Nyheter
Internationell publicering ökar kraftigt Antalet publiceringar vid GU:s samtliga fakulteter har ökat kraftigt, visar statistisk från UB:s digitala tjänster. Mest ökar hum-sam-området och allra mest Utbildningsvetenskapliga fakulteten. DET ÄR LARS KULLMAN,
bibliometriker på UB, som tagit fram statistiken, som bygger på Web of Science. Han påpekar att Sahlgrenska akademin står för hela 58 procent av GU:s alla publiceringar och Naturvetenskapliga fakulteten för 19 procent. – Självklart är det svårare för fakulteter som redan publicerar mycket, och som har en god täckning i Web of Science, att öka ytterligare än för dem som publicerar mindre och går från låga nivåer i täckningsgrad. Web of Science, som i huvudsak visar artiklar från internationella, sakkunniggranskade tidskrifter, har förhållandevis dålig täckning av tidskrifter inom hum-sam-området, och även om täckningsgraden blivit bättre under senare år, innebär detta att jämförelser över tid blir ganska osäkra för dessa ämnesområden. Men trenden, att forskare inom hum-sam-området publicerar allt fler artiklar och på engelska, är ändå tydlig och stämmer även överens med vad man kan se i GUP.
4
GUJOURNALEN MARS 2021
Enligt GUP, som passar bättre för jämförelser inom utbildningsvetenskap, har Utbildningsvetenskapliga fakulteten ökat antalet publiceringar med nästan 50 procent på fem år, berättar dekan Åke Ingerman. – Ökningen av artikelpubliceringar tog fart i början av 2000-talet och inte minst antalet sammanläggningsavhandlingar har gått upp betydligt på senare år. Från och med 2020 får utbildningsvetenskap dessutom ett extra årligt tillskott på 27,7 miljoner kronor, vilket är ett sätt att jämna ut historiska diskrepanser mellan fakulteterna. Det kommer säkert att öka publiceringstakten ytterligare. KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP
är den av fakultetens institutioner som publicerar flest artiklar. – Det kan bero på att både kost- och idrottsvetenskap är tvärvetenskapliga ämnen med såväl humanistiskt och samhällsvetenskapligt som naturvetenskapligt innehåll, berättar prefekt Frode Slinde. Ämnena är också internationella, varför det naturliga är att förmedla forskningsresultat på engelska i internationella tidskrifter. En forskares vetenskapliga publicering är avgörande för att
Till detta kommer risk för fragmentisering, alltså att forskarna gör artiklar av minsta delresultat. ÅKE INGERMAN
få externa forskningsmedel men utgör också en av faktorerna i fakultetens interna fördelningsmodell av medel till forskning, påpekar han. – Publikationer är naturligtvis också en viktig del i en forskares meritering samt en av de faktorer som räknas in vid rekrytering och befordran. Attallt mer av fakultetens forskningsresultat kommer ut i olika tidskrifter är förstås positivt. Men det är också viktigt med en ständig diskussion om vad det innebär att publicera, påpekar Åke Ingerman. – DET GÄLLER exempelvis att
varna för rovtidskrifter, som tar betalt för att publicera och håller låg kvalitet. Det vore också olyckligt om de många publiceringarna på engelska leder till en utarmning av svenska språket. Inom utbildningsvetenskap finns dessutom en uppsjö av tidskrifter som kan vara väldigt breda och som saknar en tydlig hierarki. Till detta kommer risk för fragmentisering, alltså att forskarna gör artiklar av minsta delresultat. Det kan göra att området blir svårt att överblicka. En institution, som legat på en hög nivå under lång tid men ändå lyckats öka ytterligare, är psykologiska institutionen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. 2014 fanns 84 publikationer med i Web of Science, fem år senare var siffran 107. – En delförklaring kan vara att ämnet psykologi har en lång
