Nyheter
Zoomfika i coronadimman Foto: JOHAN WINGBORG
Hör du till dem som råkat ut för en självutnämnd hobbyepidemiolog? Eller har du kanske drabbats av Zoombombning eller sökt coronapass? Dimitrios Kokkinakis är docent i språkteknologi. Tillsammans med några kollegor är han i full färd med att undersöka vilka nya ord och uttryck som den pågående pandemin gett upphov till och hur de används i olika kontexter. PROJEKTET STARTADE ganska
nyligen, och syftet är bland annat att undersöka hur äldre benämns och begreppsliggörs i olika texter, förklarar Dimitrios Kokkinakis, forskare vid Språkbanken men även knuten till Centrum för åldrande och hälsa (AgeCap). – De texter vi samlar material från är nyhetsmedier, myndigheter samt en del vetenskaplig text, som i allmänhet håller en ganska neutral ton. Mina kollegor samlar in från bloggar, Twitter och andra sociala medier och där kan språket förstås bli lite vildare. Vi har inte hunnit analysera materialet än men hoppas göra en djupare sammanställning någon gång under våren.
ATT PANDEMIN gett upphov till
en hel del fantasifulla uttryck står dock redan klart. Vad sägs om ”coronabebisar”, ”pandeminis”, ”Zoomkaffe” eller ”bakningstristess” (när man är så uttråkad av att sitta hemma att man börjar baka). Bakningstrisstess har möjligen ett samband med den ökande ”coronafetman”. Men att undersöka uppkomsten av nya ord är inte bara roligt, betonar Dimitrios Kokkinakis.
20
GUJOURNALEN MARS 2021
– ”Coronabebisar”, ”pandeminis” och ”bakningstristess” är några ord som pandemin gett upphov till, förklarar Dimitrios Kokkinakis.
– Ord säger en hel del om attityder och sätt att tänka. I början av pandemin fanns en del närmast fördomsfulla ord, som ”Kinavirus” och ”Wuhansmitta”, men också en del uttryck för irritation över stockholmare och deras resvanor. Det är också intressant hur facktermer börjar spridas i vanliga nyhetstexter, som ”mRNA”, ”flockimmunitet” och ”klusterutbrott”. Också bildandet av så kallade teleskopord, där två ord sätts samman till ett, är spännande, exempelvis ”hemester” eller ”karanträning”. Inte minst semantiska grupper av ord är intressanta, menar Dimitrios Kokkinakis. – Det kan handla om ord som för tankarna till krig, som ”coronastrid” och ”coronaangrepp” eller ord som har med väder att göra, som ”coronastorm”.
Hälsningsord är en annan grupp, exempelvis ”luftkram” och ”armbågshälsning”. På senare tid har uttrycken alltmer kommit att handla om mutationer och vaccin, vilket förstås speglar hur diskussionen om pandemin utvecklas. Vilka ord som bara är tillfälliga och vilka som kommer att stanna kvar i språket är förstås för tidigt att säga. – De flesta ord kommer säkert att försvinna men andra kan hänga kvar och kanske ändra betydelse. En pandemi är förstås något förfärligt. Men för oss språkvetare ger den en fantastisk möjlighet att undersöka utveckling och spridning av språkliga uttryck och att kunna jämföra mellan olika medier. Eva Lundgren Första versionen av coronamaterialet finns sökbar här: https://spraakbanken. gu.se/korp/#?corpus=sv-covid-19.
Några uttryck som visar pandemins utveckling 2020: Wuhansmitta Kinasmitta infodemi coronarykten social distansering hemkarantän Zoombombning/ -lunch/-kaffe det nya normala asymtomatisk spridning antikroppstester R-tal distansyoga hemester, antikroppar coronaskilsmässor coronaalkisar coronadimma klusterutbrott/-smitta coronarestriktioner vaccinkandidat
den andra vågen vaccinnationalism (m)RNA-vaccin patient zero Mest frekventa vaccinationsord: vaccinationsprogram vaccinationskampanj vaccinationsregister vaccinationsintyg vaccinationskö vaccinationssamordnare Mindre vanliga vaccinationsord: vaccindiplomati vaccinattrapp vaccintsar vaccinraseri vaccinationsiver
