komma överens och göra förbättringar även mellan fiender, säger Erik Melander.

NÄR DET GÄLLER NEDRUSTNING av kärnvapen finns det en överlappning mellan det tekniska och det politiska. Ibland kan det finnas tekniska möjligheter, till exempel en mätmetod, som politikerna inte vill använda, därför att det är känsligt.

– Sådant som skenbarligen är tekniskt är också väldigt politiskt och det är viktigt för den som studerar förhandlingar att också ha koll på de tekniska aspekterna. Det är en ganska viktig ambition att försöka överbrygga det här så att det blir tvärvetenskapligt.

För att dyka djupare i tekniken beger vi oss till Ångströmlaboratoriet, några kilometer bort, där Sophie Grape har sitt kontor. Hon är docent i fysik och leder en

Vilka länder har kärnvapen?

■ Det fi nns idag fem erkända kärnvapenstater i världen: USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. De fem fi ck rätt att behålla sina kärnvapen i samband med att icke-spridningsavtalet (NPT) trädde i kraft 1970, men de fi ck också i avtalet ge löften om nedrustning. Övriga länder förbinder sig att inte utveckla sådan teknologi.

Utöver dessa fem fi nns det ytterligare fyra stater som har kärnvapen – Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. I dagsläget fi nns det fl er än 14 000 kärnvapenladdningar i de här nio länderna.

1970

Icke-spridningsavtalet (Non-Proliferation Treaty, NPT) trädde i kraft, för att möta hotet om att kärnvapen skulle spridas till fl er länder.

1982

Alva Myrdal fi ck Nobels fredspris.

1993

startade Megaton till Megavatt-programmet, där uran från sovjetiska stridsspetsar användes i kärnkraftverk i Ryssland och USA.

27UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
Frågan om kärnvapennedrustning har blivit akut, konstaterar Erik Melander, professor i freds- och konfl iktforskning.

Sophie Grape forskar om kärnämneskontroll, som kan användas för att verifi era nedrustning av kärnkraft.

av arbetsgrupperna vid Alva Myrdal Center – med inriktning på olika tekniker för att hindra spridandet av kärnämnen och främja nedrustning.

SOPHIE GRAPE FORSKAR om kärnämneskontroll, som används för att förvissa sig om att material i kärnkraftverk inte kommer på avvägar och istället används för att bygga kärnvapen. Vägen från kärnkraftsreaktor till kärnvapen är väldigt lång, betonar hon.

expertis, kunskap och samarbeten inom kärnkraft samtidigt som efterlevnaden av icke-spridningsavtalet kontrolleras.

Vid klimatmötet i Paris 2015 enades 175 länder om åtgärder för att sänka koldioxidutsläppen – en historisk händelse.

Genom kärnämneskontroll kan sedan IAEA säkerställa att olika länder driver sina anläggningar med civila, och inte militära, ambitioner.

– Bränsle till ett kärnkraftverk är ju framställt för att fungera just i den situationen och för det ändamålet. Men risken finns alltid att materialen används i andra syften.

Det internationella atomenergiorganet IAEA arbetar för ett säkert och fredligt användande av kärnkraften. I utbyte mot att länder skriver på icke-spridningsavtalet och förbinder sig att inte skaffa kärnvapen, bistår IAEA länderna med

– Alla kärntekniska anläggningar i världen måste ha ett ständigt uppdaterat register med sitt nukleära material. Kärnämneskontrollen handlar om att kontrollera att den här informationen är korrekt och fullständig, bland annat genom att utföra inspektioner och mätningar vid anläggningarna.

MÄTINSTRUMENTEN DETEKTERAR strålning som kärnbränslet skickar ut, till exempel gammastrålning, neutroner och tjerenkovljus. Strålningen hänger ihop med materialets egenskaper och visar på vilket sätt bränslet har använts i en reaktor.

Organisationen ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapos, får Nobels fredspris för den banbrytande FN-konventionen om ett förbud mot kärnvapen som antogs den samma år.

konvention om förbud mot kärnvapen trädde i kraft, efter att 50 länder hade ratifi cerat avtalet.

28
VÄRLDSLÄGET
2017
2021 FN:s
BRÄNSLE TILL ETT KÄRNKRAFTVERK ÄR JU FRAMSTÄLLT FÖR ATT FUNGERA JUST I DEN SITUATIONEN OCH FÖR DET ÄNDAMÅLET. MEN RISKEN FINNS ALLTID ATT MATERIALEN ANVÄNDS I ANDRA SYFTEN.”

– Att driva en reaktor för civil elpro duktion är annorlunda än att driva den för att skapa kärnvapenplutonium. Så genom att mäta strålningen kan man dra slutsat ser om hur anläggningen har drivits och vad kärnbränslet har använts till, förklarar Sophie Grape.

Samma mättekniker kan vara an vändbara för att verifiera nedrustning av kärnvapen. Material som används inom kärnkraften har liknande egenskaper och sänder samma typ av strålning som mate rial som används till kärnvapen.

Men förutsättningarna för mätningar är vitt skilda mellan den civila och mili tära sidan.

– Inom kärnämneskontrollen tar vi reda på så mycket som möjligt om ett använt kärnbränsle, medan verifiering av kärn vapen och dess nedrustning är något helt annat. Där är nästan all information säker hetsklassad och därmed hemlig. Samtidigt behövs mätningar för att omvärlden ska kunna lita på att nedrustning faktiskt sker.

HITTILLS HAR NEDRUSTNING bara skett när kärnvapenländer känner ett eget be hov av att nedrusta. Det finns ett antal av tal där olika typer av kärnvapen regleras eller begränsas, men det är ytterst upp till kärnvapenländerna själva att bestämma om de ska göra vad som överenskommits.

– Inom Alva Myrdal Center vill vi bidra till tekniska lösningar som kan främja förhandlingar om nya nedrustningsavtal men också säkerställa att de avtal som finns kan efterlevas, säger Sophie Grape.

FN:s konvention om förbud mot kärn vapen har hittills skrivits under av ett 60-tal länder, men ännu inga kärnvapen stater. Bortsett från hur man får kärnva penstater att skriva på, är en viktig fråga hur man ska kontrollera att avtalet följs.

– Där skulle vi kunna bidra. Hur ska

en organisation kunna kontrollera att stater gör som de har lovat? Vilka möj ligheter finns att säkerställa att det länder förbundit sig till att göra, eller att avstå från, efterlevs?

ATT NEDRUSTA OCH GÖRA sig av med kärnvapen kan göras på olika sätt. Till exempel genom att montera ned dem, helt eller delvis. Den mest långtgående ned rustningen är om man förstör materialet som varit en del av kärnvapnet.

Det gjordes framgångsrikt inom programmet Megaton till Megawatt, i samarbete mellan USA och Ryssland. Båda länderna förband sig att bidra till att förstöra kärnvapenmaterial genom att använda material som hade funnits i sov jetiska stridsspetsar som bränsle i civila kärnkraftverk.

– Utöver det projektet så har det inte hänt så mycket. På senare tid har det snarare funnits en brist på ambition att nedrusta och utvecklingen har gått åt helt motsatt håll, konstaterar Sophie Grape.

Forskarna inom Alva Myrdal-centrum arbetar vidare med att höja kompetensen om de tekniska möjligheterna, så att tekni ken och politiken kan gå hand i hand. Till hösten startar kurser, från grundutbildning till forskarutbildning, som ska öka kunska perna om icke-spridning och nedrustning.

I EN TID DÅ VINDARNA har vänt och det talas om upprustning snarare än ned rustning, vill de öka kunskapen om de tekniska verktyg som ändå finns.

– Det spelar ingen roll vilka tekniker vi tar fram om inte avtal tillåter att de används. Eller om de som förhandlar om avtal inte känner till att de finns. Så det krävs en dialog och ett överbryggande av det gap som vanligtvis finns mellan teknik och icke-teknik, säger Sophie Grape. ●

Vem var Alva Myrdal?

■ Alva Myrdal föddes år 1902 i Uppsala. Hon var en svensk diplomat, samhällsde battör och socialdemokratisk politiker. Hon var statsråd 1966–1973 samt mottog Nobels fredspris år 1982.

Hon utbildade sig bland annat vid Upp sala universitet och studerade psykologi och familjesociologi. År 1924 tog hon en fil kand-examen i Stockholm.

Alva Myrdal blev 1961 medarbetare till dåvarande utrikesminister Östen Undén med ansvar för nedrustningsfrågor. Åren 1962–1973 var hon ordförande i den svens ka delegationen vid nedrustningskonferen sen i Genève.

I samarbete med andra alliansfria stater arbetade hon mot supermakternas kapp rustning, vilket hon beskrev i sin bok Spelet om nedrustningen från år 1973. Alva Myrdal var även senare en aktiv opinionsbildare för fred och mot kärnvapenrustningen. Hon utnämndes till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet 1975.

Hon tog även ställning mot kärnkraft i folkomröstningen 1980. Inte minst bottna de detta i kärnkraftens samband med kärn vapenspridning. Två år senare till d elades hon Nobels fredspris.

Alva Myrdal dog 1986, dagen efter att hon fyllt 84. Hon var känd som en förkäm pe för kärnvapennedrustning, men också för sina insatser för kvinnorörelsen. Då varande statsministern Olof Palme höll tal vid hennes begravning i Storkyrkan i Stockholm. Begravningen följdes av en stor fredsdemonstration till hennes minne.

Källa: Wikipedia

29UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
PÅ SENARE TID HAR DET SNARARE FUNNITS EN BRIST PÅ AMBITION ATT NEDRUSTA OCH UTVECKLINGEN HAR GÅTT ÅT HELT MOTSATT HÅLL.”
30 TEKNIKSKIFTE

TEKNIKSKIFTE:

NÄR AI FÖRÄNDRAR ARBETSLIVET

Det pågår ett stort teknikskifte i arbetslivet. Hur påverkas arbetsmiljön när artificiell intelligens (AI) och robotik införs i stor skala? Och vad händer på arbetsmarknaden när vissa typer av kompetens inte efterfrågas längre? Vi frågade två forskare i it och nationalekonomi.

31UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023 TEKNIKSKIFTE

AI OCH MASKININLÄRNING är en gene rell teknik med ett brett användningsom råde – alltifrån kundtjänsten på ett företag, till bedömning av röntgenplåtar eller juridisk rådgivning. Trots att utvecklingen går fort finns det inte så mycket forskning om hur införandet av AI och maskininlär ning påverkar arbetsmiljön.

– Det är oroväckande, men det är ofta så med teknisk utveckling att tekniken går först och att vi forskar på konsekven serna efteråt. Det är ju först när något är infört som vi kan veta vad effekterna blir, säger Åsa Cajander.

Hon är professor vid institutionen för informationsteknologi på Uppsala uni versitet med inriktning på människadatorinteraktion.

DEN FORSKNING SOM FINNS pekar på att de som har hög utbildning ofta får använda AI som stöd i sitt arbete. När det gäller enklare arbeten pratar man istället om att ersätta människor med AI.

Forskning visar också att vi tycker att vissa typer av arbetsuppgifter är bra att lämna över till AI, som till exempel säkerhetskritiska system.

i– Att man har en robot som går in när det brinner i stället för en människa är ju bra för alla. Där är man tacksam över att det finns robotar, AI och automatisering. Ingen blir heller lycklig av att göra enkel administration. Men arbetsuppgifter som är en del av kärnverksamheten, som man verkligen brinner för själv är man inte lika intresserad av att automatisera ur ett användarperspektiv, säger Åsa Cajander.

OFTA ÄR AI-FORSKNINGEN inriktad på teknisk utveckling, det vill säga hur man lägger upp ett lyckat maskininlärnings projekt.

– Det finns väldigt lite forskning om hur man inför AI i en organisation. Hur ska ledarskapet se ut? Hur ska man lägga upp införandet? säger Åsa Cajander.

Själv har hon forskat på digitalisering och arbetsmiljö i tjugo år och tror att en hel del av den kunskapen också går att tillämpa på införandet av AI-system.

Till exempel behöver systemen vara transparenta om de används som be slutsstöd. Åsa Cajander har studerat ett datorverktyg som samlar in information om människor som kontaktar vården och sedan rekommenderar sjuksköterskorna att agera på ett visst sätt.

– Det som saknades var en förklaring till rekommendationen. Det kallas ”ex plainable AI” och är helt centralt. Man ska förstå varför systemet tycker så här.

PÅ SIKT FÖRÄNDRAS hela yrkesrollen när vi jobbar nära ett AI-system. Vi tenderar att bli observatörer av en process, snarare än att själva vara aktiva. Däremot behöver vi övervaka processen och rycka in när det blir fel.

– Vi går från något väldigt aktivt och ganska kreativt till något ganska passivt. Blir det en arbetsmiljö där vi trivs, där vi känner att vi kan använda vår kompetens?

Samtidigt finns stora problem med bris tande arbetsengagemang i Europa, menar Åsa Cajander.

– Många känner sig otroligt frånkopp lade och inte motiverade på sina arbeten. Hur motverkar vi det? Hur skapar vi me ningsfulla arbeten i framtiden med AI och automatisering? Tänk om AI kunde ta bort de tråkiga, repetitiva och enkla arbetsupp gifterna som ingen blir motiverad av?

UR ETT EKONOMISKT PERSPEKTIV har ny teknik ofta positiva effekter på arbetsmarknaden, visar forskningen.

Till exempel ökar genomsnittslönerna, berättar Georg Graetz, forskare vid natio nalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

– I Sverige har genomsnittslönerna ökat med ungefär två procent per år, om man bortser från inflationen, mestadels tack vare ny teknik. Men det finns förstås också människor som drabbas negativt av ny teknik och kan förlora sina jobb.

Ny teknik riskerar också att skapa ojämlikhet, visar forskning i USA och Storbritannien. Löneskillnaderna mellan lågutbildad och välutbildad arbetskraft har stigit sedan 1980 och den mest troliga förklaringen är ny teknik. Däremot har inte samma utveckling skett i Sverige.

– Det är svårt att säga säkert vad det beror på, men den mest troliga förklaring en är kollektivavtalen som har en mycket

Ny teknik riskerar att skapa ojämlikhet, visar forskning i USA och Storbritannien. Där har löne skillnaderna ökat sedan 80-talet.

32
Åsa Cajander, professor vid institutionen för informationsteknologi på Uppsala universitet med inriktning på människa-datorinteraktion.
TEKNIKSKIFTE

svagare roll i USA och Storbritannien. I Sverige har vi starka normer och löne spridningen är komprimerad.

I DISKUSSIONEN OM AUTOMATISERING finns en föreställning om att ny teknik tar bort jobb, men i själva verket har antalet arbetstillfällen hela tiden ökat under his toriens gång, i hela världen. Georg Gretz visar grafer över antal anställda i Sverige indelat i olika åldersgrupper och kön. I de flesta grupper ligger antal anställda stabilt eller ökar. Undantaget är de unga, där färre arbetar och fler studerar numera.

Det här stämmer inte i alla länder. I USA finns det en stadigt minskande an ställningsgrad.

– Det finns absolut platser i världen där man kan oroa sig för att strukturerna änd ras på ett sätt som inte är positivt för alla.

Men det är ett misstag att tro att det finns ett bestämt antal jobb och att automatise ring leder till färre jobb. Det är inte sant.

NÄR NÅGON ARBETAR, producerar något som skapar värde och ger en inkomst, så konsumerar de mer vilket skapar fler arbeten. Därför har alla stora förändringar på arbetsmarknaden, som när jordbruks samhället övergick i industrisamhället, lett till att nya jobb har skapats.

Däremot bidrar teknikskiften till att en annan typ av kompetens efterfrågas.

– Ibland kan det vara svårt att anpassa sig på kort sikt, men på lång sikt har det här inte varit något problem. Men den stora oron är förstås att det kan uppstå en situation där tekniken förändras så fort att vi inte hänger med, säger Georg Graetz. ●

Georg Graetz, forskare vid nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023

Sjukvården får allt bättre möjligheter att behandla cancer. Arsenalen av tunga vapen att sätta in i kampen mot tumörer har blivit både större och effektivare. Inom forskningen fokuseras det nu mycket på att utveckla behandlingar där patientens eget immunförsvar förgör cancercellerna.

Kroppens eget immunförsvar rustas för att slå ut cancer

34
BOT MOT CANCER

BOT MOT

35UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
CANCER
Angelica Loskogs forskargrupp är inriktad på att förgöra cancerceller med hjälp av virus. Från vänster: Jessica Wenthe, Ahmed Calandigary, Angelica Loskog och Tanja Lövgren.

Angelica Loskog är en av pionjärerna som redan under 1990-talet började studera olika metoder för att stimulera immunförsvaret att bekämpa tumörer.

CANCERCELLER ÄR SPECIALISTER på att lura kroppens försvarsmekanismer för att inte bli angripna, men på medicinsk väg går det att aktivera immunförsvaret så att det dödar cancern. Den upptäckten ledde till 2018 års Nobelpris i medicin.

Vid Uppsala universitet började forskare redan under 1990-talet att studera olika metoder för att stimulera immunförsvaret att bekämpa tumörer. En av pionjärerna var Angelica Loskog. Hennes forskargrupp är inriktad på att förgöra cancerceller med hjälp av virus.

– 1999 började jag jobba med ett projekt med virus som jag sedan doktorerade på. Det var lite roligt att på min födelsedag den 5 april kom jag in i djurlabbet och upptäck te att möss som fått viruset var helt tumör

VI HAR ETT NYTT VIRUS
PÅ GÅNG
SOM VI VILL
SKA VARA
SOM ATT KASTA
EN BOMB
IN I
TUMÖREN.
DET ÄR EN JÄTTEHÄFTIG NY VARIANT,
MEN
DET DRÖJER
MINST
TRE,
FYRA ÅR INNAN
DEN
KAN TESTAS KLINISKT.”
BOT MOT CANCER

fria medan det inte sågs någon skillnad på kontrollgruppen. Jag tänkte att nu kan vi bota cancer, berättar Angelica Loskog.

Men riktigt så enkelt visade det sig inte vara. Det dröjde ända till 2006 innan den nya metoden fick grönt ljus att för första gången testas på cancerpatienter.

– Det var i Uppsala viruset för första gången injicerades i patienter. Det var åtta patienter med urinblåsecancer vars cancer börjat invadera från blåsan in mot vävna den och därför måste operera bort blåsan. Vi fick behandla tre gånger med virusterapi innan operation. I flera patienter fanns inte tumör kvar i blåsan när den togs bort, säger Angelica Loskog.

VIRUSET FUNGERAR BÄST för behand ling av så kallade solida tumörer, alltså så dana som växer i vävnader som urinblåse cancer, prostatacancer och bröstcancer.

– Vårt virus injiceras direkt in i tumören där det infekterar cellerna och lurar dem att producera mänskliga immunstimuleran de gener som vi satt in i virusets eget dna. Tumören kan inte skydda sig mot viruset som tvingar tumören att börja producera proteiner från generna i virusets dna och då blir immunförsvaret aktivt. Det blir en vaccinationseffekt. De virus vi jobbar med nu kan dessutom också föröka sig själv, men bara i cancerceller. Till slut blir det så mycket virus i en cell att de i princip

spränger cellen och nya virus pumpas ut, säger Angelica Loskog.

Viruset som hennes forskargrupp jobbar med är ett helt vanligt förkylningsvirus som de genetiskt skräddarsyr för ända målet. Just nu utvärderar hon på företaget Lokon Pharma ett virus som ska kunna angripa bukspottkörtelcancer.

– Det är en cancerform med mycket dålig prognos men hos de patienter som fått behandling har tumörer minskat och det verkar som om överlevnaden ökat. Vad vi hoppas nu är att få göra en fas 3-studie, berättar Angelica Loskog.

En fas-3 studie är det sista steget innan ett läkemedel kan godkännas för mark

37UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
Tanja Lövgren och Ahmed Calandigary tillhör Angelica Loskogs forskargrupp.

MAN MÅSTE ANVÄNDA ALLA MEDEL MAN HAR OM MAN SKA BEKÄMPA CANCER.”

naden och innebär att läkemedlet testas på en stor grupp patienter som jämförs mot en kontrollgrupp som får standard behandling. För att få godkänt måste läkemedlet visa önskat resultat, det vill säga vara bättre än standardbehandling, men forskarna måste också kunna visa att det finns beredskap för en fullskalig och högkvalitativ produktion.

– Något som är väldigt spännande är att läkemedelsbolaget Roche nu vill testa vårt virus på kolorektalcancer, säger hon.

Själv fortsätter hon oförtrutet med att utveckla metoden med nya virus.

– Vi har ett nytt virus på gång som vi vill ska vara som att kasta en bomb in i tumö ren. Det är en jättehäftig ny variant, men det dröjer några år, minst tre, fyra år innan den kan testas kliniskt, säger hon.

ANGELICA LOSKOGS cancerforskning har inte bara fokuserat på virusterapi utan också på en annan kraftfull immunterapi form som kallas CAR T-cellsbehandling. I en studie tillsammans med bland annat forskningskollegorna Gunilla Enblad och Magnus Essand behandlade hon 2014 den första cancerpatienten i Europa med CAR-T-celler.

T-CELLER ÄR EN TYP av vita blodkroppar som patrullerar runt i blodet och lymfsys temet och attackerar smittämnen som tagit sig in i kroppen. T-celler har också förmå ga att känna igen cancerceller eftersom dessa har mutationer som skiljer ut dem från friska celler. Den förmågan är dock inte lika god som förmågan att identifiera exempelvis virus och bakterier. För att T-celler effektivt ska kunna identifiera cancerceller kan de förses med en speciell receptor, kallad CAR, på sin yta.

– CAR står för chimär antigenreceptor och är en syntetisk molekyl. Terapin är en behandling där man tar ut cancerpatientens egna T-celler och så modifierar man dem på labbet på genetisk väg. Sedan expande ras CAR T-celler i antal innan patienten får tillbaka dem, säger Magnus Essand.

2018 blev de första läkemedlen med CAR-T-celler godkända i USA och EU och antalet preparat har idag ökat till fem. Två av dessa har så smått börjat användas inom den svenska sjukvården. I dagsläget är det bara blodcancerformerna leukemi och lymfom som är aktuella för behand ling med CAR-T-celler, men forskarna jobbar på att hitta vägar för att metoden även ska bita på andra cancrar.

– Men det är svårare. Om du tänker dig att du har en cancercell i blodet är det väldigt lätt för CAR-T-cellerna, som ges i blodet, att hitta och döda den. Om tumören däremot sitter ute i en vävnad måste ju CAR-T-cellerna ta sig från blodet och tränga in i tumörvävnaden. Tumören ser till att skapa en väldigt fientlig miljö för T-cel ler. Det andra stora problemet när det gäller solida tumörer är att det inte finns någon riktigt bra måltavla som det finns i blodcan cerceller, säger Magnus Essand.

MED MÅLTAVLA MENAR han att det på tumörcellers yta sitter antigen som gör att CAR-T-cellen kan identifiera dem. Tumörer ute i vävnader har ett betydligt mer skiftande uttryck. Det gör att CAR-Tcellen missar vissa tumörceller, vilket ofta leder till återfall.

Magnus Essand och hans forskargrupp jobbar nu bland annat med att rusta CART-celler för att bli ännu vassare och även kunna döda de tumörceller som leder till återfall.

– Vi ser till att våra CAR-T-celler för med sig en extra ammunition, kan man säga, och den ammunitionen är inte någon ting som man avfyrar mot tumörcellerna utan mot immunsystemet. Man aktiverar immunsystemet ytterligare genom att dels förändra mikromiljön så det inte blir så immunhämmande och dels utbilda immun systemets övriga T-celler att känna igen tumörceller som CAR-T-cellerna inte kan se, förklarar han.

I DE STUDIER HANS forskargrupp hittills gjorts har resultaten varit lovande och i början av nästa år hoppas de kunna ta nästa steg och inleda en ny klinisk studie på lymfompatienter. Om ytterligare ett par år hoppas de kunna dra igång en klinisk studie på glioblastompatienter. Glioblastom är den vanligaste formen av elakartade hjärntumörer och är idag obotlig. Ett fungerande läkemedel skulle därför få enorm betydelse för den här patientgruppen.

Magnus Essand och hans forskarkol legor hoppas att det inom en inte alltför avlägsen framtid ska bli möjligt att sätta in CAR-T-celler i ett tidigt skede vid behand ling av cancer. Och det tycks vara på gång.

– Yescarta, som är ett av de godkända läkemedlen, har nu blivit godkänd i USA som andra linjens behandling för lymfom.

BOT MOT CANCER 2018 blev de första läkemedlen med CAR-T-celler godkända i USA och EU.

Magnus Essand och hans forskargrupp jobbar bland annat med att rusta CAR-T-celler för att bli ännu vassare och även kunna döda de tumörceller som leder till återfall. Sara Mangsbo hoppas att cancervacciner ska fungera bättre genom att kombinera cancervacciner med kontroll p unktshämmare. Angelica Loskogs forskning har fokus både på virusterapi och CAR-T-cellsbehandling.

Så direkt när patienten får ett återfall har man nu rätt att sätta in Yescarta och det tes tas redan i första linjens behandling, alltså den behandling som sätts in allra först för lymfompatienter, säger han.

Ett annat fält inom cancerforskningen som det händer mycket inom är vacciner mot cancer. En forskare som för närvaran de har flera sådana studier på gång är Sara Mangsbo.

– I ett av bolagen utvecklar vi ett vaccin som ska lära upp immunförsvaret att känna igen proteinet telomeras som cancerceller na använder sig av för att växa obehindrat. För att tumörcellerna inte ska dö när de delar sig så ofta drar cancercellerna igång ett maskineri för att producera mer och mer telomeras. Det är nödvändigt för att tumör cellen ska kunna skydda sin genetiska kod, men det gör också att tumören blir synlig gjord för immunförsvaret. Med vaccinet tränar vi upp immunförsvaret till att känna igen små pusselbitar av proteinet telome

ras, så att våra immunceller specifikt kan söka upp och kontrollera tumörtillväxten, berättar Sara Mangsbo.

Studierna syftar till att analysera effek tiviteten av vaccinet i kombination med de så kallade kontrollpunktshämmarna. Det är antikroppar som målsöker och bryter upp det som ”bromsar upp” vårt immunförsvar, förklarar hon.

– Genom att kombinera cancervacciner med kontrollpunktshämmare så hoppas många världen över att cancervacciner ska kunna fungera bättre än tidigare studier visat. Kontrollpunktshämmarna är just frukten av forskningen som fick Nobelpri set 2018.

TELOMERASPÅSLAG ÄR EN skyddsme kanism som den absoluta majoriteten av alla cancerceller använder sig av. Därför skulle vaccinbehandling kunna vara effek tivt mot de flesta cancerformer.

– Just nu pågår studier i fem olika stadier

och det är på äggstockscancer, hudcancer (malignt melanom), lungcancer, huvudhalscancer och sist men inte minst mesote liom som man oftast får av asbestexpone ring, säger hon.

Till skillnad mot de flesta andra vaccin som ges i förebyggande syfte för att undvi ka sjukdom är tanken med cancervaccinet att det ska ges när en patient redan diagnos ticerats med cancer.

Framtidens cancervård kommer att ha genomgått stora förändringar. Det är Angelica Loskog, Magnus Essand och Sara Mangsbo övertygade om. Om 10–15 år tror de att virusbehandlingar, CAR-T-celler och vaccin kommer att kunna ges tidigt i be handlingen, kan kombineras med varandra och fler och förbättrade läkemedel kommer att göra det möjligt att behandla cancerfor mer som idag är obotliga.

– Man måste använda alla medel man har om man ska bekämpa cancer, säger Angelica Loskog. ●

39UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
BOT MOT CANCER

De gräver från nutid till forntid

Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000 t alet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla k ustorten Västergarn, 25 kilometer söder om Visby, förenas grundutbildning i a rkeologi med vetenskapligt arbete.

Här är ett ben.ʼʼ

Ur sållet plockar Keylie Seth, som läser första året på kandidatprogrammet i arkeo logi och osteologi, upp ett litet brunt och kantigt föremål som för ett otränat öga lika gärna skulle kunna vara en sten. – Vi gör en hel del fynd. Det är mest ben som dyker upp, men vi hittade en pärla tidigare, men oftast är det ben, säger hon medan hon granskar det som är kvar i sållet efter att jorden passerat.

FÖRKLARINGEN TILL att jor den är full av ben är att det här en gång låg ett samhälle, all deles intill havet, där boskap gick och betade mellan husen och köksavfall kastades rakt ut genom dörren. Samhället omgärdades av en halvcirkel formad vall som än idag är synlig i landskapet. Den fanns

redan under vikingatiden och kanske ännu tidigare, berättar Christoph Kilger, som är ansvarig lärare på plats. Under 1100- och 1200-talen uppför des två kyrkor: en romansk och en gotisk. Den gotiska är fortfarande i bruk, medan den romanska förvandlats till en ruin som gräset tagit över. Samma öde har drabbat den kastal, det vill säga försvar storn, som låg alldeles intill.

DET MESTA SOM skvallrar om hur livet här levdes är alltså numera dolt under jord och studenternas uppgift är att kartlägga en utstakad liten del av platsen. De går metodiskt och grundligt till väga för att lära sig det arkeologiska hant verket och för att inte missa några föremål.

– Det vi fått höra är att när man gör en uppdragsutgräv ning när det ska byggas en ny

väg eller hus är att man använ der grävmaskin, men här får vi tid att i lugn och ro sålla jorden efter fynd och noga dokumen tera dem. Det är en lyxgrävning där vi får se saker på ett sätt som inte görs normalt i arbetet. Där hinns det inte med, säger Keylie Seth.

UTGRÄVNINGARNA PÅGÅR

även ett par hundra meter närmare havet, nere vid Västergarnsån, i vad arkeolo

gerna tror var hamnområdet där klinkbyggda vikingaskepp kunde lägga till. Det 62 meter långa schaktet som grävts är fyndfattigare men bland annat ben, flinta, fiskfjäll, spik och svartkeramik från 1100-talet har påträffats.

– Vi hittade ett mynt där, sä ger Felix Wigström och pekar mot andra sidan av det smala schaktet som han undersöker med sin skärslev.

Myntet är en dansk skilling

40 UNIVERSITETSLIV

från 1530-talet, berättar Christoph Kilger, som är ex pert på just mynt. Vid den ti den var Kristian III kung över Danmark och kontrollerade även Gotland.

– Det är kul. Det är lite casi no när vi hittar något. Man kan aldrig veta om man hittar något, säger Felix Wigström.

Ett av de finaste fynden som påträffats är en medeltida dubbelkam.

Full koncentration. Studenterna har kommit ner till vikingatida lager med hjälp av skärslevar.

INNE I ETT HUS skyddade från de kyliga vårvindarna sit ter den här dagen Oliva Bart holdson, Felicia Lillieholm och Sara Viktorsson och sorte rar fynden som vägs, mäts, do kumenteras, katalogiseras och placeras i små noga uppmärkta plastpåsar. De tycker alla att fältarbetet varit väldigt roligt, intressant och lärorikt. Nu vid dokumentationen kan de få en lite mer översiktlig bild av vad som hittats jämfört med under själva grävandet där de snabbt blir totalt koncentrerade på sin egen uppgift.

– Man kan mycket om sin lilla ruta, men har ingen aning om vad som händer utanför. Men när någon hittar något spännande då kommer alla dit, säger Sara Viktorsson. ●

41UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
Keylie Seth har just sållat jord och hittat ett ben. Ett av fynden – Ett öre silver mynt från 1667 med ett hål, t roligen för att användas som hängsmycke.

UR MOTIVERINGEN:

”Ulf Landegren, Björn Ekström och Jon Heimer tilldelas Uppsala universitets innovations- och entre prenörspris 2022 för deras framstå ende entreprenörsgärningar som i f örening omvandlat en världsledan de forskning vid Uppsala universitet t ill det framgångsrika bioteknik b olaget Olink Proteomics. ”

”Olinks utveckling demonstre rar på ett tydligt sätt vikten av att k unna använda olika kompetenser och erfarenheter i olika faser av bolagsutvecklingen där resultatet skapar stor kund- och samhälls nytta globalt.”

42
Jon Heimer, Ulf Landegren och Björn Ekström, nyckelpersonerna bakom det framgångsrika bioteknikbolaget Olink Proteomics, var de första att ta emot Uppsala universitets nyinrättade innovations- och entreprenörspris.

Innovationspris till trion bakom Olink

Ulf Landegren, Björn Ekström och Jon Heimer tilldelas Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2022. De får priset för sina ”framstående entreprenörsgärningar som i förening omvandlat en världsledande forskning vid Uppsala universitet till det framgångsrika bioteknikbolaget Olink Proteomics”.

■ Företaget Olink Proteomics har utvecklat en unik proteomik-plattform för analys av proteinbiomarkörer både i forskning och på kliniken. Företagets VD Jon Heimer var med och bildade företaget 2016, ur moderbolaget Olink Bioscience.

– Det är väldigt inspirerande att folk ser och uppskattar det vi har gjort. Jag tycker också att det är roligt att Uppsala universitet inte bara lyfter fram det akademiska utan även hur forskning kan leda fram till företag, säger Jon Heimer.

Olink grundar sig i forskning vid Uppsala universitet av professor Ulf Landegren och hans forskargrupp. De första patenten togs redan 1995 och bolaget bildades år 2004 av Ulf Landegren, fyra doktorander och Björn Ekström som blev företagets första VD.

UNDER ÅREN utvecklades nya tekniker i nära samarbete med Ulf Landegrens fors kargrupp, som resulterade i bolagen Halo Genomics och Q-Linea. Nästa VD var Simon Fredriksson, som utvecklade tekniken bakom Olink Proteomics.

De senaste åren har Olink Proteomics vuxit snabbt. I början var de knappt 30 som jobbade och under de senaste två åren har de gått från 100 till 500 anställda. Det finns en global marknad för produkten, som kan beskrivas som en modern metod att utveckla läkemedel med proteinanalys.

– Det här är ett sätt att hitta nya läke

medelskandidater och gifta dem med rätt p atientsubgrupp så att vi blir mycket mer träffsäkra i att behandla rätt patient med rätt behandling i rätt tid, säger Jon Heimer.

– Av de som använder de tio mest sålda läkemedlen idag så är det bara en av fem pa tienter som får effekt. Det betyder att 80 procent av patienterna inte får någon effekt eller bara biverkningar av läkemedlen. Så det här är en viktig frågeställning.

FÖRETAGET HAR SITT huvudkontor i Upp sala och där finns all forskning, utveckling och tillverkning. De har också kontor i Boston, Shanghai och Tokyo med sikte på den globala marknaden.

Vad är det som har gjort att företaget har blivit så framgångsrikt?

– Vi har löst ett problem som man har velat lösa i decennier. Ulfs fantastiska grund uppfinning har etablerat en teknisk strategi som vi sedan har utvecklat vidare. I Olink Proteomics har vi lyckats kommersialisera den nydanande tekniska innovationen till pro dukter som löser riktiga frågeställningar och applikationer till stora kundgrupper, säger Jon Heimer.

ÄVEN BJÖRN EKSTRÖM lyfter fram de uni ka innovationer som blev själva grunden till Olinks framgångshistoria, tekniker för att detektera proteiner och dna.

– Det sker sällan eller aldrig att man har

en så omfångsrik patentportfölj att förvalta. Vi har ju plockat bort en del och sålt till an dra företag, för att kunna satsa på det vi vill göra. Hade vi inte haft en så rik repertoar av möjligheter så hade det aldrig gått.

De tre pristagarna har haft olika roller un der företaget Olinks historia. Ulf Landegren har förblivit forskare vid Uppsala universi tet och har hela tiden satsat på explorativ forskning.

– Jag har haft idéer om problem som borde lösas och kunnat göra det på ett sätt som ett företag kanske inte kan ägna kraft åt. Sen har en lång rad väldigt duktiga doktorander passerat förbi och gjort viktiga insatser, säger Ulf Landegren.

BJÖRN EKSTRÖM HAR varit företagsleda ren, som byggde upp ett företag tillsammans med Ulf Landegren. Under flera år växte fö retaget organiskt, utan att ta in riskkapital, bland annat med finansiering från EU.

– Det som gjort mig särskilt lämplig som företagsledare är att jag har både utbildning en och intresset för vetenskapen bakom. Jag kan tala med Ulf om forskningen. Sen finns det alltid ett glapp mellan företagaren som vill göra något av det som finns och forskaren som vill göra nytt. Vi representerar två lika viktiga element för att få helheten att fungera och vi har lyckats göra det utan att bli ovän ner, säger Björn Ekström. ●

43UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
INNOVATIONSPRIS UNIVERSITETSLIV

Med bland annat olika former av mötesytor, konstverk i betong och pendelexperiment är tanken att nya Ångström ska inspirera studenter och forskare till möten och nya tankar.

44 UNIVERSITETSLIV
text ANDERS BERNDT foto MIKAEL WALLERSTEDT, ANDERS BERNDT
ÅNGSTROM INSPIRERAR NYA Det nya Ångström invigdes den 13 maj 2022 av kronprinsessan Victoria.

En stor utbyggnad av Ångströmlaboratoriet med två hus har pre cis avslutats och hus 10 fungerar nu som entréhus för hela nya Ångströmlaboratoriet.

Besökare som går in genom de moderna betongportalerna som omsluter entrédörrarna upptäcker snart att utsmyck ningen domineras av två objekt i ljusgården mitt i byggnaden.

BREDVID DEN BREDA trappan upp från ljusgården hänger en pendel och i en annan del av ljusgården sticker det upp ett snett betongblock.

Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap, har i olika sammanhang under projekttiden och under byggperioden tryckt på att det nya Ångström ska för stärka den intellektuella miljön och stimulera sociala möten mellan studenter, lärare och forskare inom olika ämnen. – Jag tror att de här slump visa mötena, de oplanerade mötena mellan forskare och studenter, kommer att göra det här till en fantastisk plats för forskning, utbildning och innovation. Det här är ett hus byggt för kreativitet och tvär vetenskapliga möten, säger Johan Tysk.

PENDELN SOM LÅNGSAMT svänger fram och tillbaka bredvid trappan är en Foucaultpendel. Förutom den långsamma pendelrörelsen vrider sig pendeln också medsols i golvplanet. Pendeln och experimentet är uppkallat efter den franska fysikern Leon Foucault som genomförde det här experimentet 1851 för att bevisa att jorden snurrar runt sin egen axel.

Pendeln i Ångströmlaborato riet är i mässing, väger 20 kilo och hänger i en 28 meter lång

pianotråd upphängd i balkarna över ljusgården. Pendeln vrider sig ett varv i golvplanet på 27,7 timmar. Men det är egentligen inte pendeln som vrider sig, den gungar bara fram och tillbaka i en stadig pendelrö relse. Det är jorden som vrider sig runt pendelns fäste uppe i balkarna.

PENDELN KOM TILL på initi ativ av Mattias Klintenberg, professor i fysik vid Uppsala universitet, och blev möjlig genom en donation av Johan Tysk.

– Jag har alltid fascinerats av Foucaults pendel. Den väcker frågor kring hur sjutton allt kan fungera tillsammans och det är en illustration av hur samspelet ser ut mellan naturvetenskap och teknik. Det är en magisk manick som ger oss en känsla av att vara en del av något stort, säger Johan Tysk.

BETONGBLOCKET som sticker upp ur golvet i ljusgården och står lite snett är ena delen av konstverket IO av konstnären Karl Larsson. Den andra delen består av en poesibok men i skrivande stund har den inte presenterats. Det är Statens konstråd som i samarbete med Uppsala universitet ansvarar för konstverket.

Namnet IO syftar på olika kulturella och naturveten skapliga begrepp, till ex empel Jupiters måne, Input/ Output och etta/nolla i binärt talsystem. För konstnären är begreppet glitch centralt för konstverket IO. Glitch är en dataspelsterm för när grafiken inte fungerar och spelaren skymtar något annat. Genom att försöka skapa en glitch i arkitekturen och genom poesi kan konstverket inspirera till nya analyser och beskrivning ar av verkligheten. ●

Ångströmlaboratoriet

• F örsta delen av Ångström laboratoriet invigdes 1997 s om en utbyggnad av de gamla regementslokalerna på Polacksbacken som Uppsala universitet flyttade in i 1987.

• Ångströmlaboratoriet har sedan byggts ut i olika etap per. Hösten 2018 startade b ygget av två nya hus som avslutades våren 2022 med inflytten i hus 10.

• Hus 10 omfattar cirka 23 000 kvadratmeter med både undervisnings- och forskningslokaler, kontor, reception, studentservice, mötesytor, restaurang, bibliotek, aula och en visualiseringsteater.

• Hela Ångströmlaboratoriet omfattar efter utbyggnaden runt hundratusen kvadrat meter. I samband med att de nya husen börjat användas har universitetet lämnat de gamla regementsbyggnaderna.

Pe ndeln

För att pendeln inte ska stanna får den en liten skjuts av en elektrisk spole monterad under golvet, som skapar ett magnetfält. Upp hängningen i taket är utformad för a tt med hjälp av friktion minimera eventuella andra rörelser utöver den rena pendelrörelsen.

Betongblocket

Skulpturen IO väger 20 ton och lyftes på plats tidigt i byggproces sen med hjälp av två lyftkranar.

• Universitetets byggnader

är oftast uppkallade efter en framstående forskare men Ångströmlaboratoriet är intressant nog uppkallat efter både Anders Jonas Ångström och hans son Knut Ångström.

Båda var professorer i fysik vid Uppsala universitet under 1800-talet.

45UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023 UNIVERSITETSLIV

Hur får man barn att äta mer hälsosamt? Det fi nns ingen metod som passar alla.

Undvik förbud kring mat och vikt

HÄLSA Övervikt hos barn blir allt vanligare och många föräldrar undrar hur de bäst kan hjälpa sitt barn. Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet, har skrivit en bok full med användbara tips.

Efter tjugo års forskning om övervikt hos barn och ungdomar, har nu Paulina Nowicka kommit ut med boken ”Hälsovikt för ditt barn”.

– Det är många föräldrar som hör av sig till mig med frågor om vikt och är oroliga. Samtidigt finns det evidens-

baserade källor, så jag ville skriva en bok som bygger på aktuell vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det fi nns ingen metod som passar alla föräldrar, betonar hon.

– Boken är ingen manual, snarare massor av olika tips som kan funka just för din familj. Jag tror det bästa tipset är att börja med små steg och inte vända upp och ned på tillvaron. Ett annat tips är att undvika förbud, till exempel att inte ta bort godis helt, för då blir man väldigt fokuserad på godis.

Idag har 10–20 procent av barnen i Sverige utvecklat övervikt. Forskning visar att det är bäst att börja tidigt om man vill göra förändringar mot en mer hälsosam livsstil.

100 miljoner till ekologi och genetik

EKOLOGI, GENETIK Entreprenören Sverker Lerheden har beslutat att donera 100 miljoner kronor för att främja grundforskning och stödja unga forskare inom ekologi och genetik. Det är den största donation Uppsala universitet fått i modern tid. Via den nybildade stiftelsen Birgitta Sintrings stipendiefond kommer årligen stipendier delas ut till ”särskilt utvalda, bästpresterande forskare” knutna till institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet.

FARMACI Proteinbaserade läkemedel är en vetenskap i snabb rörelse framåt. Med lång halveringstid och riktad verkan i kroppen möjliggör de effektiva behandlingar, men att skapa formuleringarna som kan ta proteinet hela vägen till målet förblir en utmaning för forskningen. Det ställer akademi och industri inför stora kompetensbehov, och höstterminen 2022 lanserar Uppsala universitet ett tvåårigt masterprogram med fokus på biologiska läkemedel. Det blir det första i Sverige och ett av bara en handfull i Europa.

Med sikte på internationellt företagande

EKONOMI Hösten 2022 startar ett helt nytt magisterprogram där internationell och europeisk handelsrätt integreras med företagsekonomi. Studenterna ska genom att studera realistiska och pedagogiska fall lära sig att se de juridiska och de företagsekonomiska aspekterna som en helhet.

– Vi tror att den här tvärvetenskapliga helhetssynen behövs i en värld som blir alltmer komplex och att programmet kan förbereda studenterna på ett bra sätt för arbete i europeiskt och internationellt företagande, säger Hajo Michael Holtz, utbildningsansvarig för det nya programmet.

Paulina Nowicka, professor i kostvetenskap vid Uppsala universitet. FOTO:
GETTY
IMAGES FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Först ut med master i biologiska läkemedel
46 TILL SIST

Dubbla doktorspromotioner

■ Den 18 och 25 maj var det äntligen dags för doktorspromotion i aulan, efter en lång tids uppehåll under pandemin. Den uppskjutna vinterpromotionen hölls den 18 maj och en vecka senare var det vårpromotion.

Totalt promoverades 252 doktorer vid de två promotionerna.

– Det känns jättebra. Jag disputerade mitt under covidpandemin då många i min ålder inte var vaccinerade. Nu går det äntligen att fi ra ordentligt, säger Julia Aulin, som disputerade i medicin för ett år sedan.

HON VAR EN AV 120 doktorer i olika åldrar som promoverades den 25 maj. Då fi rades också 84 jubeldoktorer, varav 46 närvarade på plats. Jubeldoktorn Jonas Jonson var klädd i kaftan och doktorshatt och kom tillsammans med dottern Karin Rubenson som också promoveras idag.

– Det känns roligt och festligt att få göra det här och särskilt tillsammans med min dotter.

Far och dotter är båda två doktorer vid teologiska fakulteten, fast med olika ämnesinriktningar, och nu råkade det bli precis 50 år mellan deras promotioner.

– Jag disputerade för ett år sedan och var egentligen planerad att promoveras i januari. Så det var tack vare pandemin som vi fi ck fi ra det här tillsammans, säger Karin Rubenson.

47UPPSALA UNIVERSITETS MAGASIN | 2022 / 2023
/ ANNICA HULTH FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT Jonas Jonson och dottern Karin Rubenson.

Celsiustermometern började användas i Uppsalas observationer 1743.

300 år av vädermätningar

■ I Uppsala har vi en av världens äldsta sammanhängande vädermätningar. Mätningarna startades av Uppsalaforskarna Anders Celsius och Erik Burman redan 1722 så nu fi rar Uppsala 300 år av meteorologiska data om vår jord. Den långa serien av mätningar har stor betydelse för dagens forskning om klimatet. Anders Celsius (1701 – 1744) var en pionjär i att undersöka jorden och dess förändringar med hjälp av systematiska observationer av bland annat temperatur, havsnivå och norrsken. Mest känd är han för Celsius-temperaturskalan – °C – som idag är den internationella enheten för temperatur.

Celsiustermometern började användas i Uppsalas observationer 1743. Då använde man en omvänd skala jämfört med idag; 0 grader sattes vid kokpunkten och 100 grader vid fryspunkten.

FOTO: MIKAEL
WALLERSTEDT

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.