Spira nr 3 2021

Tema Nr 3 2021 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

KYRKOVAL

NU KAN DU RÖSTA – SÅ GÖR DU! GÅ DIN EGEN KLIMATVANDRING KYRKOGÅRDAR FÅR EGNA SIGNATURVÄXTER

7

aktuella valfrågor i Umeå!

”Matjord är värt något på riktigt” David Wiljebrand om ekonomi och ekoteologi

tidningen spira nr x 20xx

1

VÄLKOMMEN

Tar steg för steg mot Skottland och valurnan Demokrati och rösträtt

Intryckströtthet

EKOTEOLOGI

N VA

ENMÄRK

E

Trycksak 5041 0004

090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto David Wiljebrand Foto: Malin Grönborg Nästa nummer 8 december

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

FOTO: MALIN GRÖNBORG

8

S

Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal

Svenska kyrkan i Umeå

4 Aktuellt Ny student vill engagera sig.

Målningar blir musik. Så coronasäkras valet.

7 Dilemmat Hur hanterar jag klimatångest?

2

Redaktör Ulrika Ljungblahd

Repro & Tryck Stibo Complete

INNEHÅLL NR 3 2021

TEMA KYRKOVALET 8 Längtat efter jobb i kyrkan 10 Därför röstar Deportees trummis 11 Körsångare efterfrågar ideologi 12 Guide: 9 kandidater om 7 valfrågor 14 Så kan du rösta 16 Mötet David Wiljebrand 20 Mellan himmel & jord 21 Krönika Lena Fagéus 23 Korsordet 21 De går 200 mil till toppmötet 27 Bokspalten Lisa Tegby 28 Umeås kyrkogårdar 30 Spira besöker Trädgårdskafé på Västerslätt 30 Kalendarium 32 Viktigt på riktigt Jarl Nordqvist, Mind

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå

T

Den sista soliga sensommardagen gick jag och en vän runt Bäcksjön. Vi ville vandra i samma anda som klimatvandringen Pilgrim´s Walk for Future. Visst inser jag att våra steg inte direkt minskar klimatutsläppen, dessutom körde vi bil från stan. Ändå vill jag tro att små steg i en viss riktning kan göra skillnad. Så jag blir väldigt berörd av människors engagemang i den 200 mil långa vandringen från Småland till Skottland som avslutas i november. (Läs mer på sidan 21.)

Varje rörelse börjar med små steg. Och allt är i rörelse, även kyrkan, vars gemenskap ju till och med kallades Vägen där i början. Vissa saker kan tyckas tröga, men sakta förändras människor, organisationer och värderingar. I Svenska kyrkan kan förändringen ske lite raskare vart fjärde år. Då väljs grupper och personer som får fatta beslut om kyrkoordningen, budgetar och prioriteringar de kommande åren.

Precis som våra steg runt sjön kändes värdefulla trots att effekten kanske inte var så stor vill jag gå till valurnorna. Det är inte helt lätt att välja valsedel, men jag sorterar i alla fall rätt snabbt bort dem som vill föra kyrkan i en helt annan riktning än jag. Kanske kan lokala snabbguiden på sidan 12 hjälpa dig.

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.

David Wiljebrand odlar på sin gård och forskar i teologi.

”Ibland kan vi välja och annat kan vi inte välja” KRÖNIKAN

21

Lena Fagéus.

24

Vandring till Glasgow.

GÅR FÖR KLIMATET

nr 3 2021 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad vill du att Svenska kyrkan ska göra?

Spira frågar tre personer vid Kyrkstugan Nydala inför kyrkovalet.

19

SEPTEMBER XX HAMPUS LINDQVIST

LYDIA BEKELE

PATRIK BANDLING

– Inkludering. Vara en öppen kyrka där alla kan känna sig välkomna. Jag tror att religion behöver avstigmatiseras, så att fler förstår att alla är välkomna. Jag tycker att Ålidhemskyrkan har synliggjort hbtq genom utställningar och litteratur. Det gör mycket för att fler ska känna sig som del av verksamheten.

– Satsa på ungdomar, både aktiviteter, större arrangemang och möjlighet till chill-häng. Jag tycker också att kyrkan borde bygga broar mellan olika generationer. Hur vet jag inte, men nu finns ungdomskvällar för unga och särskilda träffar för äldre. Jag önskar att barn, unga och äldre kan träffas mer tillsammans.

– Jag vill att kyrkan ska ha en bred verksamhet så att alla kan delta, inte bara vissa personer eller grupper. Fler behöver få upp ögonen för kyrkan.

Och så vill jag se satsningar på barnverksamheten. Det behövs för återväxten.

Jag kommer att rösta på själva valdagen som vanligt.

KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt

Inte bara brunchens dag, utan även sista chansen att rösta i kyrkovalet. På valdagen röstar du enklast i din vallokal som står på röstkortet. Är du inte hemma?

På svenskakyrkan. se/kyrkoval hittar du ditt närmaste röstningsställe.

16 år? Grattis du får rösta!

I alla fall om du: är medlem i Svenska kyrkan är folkbokförd i Sverige fyller 16 år senast på valdagen 19 september

Här kan du rösta redan nu!

Förtidsröstning 6–19 september.

Ta med röstkort och legitimation!

VARDAGAR KL 11–16 Umeå stads kyrka, Ålidhemskyrkan, Tegs församlingsgård, Backens prästgård och Mariakyrkan.

KVÄLLAR KL 16–20 Tisdag 7 och 14 september Umeå stads kyrka och Ålidhemskyrkan.

Torsdag 9 och 16 september Umeå stads kyrka, Ålidhemskyrkan, Tegs församlingsgård och Backens prästgård.

LÖRDAGAR KL 11–16 Umeå stads kyrka och Ålidhemskyrkan.

TAVELSJÖ FÖRSAMLINGSGÅRD Onsdag 8 och 16 september kl 16–20 Lördag 11 september kl 11–16

”Jag tycker mer och mer om blommor. De talar till mig samtidigt om livets flyktighet och om evigheten.” (Dom Hélder Câmara) tidningen spira nr 3 2021

VALDAGEN 19 SEPTEMBER Se ditt röstkort eller svenskakyrkan.se/kyrkoval

3

AKTUELLT BILD: JOEL HULTDIN

HALLÅ DÄR FOTO: PRIVAT

ALICIA NILSSON

Nyinflyttad student från Sundbyberg som ska studera biomedicin.

Välkommen till Umeå!

Hur känns det?

– Jag har aldrig varit i Umeå så det känns lite nervöst men samtidigt jättekul och spännande. Jag ser fram emot att få börja något nytt och lära känna nya människor. Jag vill bli en del av studentlivet och fortsätta engagera mig i biståndsorganisationen Act Svenska kyrkan. Jag är Ageravolontär och vill fortsätta arbeta med internationella frågor lokalt för en global förändring och förhoppningsvis kunna hjälpa till att göra något i Umeå.

Vad betyder det att vara med i en församling för dig?

– Gemenskap, nån som har ens rygg och att man alltid är välkommen som den man är.

Ageravolontär är ett alternativ för unga som vill engagera sig i internationella rättvisefrågor. svenskakyrkan.se/act/ageravolontar

4

Tavlor inspirerade till ny musik för orgel och flöjt I höst är det återigen möjligt att njuta av konserter på plats! Svenska kyrkans organister bjuder bland annat på musik till målningar och invigning av en nyrenoverad orgel.

Efter en konsert i Umeå stads kyrka fick blockflöjtist My Eklund syn på kollektionen ”Barn med djur” av prästen Joel Hultdin. Skulle det gå att sätta toner till tavlorna? Med bidrag från Konstnärsfonden anlitades kompositören Per Egland och den 12 september uruppförs ”Barnens karneval” i Umeå. Efter konserten spelas musiken in och skickas tillsammans med tavlorna runt till bibliotek och konsthallar i landet.

– Projektet känns jätteroligt! Vi är angelägna om att bidra till att ny musik skrivs, för att få en förnyelse, säger Lisa Oscarsson, organist i Umeå stads kyrka, som utgör duon Kondens tillsammans med My Eklund.

Senare i höst står orgeln i fokus i dagarna tre i Umeå stads kyrka. Med start den 22 oktober anordnas konserter med gammal och ny musik, orgelvisning och önskepsalmer.

Orgeln i Backens kyrka renoverades i våras, med nytt läder i bälgarna och rengöring och stämning av piporna. 24 oktober är det dags för återinvigningskonsert där organist Maria Axell och en brasskvartett från Norrlandsoperan bjuder på musik av bland andra Benjamin M Culli och Petr Eben.

– Orgeln är ju ett blåsinstrument och en brasskvartett är rolig att spela både i dialog och tillsammans med, säger Maria Axell.

Helena Andersson Holmqvist

FLER KONSERTER PÅ SIDAN 30 FOTO: LINA ERIKSSON

Vad är det bästa med att vara engagerad i Act Svenska kyrkan?

– Nyfikenheten, gemenskapen och glöden hos de människor som är engagerade. De brinner för att göra skillnad och bryr sig om medmänniskan. Jag lär mig väldigt mycket och växer som person. I somras deltog jag i en interreligiös och interkulturell mötesplats i Järvaområdet, Kista och Rinkeby. Det var jättehäftigt att se hur mycket vi har gemensamt. Jag gick och seglade också en del av Walk for Future, pilgrimsvandringen för klimatet, i augusti.

”Barn och örn” är en av Joel Hultdins tavlor som inspirerat kompositören Per Egland. Den 12 september framförs musiken för första gången av duon Kondens.

Backens kyrkorgel renoverades i våras. Det låg orgelpipor på bänkar i hela kyrkan. nr 3 2021 tidningen spira

AKTUELLT

Så blir kyrkovalet säkert i coronatider

FLER FÅR CHANSEN ATT BERÄTTA OM SINA LIV

FOTO: MAGNUS ARONSON/IKON

För att valet ska bli säkert används stora lokaler och både plexiglas och visir.

Fler skolor och färre kyrkor som vallokaler i år. Det är en coronaanpassning inför kyrkovalet.

SE TEO TALKS PÅ YOUTUBE

Den viktigaste åtgärden är att säkerställa ett bra flöde i lokalerna med in- och utgångar på olika ställen.

– Vi har valt att hyra större lokaler för att det inte ska bli trängsel, säger Rasmus Bergström, ansvarig för lokaler under valet.

I stället för Carlskyrkan, Grisbackakyrkan och Kyrkhörnan på Tomtebo används skolor i närheten som vallokaler.

– Sedan gäller det att hålla avstånd som vanligt, säger Rasmus.

53 ledamöter blir 41. Kyrkofullmäktige i Umeå blir mindre nästa mandatperiod.

Skälet är att sänka kostnaderna för sammanträden och förtroendevalda.

LÄS SPIRA PÅ NÄTET: SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/SPIRA tidningen spira nr 3 2021

Snart finns de första föreläsningarna i Teo talks videobibliotek. Umeåprästen Susanne Dahl talar om ord som rymmer livet, journalisten Mattias Hagberg om brännande brev från Paulus och forskaren Linnea Jensdotter om varför religion och politik är en usel mix på Facebook.

Se dem på www.teotalks.se

FOTO: JOEL HULTDIN

58 000 medlemmar får rösta i Umeå, samtidigt som en pandemi fortfarande pågår. För att minska risken för smittspridning försöker Svenska kyrkan underlätta för fler att rösta innan valdagen. I Umeå är förtidsröstningen öppen 64 timmar mer än förra valet, även flera kvällar. (Se tider och platser på sidan 3.)

För att väljarna ska kunna hålla avstånd på själva valdagen begränsas antalet personer i lokalerna. Det kommer att finnas handsprit och de som jobbar använder visir.

I höst startar flera Livsberättargrupper i Umeå. Det är mötesplatser för människor i pensionsåldern och uppåt som delar minnen och erfarenheter från livet. ”Det är magiskt att få dela liv på detta sätt” säger diakon Ingela Forslund som startade en grupp i Ersmarkskyrkan redan januari 2020.

Efter en paus under pandemin fortsätter den i höst. Deltagaren Lars Brundin, född 1937, rekommenderar konceptet till alla.

– Det är väldigt intressant Lars Brundin ser fram att höra andras emot höstens träffar. berättelser. Jag slogs av att vi som är födda före andra världskriget har haft ungefär samma typ av uppväxt på landsbygden, säger han.

Nya livsberättargrupper startar i Västerslättskyrkan och centrala stan.

Se kalendariet sidan 31.

Sommarkväll på Norrbyskär 2021.

DAGS ATT VÄLJA KONFA

Sista helgen i augusti konfirmerades de flesta ungdomarna från sommarens konfirmandläger. Nu är anmälan öppen för ungdomar födda 2007. Välj bland sommarläger och kvällsträffar.

Det finns även alternativ på finska, teckenspråk och samiska.

Läs mer: samycketmer.info

5

RÖSTA I KYRKVALET 6–19 SEP

Vad vill du att Svenska kyrkan ska göra? svenskakyrkan.se/kyrkoval

6

nr 3 2021 tidningen spira

DILEMMAT

Klimatrapporten från FN gjorde mig nästan lamslagen. Jag känner mig orolig och rädd inför framtiden.

Text Helena Andersson Holmqvist

Hur kan jag hantera min klimatångest?

IDA HILLEBJÖRK

INGEMAR GRAHN

Omställningsivrare

Du är inte ensam om att känna så! Var snäll mot dig själv och känn det du känner. Men kom ihåg att det ännu finns hopp och möjligheter.

Jag är ändå glad för rapporten, för den har fått stor spridning och jag hoppas att något kan hända nu!

Om du är lamslagen händer inte mycket.

Något jag får energi av är att träffa likasinnade. Som individ känns det övermäktigt att åstadkomma en systemförändring, men det är kollektivet som gör det, som ett fiskstim.

För mig är det viktigt att ha en vision om hur framtiden ska se ut – annorlunda, men inte nödvändigtvis sämre, med gröna städer, hållbara företag, återbruk och delning. Jag vill utgå från det lustfyllda, inspirera och måla upp bilder. Det försöker jag göra i mitt arbete med projektet Umecom. Tanken är att samla umebor och aktörer kring frågor som ”Hur kan Umeå bli en klimatneutral stad till 2030?” Startskottet är en digital festival den 11–12 september med föreläsningar, musik och workshops. Kom och häng med mig så hjälps vi åt! tidningen spira nr 3 2021

Diakon och klimatambassadör

Så gör du skillnad!

Umecom – ett community för att tillsammans lösa samhällsutmaningar. umecom.se Agera för klimaträttvisa svenskakyrkan.se/ act/klimatrattvisa

Kom ihåg att det fortfarande går att förändra situationen! Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Om du vill ha konkreta tips kan du mäta din klimatpåverkan på nätet med klimatkontot eller klimatkalkylatorn. Jag har haft stor hjälp av det för att få koll på min egen vardag och sätta upp mål, till exempel att minska konsumtionen och använda bilen mindre.

Jag kan också känna stark oro inför framtiden, och undersökningar visar att vi som känner så blir allt fler. Om klimatångesten enbart skapar en känsla av hopplöshet är den negativ, men om den leder till aktivitet är den bra, till och med nödvändig.

För mig hjälper det att skaffa kunskap, försöka minska min egen klimatpåverkan, men också påverka andra. Sedan i våras är jag klimatambassadör för Act Svenska kyrkan, där vi vill inspirera och få fler att engagera sig. Till exempel arbetar vi med en namninsamling som lämnas vid klimattoppmötet i Glasgow och vi planerar olika aktiviteter i höst. Håll gärna utkik efter det!

7

”Kyrkovalet är ett jätteroligt projekt” Systemvetare Victoria Hedberg lämnade telekom-branschen för ett efterlängtat jobb i Svenska kyrkan. Nu projektleder hon kyrkovalet för första gången.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

I

det tillfälliga valkansliet på Östra esplanaden 9 står kartongvis med valsedlar, kuvert, informationsaffischer och valsedelspåsar. Ett årslångt projekt är snart i mål för projektledare Victoria Hedberg och hennes team.

– Kyrkovalet är ett jätteroligt projekt med en tydlig början, ett slut och ett givet mål.

Valet innebär också jättemycket jobb för alla som arbetar med planering, utbildning och bemanning. Under två veckor är ett 70tal personer engagerade i förtidsröstningen, som i år har längre öppettider för att minska trängsel. På valdagen den 19 september jobbar 160 personer i de 20 vallokalerna.

Det var före valet 2017 som Victoria blev anställd i kyrkan. Som systemvetare hade hon arbetat många år med ledarskap inom telekom-branschen. Hon minns fortfarande hur annonsen för tjänsten som administrativ chef kändes direkt riktad till henne.

– Jag hade sneglat på Svenska kyrkan som arbetsgivare i flera år och undrat hur jag skulle hitta en plats där, berättar hon.

För även om vinstdrivna företag också kan göra mycket bra för personal och kunder längtade hon efter en organisation som låg närmare hennes värderingar. Hon ville vara en del av Svenska kyrkans arbete att ge stöd till socialt utsatta människor.

8

Kyrkovalet Hålls vart fjärde år.

Valdagen är den 19 september, men det går att rösta från den 6 september.

– Till kyrkan är alla välkomna i olika svårigheter och livssituationer. Även om det inte är jag som utför kyrkans grundläggande uppdrag får jag stötta dem som gör det.

KYRKAN ÄR INGEN NY värld för Victoria. Under

uppväxten i Bullmark bodde familjen granne med kapellet. Hon gick i EFS barngrupper, sjöng i kör och blev ungdomsledare. I en tid utan internet kom världen till byn genom besök från vänförsamlingen i Kenya och hon fick brevvänner i Nairobi.

Som vuxen har Svenska kyrkan haft en självklar plats i hennes liv, inte minst vid viktiga milstolpar som barn, bröllop och dödsfall. Och att rösta har varit självklart.

– Jag har alltid röstat i kyrkovalet, säger Victoria och betonar samtidigt att det är viktigt att även de som inte är superengagerade i verksamheten visar vad de vill att kyrkan spenderar tid och pengar på.

– Det är lätt att ta kyrkan för given, men de personer som blir inröstade påverkar kyrkans prioriteringar i framtiden.

Hon kan förstå den som tycker det är svårt att välja grupp och personer att rösta på.

– Gå in på kyrkovalssidan och se vilka grupper som finns. Eller kontakta någon av dem och fråga om deras kärnfrågor, tipsar hon. Det är värt den kvarten! nr x 2015 tidningen spira

Victoria Hedberg på det tillfälliga valkansliet i Umeå. tidningen spira nr x 2015

9

”Min far är en förebild”

Text Helena Andersson Holmqvist

Trummisen Thomas Hedlund tror att kyrkans barn- och ungdomsarbete är viktigt i en prestationsinriktad tid. Han planerar att göra sin röst hörd i höstens val.

Thomas Hedlund, trummis i Deportees, Cult of Luna och Phoenix, har en pappa som är präst. Under uppväxten i Umeå deltog han i barntimmar, kör och Kyrkans unga med läger och volleybollkvällar.

– De sammanhangen gav mig en trygghetskänsla, ett vilsamt komplement till det övriga livet. Det är en viktig del av kyrkans uppgift, att erbjuda en trygg plats för unga, som inte handlar om status och prestation.

Thomas bär med sig en känsla av tacksamhet inför livet, som han funderar på kan ha en förklaring i

10

hans kyrkliga uppväxt. Hans bild av hur kyrkan bör vara är också påverkad av hans bakgrund.

– Min far är en förebild på många sätt. Han har alltid verkat genom att vara snarare än att predika.

Så vill jag också att kyrkan ska vara – ett sammanhang som visar sin tro genom medmänsklighet, en trygg och inkluderande plats, dit man är välkommen även om man är trasig.

Med åren har Thomas engagemang i kyrkan ebbat ut, men i jultid är han en flitig besökare i Ålidhemskyrkan på samling kring krubban, midnattsmässa och julotta. Han har valt att fortsätta vara medlem i kyrkan och planerar att rösta i höstens val.

– När jag börjar fundera kring kyrkan upptäcker jag att jag har många tankar. Därför känns det rimligt att rösta och påverka i den mån jag kan.

nr x 2015 tidningen spira

FOTO: TORFINN BEER

Din röst gör skillnad DEN 6–19 SEPTEMBER

Turbulens är en kör i Umeå stadsförsamling för unga vuxna.

”Politiker borde prata mer ideologi” Körer i kyrkan är viktiga för Oskar Hörnlund, ordförande i kören Turbulens. Han tycker det är självklart att använda sin rätt att påverka i kyrkovalet.

Text Helena Andersson Holmqvist

Sedan åtta år tillbaka sjunger Oskar Hörnlund i kören Turbulens.

– Kören har gett mig ett sammanhang, något att engagera mig i. Vi är som en familj och det är roligt att sjunga ihop på gudstjänster och konserter.

Oskar Hörnlund kom Under coronan fick kören ta paus, men med i kören via vänner. hoppas återgå till normalläge i höst.

– Jag ser fram emot att få öva regelbundet igen och ha konserter! Eventuellt medverkar vi i Mozarts Requiem i höst och kanske blir det en turné till våren.

Oskar har tidigare erfarenhet av styrelsearbete i Svenska kyrkan och EFS och är ordförande i kören. Han tycker att kyrkans körverksamhet är viktig, tillsammans med andra aktiviteter som skapar gemenskap, gärna för ungdomar.

– Att sjunga är något universellt och körer ger en trygg och bra gemenskap.

Oskar är medlem i Svenska kyrkan sedan barnsben och tycker det är naturligt att fortsätta med det eftersom han är aktiv i kyrkans körliv. Det är också självklart för honom att använda sin rätt att påverka genom att rösta i kyrkovalet.

– Vad är annars värdet av att befinna sig i en demokrati?

Har jag en röst att lägga är det viktigt att lägga den. Annars har jag heller ingen rätt att klaga på utfallet.

Samtidigt tycker han det kan vara svårt att skilja mellan de olika nomineringsgrupperna.

– Det är bra om politiker i alla sammanhang vågar prata mer ideologi. Annars är det svårt att veta var de står. tidningen spira nr x 2015

är det kyrkoval. Då har du som medlem i Svenska kyrkan möjlighet att påverka färdriktningen för Sveriges största medlemsorganisation. Vad är viktigt ÅSA NYSTRÖM för dig? Stöd till enBiskop i Luleå stift samma och utsatta, konserter under kyrkans valv, verksamhet för barn och unga, soppluncher för äldre, att kyrkan höjer rösten i viktiga samhällsfrågor?

Förväntningarna på kyrkan är höga, det har inte minst pandemin visat. När vi inte har fått samlas i kyrkorummet har kyrkan flyttat ut i det digitala rummet. De existentiella frågorna om liv och mening har gjort sig påminda för oss alla.

På de flesta orter finns en kyrka som är en del av Sveriges kulturarv. Den är också din.

Att vara kyrka är att stå i ett uppdrag från Gud som djupast handlar om att visa på Guds kärlek till allt skapat. Därför arbetar Svenska kyrkan intensivt med sitt bidrag i klimatomställningen så att vi alltmer brukar jorden i stället för att förbruka den.

Svenska kyrkan är demokratiskt styrd där ledamöterna i beslutande organ utses genom fria val. Här finns utrymme för ett brett spektrum av uppfattningar i olika frågor. Kyrkan är en trosgemenskap, inte en åsiktsgemenskap.

Din röst påverkar inte bara vardagen där du bor, du påverkar också hur kyrkans arbete bedrivs i Luleå stift, på nationell nivå och internationellt. Som medlem ingår du både i en lokal församlings gemenskap och i en världsvid kyrka.

Demokrati överlever inte av sig själv. Det krävs att vi som får rösta använder oss av vår rösträtt! Så ta möjligheten i kyrkovalet.

11

Partierna i kyrkovalet kallas nomineringsgrupper. Till Umeås kyrkofullmäktige ställer 9 grupper upp i årets kyrkoval. De ska dela på 41 platser, som kallas mandat. I stiftsfullmäktige och kyrkomötet finns fler grupper att välja mellan. Alla grupper och personer hittar du på: www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Snabbguide: 9 kand

Kärlek, jämlikhet och solidaritet.

Hopp, befrielse och engagemang.

En öppen, demokratisk och trovärdig kyrka.

Personalism, subsidiaritet och förvaltarskap.

1. Nå ut till alla i pastoratet, oavsett om de är troende, tvivlare eller sökare.

2. Vara på plats där människor finns.

3. Ge ideellt engagerade ökat ansvar.

1. Skapa närhet till gudstjänstliv och kyrkorum för alla.

2. Fortsätta samarbeta med andra organisationer.

3. Bygga broar mellan kyrkor, föra dialog med företrädare för andra religioner.

1. Öka församlingarnas samarbete och gemensamma användning av resurser.

2. Ta vara på engagerade ideella och deras kompetens.

3. Ha ett mer aktivt arbete för ungdomar efter konfirmationen.

1. Bedriva aktivt missionsarbete i Umeå.

2. Ge tydligare stöd till små gemenskaper, som bibelstudiegrupper.

3. Anpassa sig bättre till Umeås förändringar, exempelvis med närvaro i nya bostadsområden.

Vad vill ni prioritera bort?

Tendenser till slutenhet, så att vår folkkyrka inte förvandlas till föreningskyrka.

Avskaffa arvoden till förtroendevalda.

Få bort revirtänkande som hindrar samarbete. Inga dyra nyinvesteringar.

Minska policyarbete och centralstyrning, som är fel väg att gå för att spara.

Vilket tidigare beslut speglar bäst den kyrka ni vill se?

Vårt förslag om en avgiftsfri konfirmation, så att fler ungdomar får möjlighet att hitta till kyrkan.

Kyrkomötets satsning på undervisning om tro i och utanför kyrkan.

Samarbetet med organisationer och kyrkor i Umeå för att hjälpa de mest utsatta.

Lokala beslutet att inte bara minska kostnaderna utan också försöka öka medlemmar och intäkter.

Coronapandemin – vilka är de viktigaste lärdomarna?

Den snabba och framgångsrika omställningen till digital verksamhet. Att det är viktigt att nå ut till människor i kris, i samarbete med andra organisationer och föreningar.

Fortsätta digitala gudstjänster och fortbildningar, men också återerövra den splittrade gemenskapen.

Fånga upp de ideella som engagerat sig.

Digitala möten sparar tid och resor. En öppen kyrkolokal och enkla andakter lockar nya besökare. Nya gudstjänstformer och ideella initiativ.

Skapa beredskap och träna för kriser. Hur förkunnar vi kyrkans budskap i sådana situationer?

Kyrkans lokaler – hur kan de användas mer effektivt och kreativt?

Låg hyra av lokalerna, så att fler kan vara verksamma där. Ökade möjligheter för ideella att bjuda in till verksamhet i lokalerna.

Ny användning, till exempel förslaget på vardagskafé och att hälsocentraler lånar lokaler.

Låna ut till andra församlingar. Använda kyrkolokalen till annat än gudstjänster, som utbildning, föredrag.

Hyra ut och sälja lokaler med lågt nyttjande, utom kyrkolokaler, som bär kyrkans budskap.

Miljö och hållbarhet – vad ska kyrkan göra konkret?

Fortsätta miljödiplomeringen och vara ett föredöme i miljöfrågor, särskilt i barnoch ungdomsverksamheten.

Lyfta fram skapelseansvar och hopp. Fortsätta med bland annat klädbytardagar, rättvis handel i kyrkan och användning av solceller.

Miljöcertifiera alla församlingar och montera solceller.

Driva på med utbildning och påverkan. Driva internationellt hjälparbete på hållbart sätt.

Investera i solcellsanläggningar, som är både ekologiskt och ekonomiskt attraktiva.

20 MANDAT

18 MANDAT

5 MANDAT

Beskriv vad ni står för med tre begrepp?

Tre saker ni vill att Svenska kyrkan ska göra i Umeå.

Personerna som svarar är förstanamnen på listorna.

Antalet mandat är platser i kyrkofullmäktige åren 2018-21. Från 2022 minskas antalet från 53 till 41.

12

Roland Samuelsson.

Arbetarepartiet Socialdemokraterna

Birgitta Bernspång.

Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan

3 MANDAT Monika Sandström.

Centerpartiet

Sture Eriksson.

Kristdemokrater i Svenska kyrkan nr x 2015 tidningen spira

didater om 7 valfrågor Himmel och jord Miljö, omsorg och mänskliga rättigheter.

Församlingen i centrum, själavårdssatsning och kulturarv/tradition.

En kyrka med Jesus i centrum, nära folket och fri från partipolitik.

Tro, trygghet och tradition.

1. Vara en inkluderande kyrka.

2. Bygga verksamheten utan att äventyra jordens resurser eller framtida generationer.

3. Värna om kulturarvet – både naturen och kyrkans tradition.

1. Erbjuda verksamhet där medlemmarna bor.

2. Låta varje församling utveckla sin egen, unika profil.

3. Arbeta aktivt med att öka intresset för verksamheten.

1. Arbeta utåtriktat med att sprida det glada budskapet om Jesus.

2. Utveckla sätt att presentera tron för alla åldrar.

3. Arbeta ännu mer med utsatta i alla åldrar.

1. Vara en öppen folkkyrka 1. Vara folkbildande om för alla, där även konsermiljöfrågor och ge ekovativa känner sig hemma. teologin utrymme.

2. Sätta tron och den krist- 2. Öppna mer för unga na gemenskapen i första och inge framtidstro. rummet.

3. Praktisera en tro 3. Hjälpa medmänniskor med omtanke om och vårdpersonal i krisläalla människor och gen som pandemi. skapelsen.

Avstå från flygresor och fossila bränslen, välja transporter med förnybart bränsle.

Motverka centralisering.

Den hämmar församlingarna och orsakar medlemstapp.

Ta bort förtroendevaldas arvoden och annat utanför kärnuppdraget

Inte stödja asylrättsrådgivning och härbärgen för EU-medborgare.

Inte bekosta flygresor eller stora inköp av plast- och engångsartiklar.

Att EU-migranter fick bo på kyrkans mark.

Församlingsråd som ska värna verksamheten och stödja de anställda. I praktiken har det dock inte fungerat så.

Det nationella projektet ”Nya sätt att vara kyrka”, om att nå ut till människor.

Att vara behjälplig under pandemin genom att upplåta Tegskyrkan som vaccinationscentral.

Stift som valt att skydda gammal skog och forska på hyggesfria metoder.

Det är praktiskt möjligt att möta människor digitalt och även nå ut till nya, men behovet av kyrkan som plats för mänskliga möten och trygghet är ändå stort.

Digitala möten och gudstjänster är lättillgängliga och har nått nya lyssnare, men nu finns en stor längtan till kyrkan.

Ha ökad beredskap för kriser. Arbeta mer med ensamma äldre, vars behov blivit synliga. Hålla kontakt med de som hittat kyrkan digitalt.

Möjligheterna i digitaliseringen, att sända gudstjänster och begravningar.

Kyrkan bör vara behjälplig vid kriser i ett tidigare skede än under coronan.

Digital verksamhet kan öka tillgänglighet och minska resande. Kyrkan behövs nu när konsekvenserna av isoleringen blir synliga.

Erbjuda lokaler till kulturevenemang och föreläsningar. Vaccinationscentralen under pandemin är ett bra exempel.

Kyrkan ska finnas nära medlemmarna och vara öppna i lyckliga och svåra stunder.

Föra dialog med kommunen inför projektering av nya områden om tillgång till lokaler för kyrklig närvaro.

Att energieffektivisera fastigheter stärker ekonomin på längre sikt och minskar klimatavtrycket.

Energieffektivisera lokalerna. Tillhandahålla rum vid samarbeten med lokala föreningar.

Undvika upplysta kyrkogårdar nattetid för insekters skull. Ersätta fossildrivna fordon, minska kemikalieanvändning och ha ett kretsloppstänk vid inköp.

Kyrkan har ett bra miljötänk, medan arbetsmiljön är ett område där det finns en hel del att arbeta med.

Alla har ett miljöansvar, kyrkan är inget undantag.

Viktigt att tänka långsiktigt och inte haka på trender.

Energieffektivisera fastigheter och driva ett miljövänligt skogsbruk.

Mest avgörande är kyrkans skogsbruk - att värna skogens ekosystem och arbeta i en hyggesfri riktning för en global effekt.

2 MANDAT

2 MANDAT

2 MANDAT

1 MANDAT

0 (NY GRUPP)

Kajsa Nordlander.

Miljöpartister i Svenska kyrkan tidningen spira nr x 2015

Ewa Miller.

Borgerligt alternativ

Elisabeth Lindahl.

Frimodig kyrka

Maria Nilsson.

Sverigedemokraterna

Miljöhänsyn, livsglädje och omtanke.

Edvin Ljungberg.

Himmel och jord

13

KYRKO

SÅ RÖSTAR DU! Är du: medlem i Svenska kyrkan 16 år senast på valdagen folkbokförd i Sverige

☑ ☑ ☑

Då kan du rösta!

Den 6–18 september: □ i valfri röstningslokal (Ofta kyrka eller församlingsgård) Se öppettider och platser på: svenskakyrkan.se/kyrkoval

Nu kan

Är du 16 år och medlem i Svenska kyrkan? Då kan du rösta i kyrkovalet från den 6 september.

Du kan även brevrösta eller använda bud. Beställ brevröstningspaket genom att mejla: kyrkoval@svenskakyrkan.se På valdagen 19 september: □ i din vallokal, som står på ditt röstkort som du fått i brevlådan. □ i valfri röstningslokal, som är öppen. I Umeå är det Umeå stads kyrka och Ålidhemskyrkan.

Ta med: □ röstkort □ legitimation Du röstar till tre olika nivåer: Umeå kyrkofullmäktige vit valsedel Luleå stiftsfullmäktige rosa valsedel Kyrkomötet gul valsedel

ORDLISTA Nomineringsgrupp = Kyrkans motsvarighet till partier.

Kyrkoavgift = Medlemsavgiften som alla medlemmar betalar. Den är grunden i kyrkans ekonomi.

Församling = Svenska kyrkans enhet på lokal nivå.

Den grundläggande uppgiften är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

Pastorat = Samverkansform där flera församlingar arbetar gemensamt kring ekonomi, personal och fastigheter. Svenska kyrkan i Umeå består av sex församlingar med Umeå pastorat som officiellt namn.

14

Kyrkoherde = Den präst i ett pastorat som är högste chef och leder verksamheten.

Kyrkofullmäktige = Högsta beslutande organ i ett pastorat. Hit väljer medlemmarna ledamöter via kyrkovalet. I Umeå har fullmäktige 41 platser från nästa år.

Stiftsfullmäktige = Styr det lokala stiftets arbete.

Luleå stift ska främja och ha tillsyn över församlingslivet i Norr- och Västerbotten.

Kyrkomötet = Svenska kyrkans högsta beslutande organ, ungefär som riksdagen. Beslutar om frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan.

nr x 2015 tidningen spira

du rösta!

Sista chansen är valdagen, söndag den 19 september.

Håll utkik efter ditt röstkort.

Så här funkar valet!

Vem bestämmer egentligen? Är det kyrkoherden eller fullmäktige som fattar besluten? Båda två och många fler, är nog svaret.

Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka. Det betyder att du som medlem kan påverka beslut genom att engagera dig på olika sätt och genom att rösta i kyrkovalet vart fjärde år. Förra valet röstade ungefär var femte röstberättigad medlem i Umeå.

I KYRKOVALET VÄLJER DU vilken

21 3 16

% röstade i förra valet i Umeå

personer på valsedeln kan du kryssa tidningen spira nr x 2015

år behöver du ha fyllt för att få rösta

grupp och vilka personer du vill ge förtroendet att styra kyrkan de kommande åren. Utifrån hur många röster nomineringsgrupperna i Umeå får fördelas platserna i kyrkofullmäktige.

Senaste valet fick åtta grupper mellan 1 och 20 platser vardera.

I det här valet har antalet platser minskat från 53 till 41.

FULLMÄKTIGE TRÄFFAS TVÅ GÅNGER

per år, och beslutar då främst hur kyrkans pengar ska användas. De utser också ett kyrkoråd, som sköter ruljangsen mellan mötena, lite som regeringen i relation till riksdagen.

KYRKOHERDEN DÅ? JO, DET är den

högsta chefen lokalt, ungefär som en vd eller generaldirektör.

Kyrkoherden är alltid präst och ansvarar för verksamheten i församlingarna. Kyrkoherden sitter i kyrkorådets arbetsutskott, oavsett vilka ledamöter som väljs i valet. Lena Fagéus är kyrkoherde i Umeå.

15

David Wiljebrands växthus innehåller inte bara plantor. Här finns även stora stenar som värmebuffert och tunnor med regnvatten. David sitter gärna i sin korgstol och mediterar eller lyssnar på radio.

16

nr 3 2021 tidningen spira

MÖTET

Teolog som trivs med jord under naglarna Han är skeptisk till heltidsnormen och filosoferar gärna i sitt växthus. David Wiljebrand kombinerar hållbar odling med forskning i ekoteologi.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Malin Grönborg

F

ör elva år sedan flyttade David Wiljebrand med familjen från Västmanland till Lantvallen, fyra mil norr om Umeå. Mångsysslaren som jobbat som lärare, byggnadsarbetare och skogsarbetare skulle börja studera teologi vid Umeå universitet på deltid. Parallellt ville han odla egen mat, ha tid att bygga och reparera och gärna driva ett småskaligt skogsbruk.

Intressena har hängt med från barndomens scouting när han medvetet försökte gå vilse för att få testa sitt överlevnadskit och åren som hockeyspelare då han upptäckte vikten av bra kost för träningsresultat.

På gården växter i dag bärbuskar, rabarber, potatis, morötter och flera sorters kål.

Familjen är självförsörjande på ägg. Genom åren har grisar ätit familjens hushållsrester och får betat på grannens åkermark. Men med ett år kvar till att David ska disputera i teologi har han gått upp till 80 procent i arbetstid. I dag nöjer han sig med höns, två katter och ett gäng ankor i dammen.

– Ankorna är nya så jag försöker lära mig vad de har för behov, berättar David, som redan flyttat deras lilla hus närmare vattnet eftersom de aldrig gick in dit tidigare.

Att stanna upp och observera naturliga ekosystem är en av permakulturens gruntidningen spira nr 3 2021

der. Permakultur är i sin tur en förkortning av permanent agrikultur, kort sagt hållbart jordbruk. Det handlar inte främst om odlingsmetoder, utan mer om design utifrån vissa riktlinjer. 2015 gick David sin första kurs i permakultur och plötsligt hängde allt ihop. Där fanns ett helhetstänk som gick att förena med hans kristna tro. Vissa principer påminde om kristna traditioner, som att börja med att fascineras och lära känna. I en av Bibelns skapelseberättelser är ju människans första dag på jorden vilodag, sabbat.

–Det handlar inte alltid om att göra. Vi behöver stanna upp och bara vara, lyssna och upptäcka saker. Jag har inte bråttom.

FÖR DAVIDS DEL INNEBAR observationen av går-

den och hur familjen rörde sig på tomten att han fick en vision av ett växthus på det som tidigare var gårdens otrivsammaste plats, älskad enbart av brännässlorna. Söderväggen hade ju fin utsikt samtidigt som växthuset kunde bli en passiv solfångare för att hjälpa till att värma upp ladugården.

David köpte ett begagnat sågverk, tog ner några tallar på gården och började bygga.

Fönstren räddade han från renoveringar på Mariehem då de gamla fönstren kastades i containrar. ”Producera inget avfall” är en annan permakulturs-princip.

DAVID WILJEBRAND Bor På gård i Lantvallen, Robertsfors kommun.

Gör Doktorand i teologi, Umeå universitet. Forskar om Pan-kulten i relation till Markusevangeliet.

Aktuell med Nystartade nätverket Skapelse och existens, samt nätverket Permakultur i Västerbotten som har en aktiv Facebook-grupp.

Leder bokcirkel utifrån ”God jord ” via studieförbundet Bilda, med start i september.

17

– Vi omger oss med en massa lagrad energi, säger David och pekar mot solstolen i metall.

Det är ett enormt svinn. Vi lever i ett högenergisamhälle – oljan har blivit vår tids slavar.

I sin forskning tillbringar David mycket tid med texter från och om antiken. Situatio nen innan Romarrikets kollaps påminner en hel del om vår tid. Det samhället var också beroende av billig energi, hade hög belåning och överutnyttjade resurser. David tycker att vår tids klimatkris egentligen är en mo ralisk kris eller en samhällskris.

– Den har att göra med hur vi använder vår tid, våra resurser och ser på relationer.

Vi har tappat förmågan att förstå sambanden. Ekonomin hänger inte ihop med den verkliga ekonomin, alltså det som är värt något på riktigt, som rent vatten, skog och matjord. Vetenskapliga framsteg kan inte lösa klimatkrisen, utan vi människor behö ver träna oss i samhörighet med naturen.

KRISTENDOMENS TEOLOGI OM ATT människan

dominerar och står över naturen anges ibland som en orsak till den ekologiska krisen. Uppmaningen till människorna i Första Moseboken ”att härska och råda” har legitimerat överutnyttjande av naturens resurser de senaste århundradena. Bibeln uppfattas ofta väldigt antropocentrisk, alltså att människan är i centrum och naturen står i människans tjänst. Jorden är främst en scen för det viktiga – frälsningshistorien.

Men vad händer om man läser Bibeln med gröna glasögon? Är verkligen naturen och skapelsen ointressant för Bibelns författare?

– Som bibelvetare vill jag förstå hur texterna lästes på den tiden de skrevs, säger David, som studerar Nya testamentet ur en miljöhistorisk kontext. Han hittar berättelser om hur välstånd mäts i matjord, om ledare som bedöms utifrån hur fruktbar jorden är och om människor som tillber fruktbarhetsgudar. För även om texterna inte talar om ”naturen” eller ”miljön” fanns där en helt annan helhetssyn. Kosmos hängde ihop.

– Vi människor är natur, vi är miljö. Vi har två kilo bakterier i våra kroppar.

I evangelierna finns blinkningar till fruktbarhet i brödundret, här finns liknelsen om senapskornet och bilden av Jesus 18

David Wiljebrand blir lyrisk när han tar en näve kolsvart, fuktig jord som legat skyddad från sol och vind under gräsklipp. ”Klibbigheten är ett tecken på liv.

Tusentals mikroorganismer trivs härnere” säger han.

”Vi har 2 kg bakterier i våra kroppar”

som herde. Berättelsen om hur Adam gav namn åt alla djuren har ibland tolkats som människans maktanspråk, men för David handlar det om att lära känna naturen.

Han har längtat efter en teologi som kan bära de kroppsliga aspekterna av tron.

– Det blir ofta väldigt andligt. Tron rör bara en begränsad del av livet, den blir som en andlig försäkringskassa.

David tycker att kristendomen egentligen har språk för hela livet, såväl förundran och tacksamhet, som skuld och trasighet.

– De kristna traditionerna har bearbetat spänningen mellan det positiva – att det finns hopp – och att vi lever i en trasig värld där vi alla gör fel och kommer till korta. Vissa traditioner har nåden i fokus, andra har botgöringen, konstaterar David. nr 3 2021 tidningen spira

Hönsen äter familjens matrester. När alla hushåll i kommunen skulle börja använda bruna komposttunnor fick David motivera varför han ville behålla sitt organiska material. ”Det är inget avfall, utan värdefullt för mig.”

Delar av säsongen handlar odling mest om att vattna, så det gäller att ha vatten nära till hands.

Flera dammar i trädgården samlar upp regnvatten.

För att skapa en förändring i vår del av världen som är positiv för klimatet och miljön tror David Wiljebrand inte att hot ger störst förändring. Snarare behövs positiva berättelser. Med kristen vokabulär kan det vara att bygga Guds rike, som för David är en helhetssyn.

Och kyrkans sociala gemenskap kan vara en stark kraft. Beteenden förändras sällan av individers rationella beslut, utan oftare av påverkan från andra. Som att grannen skaffar solceller. Människor kan leva som ett tecken på att något annat är möjligt. Visst behövs politiska beslut, men politiken följer ofta samhällsströmmen, så David tror på att agera i det lilla.

– Det vi gör formar oss mer än information. Att göra det som är rätt är ett sätt att tidningen spira nr 3 2021

förvandla mig själv. Jag tycker det är ett befriande sätt att tänka.

DAVID ÄR GLAD ÖVER det ökade intresset för

natur, friluftsliv och fågelskådning. Det är också stort intresse för de kurser i permakultur som David och några andra håller via Studieförbundet Vuxenskolan varje år.

Själv grunnar han numera på ytan framför huset. Han vill odla sallad och örter nära köket och samtidigt ska det gå enkelt att röra sig mellan husen. I utkanten av gården tar en skogsträdgård form. Där försöker David efterlikna ett skogsbryn med blåbärstry och bärhäggmispel och havtornsbuskar som vindskydd.

– Edens trädgård i skapelseberättelsen var också en skogsträdgård, ler David.

Senast jag…

Lagade något riktigt gott: Currygryta med långkokt tupp från egen gård.

Gapskrattade: Måste ha varit senast min sjuåring sa något djupt filosofiskt som bara hon kan komma på.

Hade en låt på hjärnan: ”En stund på jorden” med Laleh. Blev påmind om att livet är kort och skört, men också underbart om vi ser på allt som är vackert.

19

Foto: Simon Chambers/ACT Alliance SK21139

MELLAN HIMMEL & JORD

FOTO: SIMON CHAMBERS/ACT

UTBLICK VÄRLDEN

AGERA NU FÖR KLIMATRÄTTVISA! Skriv under namninsamlingen svenskakyrkan.se/act/act4climate Kyrkor och organisationer runt om i världen kraftsamlar inför klimattoppmötet i Glasgow, COP26 i november. Act Svenska kyrkan samlar in underskrifter från personer som kräver att världens ledare tar klimatnödläget på allvar. www.svenskakyrkan.se/act/act4climate

HADE DU ALLA RÄTT I FÖRRA NUMRETS DÖRRBINNGO?

6

4 12

16 7 15

3

11

9 10

8

14 13

5

2 20

1

svenskakyrkan.se/act

Vad roligt att ni var så många som skickade in svar! Vinnarna får sina presentkort med posten.

Du hittar fakta om dörrarna på Instagram under #dörrbingo.

1. Tavelsjö kyrkogård 2. Backens kyrka, väst 3. Backens kyrka, syd 4. Backens kyrka, nord 5. Tegs kyrka 6. Västra kyrkogården 7. Umeå universitet 8. Umeå stads kyrka 9. Grisbackakyrkan 10. Ålidhemskyrkan 11. Helena Elisabeth 12. Degernäs missionshus 13. Backens kyrkogård 14. Norra kyrkogården 15. Sörfors 16. Carlskyrkan

50

år firar Kyrkans SOS. Ring 0771-800 650 om du vill prata.

PILGRIMSVANDRA MED MOBILEN Under elva minuter gör Therese Hamrén nio stopp vid platser som påminner om Frälsarkransens pärlor. Du ser filmen på www.svenskakyrkan.se/umea/pilgrim nr 3 2021 tidningen spira

LÄSARDIKT

Du och jag

Av: Kari Fredriksson, Tavelsjö

KRÖNIKAN

du: I min knutna hand finns en längtan efter frihet. jag: I min öppna hand finns en inbjudan till gemenskap. du: I min knutna hand finns en längtan efter kärlek. jag: I min öppna hand finns en inbjudan till vänskap du: I min knutna hand finns en sårad stolthet jag: I min öppna hand finns en given ödmjukhet. du: Om jag öppnar min hand blir jag sårbar. jag: Om du öppnar din hand kan vi mötas i kärlek du: Om jag blottar min längtan blir jag hudlös. jag: Om du blottar din längtan blottar jag min. du: Jag... en potentiell rasist? jag: Va trist! du: Javisst, men älska mig Och jag vågar se min rädsla. jag: – En kärleksfull tystnad – du: Om jag öppnar min hand, lägger du din i min? jag: Javisst.

Tillsammans kan vi sprida Guds kärlek här och nu.

Umeåbor delar dagliga eftertankar ”Hela mitt hjärta ” innehåller 365 korta andakter av 24 skribenter som Alva Dahl, Martin Lönnebo och Joel Halldorf. Två av dem kommer från Umeåtrakten: André Jakobsson, pastor i Sävar, och Susanne Dahl, präst i Umeå. Andaktsboken är en uppföljare till ”Från hjärta till hjärta”.

Läsprov på verbum.se tidningen spira nr 3 2021

Ibland kan vi inte välja VI STÅR STÄNDIGT I mängder av olika val – från det

största till det mest banala. Från partner och yrke till elleverantör och tandkräm.

Vissa val erbjuds vi göra, kyrkoval och politiska val, livsstil och tro.

Annat kan vi inte välja. Klimatförändringarna är något vi både kan välja och inte välja. Det sägs att det är cirka åtta procent av koldioxidutsläppen som handlar om den enskilda individens konsumtion, vad gäller mat och kommunikation med mera. Resten ligger på globala och politiska nivåer där jag som enskild person framför allt kan påverka genom att utöva påtryckningar på beslutsfattare.

Ibland kan vi välja och annat kan vi inte välja.

Jag tänker på kvinnan som blev lämnad av sin man efter många års äktenskap. Hon kunde inte välja, han valde. Ja, kanske fanns valet för henne många år tidigare – när relationen började kännas tom och död och hon förblev tyst. Men nu har hon inte något val.

Jag tänker på pappan som stod vid sin sons grav – ingen av dem kunde välja – döden bara kom.

Ibland har vi inget val. Och ändå vill jag påstå att till och med i de svåraste livssituationerna har vi val att göra. Jag kan välja hur jag förhåller mig till det som är och blev mitt liv. Jag kan välja att ta emot smärtan och sorgen och låta livet ta en ny vändning. Jag kan välja att se ljuset mitt i mörkret och söka efter liv också i det som LENA FAGÉUS kyrkoherde tycks utan livskraft.

21

MELLAN HIMMEL & JORD FOTO: PRIVAT

I lurarna

ELDSJÄLEN Hugo Hellquist spelar ofta piano vid Grisbackakyrkans ungdomsgudstjänster.

TOMAS PLEJE MUSIKER I ÅLIDHEMSKYRKAN med > Goldberg-variationerna Glenn Gould. Ett musikaliskt geni

(Bach) möter ett annat (Gould). Fantastisk inspelning från 1981, särskilt om man är ett Gould-fan som jag. nr 1 Ess-dur av J. S. > Triosonat Bach. Inspelning med den blinde

organisten Helmuth Walcha. Kanske inte dagens utförandepraxis men Walcha är en mästare på orgel. Sök på Archivproduktion.

Mitchells album Both sides > Joni now. Otroliga orkesterarrange-

mang stöder hennes röst. Ganska allvarsamt men innerligt. Rekommenderas.

Rachmaninoff piano> Sergej konsert nr 2 C-moll. En absolut

fantastisk inspelning med Vladimir Ashkenazy, Moskva-filharmonikerna under ledning av Kirill Kondrashin. Den långa ryska traditionen av genomskickliga musiker och solister tar andan ur en! to my loved ones av > Poems Tora Pleje Min dotter som gör all

musik själv. Sök på Pleje på Spotify och lyssna på mitt favoritalbum.

Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna

Pianist – javisst! Hugo är ideell och Alma Jonsson-stipendiat

KÄNNER DU EN ELDSJÄL? 22

Alma Jonssons stiftelse

för publiken. I kyrkliga sammanhang spelar jag snarare tillsammans med alla som är I år delades fem stipå gudstjänsten. Det pendier ut. Den som När det är ungdomsblir mer en ledande är heltidsstudent gudstjänst i Grisbacka- och bor i Umeå kan roll, säger Hugo Hellsöka. Sökande som kyrkan sitter Hugo quist, som gillar båda är ideellt engageraHellquist gärna vid sammanhangen. de prioriteras. pianot. Ofta i sällskap Han är glad att svenskakyrkan.se/ med sångare och baungdomar tidigt får umea/almajonssons-stiftelse sist. Han spelar också vara med och spela och till psalmer och lovsynas i kyrkan. sånger på gudstjänster – Folk är väldigt i Pingstkyrkan. peppande! Även dagtid blir det mycket Sommartid är Hugo gärna musik. I våras tog han studenten ledare på läger. I år hade han från estetiska programmet på musikansvaret på ett barnläger.

Midgårdsgymnasiet. Även om – Det är sjukt kul att vara på instrumentet är detsamma, är läger, så jag tar de chanser jag det skillnad mellan att spela på får, säger han. konsert och i gudstjänst.

I höst väntar gospellinjen på – I skolsammanhang är det Mellansels folkhögskola. mer av ett uppträdande, vi spelar Ulrika Ljungblahd Hugo Hellquist spelar på gudstjänster och är lägerledare. Han är även en av årets fem Alma Jonsson-stipendiater.

Hör av dig till oss på spira@svenskakyrkan.se! nr 3 2021 tidningen spira

KORSORDET

Spira 3 Wiljebrand original 2021-08-09

FOTO: MALIN GRÖNBORG

GER RING I BOK

FÖLJER POLITIKEN OFTA

SÖMNTUNGT

PRIMA PRINCIP

VERKAR LOCKANDE

PRIVATPLUGG SÅSSTAT

DET KOMMER MERA

APART BILRATT

STJÄRNA I LA DET SKA VARNA

TILL FISK

KAN MAN DREJA

ABSOLUT FÖRBJUDET

SLÖFOCK

KAN MAN VÅTMARK

GÖR KÖPSUGEN TILL

LÄGGS I BLÖT

KAN MAN SVAR

SOM SÅ KNYTS

L Ä T E

FORTFARANDE LÅTER ÅTER

SJÖNG DEAN MARTIN OM LYXÅK DEN ÄR KANSKE SPYDIG

TORMÉ

GER HÖG Ö I HÖG SJÖ

SKRUVVERB DINERADE

STORLEK

SPÄKKÄK

KAN MAGSÅR VARA NÄSSEL VÄXT BRÅKAS

VILLIG MEN KÖTTET SVAGT

Spira nr 3

HÅLLBART JORDBRUK

PRÖYSEN

DRAGKAMP INGÅR I GLAS

FRUKTAT KRYP

SLÅS MOT LAGEN

HAR HAN VARIT

INGA VÄLDOFTER PRECIS

KAN STYRKAS MED KORT

LIGGER FLITIG BADPLATS TON I SKALAN

DIT GÅR 5:ANS BUSS

SKRIV DE HÄR

DEFILERING

NAXOS VÅR VÄRLDSDEL

DETTA SKALL MAN INTE HUNDEN EFTER HÅREN

VISAR RÖR- GILLAR LIGA LÄGET BILDER

NIOBJEKT HALLÅ DÄR! DE SKA SKÖTAS

FÄRG SOM MAN KAN FÅ

FÖRSVARSGREN

BRITTEN

VARKEN FÖRR ELLER SENARE

BÖCKER

ALPFLÖDE

GÖR DEG OÄTLIG

TILLFLYKTSORT ROMERSKA SILVERMYNT

KAN SITTA OCH UGGLA

BALKFORM

GÖR KORN TILL HORN

SJUKDOM

PÅ NYCKEL

FRANSK FIRMA

KAN SERVE-Spira 2021-2 krysslösning Merlich RAS PÅ SÅDAN

OMBUD Konstruktör: Anders Perstrand

Grattis Per-Olav Fängmark och Rakel Rodin som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får Längtans flöde av Alva Dahl. En vinnare får presentkort på böcker.

Skicka in lösningen senast den 1 november till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå. Märk ämnesrad/ kuvert ”Korsord”.

LÖSNING KORSORD NR 2 2021 S

F

Namn: Adress: Ort:

tidningen spira nr 3 2021

I

N

S

A

M

I

T

A

G

L

O

V

I

S

A

B

O

C

H

A

A

S

T

T

L

Ä

A

S

V

A

S

S

T

I

S

K

T

N

S

K

Y

A

E

T

A

R

E

T E

D

O

I

S

K

A

N

E

N

A

I

P

A

P

L

I

N

A

V

G

Å

A

E M

B

Z

S

B R

A

N

T

P R

A

I

L

A

H

R

R

H

A

S

O

C

H

Ö

E

H

O

A

R

F

W

C

G

S

E

N

I D

I

R

I

K

D

P

T

E

R

Å

E

S

U

A

F

R

K

L

G

R

N

S

I

I

E

E

R

M

M

L

L

A

R

S

Å

I

A

D

A

P

O

E

S B

R

N

O P

U

K

B

Ä

O Å

R

A R

D

T S

A

M

E H

F

T

R Ö

T

Y

R

K

K

Ö

A

R

G

A

B

A

L

E

I

X

E

N

A

R

I

O

R

N

I

N

G

S

T

D

A

I

K

D

23

REPORTAGE

Kan vänskap rädda klimatet?

SARA, WILLIAM, GUSTAV,

Tinna, Johanna och Bosse. Det är några av pilgrimerna som jag vandrar tillsammans med för klimatet med klimattoppmötet i Glasgow som mål. Vandringen kallas Pilgrim’s Walk CHRISTOFER SJÖDIN for Future. Några går Universitetspräst i Umeå en eller ett par dagar, någon går en vecka som jag. Ett par personer går hela vägen. Jag känner ingen av dem innan vandringen, men efter att ha gått i varandras fotspår, delat tystnad och ord, mat och sovplats är de nu mina vänner.

Kanske är det just vänskapen som kan rädda klimatet och den biologiska mångfalden. Att vi söker oss till varandra med vår oro och våra försök att ställa om. Att vi som vänner höjer vår röst för modiga politiska beslut. Att vi ser människor i andra delar av världen, de som drabbas mest, som våra vänner. Att vi även börjar se icke-mänskligt liv som våra vänner och inte bara som resurser, tjänare, som vi kan utnyttja.

I Bibelns andra skapelseberättelse tecknas bilden av samhörighet mellan människa och allt levande, inte minst djuren, och i Johannesevangeliet säger Jesus till lärjungarna ”Jag kallar er vänner”, inte tjänare. Återkommande vidgade Jesus rummet för vilka som fick ingå i vänskapen. Vad skulle hända om vi såg på allt icke-mänskligt liv som våra vänner?

Om den fördjupade vänskapen är målet med omställningen, om omställning inte bara handlar om att avstå från sånt vi vant oss vid, så finns det både hopp och glädje på vår vandring mot ett hållbart liv.

Christofer Sjödin pilgrimsvandrade 13 mil mellan Nydala klosterkyrka och Markaryd i augusti. Du kan läsa hans resedagbok på Svenska kyrkan i Umeås Instagram.

24

Går 200 mil I 100 dagar pågår pilgrimsvandringen Walk for Future med klimatmötet Cop 26 i Glasgow som slutdestination. Christofer Sjödin från Umeå vandrade en vecka.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Privata DEN 18 JULI INLEDDES pilgrimsvand-

ringen från Vadstena. 200 mil senare räknar vandringsledare Annika Spalde med att vandra in i Glasgow. Hennes medvandrare varierar under vägen och samtidigt sker lokala vandringar, men syftet är detsamma: att sätta press på makthavare att ta klimathotet på allvar och samtidigt göra en inre pilgrimsresa.

En av Umeåborna som deltar är prästen Christofer Sjödin som använde sin sista semestervecka till att gå 13 mil i Småland.

– Det är litet bidrag för att uppmärksamma det klimatnödläge vi är i, säger han och betonar att vandringen är en del av en större rörelse som kräver förändring.

PILGRIM'S WALK FOR FUTURE

”

Vandringen har samma krav på beslutsfattarna som Fridays for Future: • hålla den globala temperaturökningen under 1,5°C • följa Parisavtalet • säkerställa klimaträttvisa • lyssna på den förenade vetenskapen.

Den vill också uppmuntra till egen reflektion och individuella steg för klimaträttvisa och hållbarhet.

nr 3 2021 tidningen spira

Så engagerar du dig för klimatet i höst!

Vill du också göra något konkret för klimatomställningen? Här är några förslag. Och håll utkik efter vad som händer i kyrkorna!

> GÅ MELLAN ERSBODA OCH YTTERSJÖ Den 24–26 september arrangeras en lokal Walk for Future-vandring från Ersboda till Yttersjö. Informationsträff den 8 september kl 19.15 i Ålidhemskyrkan. Information: erik.hansson@svenskakyrkan.se

LÄS MER PÅ WALKFORFUTURE.SE

till toppmöte Att gå kan också vara ett sätt att fysiskt hantera ångest och sorg.

– Vi behöver tillåta sorgen över det vi håller på att förlora, naturen och det liv vi vant oss vid, liksom ångesten och rädslan inför en osäker framtid. Att gå kan vara ett sätt att hitta vägar framåt, säger Christofer.

En av hans medvandrare var Tinna Stille Öster.

– Att gå från en plats till en annan är något annat än att gå en runda.

I rundan är det lätt att vilja komma tillbaka där vi började, säger hon.

Att pilgrimsvandra är både att gå vägar som andra gått före och att gå för något större – som klimatet som kan kännas svårt och ogreppbart.

– Under vandringen hittade jag delar som jag kan greppa, steg som jag kan ta, säger Tinna Stille Öster.

Annika Spalde visar pilgrimsvandringens budskap och krav. Tinna Stille Öster gick från Värnamo. tidningen spira nr 3 2021

> ORDNA EN EGEN VANDRING Bjud in ett par kompisar eller familjen, ställ er bakom Walk for Futures budskap och registrera era steg på deras webbplats. Böner och reflektioner finns även i boken som du beställer på webben.

Info och praktiska tips finns på: walkforfuture.se/skapa-en-egen-vandring > SKAPA EN PERSONLIG FÄRDPLAN Fundera över samma utmaning som deltagarna i Walk for Future.

1: Rannsaka ditt liv.

2. Staka ut en personlig färdplan.

3: Sätt dig i rörelse mot ett mer hållbart liv. > VAR MED I EN SAMTALSCIRKEL I höst leder prästerna Ingrid Hammarberg och Christofer Sjödin samtalscirkeln Fred med jorden. Håll utkik på webben för datum. > FIRA SKAPELSETID 1 september till 4 oktober lyfter kyrkor över hela världen människans förhållande till skapelsen.

Söndag den 12 september uppmärksammas Skapelsetid i flera av Umeås kyrkor.

25

Prata med oss om sorgen Familj och sorg

Stödgrupper för barn, ungdomar och föräldrar som har förlorat en familjemedlem Livet blir sig aldrig likt när någon vi står nära dör. Då kan det vara en hjälp att träffa andra som varit med om samma sak. Vi träffas 8 gånger i grupper om 4–8 deltagare och pratar om vad som hänt och vad som hjälper i sorgen. Nya grupper startar varje termin och vi tar kontinuerligt emot anmälningar, 090-785 13 00 eller kontakt@familjochsorg.se Läs mer på www.familjochsorg.se ett samarbete mellan: region västerbotten, svenska kyrkan i umeå och rädda barnen

Psalmval

Präst

Kyrka

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och Prata med osskyrkan om sorgen många tankar.

Via Svenska kan du samtala om

din enskilt Att sorg, förlora någoneller närai grupp. kan väcka starka känslor och Präster och diakoner är erfarna lyssnare tillgängliga många tankar.

Via Svenska kyrkan kanoch du samtala omför enskilda hari tystnadsplikt och för inga journaler. din sorg,samtal. enskiltDe eller grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga I samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, för enskilda Demed har tystnadsplikt och för ingautan journaler. livet och samtal. framtiden andra i liknande situation, krav kristen tro.

Ipå samtalsgruppen får du dela erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra utan krav Information: Åse Lindegren, teli liknande 090-200situation, 26 77 eller på kristen tro. ase.lindegren@svenskakyrkan.se

Information: Åse Lindegren, tel 090-200 26 77 eller www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med ase.lindegren@svenskakyrkan.se www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

Dopfika Foto: Linda Mickelsson /Ikon Foto: Linda Mickelsson /Ikon

Drop in-dop

16 oktober kl 12.00–15.00 i Tegs kyrka Dopdagen är ett enkelt alternativ där du, utan en massa praktiska förberedelser, kan låta döpa dig eller ditt barn.

Barn, unga och vuxna är lika välkomna att döpas.

Allt är gratis.

För att unvika trängsel behöver du boka din doptid.

Hitta mer info och boka din doptid på: www.dropindop.se

Har Hardudusvårt svårtatt attfåfå pengarna pengarnaatt atträcka? räcka?

Svenska kyrkans ekonomiska rådgivning är öppen för dig.

Svenska kyrkans ekonomiska rådgivning är öppen för dig.

Svenska kyrkans ekonomiska rådgivning är öppen för dig.

TelefonTid och Tidsbokning: Telefontid och och tidsbokning: Telefontid tidsbokning: Måndag 9.00–10.00 Måndag 9.00–10.00 Måndag 9.00–10.00 Onsdag 13.00–14.00 Onsdag 13.00–14.00 Onsdag 13.00–14.00 Telefon: 090-200 26 97 Telefon: 090-200 26 97 Telefon: 090-200 26 Umeå 97 Adress: Skolgatan 75, 75, Umeå Adress: Skolgatan

adress: Skolgatan 75, Umeå

Diakonicentralen Diakonicentralen svenskakyrkan.se/umea svenskakyrkan.se/umea

26

nr 3 2021 tidningen spira

BÖCKER

”Han stod alltid upp för kulturens rätt att vara fri, avig och jobbig” I SOMRAS DOG EN av

mina favoritpolitiker: humanisten, folkrörelsemannen och tänkaren Bengt Göransson. Han har varit både skol- och kulturminister och har haft stor betyLISA TEGBY delse för kulturpoPräst och bokslukare litikens inriktning, folkbildningen och den jämlika tillgången till kultur. Jag läste genast om hans bok Tankar om politik. Den är högaktuell och väl värd att leta efter på bibliotek och antikvariat. Bengt Göransson begrundar det farliga när medborgare framför allt ses som skattebetalare. Politiken blir kortsiktig när den vill locka oss att gå med vinst i våra liv. Det som ibland kallas individualism, säger han, handlar i stället om egoism. Och så efterlyser han en intellektualisering av politiken. Den måste hela tiden arbeta med sina grundläggande värderingar, resonera och tänka, och sedan arbeta utifrån dem.

Bengt Göransson stod alltid upp för kulturens rätt att vara fri, avig och jobbig. Hans tro på konsten och dess förmåga att utveckla människor var enorm, liksom hans tro på folkrörelserna. När människor tillsammans skaffar sig kunskap är stora krafter igång.

Människor som tillsammans tror på framtiden är mycket hoppingivande. tidningen spira nr 3 2021

LÄST

VILKEN LITTERÄR UPPLEVELSE HON har gett oss,

Anita Salomonsson, och vilken kulturgärning hon har gjort genom sina romaner om livet och kvinnorna i Västerbotten. Hittills har Anita Salomonsson mest uppehållit sig i de västerbottniska byarna. Nu har hon klivit in i det fina livet i staden, när hon tillsammans med Birgitta Bjurman har tagit sig an en brevsamling från överklassdottern Nina Sandström i Skellefteå. Nina, pappas snälla flicka ger oss en bild av ett kvinnoliv på 1800-talets mitt. Det handlar om flickan som har allt materiellt, får gå på fester och baler, rida och resa, men samtidigt är ytterst begränsad i sina val. Det är pappa som bestämmer, hindrar kärleksrelationer och skickar iväg henne till släktingar för att hon ska skärpa sig och glömma. När Nina och hennes syster får höra om svält och fattigdom blir de ytterst förvånade. Kvinnorörelsen är ju på gång i denna tid – men inte hos Nina.

Ersatz, 2010

Ord & visor förlag 2020

OM TYSTNAD I EN fragmentiserad tid hand-

lar Tomas Sjödins senaste bok Ljudet av tystnad. Under en ensam resa genom Wyoming, USA, möter han människor med lång erfarenhet av tystnad, lyssnande och bön.

Det påverkar hans eget liv, öppnar insikter om bönens djup och vidd. Bara berättelsen om att be Vår Fader i tystnadstempo är värd boken. Ofta är det små steg som öppnar nya möjligheter till bön och eftertanke. Sedan kanske det första lilla steget leder till fler.

Libris 2020

27

UMEÅS KYRKOGÅRDAR

FRÅGELÅDAN

Fler namn på gravstenen?

– Ja, i många gravar finns plats för fler gravsatta även när det inte ryms fler namn på gravstenen. Reglerna varierar mellan olika kyrkogårdar, men här är tre vanliga alternativ.

1. En liggande sten i planteringsytan framför den stående stenen.

Att tillverka och montera en liggande sten är i de flesta fall mindre kostsamt, men det begränsar utrymmet för blomplantering och vintertid döljs stenen av snö.

2. En till stående sten bredvid den befintliga stenen, om det är en större gravplats.

3. Vända gravstenen och göra den tidigare baksidan till en ny framsida. Det passar på områden där det är väldigt tydligt hur gravarna är placerade, som att en häck står bakom varje rad med stenar.

Obs! Innan du beställer något – läs vilka gravanordningsbestämmelser som gäller för området. Och kom ihåg att skicka in en ansökan till kyrkogårdsexpeditionen.

CLARA LINDHOLM

Kyrkogårdsexpeditionen

SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS! Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13.00-14.30 E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården. Vi har gröna tröjor på oss!

28

Kyrkogårdarna har fått varsin växt

Fem kyrkogårdar och lika många signaturväxter. Från i våras har varje kyrkogård en egen växt som är typisk för området.

NORRA KYRKOGÅRDEN

Rhododendron trivs i halvskuggan på Röbäcks kyrkogård och den lilla blomman aurikel har funnits i över hundra år på Västra kyrkogården.

Signaturväxterna utsågs tidigare i år för att markera att de fem olika kyrkogårdarna har olika traditioner och karaktär. Vid varje kyrkogård sitter ett informationsblad om växterna. De finns även på kyrkogårdens webbplats.

BACKENS KYRKOGÅRD

Cembratall har flera centimeter långa barr.

På kyrkogården finns en hel allé på kvarter ett, i närheten av kapellet. Sibirisk nötkråka gillar att äta tallens kottar och frön.

Kryptuja är en cypressväxt som är grön på sommaren och bronsfärgad under höst och vinter. Det finns kryptuja på flera platser.

Senast planterades den 2019 på en stödmur mellan kvarter två och fem, som ligger nedanför kyrkan mot älven.

RÖBÄCKS KYRKOGÅRD Rhododendron inom familjen ljungväxter behåller sina gröna blad året om. De trivs bland tallarna på Röbäck. Vid servicestationerna kan du se buskar av rhododendron.

TAVELSJÖ KYRKOGÅRD Ormbunke är inte en växt, utan 9 000 olika arter. De har funnits i 400 miljoner år och är en av världens äldsta växter. I Tavelsjö finns en tradition av att plantera ormbunksväxter på gravarna.

VÄSTRA KYRKOGÅRDEN

Växten aurikel trivs på Västra kyrkogården.

Aurikel är en perenn som funnits på Västra kyrkogården länge. Plantorna har förökats och planterats på kulturhistoriskt värdefulla gravplatser. Du hittar dem bland annat på gravplats 153.

NY ASKGRAVLUND I TAVELSJÖ I augusti invigdes en askgravlund på Tavelsjö gamla kyrkogård. En askgravlund påminner om en minneslund, men är mindre anonym eftersom varje gravsatt anges med en namnskylt. I Tavelsjö kommer namnskyltarna att placeras på fem omslipade gravstenar.

Då är höststädningen klar på alla gravar som har skötselavtal med kyrkogårdsförvaltningen. Då går det fint att plantera ljung och andra höstväxter. Du kan även beställa ljung till och med den 22 oktober.

1

OKTOBER

222

ljus är beställda för allhelgona.

Du hinner också boka till graven! nr 3 2021 tidningen spira

ILLUSTRATION: KRISTINA ALFONSDOT TER

?

tidningen spira nr 3 2021

29

FOTO: ULRIKA L JUNGBL AHD

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan september–november 2021.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

KONSERT & MUSIK

SPIRA BESÖKER Trädgårdskafé utanför Västerslättskyrkan.

Vaniljbullar och visor på Västerlätt Hembakta bullar, klassiska visor och småprat vid kaffet. Det är trädgårdskafé under segelduken intill Västerslättskyrkan.

TRÄDGÅRDSKAFÉ

Trädgårdskafé är en trivselträff sommartid.

I höst finns liknande samlingar inomhus i flera kyrkor.

Onsdagar kl 12–14 förvandlas innergården vid Västerslättskyrkan till kafé. I dag serveras vaniljbullar och vid elpianot sitter Anders Wälimäki för att ”rota i minnenas arkiv”. Han spelar en klassisk visa och sedan får deltagarna gissa titel och kompositör. Det blir musik av Evert Taube, Birger Sjöberg och Lina Sandell-Berg.

Vid Den första gång jag såg dig nynnar Ulla Olofsson med. Hon bor i närheten och Beatrixe Eke kollar har varit på alla sommarens kaféer hittills. in psalmboken.

– Det är en sådan glädje att det blev något i sommar! Jag har saknat att träffas, men nu fick vi både sjunga och höra musik, säger Ulla Olofsson.

Musiken väcker kommentarer om såväl danser på Nalen som lösningar på kluriga korsord. Lite senare får Ulla besök av tvååriga Beatrixe Eker som precis vaknat. Hon är i Umeå med mamma Gabriella för att hälsa på mormor Ewa Miller, som plötsligt rycker in för att rädda notbladen när vinden tar tag i dem.

– Ni får rycka ut sladden om jag blir för långrandig, skrattar Anders och spelar lite till.

Janna Mörtsell, som gör diakonipraktik, har märkt att många längtat efter att få träffas efter lång tid av restriktioner.

– Det är en sådan glädje! Och i vårt samhälle behövs mötesplatser, det är många som saknar sammanhang, säger hon.

30

Händel-konsert söndag 12 september kl 18.00, Backens kyrka. Deutsche Lieder av Händel. Lotta Kuisma, sopran. Per Brännström, violin. Johanna Brännström, cello. Maria Axell, cembalo.

Konsert Barnens karneval söndag 12 september kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Nyskriven musik av Per Egland till bilder av Joel Hultdin. Lisa Oscarsson, orgel. My Eklund, blockflöjt.

Orgelandakt tisdag 28 september kl 12.00, Umeå stads kyrka. Musik och sopplunch.

Konsert för världens barn onsdag 29 september kl 19.00, Tavelsjö kyrka.

Marlene Åström, sång.

Anders Winterstam, piano.

Aftonsång söndag 3 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Completorium, aftonandakt i gregoriansk ton måndag 4 oktober kl 20.30, Umeå stads kyrka.

‘Gloria’ av Antonio Vivaldi söndag 10 oktober kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Umeå stads ungdomskör, kören Turbulens, stråkensemble.

Sinatra all the way onsdag 13 oktober kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Josefin Hansdotter Nyström, sång. Lisbeth Fors Malm, sång och piano.

Lennart Jonsson, bas. Mikael Korsbäck, trummor.

Konsert med Duo tvärdrag söndag 17 oktober kl 16.00, Mariakyrkan. Musik av bland andra Piazzolla och egenarrangerade visor.

Astrid Eriksson, flöjt. Lukas Nordanskog, bastrombon.

ORGELDAGAR Umeå stads kyrka 22-24 oktober fredag 19.30 Festorgel Fartfylld och färgsprakande konsert med musik från då och nu. lördag 12.00 Orgelvisning 15.00 Bach på annorlunda vis 18.00 Britania Organi Musik av bland andra Elgar, Stanley och Preston.

21.00 Harmoniets harmonier Stämningsfull kvällskonsert med tramporgel. söndag 15.00 Psalmer på nytt vis Improvisationer över önskepsalmer.

Poppies in October söndag 17 oktober kl 16.00, Umeå stads kyrka. Erik Westbergs Vokalensemble, Kim Hellgren, viola. ’Poppies in October’ är ett beställningsverk av Andrea Tarrodi.

Orgel möter Norrlandsoperans Brasskvartett söndag 24 oktober kl 18.00, Backens kyrka. Musik av Gabrieli, Bach och Telemann. Malin Silbo Ohlsson, Andreas Karlsson Walleng, trumpet. Peter Nygren och Daniel Hedin trombon.

Maria Axell, orgel.

TÄNK PÅ Det kan bli ändringar med kort varsel.

Kolla alltid appen Kyrkguiden eller webben! nr 3 2021 tidningen spira

KALENDARIET

Livet - värt att dela Livsberättargrupp

Kvällsro i ton onsdag 27 oktober kl 19.00, Tavelsjö kyrka. Organist Anders Winterstam. Även 24/11.

Ord och ton i stillhet fredag 5 november kl 15.00, Backens kyrka.

KYRKAN

Gör inte skillnad på människor

Jakobs brev 2:1

Musikandakt fredag 5 november kl 18.00, Heliga korsets kapell.

Höstglöd lördag 6 november kl 15.00, Grisbackakyrkan. Karin Bjurman, cello. Erik Wäcklén, piano/ gitarr.

Musikandakt lördag 6 november kl 16.00, Heliga korsets kapell.

Requiem av W.A Mozart söndag 7 november kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Oratoriekören. Susanna Levonen, alt. Mats Carlsson, tenor. Johan Wållberg, bas. Jonas Östlund, dirigent. Entréavgift.

Den osynliga flöjten onsdag 10 november kl 19.00, Tavelsjö kyrka.

Lisbeth Fors Malm, sopran.

Eva Lindgren, flöjt. Peter Sundström, piano.

Orgelmusik i allhelgonatid onsdag 10 november kl 19.30, Umeå stads kyrka.

Musik till tröst och eftertanke. Anders Winterstam spelar Duruflé, Howells, Rheinberger och Benny Andersson.

Schubert: Mässa G söndag 14 november kl 18.00, Backens kyrka. Gaudium, stråkkvartett, solister, Katarina Konradsson, Roger Konradsson, Maria Axell.

Alla körers advent söndag 28 november kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Kyrka i virustider Antalet deltagare anpassas efter myndigheternas anvisningar.

Stanna hemma om du har symptom Håll avstånd

tidningen spira nr 3 2021

PRIDE

UMEPRIDE 2021 Drop in-vigsel

fredag 1 oktober kl 15–20 Umeå stads kyrka Läs mer: dropinvigsel.se

Kärlekens mässa

lördag 2 oktober kl 16.00 Umeå stads kyrka För fler evenemang: facebook.com/umepride

GUDSTJÄNSTER

Varje vecka firas morgonmässor, kvällsmässor och flera gudstjänster på söndagar. Se annons i lokaltidningen på fredagar.

Taizémässa torsdag 16 september kl 18.00, Mariakyrkan. Även 30 september och 14 oktober.

Sinnesrogudstjänst torsdag 16 september kl 18.00,Tegs kyrka. Även 14 oktober, 11 november.

Finskspråkig gudstjänst söndag 26 september kl 16.00, Ålidhemskyrkan.

Ungdomsgudstjänst söndag 26 september kl 19.00, Umeå stads kyrka.

Sinnesrogudstjänst tisdag 28 september kl 18.00, Umeå stads kyrka. Även 26 oktober, 23 november.

Kärlekens mässa lördag 2 oktober kl 16.00, Umeå stads kyrka. Under Umepride.

Festmässa söndag 10 oktober kl 11.00, Tegs kyrka. Domprost Charlott Rehnman. Gemensam gudstjänst för hela Umeå.

Lalehmässa söndag 24 oktober kl 16.00, Tegs kyrka.

Drop in-dop lördag 16 oktober kl 12–15, Tegs kyrka. www.dropindop.se

RETREAT & FÖRDJUPNING

Meditation måndag 13 september kl 19.00, församlingsgården Öst på stan. Introduktion för dig som är ovan meditatör.

Nyfiken på kristen tro? onsdag 15 september kl 19.00, Backens prästgård.

Samtalsgrupp utifrån boken "Sju steg i kristen tro" Munken inom dig tisdag 21 september kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Samtalsgrupp om att hitta verktyg för ett gott liv. Anmälan erik. hansson@svenskakyrkan.se Rofyllt torsdagar kl 13.00, Ålidhemskyrkan. Meditation och samtal. Start 23 september.

Ignatius och de tolv stegen torsdag 23 september kl 19.00, Tegs församlingsgård. Varannan torsdag.

Runda, bibelmeditation, tystnad.

Pilgrimsvandring Walk for Future fredag-söndag 24–26 september, Ersboda till Yttersjö. Informationsträff 8 september kl 19.15, Ålidhemskyrkan. Info: erik.hansson@ svenskakyrkan.se Vår längtan efter besvarad kärlek söndag 26 september kl 13.00 Paviljongen

Backens prästgård. Föreläsning med Satu Hirsch Fjellstedt, leg psykoterapeut och parterapeut.

Livet och Bibeln tisdag 28 september kl 11.30, Ersbodakyrkan. Samtal kring söndagens bibeltext.

Temahelg om mission lördag 23 oktober kl 15.00, Grisbackakyrkan. Erik Johansson. Lovsångsgudstjänst kl 19.00.

Människa på gott och ont söndag 24 oktober kl 13.00 Paviljongen Backens prästgård. Föreläsning med Alexander Wilzek, psykoanalytiker och läkare.

KNOPP & KROPP

LIVSBERÄTTARGRUPP Livet – värt att dela Mötesplatser för dig i pensionsåldern eller äldre.

Tio träffar.

Västerslättskyrkan: start tisdag 21 september kl 13.00. Anmälan: tel 090-200 26 12 ulrika.mottmann@ svenskakyrkan.se Diakonicentralen: start torsdag 7 oktober kl 13.30. Anmälan: Monica Lundgren, tel 072-539 10 89, monica.lundgren2@ svenskakyrkan.se

Livet

Livsberätt

Vandra med oss torsdagar kl 15.00, Kyrkhörnan.

Promenad tisdagar kl 10.30, Ersmarkskyrkan.

Tillsammans Återbruk & Skapande är vi kyrka torsdagar kl 18.30–20.30, Ersbodakyrkan.

Hantverksstuga torsdagar 13.30–15.30, Ersbodakyrkan. Start 16 september.

Drop-in syjunta torsdagar ojämn vecka kl 18.00, Tegs kyrka. Start 16 september.

IDEELLT FORUMS Promenad måndagar kl Välkommen till höstens stora mötesIDÉDAG plats kring idealitet och delaktighet i 10.30, Mariakyrkan. Start Lördag 9 oktober Svenska kyrkan i Umeå.

20 september.

Mötesplats kring idealitet kl 9.00 Landa mjukt –rörelse förLördag 9 oktober och delaktighet.

Samlingkropp och själ onsdagar En dag föri varje dig som är ideell, förtroendevald, församling.

Hela kl 14.00, Västerslättskyr- anställdareller bara allmänt programmet på: intresserad. Det blir kan. Start 29 september. samlingar i varje församling där vi kopplar upp ideelltforum.se/ Ideellt Forum för att lyssna till föreTräning i grupp torsdagaross mot motesplatser drag och samtala med varandra. kl 10.00, Västerslättsprogrammet www.ideelltforum.se/ ochpåinfo: kyrkan. Gruppträning till Se helaAnmälan motesplatser/idedagen-9-oktober-2021/ kersti.sundquist@ svängig musik. Start 30 svenskakyrkan.se september.

www.svenskakyrkan.se/umea

Allhelgona 5–7 november

Välkommen för stillhet och ljuständning För öppettider och minnesgudstjänster: svenskakyrkan.se/umea/allhelgona eller kalendariet på webben.

31

Jarl Nordqvist

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? ATT VÅGA FRÅGA, även när jag inte vet

svaret. Ofta tvekar vi människor inför att fråga andra hur de mår, eftersom vi är rädd att inte kunna ge dem råd. Men det handlar inte om att ha svar, utan att se personen och ge den utrymme.

Att våga fråga präglar också min roll som volontär för Mind Självmordslinjen. Jag engagerade mig för tre år sedan, när Mind sökte volontärer på psykologutbildningen. Under mina volontärpass pratar jag med människor som hör av sig via chatt och telefon. Samtalen kan handla om tankar på självmord, men också om ensamhet, en vän i kris eller att någon nu mår bättre.

Det känns väldigt meningsfullt att vara tillgänglig för människor som behöver det, men det är också berikande för mig att få höra så många historier och livsöden. Det har gett mig perspektiv på mitt eget liv. I stället för att fundera på mitt mående eller längta till ”när jag är klar med…” försöker jag vara närvarande i vardagen. Skogen och naturen är en bra plats för mig att träna det. Att jag övat mig i att landa ”här och nu” och observera vad som händer i kroppen hjälper mig i stressade situationer.

Berättat för Helena Andersson Holmqvist. Foto: Privat Jarl Nordqvist läser till psykolog i Umeå och är volontär på Mind Självmordslinjen. Självmordslinjen nås på 90101 eller chat.mind.se. Vill du bli volontär? mind.se/uppdrag-livlina

32

nr x 20xx tidningen spira