Nummer två på Sven Hemlins lista över framgångskoncept är forskargruppens sammansättning. Helst ska det vara en heterogen grupp med skilda kompetenser. Däremot har det mindre betydelse om gruppen består av kvinnor eller män, eller om deltagarna är i olika åldrar. – Fast visst kan vi som är äldre ibland fastna i våra gamla spår. Då kan det vara bra med någon yngre som plöjer nya fåror, tillägger han. Slutligen hänger ändå resultatet på individerna, som är Sven Hemlins tredje komponent. Forskarna och doktoranderna behöver ha en stark drivkraft. Att de har hög motivation och passion för ämnet är A och O. Sven Hemlin lägger också till hög kompetens, stark problemlösningsförmåga, uthållighet och arbetslust som önskvärda egenskaper hos medarbetarna. Sist, men inte minst, bör gruppen toppas av en erfaren ledare som ger gruppen det stöd den behöver – såväl kunskapsmässigt som socialt. – En framgångsrik grupp har alla de här sakerna på plats, annars är den inte lika framgångsrik, konstaterar Sven Hemlin. Lotta Engelbrektson
Ålder, kön eller etnisk bakgrund har mindre betydelse. Det viktigaste är gedigen kunskap. I en kreativ forskningsgrupp är alla experter inom sina områden. De flesta forskare bär på en längtan att få ingå i en riktigt kreativ forskningsgrupp. Kanske uppfinna ett nytt hjul och göra avtryck i världen. Men hur får man till den bästa gruppen av människor, vilka är de viktigaste beståndsdelarna? Psykologiforskaren Leif Denti har egentligen bara ett svar. Allt handlar om kunskap. Alla deltagare bör vara rejält bekanta med sina boxar – för att klara av att tänka utanför dem. – Eftersom vi alltid utgår från befintliga erfarenheter när vi tänker nytt är det otroligt svårt att hitta lösningar om vi saknar kunskap inom ett område, säger han. Forskaren slår hål på alla myter om unga, oerfarna entusiaster som får snilleblixtar som förändrar livsvillkoren för mänskligheten. Det där sker bara på film. Istället bygger framgångsrik och kreativ forskning på deltagarnas samlade kunskapsbank. Eller på tillgången till andra experter i nätverket. – Kreativt tänkande handlar inte i första hand om någons motivation, fantasi, skepsis eller brist på skepsis. En bra idé föds i princip alltid ur tidigare erfarenheter, säger han. Leif Denti tar ett enkelt julklappsinköp som exempel. Syskonskaran ska köpa en present till sin mamma. Den här gången har de lovat sig själva att inte ge bort en Alladinask. I år ska hon få något mycket roligare. – Olika julklappar kan ha olika kreativ höjd, där en chokladask inte är särskilt originell. För att hitta en mer anpassad present behöver syskonen förstå sin mammas behov och förväntningar. Först då kan de använda sitt kreativa tänkande, menar Leif Denti. Syskonen behöver också vara bekanta med vilket utbud av julklappar som finns, så att deras val kan vila på en realistisk
Foto: ANNA VON BRÖMSSEN
att stödja sina forskargrupper, bland annat med tillgång till grundresurser, nätverk och internationella kontakter. – Alla grupper är beroende av organisationsledning och stöd. Universiteten borde främja och belöna framgångsrika forskargrupper, vilket de inte alltid gör, säger han. Ekonomiska anslag utifrån är också betydelsefullt, åtminstone så att forskarna har en grundplåt till nya projekt. Det behöver finnas tillräckligt med pengar för att avlöna deltagarna och för att till exempel köpa in utrustning när det behövs. – Men personligen tycker jag att forskningsråden borde vara lite djärvare och våga satsa medel på fler nyskapande projekt och idéer. Som det är nu missgynnas en del nya idéer.
Snilleblixten – en myt
Kunskap är det viktiga, menar Leif Denti.
grund. Kanske vill de ge sin mamma en upplevelse i present, vad har de då för alternativ? – Centralt är kopplingen mellan hur väl barnen förstår sin mamma och i vilket universum av lösningsalternativ de rör sig. Grunden för kreativitet är att hitta den bästa kombinationen, säger Leif Denti. På samma sätt fungerar det kreativa arbetet inom en forskningsgrupp. Det finns en problemställning att utgå från som kräver ett visst mått av påhittighet. Ingen människa är mer gudabenådad med kreativa egenskaper än någon annan, menar psykologiforskaren.
– Kreativitet är ingen medfödd, mystisk egenskap. Det handlar bara om att hitta användbara, genomförbara lösningar på ett problem, säger han. Däremot bör deltagarna inte vara alltför lika varandra, eller vara experter inom samma områden, då riskerar problemlösningsförmågan att sacka efter. Ett gott idéarbete kräver olika perspektiv och breda sakkunskaper för att parera vägbulorna som dyker upp på vägen. – Men även här finns en gräns. Om det är för många olika kompetenser ökar risken för missförstånd och förmågan att fungera tillsammans som grupp försämras, säger Leif Denti. Ï
GUJOURNALEN MARS 2021
37
