Folk
Bakom varje konstverk finns en historia Det är utgångspunkten för Konsthistoriepodden som Alexandra Herlitz och Alexandra Fried startade i somras och som i höstas fått stöd till en fortsättning. Podden ska dessutom vara tillgänglig och underhållande för alla, vare sig man har förkunskaper och ett brinnande konstintresse eller inte.
Överhuvudtaget har kontakten
– Vi är inte bara disputerade
konstvetare utan har båda tidigare erfarenheter som museipedagoger. När vi förmedlat konst för alla grupper, från förskolebarn till pensionärer, har vi lärt oss hur man kan lägga upp den konstvetenskapliga kunskapen för en allmän publik, berättar de. Många människor är mycket entusiastiska och kunskapstörstande, så det gäller att inte lägga ribban för lågt, menar Alexandra Herlitz. – Därför behandlar vi i varje avsnitt ett konstverk på djupet och ger våra lyssnare både bildanalyser och konsthistoriska fakta, som dock blandas upp med spännande anekdoter och mer lättsam kuriosa. Det ska i första hand vara kul att lyssna, samtidigt som man lär sig massor. Podden började som en reaktion på den distansundervisning som alla lärare i våras plötsligt måste ställa om till, berättar Alexandra Fried. – Det var inte så lätt att i all hast anpassa undervisningen i konst- och bildvetenskap, som ju
46
GUJOURNALEN MARS 2021
mycket åt innehållsmässigt, berättar Alexandra Fried. – Ibland är det verkets tillkomstprocess som är oerhört spännande, ibland de avbildade personernas historia. Somliga verk har blivit så ikoniska att det är intressant att fokusera på hur de kunde bli så välkända. Allt baseras på befintlig forskning eller våra egna bildanalyser, däremot inte på personliga åsikter. Men eftersom flera lyssnare hört av sig och velat veta mer om vad vi själva tycker, har vi sedan andra säsongen börjat med korta avsnitt som vi kallar Samtal pågår, där vi pratar lite mer ledigt om det senaste verket i podden.
är ett visuellt ämne och beroende av bildrättigheter, till en mera auditiv form. Men vi kom snabbt på idén att spela in kortare poddar om enskilda ämnen eller enskilda konstverk till våra studenter, som de kunde lyssna på medan de tittade på ett bildmaterial. Detta ledde till många uppskattande tillrop från studenterna.
Idén att göra en podd hade de haft tidigare, men utan att den blev av. När de nu, på kort tid, var tvungna att lära sig tekniken för sin undervisning, kände de att steget till en podcast för allmänheten inte längre var så stort. – När så landets kulturinstitutioner stängdes och man också började förstå att även semesterresor skulle bli en omöjlighet, beslöt vi att förvandla den trista situationen till något roligt. Därför gjorde vi en serie avsnitt som gick hela sommaren, berättar Alexandra Herlitz. Poddavsnitten skiljer sig ganska
Vi har fått mejl av en del studenter som berättat att de valt att läsa våra kurser för att de lyssnat på podden. ALEXANDRA HERLITZ
med lyssnarna varit bland det roligaste med att starta en podd, berättar Alexandra Herlitz. – Vi har cirka 1 300 följare på Instagram och av dessa får vi inte bara uppskattande kommentarer utan även små historier skickade till oss. Ett exempel är en lyssnare som berättade att han hade träffat och tillbringat en oförglömlig dag med Jean-Michel Basquiat i New York på 1980-talet, en konstnär vi berättar om i det sjunde avsnittet. Också de stora konstmuseerna följer oss i sociala medier och delar vår podd när vi behandlar något av verken i deras samlingar. Det är all positiv respons som ger oss energi att lägga stora delar av vår fritid på podden. En annan tanke med podden är att göra ämnet konst- och bildvetenskap mer synligt, berättar Alexandra Fried.
– Vi upplever att allmänheten
kan ha en ganska diffus uppfattning av vad en konstvetare gör. Podden ska därför också ge en tydligare bild av vilka typer av kunskaper en konstvetare använder sig av för att tolka konstverk. Troligtvis har podden också lett till ökad lust att studera konst- och bildvetenskap på GU, berättar Alexandra Herlitz. – Antalet studenter i konst- och bildvetenskap har i år gått upp med hela 300 procent. Det finns det förstås flera förklaringar till,
