OHP:s Reflexioner
Frimureri och bön – går det ihop? Text: Johnny Hagberg, Ordens högste prelat – Bild: Mats Gärdfors
Som du vet har Svenska Frimurare Orden tagit fram och utgivit Frimurararens Bönbok. Tanken är att alla i Orden skall ha tillgång till ett exemplar och kunna använda sig av de böner som finns där. Helt enkelt en hjälp och ett stöd för att be. Johnny Hagberg är Ordens högste prelat. Under vinjetten OHP:s Reflexioner medverkar han regelbundet i Frimuraren med tankar och ’reflexioner’.
Visst är det fantastiskt att Orden satsar kraft och pengar på detta projekt. Jag tror inte att det finns så många ordenssällskap i vårt land – om ens något – som gjort en liknande satsning. Stormästaren skriver sakligt i bönbokens inledning att vår Orden är ingen kyrka, vi har inga sakrament, men bönen passar utmärkt in i en frimurares liv. Men detta med bön är ibland känsligt. Vi svenskar är ofta inte bekväma med att be när andra ser det. Gärna ber vi men oftast i mörkret eller i kammaren. Kommer man utomlands är det inte ovanligt att det är tvärtom. Man kan se hur människor ber offentligt. I de öppna kyrkorna samlas många för bön. Det är inget konstigt eller märkligt med detta. Men så är det inte här hos oss. Och ändå är det säkerligen många som ber och det är bra. Ibland behöver vi
lite hjälp i detta arbete. Bönboken är här ett utmärkt redskap. Att vara nitisk i bön I Ordens Allmänna Lagar (Kap 2 § 3) står det att en frimurare skall ”vara nitisk i bön.” Vad menas med detta? Kanske är det så enkelt att vi ska be och att bön är något som fördjupar och stärker vår relation med vår himmelske Fader. Det är en fantastisk uppmaning till oss. Var finns en liknande uppmaning i vårt samhälle idag? I skolan vet vi att bön sedan länge är borttaget. Många äldre bröder kommer ihåg hur det var en gång i skolan. Dagen inleddes med morgonbön och avslutades med välsignelsen. Så var det på många ställen men togs bort på 1960-talet. Vid skolavslutningar i kyrkorna idag kan prästen uppmanas att inte be eller välsigna. I de 34
flesta hem finns idag ingen gemensam bön - så var det en gång. Att be aftonbön med sitt barn sker nog men är säkerligen inget allmänt. I kyrkorna och i den kristna undervisningen uppmanas vi förstås att be. Konstigt vore annars! Korum med bön hålls även inom försvarsmakten. Men vi har också denna uppmaning i vår Orden. Som frimurare vet vi att bön i olika former är något som hör till vårt ordensarbete och är en naturlig del av detta i många stycken. Bordsbön När vi är samlade till måltid inom Orden så uppmanas talmannen att leda de församlade i bordsbön, oftast både före och efter maten. Många möter nog bordsbön för första gången när man är med vid en måltid efter en loge i Svenska Frimurare
