VÅRD & BEHANDLING
Mikrokirurgi ger nytt hopp
Maria Rydevik Mani, docent och överläkare inom plastikkirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Foto: Ola Lundström
Webbinarium i sammandrag Vid ännu ett intressant webbinarium, anordnat av Svenska Ödemförbundet, berättade Maria Rydevik Mani, om mikrokirurgi vid lymfödem och den forskning hon utfört. Detta i kombination med ny robotteknik visar framtiden och ger hopp om hjälp och lindring för de som lider av lymfödem. Maria startade med att beskriva lymfsystemets funktioner; att upprätthålla vätskebalansen och att bidra till immunförsvaret, och varför lymfödem kan uppstå: • Primärt lymfödem – spontant uppkommet eller medfött, genetiskt. • Sekundärt lymfödem – efter trauma såsom kirurgi, ärrbildning, olycka, tumör eller strålning. Maria gick igenom de konservativa behandlingsformerna man som patient alltid först bör prova; viktkontroll, motion och rörlighetsträning, kompression samt hudvård. Sedan presenterade hon de behandlingar som finns om symtom kvarstår eller förvärras: • Volymreducerande, med antingen kirurgiskt avlägsnande av vävnad eller fettsugning. • Funktionsförbättrande, med antingen lymfatikovenösanastomos (LVA) det vill säga omkopplingsoperation eller lymfkörteltransferering – som hon och hennes team på Akademiska sjukhuset i Uppsala kan erbjuda. För att få remiss till Akademiska sjukhuset i Uppsala behöver man ha genomgått en lymfskintigrafi för diagnostisering, så man vet om det finns skador på lymfsystemet som orsakar symptomen, och att man har uteslutit andra underliggande orsaker till besvären. Vad är supramikrokirurgi/LVA? Uttrycket mikrokirurgi kommer helt enkelt från att operation utförs under mikroskop. Supramikrokirurgi är när man utför kirurgi på extremt tunna kärl, mindre än 1 mm. Denna metod beskrevs redan på 1990-talet men har utvecklats över tid, speciellt under 2010-talet på grund av ny teknik i form av finare instrument och tack vare bättre mikroskop, som förstorar upp till 40 gånger. Alldeles nytt är robotkirurgi där robotar ökar precisionen genom att ta bort kirurgens skakningar. Med supramikrokirurgi kopplar man om lymfbanor till vener, för att föra lymfvätskan förbi det område där det av någon anledning är ”stopp” i lymfflödet. Man utför alltså en så kallad ”by pass”. Vätska som ändå ska tillbaka till hjärtat får en annan väg, via vener istället för lymfkärlet, och man avlastar lymfsystemet så att svullnad och symtom förhoppningvis minskar. Operationen utförs oftast med lokalbedövning och man får åka hem samma dag. Man brukar vara sjukskriven 10
Bilden visar i kraftig förstoring en lymfbana ihopsydd med en liten ven. Kärlen mäter cirka 0,8 mm i diameter. När venen fylls med lymfvätska är den genomskinlig. Den dränerar bort lymfvätskan via vensystemet, förbi det område där det är stopp. Foto: Shan Shan Quiu
i två veckor efter ingreppet. Innan operationen ser man till att kompressionen är optimalt utprovad. Efter operationen skall man ha oförändrad kompression i minst sex månader men sedan kan man börja justera utifrån behov. Med supramikrokirurgi får man ganska direkta resultat men det är fortfarande oklart hur länge resultaten består. 70 – 80% ser förbättring av sina symtom och man får oftast bättre effekt i de tidigare stadierna av sjukdomen. Studier visar att 40 – 70% slutar med kompression efter ett år och hela 75– 95% upplever förbättrad livskvalitet. Vad är lymfkörteltransferering? Med denna metod, flyttar man lymfkörtlar hos personer som tidigare tvingats ta bort lymfkörtlar vid till exempel bröstcanceroperation. Om patienten skall genomgå bröstrekonstruktion med vävnad från magen så kan lymfkörteltransplantationen ske vid samma operationstillfälle. Man tar då körtlar från ljumsken. Det finns tyvärr få studier om lymfkörteltransplantationer men Maria och hennes team utför just nu forskning kring detta. I snitt rapporterar dock 50 – 70% förbättring av sina besvär och effekten verkar kunna komma först senare. Lymfkörteltransferering stimulerar nämligen nykärlsbildning och nya kopplingar samt skapar pumpoch sugfunktion. Dessutom tas ärr bort i området vilket kunnat störa lymfflödet. Denna metod utförs i huvudsak på de med sekundärt lymfödem men man har även börjat testa på de med primärt. Viktigt är att man är cancerfri, ej brukar nikotin och inte har för högt BMI. Samsjuklighet och andra riskfaktorer bedöms noggrant innan. I dagsläget är det cirka ett års väntetid till operation på Akademiska i Uppsala, men Maria uppmanar alla som vill att söka. Ju fler som söker desto större resurser tilldelas verksamheten. – Jag vill bidra till att förbättra vården, säger Maria. Det har skett stor utveckling de senaste åren och jag ser en ljus framtid! Läs mer: www.lundbergsstiftelsen.se/2019/maria-rydevik-mani/ Detta webbinarium kan du se på: www.svenskaodemforbundet.se under rubriken SÖF:s filmer på Youtube. LYMFAN Nr 4 • 2021
