Nyheter
Nya profilområden föreslås i propp En förstärkning av forskningsanslaget på hela 13,6 miljarder kronor under fyra år, det är en nyhet i regeringens nya forsknings- och innovationsproposition. Propositionen aviserar också en ny fördelningsmodell med start 2023. – Förslaget innehåller dock en hel del oklarheter. För att få ett nationellt perspektiv diskuterar GU nu olika tolkningar tillsammans med övriga svenska lärosäten samt med forskningsråden, förklarar vicerektor Göran Landberg. FÖR 2021 ÖKAS anslagen med
3,4 miljarder kronor, vilket är en niofaldig ökning jämfört med forskningspropositionen 2016. Totalt handlar det om ytterligare 13,6 miljarder kronor till forskning under perioden 2021–2024, varav två tredjedelar går till forskningsråden. Syftet är att värna den fria forskningen men också att ge förutsättningar för regeringens forsknings- och innovationsstrategier. – För år 2021 finns en tillfällig förstärkning på 500 miljoner Sigríður Beck kronor, berättar Sigríður Beck, enhetschef på Forsknings- och innovationskontoret. Det handlar om att möta risken för minskad privat finansiering på grund av den pågående pandemin. GU:s andel är 35 miljoner.
8
GUJOURNALEN MARS 2021
Den nya fördelningsmodellen är dock den största nyheten i propositionen. – Istället för dagens system, där en del av basanslaget omfördelas efter bibliometri och externa anslag, föreslås en modell som bygger på peer review och andel helårsstudenter, förklarar Sigríður Beck. Tanken är att samtliga lärosäten ska definiera sina egna profilområden och sedan söka anslag för dessa hos forskningsråden, som gör en sakkunnigbedömning. Detta är en variant av STRUT-utredningens förslag om ökad sakkunnigbedömning och mer dialog med regeringen som säkert kommer att diskuteras grundligt ute på lärosätena. HUR MÅNGA profilområden varje lärosäte kommer att få är dock oklart. – De mindre lärosätena är nog garanterade minst ett område, men ett stort och Göran Landberg brett universitet som GU bör kunna räkna med många flera, påpekar Göran Landberg. Det är ingen tvekan om att det är starka forskningsområden av hög
kvalitet det handlar om. Modellen innebär att lärosätena utsätts för ytterligare bedömningar men det hoppas vi kunna hantera utan att störa verksamheten. Externa värderingar är ju något vi är vana vid och gör hela tiden. Forskningspropositionen innehåller också förslag på lärosätesspecifika mål inom kompetensförsörjning, jämställdhet och goda anställningsvillkor samt samverkan. DESSUTOM LYFTS fem övergripande samhällsutmaningar fram som särskilt viktiga. Sex nya tioåriga forskningsprogram föreslås, liksom fortsatt stöd till de program som startade 2016. – GU är ju ett väldigt brett universitet med stark forskning inom alla de områden som regeringen lyfter fram, förklarar Göran Landberg. Vi är också vana vid att arbeta med centrumbildningar, exempelvis UGOT Challenges, så dessa utmaningar passar oss väldigt väl. Propositionen innehåller även satsningar på infrastruktur där Vetenskapsrådet föreslås få ytterligare 1,3 miljarder kronor under tre år för infrastruktursatsningar.
– Detta är något som GU och flera andra lärosäten efterfrågat, så det är vi mycket nöjda med. Även förändringar i högskolelagen föreslås, exempelvis ska internationell verksamhet och livslångt lärande betonas mer. – Också främjandet av akademisk frihet föreslås föras in i högskolelagen, vilket rimmar väl med GU:s nya vision, förklarar vicerektor Fredrika Lagergren Wahlin. Samverkan med det övriga samhället för ömsesidigt utbyte betonas också, och det tycker vi förstås är väldigt viktigt. Vicerektor Göran Landberg är i huvudsak positiv till den nya propositionen. – DET JAG HADE önskat är ett större internationellt fokus, inte minst när det gäller europeiska nätverk. Men propositionen innebär en betydande ökning av forskningsmedlen till universiteten vilket hjälper oss att tackla stora samhällsutmaningar. Det kommer också att bli en utvecklad styrning av vår verksamhet och mera lärosätesspecifika uppdrag vilket naturligtvis kan bli en utmaning. Mycket är dock fortfarande oklart, vilket leder till viss oro över vad förslagen kommer att innebära i praktiken. Därför diskuterar vi med andra lärosäten samt med forskningsråden, propositionen är ju en nationell fråga som vi måste hantera tillsammans.
Eva Lundgren Läs på regeringens hemsida om Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige.
