Svenska kyrkor 2021 by Verbum AB

2021 ETT MAGASIN OM KYRKANS FASTIGHETER

I Göteborgs stift genomförs nu en komplett inventering av alla orglar.

Tjärbränning som gynnar kulturarvet Spåntak efter gamla metoder

Strategier för att bevara våra

ORGLAR

En grönare kyrka Alla byggnader måste förändras och utvecklas för att möta framtidens behov i den hållbara och attraktiva staden. En byggnads tekniska installationer har stor betydelse för energianvändningen. Rätt designade system kan tillsammans med solenergi ge stora besparingar och minska klimatpåverkan. På AFRY är vi många experter inom el, VVS, energieffektivisering och solenergi med lång erfarenhet av de bevarandekrav som omfattar kyrkor och kulturhistoriska byggnader. El • VVS • Energieffektivisering • Solenergi - Vi framtidssäkrar din stad.

afry.com/byggnader

JA, vi ingår!

Visst har ni rätt försäkringsbolag för era egendomar och verksamheter?

3 tips!

Instagramkonton om kulturarvet Byggnadsvårdsföreningen @byggnadsvardsforeningen Bland röda stugor, stora Hälsingegårdar och övergivna hus ryms också kyrkorna. Byggnadsvårdsföreningen delar bilder och texter om aktuella frågor kring kulturarv och byggnadsvård. Här kan du både läsa om historik och teknik.

Kyrkoguiden @kyrkoguiden

Det kungliga kulturarvet presenteras på ett humoristiskt och faktafyllt sätt hos Sveriges äldsta museums instagramkonto. Det dras paralleller mellan aktuella händelser eller trender och historiska kungligheter.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

EN UTMANING SOM ni inom Svenska kyrkan möter i byggnadvården är att hålla balans. Att balansera tidens gång och historiska byggnader med nutidens behov och tekniska lösningar. Att balansera gamla metoder och material med nutidens säkerhets- och byggnadskrav. Att balansera vindlande torntrappor och handikappanpassade kyrkorum. Att balansera renoveringsbehov och begränsade ekonomiska förutsättningar. Trots det lyckas ni väl. Det blir ett nytt nummer av Svenska kyrkor varje år och jag får lov att begränsa mig. Jag får balansera allt det jobb ni gör i landes kyrkor med tid och plats i magasinet.

Foto: Mikael M Johansson

Livrustkammaren @livrustkammaren

fter drygt 1,5 år av att hålla avstånd och hålla ut börjar nu våra kyrkor öppna upp. Bröllop hålls, dop genomförs och trots att det inte bjuds in lika många gäster till cermonierna, så uppskattas kyrkan och kyrkorummet. När jag i januari började jobba med årets utgåva av Svenska kyrkor tänkte jag att det kanske var svårt att rapportera om byggnadsvården i dessa tider. Men oj vad det ritas, byggs, renoveras, restaureras och dokumenteras runt om i stiften!

På uppdrag av stift och församlingar berättar Kyrkoguiden om det kyrkliga kulturarvet med ljud och bild. På instagramkontot får följarna vara med och svara på quiz-frågor och de får lära sig om olika kyrkliga platser och monument.

Det handlar om balans

SOFIE KALODIMOS redaktör

50 Svenska kyrkans stift

LULEÅ sid 10

HÄRNÖSAND sid 14

VÄSTERÅS sid 18

UPPSALA sid 24 STOCKHOLM sid 32

KARLSTAD sid 20

SKARA sid 36

STRÄNGNÄS sid 28 LINKÖPING sid 40

GÖTEBORG sid 44

VISBY sid 48 VÄXJÖ sid 52

LUND sid 56

46 Innehåll 2021 06 ÖVERSYN AV LOKALER FRIGÖR TANKEN

36 VÅRA MEST HÅLLBARA KONSTRUKTIONER

09 NYPRODUKTION I GAMMAL STIL

40 K ÄRA TJÄRA

10 DET LUTANDE KORSET I JOKKMOKK

44 DET KULTURHISTORISKA VÄRDET LYFTS

12 FJÄLLNÄRA TAK

46 EN ORGEL ÄR OFTAST INTE BARA EN ORGEL

Svenska Kyrkor 2021 ges ut av Verbum AB – ett bolag inom Berling media-koncernen. Postadress: Box 22543, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Kungsholmstorg 5. Telefon: 08-743 65 00 (växel). Redaktör: Sofie Kalodimos, sofie.kalodimos@verbum.se. Grafisk form: Fredrik Swahn Design. Produktion: Verbum AB. VD: Annika Waldenström, annika.waldenstrom@verbum.se. Annonsansvarig: Corina Wiik, corina.wiik@verbum.se. Omslagsfoto: Mikael M Johansson.

16 MÅLARUTMANING I SÄRNA

50 KYRKORNAS KVALITÉER LYFTS FRAM

18 FRAMTIDENS EL-LAGRING KAN SKE I KYRKAN

54 TAKSKIFFER OCH FÖRGYLLDA ORNAMENT

22 ETT LYFT I GÄVLE

58 ORSASTEN TILL MALMÖ

Tryck: ADverts, 2021. Tryckt på ett miljövänligt papper.

30 BANDAGE PÅ RÖREN I ENGELBRECKTSKYRKAN

26 OXENSTIERNAS ORNAMENT RENOVERAS

60 REGLER OM GRAVRÄTTER FÖRTYDLIGAS

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Du förtjänar att bli hörd.

Gustav Vasa kyrka

Förstklassig ljudkvalitet för tal och musik d&b audiotechnik har på ett unikt sätt löst de akustiska problemen som oftast uppstår med traditionella pelarhögtalare. Ljudinstallationen i Gustav Vasa kyrka i Stockholm, utförd av SoundCop Consulting, vann den prestigefyllda utmärkelsen Mondo*dr Awards 2019 i kategorin ”House of Worship”. ”Vi har installerat d&b:s pelarhögtalare xC-Series i ett flertal kyrkor med fantastiskt bra resultat. I Gustav Vasa kyrka, som har en efterklangstid på hela 7,5 sekunder, var d&b xC-Series ett självklart val för att kunna få ordning på ljudet”, säger Jacob Julin på SoundCop Consulting.

• xC-Series pelarhögtalare

Kontakta Arva Trading för mer information om referensinstallationer och installatörer.

Stockholm: tel. 08-470 58 10 Malmö: tel. 040-43 23 90 www.arva.se • info@arva.se

UNDERHÅLLSPLANER

ÖVERSYN AV LOKALER

FRIGÖR TANKEN

Att ta fram en lokalförsörjningsplan är en av årets stora uppgifter i församlingar och pastorat. Det gäller att förankra den väl, inte bara i kyrkorådet och ledningsgruppen, tipsar Huddinge pastorat som gjort sin plan i ett pilotprojekt.

TEXT: MATS KARLSSON

et som vid en första anblick kan likna en simpel fastighetsinventering är något mycket större än så. Att göra en plan för tio års lokalförsörjning kräver en grundlig genomgång av verksamheten: Vad vill vi vara för kyrka? Hur kan vi rätta mun efter matsäcken? Huddinge pastorat vet. De har varit med i ett pilotprojekt, och i november godkändes deras lokalförsörjningsplan som en av de första i landet. – Bestämmelserna för vad planen ska innehålla är ganska detaljerade. Men lägg tid och kraft på samtal bland både anställda och förtroendevalda om hur vi vill vara som kyrka! Vi gjorde många intervjuer, det var väldigt värdefullt att få fram hur alla tänker och vad de vill, säger kanslisekreteraren Therese Törnros. I JOBBET MED att ta fram planen kunde hon och arbetsgruppen konstatera att både pastoratets kyrkor och lokaler an-

”Lägg tid och kraft på samtal bland både anställda och förtroendevalda om hur vi vill vara som kyrka!” vänds väl. En avundsvärd situation som inte är alla förunnat. – När vi såg det framkom det också att vi är väldigt stolta över våra fastigheter, att vi har byggnader och lokaler som är anpassade för vår verksamhet! säger Therese Törnros. PASTORATETS EKONOMI ÄR i balans, vilket betyder att man har kunnat ta höjd för några större projekt. Till exempel ska Huddinge kyrkas tak och fasader renoveras. Det är ett nödvändigt men dyrt projekt som ligger i stöpsleven. Pastora-

tet har sökt kyrkoantikvarisk ersättning, men det kommer även att krävas ett antal miljoner ur egen kassa. Ett annat renoveringsprojekt, i Vårby kyrka, blir också kostsamt. I ARBETET MED en lokalförsörjningsplan får man även ta itu med större framtidsfrågor – vad ska vi vara för kyrka? För vem och på vilket sätt? En av de utmaningar som Huddinge pastorat noterar i planen är att det byggs för fullt i Flemingsberg. Där ska byggas bostäder för 50 000 människor de närmaste åren. Priserna kommer att bli höga och en ny kategori människor flyttar in. Hur det påverkar kyrkans verksamhet är en av de punkter pastoratet ska titta närmare på och förbereda sig inför. – Det är ett område med låg tillhörighet och stor segregation. Men där har vi det mest nyttjande kyrkorummet sett till antalet besökare. Förutom våra mässor används det av både av grupper med ortodox och frikyrklig inriktning. När jag ser på kostnaderna per kvadratS VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

UNDERHÅLLSPLANER

Foto: Mats Karlsson

Daniel Friman och Therese Törnros är stolta över att deras lokaler är anpassade efter verksamheten.

meter är det också den kyrka i pastoratet som kostar oss minst! säger pastoratets administrativa chef Daniel Friman. I KYRKOBYGGNADEN FINNS också ett våningsplan på flera hundra kvadratmeter som kommunen hyr. Där har till exempel socialförvaltningen ett av sina kontor. – I och med det möter vi också fler människor som bor här. Att det är låg tillhörighet betyder inte att det är en kyrka som inte nyttjas. Det kommer fram mycket nyanser när vi ser närmare på fastighetsfrågorna, säger Daniel Friman. Den väl använda devisen ”levande

”Flemingsberg nya bostadsområde är ett område med låg tillhörighet och stor segregation. Men där har vi det mest nyttjande kyrko rummet sett till antalet besökare.”

kyrka” sätts på prov när kyrkobyggnader och andra fastigheter ska anpassas efter den tänkta verksamheten på längre sikt. Att köra på i invanda spår håller inte när energi- och hållbarhetsmål, ökande kostnader för fastigheter och sjunkande medlemstal ska vägas in. En lokalförsörjningsplan kopplar tydligt verksamheten till både kronor och kvadratmeter. DET GÄLLER DÅ att prioritera grunduppdraget och jobba inte bara med utgifterna utan även intäktssidan, genom att till exempel hyra ut lokaler. Det framhåller Michael Yhr, som är fastighetsstrateg på Stockholms stift och ledde pilot

→

UNDERHÅLLSPLANER Foto: Mårten Gudmundhs

Trendspaning

– En tom eller dåligt utnyttjad kyrka vill vi inte ha, även om det finns krafter som vill se en lite mer museal inriktning, säger Michael Yhr, som är fastighetsstrateg på Stockholms stift.

projektet med några utvalda församlingar och pastorat 2019-20. – Våra kyrkobyggnader är hårt reglerade, hur de kan påverkas fysiskt, i Kulturmiljölagen. Det är en utmaning att hitta mervärden. För en tom kyrka eller dåligt utnyttjad vill vi inte ha, även om det finns krafter som vill se en lite mer museal inriktning. STIFTET HAR GÅTT före genom att ta fram en egen LFP och slimmat fastighetsbeståndet. Michael Yhr har lett utbildningar i processen och tagit fram mallar och förslag på målformuleringar. Även

Svenska kyrkans kansli jobbar med stöd i processen, förklarar Christine Löfvenberg, chef för kansliets enhet för fastighetsstöd. – För en del församlingar handlar det om att pengarna inte räcker. Kan vi då göra något med trä och tegel är det bättre än att göra sig av med medarbetare, vilket tyvärr ofta är lättare. Därför behöver vi planera i förväg, säger hon. – Församlingar har berättat att de trott det skulle vara krångligt och svårt, men upptäckt att det är både intressant och givande! ◆

Lokalförsörjningsplan Att upprätta en lokalförsörjningsplan, LFP, är steg två i Svenska kyrkans process Gemensamt ansvar, om kyrkans förvaltning av fastigheter. Steg ett var att bygga ett register över alla landets kyrkor och andra byggnader. Steg tre blir att hantera övertaliga kyrkobyggnader. Parallellt med de tre stegen stärks den nationella nivåns och stiftens stöd till församlingar och pastorat i fastighetsfrågor. En LFP ska innehålla redogörelser för kyrkofullmäktiges mål för lokalförsörjningen; för verksamhetens utveckling

och behov av mark, byggnader och anläggningar; för beståndet av dessa; för planerade åtgärder och en konsekvensanalys. En LFP gäller i tio år och revideras minst vart fjärde år. Samtliga LFP bör vara klara och godkända av kyrkofullmäktige senast 31/12 2021. I Gemensamt ansvar ingår även ett nytt utjämningssystem till stöd för ekonomiskt svagare församlingar och pastorat. Källa: Svenska kyrkans folder Gemensamt ansvar, SvKB 2018:8

Bevara istället för att förnya

Vi konserverar och restaurerar mer än någonsin. Ruttet timmer byts ut men de konstruktioner som går att behålla, gör vi vårt bästa för att ge en lång hållbarhet och ett rikt liv. Målningar tvättas och restaureras. Vi tar bort gammalt puts som täcker muralmålningar.

Back to basic

Nu går vi tillbaka till ursprungsfärgerna och ursprungsdesignen. Vi tittar på vad arkitekten hade för visioner med byggnaden när den byggdes och vi sminkar över moderna funktioner med gammal arkitektur och design.

Naturmaterial

Genom att utesluta färg med plast i och istället använda oss av naturliga produkter så ökar vi hållbarheten på våra träkonstruktioner och paneler. Vi använder plåt istället för plast och vi jobbar med naturen som leverantör.

Miljön i fokus

Genom solpaneler på församlingshus och laddstolpar på parkeringar ser vi till att minska vår miljöpåverkan. Vi klimatanpassar vår energiförbrukning genom att sänka värmen då byggnaderna inte används.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

LULEÅ STIFT

NYPRODUKTION

I GAMMAL STIL Hantverket och hantverkarna är i fokus i Luleå stift. Här sker renoveringar som man sällan får vara med om som hantverkare, och engagemanget är högt.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

uleå stift har flera projekt igång. De flesta rör taktjärningar, ommålningar och underhåll av textilier. Men i Umeå stads kyrka fortsätter också det stora renoveringsarbetena som Svenska kyrkor skrev om förra året. Och i Luleå domkyrka har man påbörjat ett stort projekt för fasadrenovering och nygjutning av takprydnader. Peter Vinsa är fastighetschef på Luleå stift sedan 1 mars i år men har jobbat som projektets ombud sedan start. – Redan 2018-2019 märkte vi att tegel började lossna från fasaden, på grund av fukt och kyla. Vi har sedan dess rensat hela tiden, säger han.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Foto: Getty Images

HITTILLS HAR DE kommit över 41 olika sorters tegelplattor som behöver bytas på fasaden. Vissa är raka, vissa är vinklade och vinklarna är i olika grader. Men redan nu har säkerhetsarbetet påbörjats. Två anskarskors har skickats till Göteborg för att gjutas om och fyra toppspiror har plockats ner. Annika Linder från Historiska hus är antikvariskt ombud.

DOMKYRKAN BYGGDES 1893 och redan 1921 byttes 10 000 tegelplattor ut. Nu är det dags igen och jobbet är omfattande. Tillsammans med Tyréns försöker stiftet nu hitta en tegelleverantör. – Allt ska nyproduceras i gammal stil. Det behöver vara rätt hållfastighet, rätt färg och en fog med rätt material. Just nu lutar vi åt Vittinge tegel i Danmark. De kan förhoppningsvis ta fram det material vi behöver och en fog med mycket sand, som andas, säger Peter.

Luleå Domkyka byggdes 1893. År 1921 byttes 10 000 tegelplattor ut. Nu är det dags igen.

– TILLSAMMANS MED ANNIKA har jag försökt göra en ekonomisk uppskattning på bygget. Vi sneglar på byggprojektet i Umeå stads kyrka för att se vad kostnaderna kan tänkas landa på. Ungefär 50 % brukar komma från Kulturantikvarisk ersättning och resten betalar vi själva, säger Peter Vinsa. Peter har varit på Luleå stift i fem år,

han arbetade tidigare på NCC och han säger att det är väldigt annorlunda att jobba med kyrkobyggnader. – Det är ingen vanlig byggnad, som man jobbar med på NCC, Peab eller Skanska. Det är väldigt utmanande och roligt och det var därför jag tog det här jobbet, säger Peter. ◆

LULEÅ STIFT Foto: Viola Walkeapää

Det lutande korset

TEXT: SOFIE KALODIMOS

tt stenkast från Jokkmokks nya kyrka ligger Ájtte – svenskt fjäll- och samemuseum. Där kan man ta en virtuell flygtur över Jokkmokks landskap. Och man startar med att susa genom kyrkans kors. Korset på Jokkmokks nya kyrka hade lutat i några år. Och efter en storm, då korset lutning blev än värre, kände församlingen att de var nödgade att göra något åt saken. – När jag hade gjort flygresan på museét så sa jag att ’nu förstår jag varför korset lutar’, skojar Viola Walkeapää som jobbar i Jokkmokks församling.

Viola skötte ekonomin och räknade på vad de skulle söka för summa i Kyrkoantikvarisk ersättning. Hon ansökte och ansökan gick igenom. Tillsammans påbörjade hon och församlingens pensionerade vaktmästare Harry Larsson arbetet. Deras antikvariska sparringpartner blev Bertil Thelin på Bebyggelse i Norr.

– VI VAR RÄDDA att korset skulle ramla ner på någon, det var därför vi satte igång med arbetet så snabbt, säger hon. Någon risk att det skulle ramla ner fanns det inte, men både korset och tornspiran som det satt på var i stort behov av restaurering. Korset är ett kopparklätt ringkors på trästomme och tornspiran var täckt med stålplåt. I skarven mellan de olika materialen hade galvanisk kor-

rosion uppstått, vilket hade fått stålplåten att rosta sönder och därigenom hade vatten läckt in och skapat svåra rötskador i trästommen.

I OKTOBER 2019 lyftes korset ned med hjälp av personalen på Jokkmokks Plåt och Ventilation AB. Viola Walkeapää tycker att det är extra roligt att de har kunnat använda övervägande lokala experter i arbetets gång. Och på en församling med under 4 000 medlemmar kan man tycka att det är otroligt att det ens är möjligt. – Det är fantastiskt att vi lyckades med något så här stort, fast vi är en så pass liten församling. Det är kul att vi har hittat så många lokala förmågor, säger hon. En viktig och ofta svårlöst del i alla arbeten med gamla kulturhistoriska S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

LULEÅ STIFT

Foto: Jokkmokks Plåt AB

När korset plockades ner från Jokkmokks nya kyrka för att totalrenoveras upptäckte man att rötan gått långt ner i spiran.

i Jokkmokk byggnader är att få tag på grovt och långt virke av hög kvalitet. Här behövdes kärnfura i långa längder (över 8 meter), samt breda och kraftiga plank för inklädnad, dessutom ganska snabbt och torrt. Och det fanns i Jokkmokk färdigt att såga upp hos JokkmokksLog . BERTIL THELIN PÅ Bebyggelse i Norr är Bebyggelseantikvarie och verksam i Jokkmokk. Han har under många år jobbat tillsammans med Svenska Kyrkan, men säger att det är extra roligt att jobba i ett så pass stort projekt. – Det här ett unikt jobb. Det är stort, problematiskt och något som man som hantverkare troligtvis bara får vara med om en gång under sitt arbetsliv, säger han. Han säger att jobbet blev så mycket S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

större än någon hade kunnat gissa sig till från början. Det man trodde var en korsrenovering blev en hel tornrestaurering. – Det var förfärande när vi upptäckte att rötan gått så långt ner i spiran, att den var ihålig. Att jobbet ens har gått att genomföra handlar om alla duktiga hantverkare som gjort sitt, säger Bertil. – Harry Larsson är en riktig tusenkonstnär och tillsammans med duktiga timmermän och plåtslagare fick vi ibland gissa oss till hur vi skulle lösa konstruktionen. För att kunna göra det, när originalspiran är genomrutten, behöver man vara en riktigt duktig hantverkare. I höstas monterades så till slut korset, med ny trästomme, ny kopparplåt och ny stålplåt. För att förhindra ytterligare galvanisering gjorde man en isolering mellan plåtarna. Ringkorsets klot har

förgyllts på nytt och man bytte ut stockar och en ny trälök gjordes till spiran. Men eftersom det gamla timret var så ruttet så missbedömde man trädelens vinkel. Det gjorde att korset vreds cirka 20 % medsols jämfört med tidigare. – Det enda som skaver på mig är att korset blev snedställt i förhållande till väderstrecket, säger Bertil. – Lite snett blev det, säger Viola. Men det får vi ta. JOKKMOKS KYRKA BYGGDES år 1889 och Bertil Thelin önskar att han hade kunnat åka tillbaka till den tiden – för att få se hur de byggde upp tornspiran när inga kranbilar fanns. Nu monterade de en 12 meter lång, färdig del, medan man tidigare fick bygga upp allt på plats. Jag frågar Bertil hur han tror att de kommer göra om 150 år, när det är dags att se över tornet igen. – Då hoppas jag att de läser min rapport så att de justerar korset rätt igen, säger han. ◆ 11

HÄRNÖSAND STIFT

Delar av taket på Mattmars kyrka är 200 år gammalt. Nu fräschas det upp, med gamla metoder.

Foo:t Åre atorps 12

HÄRNÖSAND STIFT

FJÄLLNÄRA TAK Takrenoveringar pågår på flera håll i Härnösands stift. Spån sågas och tjäras och på vissa håll är tiden knapp mellan vintrarna, så renoveringen får gå fort.

SOM TUR ÄR så har man bytt ut några spån under årens gång, så hela taket är inte 200 år, men stora delar av det. Enligt riksantikvarieämbetets riktlinjer så håller inte spåntaken i Mattmar kyrka och det moderna skogsbruket går ut på att plocka ner träden efter cirka 80 år. De träden ger för dålig kvalitet på spåntaken. Och Anders Westerlund, som är kyrkokamrer i Åre pastorat tror att man, för att få fram rätt kvalitet, skulle behöva lägga ner miljarder kronor på projektet, som pågått sedan 2015. Norra sidan av taket är mer förskonad från solen och har därför inte varit i lika akut behov av takbyte. Men taket kan murkna om fukten inte torkar ut. På södra sidan är i princip hela taket utbytt. Det som är viktigt nu är taktjärningen. Det är svårt att få tag i bra tjära i Sverige och det är olika kulturer vid tjärning av S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Foto: Åre pastorat

Mattmar i Jämtland, har man sedan 800-talet hållit i ceremonier och begravt sina döda. På 1000-talet byggdes där en kyrka, som sedan brann ner. Nu står där Mattmars kyrka, sedan 1300-talet. Det är en stenkyrka som byggts ut i omgångar och den har, tills nyligen, toppats med ett 200 år gammalt spåntak. 2015 påbörjade man arbetet med att byta ut kyrkans spåntak. För att få det så hållbart som möjligt så har man dammsugit sågverken på stora stockar. För att tillverka spån av rätt kvalitet krävs gamla, tätvuxna, stora stockar.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

Att tillverka takspånen har varit ett projekt i sig. Med moderna hjälpmedel försöker de få fram samma kvalitet som när taket ursprungligen lades. tak i Sverige och i Norge. I Norge blandar man i sand och kol för att det ska stå emot mer väder och vind. Kostnaden har nu landat på 5 miljoner. Och då håller det förhoppningsvis i närmare 200 år till. ATT TILLVERKA TAKSPÅNEN har också varit ett projekt i sig. De har försökt se vilka moderna hjälpmedel de kan använda för att nå fram till samma kvalitet och ett likvärdigt tak som när spånet gjordes för 200 år sedan. – Vi har lärt oss jättemycket på vägen. Men det här hade aldrig gått om inte kyrkorådet hade varit beredd att satsa på det. Och att vi har fått 90 % bidragsteckning via kyrkoantikvarisk ersättning har

också hjälpt, säger Anders Westerlund. Mycket gammal kunskap har försvunnit och när man nu gör takspån på nytt så har man spekulerat kring hur man gjorde förr. Dokumentation från museumet Jamtli, i Östersund har hjälpt lite på vägen. Där står inte så mycket om omläggningen, men pastoratet har hittat räkenskapen på hur mycket virke och tjära som köptes in. Man har också lärt sig att jobbet lades ut på entreprenad hos bönderna i området och därför har man också hittat bomärken under vissa takspån. Åre pastorat har tillsammans med hembygdsföreningen i Mattmar försökt spåra vilka gårdar som har vilket bomärke. Alla takspån har följt en mall så An-

→ 13

HÄRNÖSAND STIFT

Foto: Åre pastorat

ders och hans kollegor tror att byggherren på den tiden var väldigt duktig och gav tydliga instruktioner. Men den här gången är det inga bönder som sågar och yxar. Istället hittar man experthjälp hos Träkompaniet AB, på andra sidan Storsjön, i Jämtland. – Ska vi fortsätta ha takspån på våra kyrkor och inte behöva kosta på att byta taken vart trettionde år så kan vi inte lägga nya tak med fel kvalitet. Det måste hålla, säger Anders. MARBY KYRKA I Marby gamla kyrka i Åre kommun läggs en annan typ av takspån. Det är ett spetsigt, högt tak med smalare, avlånga spån. Där jobbar man också tillsammans med Jamtli. Kyrkan är en gammal medeltida byggnad, utan el. Befolkningen i Marby är låg och 400 meter från den gamla kyrkan ligger en nyare kyrka. Det kostar att värma upp Marby gamla kyrka och på väggarna har man upptäckt algpåväxt, troligen orsakade av klimatförändring. Tanken är nu att gå in med en avfuktare. TAKET, SOM ÄR mossbelagt, byttes på 80-talet och har en dålig kvalitet. KAE täcker 90 % av projektets kostnad, som beräknas landa på 1,2 miljoner kronor. För att kvalitén ska bli duglig så ska man här lägga på spånen så färska som möjligt. Anders vill ha en dalbränd, svensk tjära av hög kvalitet och det är 14

”Ska vi fortsätta ha takspån på våra kyrkor kan vi inte lägga nya tak med fel kvalitet.” svårt att få tag i. Det finns en oro att tjäran som köps in kommer från Kina och då kan man inte garantera rättvisa arbetsförhållanden. Det går också att få tag i tjära från Finland, vilket är mycket bättre. Marby gamla kyrka är mest känd för Marbymattan som genom Kol-14 daterats till 1300-1420. Det har hittat ända upp till lilla byn Marby, från Turkiet och man vet inte hur pass länge den funnits i Jämtland. Nu bevaras den på Historiska Museet i Stockholm. KROKOMS PASTORAT I Krokoms pastorat finns 14 kyrkor och kapell och det är cirka 20 mil från ena änden till den andra andra. Längst norrut i pastoratet, nära Norges gräns, ligger Hotagens kyrka från 1851-1861. Den ska nu renoveras utvändigt. Fasaden ska putsas och målas och det kommer också pågå fönsterrenoveringar och takarbete – man ska måla, laga och byta ut vissa delar av taket. Åtgärdsprogram togs fram för ett par

år sedan och man ser tydligt att fasaden på tornet är i dåligt skick och det blir värre och värre år efter år. Den senaste renoveringen man gjorde på kyrkan var 1989 och innan det år 1968. Så det är nu hög tid. I början av året pågick upphandlingar och kyrkorådet beslutade att huvudentreprenören är Vinter bygg AB. De gör i huvudsak plåtarbeten och anlitar i sin tur underentreprenörer för puts och en del målningen. I maj sätter entreprenören igång arbetet. – Eftersom det är fjällnära och långt norrut så har vi tiden att förhålla oss till. Det kan hända att vi får skotta undan snö i maj och hösten och kylan kommer tidigt. Så det kan vara svårt att hinna med på ett år. Då kan det hända att vi delar upp det på två år, säger Jonas Thelander, som är fastighetsförvaltare i Krokoms pastorat. Det stora taket på huvudskeppet ska målas, då färgen har flagnat. Tornet har koppartak och där är det en del reparationsarbete. Där behöver de göra en bedömning när ställningar finns på plats. Är det riktigt dåligt så kan de behöva byta ut delar av taket. Men Jonas hoppas att det ska räcka med mindre lagningar. – Det kan bli mer jobb än vi tror i dag, säger han. HOTAGENS KYRKA LIGGER vackert belägen på Kyrknäset i sjön Hotagen. Det är inte mycket bebyggelse intill och det närmaste samhället är Rödviken, några kilometer bort. Kyrkan har aktivitet och gudstjänster men inte varje söndag. I församlingen ingår tre kyrkor och det är mellan dem man varvar. Kyrkan är underhållsvärmd året om, men värms upp mer när den ska användas. Den ligger i samiskt område och samiska begravningar hålls med jämna mellanrum i Hotagens kyrka. Målningen av taket måste påbörjas ganska snart, eftersom frosten kan komma tidigt till Kyrknäset. – Och det är mycket restid för att ta sig dit för entreprenörer. Och bara om jag ska ta mig dit så tar det nån timme, säger Jonas, som sitter i Krokom, där pastoratet har sitt kontor. ◆

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

KFS kan hjälpa er församling med kyrklig fastighetsförvaltning, projektledning för bygg- och renoveringsprojekt och kyrkogårdsadministration. KFS har mångårig erfarenhet av att driva byggprojekt inom Svenska kyrkan för ett långsiktigt och hållbart utförande. Kammakargatan 30, 111 60 Stockholm, Tel: 08-24 11 44 www.kfss.se

Den klimatsmarta Kyrkan Luftavfuktning som möjliggör sänkt energiförbrukning!

ETT SPECIALFÖRETAG INOM PUTSAT OCH MURAT BYGGANDE Vi arbetar med traditionella material för att estetiskt och tekniskt skapa harmoni med den specifika byggnaden. JÄMTFASAD AB Bruksgatan 5 MATFORS 060-208 60 www.jamtfasad.nu

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Över 100 installationer Intelligent styrning + uppkopplingsbar Lika energieffektiv vid alla temperaturer

info@airwatergreen.com 15

VÄSTERÅS STIFT

Foto: Västerås stift

Målarutmaning

VÄSTERÅS STIFT

Målarutmaning I SÄRNA

Särna kyrka började byggas på 1860-talet efter ritningar av Pehr Johan Ekman. Den senaste stora renoveringen gjordes 1958 och nu pågår det en större renovering av hela utsidan.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

an lägger om skiffertaket, renoverar de fyra tornuren, det är utvändig ommålning av hela kyrkan och förgyllningsarbeten på ur, klot och andra utsmyckningar. Fasadrenoveringen på kyrkan drog igång i april 2021 och ska slutbesiktigas den sista oktober i år. Totalentreprenaden har Takskifferspecialisten. Westerstrands urfabrik renoverar uren som kyrkan försågs med under renoveringen 1958. De fyra uren ska både förgyllas och belysas. Mats Berglund på Västerås stift är projektledare för det hela. – Behållningen av projektet är att församlingen får en kyrka som står i många, många år till. Det är 62 år sedan man gjorde det senaste jobbet, säger Mats. REDAN 2012 BÖRJADE man titta på att renovera Särna kyrka i Dalarna. Man hade då problem med läckage i skiffertaket, något som uppstått på grund av den

senaste renoveringen – 58 använde man nämligen aluminiumspik för att fästa skifferplattorna – spikar som gick av och gjorde att plattorna lossnade. SOMMAREN 2021 har kyrkan fått sällskap av byggnadsställningar för att måleriarbetet ska kunna fortgå. Kyrkan är 44 meter hög och 12 målare tar sig an fasaden. Och tidsfönstret för arbetet är kort. När jag pratar med Mats är det i slutet av maj, och snön i Särna ligger kvar. – Den största utmaningen, som jag ser det, är målningen. Vi ska måla kyrkan med linoljefärg och det innebär att all befintlig, modern färg ska tas bort med heater och skrapas. Vi har ju inte haft någon sommar här uppe än – snön ligger kvar och sen får vi en massa regn. Med tanke på hur det ser ut vädermässigt nu och att linoljefärg helst aldrig ska målas efter juli månad så är tiden knapp. Och det är en stor yta, menar Mats Berglund. Budgeten för hela projektet ligger på drygt 9,6 miljoner kronor varav cirka 75 % är KAE-stöd. ◆

KARLSTAD STIFT

Framtidens el-lagring kan ske i kyrkan Projektet Batterilager och systemtjänster i Svenska kyrkan är ett nationellt projekt som beviljats utifrån Svenska kyrkans hållbarhetsarbete. Och det är Karlstad stift som fått i uppdrag att driva det. Syftet är att bidra till en hållbar framtid.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

en vad har då batterilager och systemtjänster med hållbarhet att göra? I Sverige sker den största produktionen av el i norr men konsumtionen sker i söder. Det gör att det är nya utmaningar för att hålla elsystemet i Sverige och Norden i balans. Tidigare bestod den stora delen av produktionen av vattenkraft och kärnkraft men nu har vi också mycket sol- och vindkraft, vilket också det utgör nya prövningar för elsystemet. Batterilager och systemtjänster är två komponenter som kan bidra till att hålla stabiliteten på elnätet. Batterilager och systemtjänster i Svenska kyrkan är ett projekt där man ska se för vilka kyrkor det är intressant att installera batterilager. Viktiga faktorer att ta hänsyn till kan i dessa fall vara geografiskt läge i landet eller hur den nuvarande elförbrukningen ser ut och

”Främst är det i ett hållbarhetsperspektiv som detta görs. Men det finns också en intäkt som passar Svenska kyrkan bra.” vilken utrustning man har i kyrkan sedan tidigare. Man vill också ta reda på vilka administrativa saker som måste vara på plats, vem tecknar man avtal med och så vidare, innan man kan ta ett beslut om att installera batterilager. BATTERILAGER ÄR HELT enkelt batterier som placeras i anslutning till kyrkan. De kan fylla på med el från elnätet och ta emot el i systemet, utifrån hur behovet ser ut för både elnätet och kyrkan. På uppmaning från Svenska kraftnät kan man antingen konsumera el med batterierna eller skjuta till el till nätet. De funktionerna kallas Systemtjänster – att ge och ta från elnätet. Johannes Wikström är energiingen-

jör på Karlstad stift och ansvarig över projektet. Han berättar att desto mer batterilager och systemtjänster man har, desto mer sol- och vindkraft, förnybar kraft, kan man installera i Sverige. Och även om man inte har batterier i eller i anslutning till kyrkan så finns det två systemtjänster till, som skulle kunna vara aktuella. Det är att man på uppmaning antingen stänger av värmen i kyrkan eller sätter på värmen. Hur menar du då? – Om man tänker att det är sommar och blåser väldigt mycket och solen tittar fram – då skjuts det in en massa produktion i elnätet. Svenska kraftnät har då ett antal verktyg för att hålla balans. Ett

→

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

KARLSTAD STIFT

o F to: Karlstad stift

Johannes Wikström är ansvarig över projektet Batterilager och systemtjänster i Svenska kyrkan, som främst genomförs utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

KARLSTAD STIFT sådant kan vara ”sätt på värmen i kyrkan, kanske bara i några sekunder”. Det tillslaget görs per automatik men tjänsten har förhandlats dagen innan. Svenskt kraftnät går helt enkelt ut och frågar ”vilka kan leverera den här tjänsten och stänga av värmen”. Då lägger man bud om man vill göra det. JOHANNES JÄMFÖR DET hela med en gungbräda, eller en balansvåg, med produktion i ena skålen och förbrukandet i den andra. Svenska kraftnät håller hela tiden på att balansera dessa skålar för att hålla 50 hertz. Och det är därför Systemtjänster finns. – Det finns en handfull systemtjänster, som jackar i varandra. Att sätta på eller stänga av värmen i kyrkan eller aktivera batterier är de första åtgärdena för att hålla balans. När Svenska kraftnät ser att de första åtgärderna inte är tillräckliga, så kan de aktivera ytterligare tjänster. En tjänst som är extra kraftfull är gasturbiner. Men att få igång dem tar en stund – 30 min till en timme. Medan de tidigare nämnda tjänsterna är väldigt snabba. Det är alltså ett förstasteg för att hålla frekvent på nätet – 50 hertz.

Vad får då svenska kyrkan ut av det? – Främst är det i ett hållbarhetsperspektiv som detta görs. Men det finns också en intäkt som passar Svenska kyrkan bra. Här kommer vi in på det här med batterilager. För dessa tjänster kan ett batteri göra även om det står på en åker eller var som helst i landet. Men det som gör det så bra att de står just i kyrkan eller kopplat till kyrkan är att en stor del av kyrkorna värms intermittent – de står kalla men värms upp tillfälligt för en förrättning. Johannes berättar vidare att man betalar den fasta elavgiften för hur mycket el man tar ut, under den tid användningen är som högst i månaden. Det innebär att kyrkorna har höga fasta elkostnader om man jämför med hur andra betalar för elen. Men med batterilager kan du göra så att du inte sätter på värmen så mycket, utan du anpassar det och använder samtidigt batteriet för att skjuta till el och få upp värmen. Det gör att man kan kapa de fasta kostnaderna mycket i kyrkan. Så förutom att bara använda 20

Kroppa kyrka (tv) renoveras i två etapper, bland annat ska den avfärgas med KC-färg. I Domkyrkan i Karlstad (th) har ett arbete inletts för att göra den mer attraktiv i samband med de kultur- och turismsatsningar som görs i regionen. batterierna till systemtjänsterna så har man i kyrkan en ytterligare ekonomisk nytta av batterilagringen. Bara lite systemtjänster gör att man får in mer förnybar kraft och man trycker samtidigt undan kolkraften från elsystemet. I PROJEKTET INGÅR inte att sätta upp någon installation. De tittar inte heller på om det är lämpligt att sätta batterier i en kyrka utan de ser bara över potentialen. När mer fakta finns på bordet så kan steg två vara att hitta en testkyrka. Projektet är på nationell nivå men Karlstad stift har fått i uppgift att driva det. Det betalas av Svenska kyrkans egna medel på nationell nivå. Säffle pastorat deltar också i projektet. Andra församlingar som bidrar med kunskap är VäröStråvalla och Varbergs församling, samt Göteborgs stift. Dessa församlingar har god kunskap och ligger långt fram i sina hållbarhetsarbeten och här ser man om det finns potential för systemtjänster i samarbete med den lokala nätägaren. De har redan idag ett upparbetat samarbete med Varbergs energi.

KROPPA KYRKA I samhället Nykroppa i Filipstads kommun ligger Kroppa kyrka. Där renoverar man nu kyrkan i två etapper, där en tornrenovering utfördes 2020 och i år renoveras långhuset. Kyrkan uppfördes 1882-84 och mellan 1959-60 genomfördes en stor renove-

ring. Då revs de runda trapphusen vid de båda korsarmarna åt öster och sakristian förstorades. Man har tidigare också renoverat utvändigt med putsarbeten och målning av fasad, torn och förgyllning av tornspira och kors. Fönstren renoverades i slutet 2008 och det var det senaste större arbetet man gjorde på Kroppa kyrka. NU ÄR NATURSTENSSOCKELN i behov av rengöring och den slätputsade delen av sockeln är i behov av total omputsning på grund av allt för cementstark puts. Samma sak gäller den övre delen av tornet. Kyrkan ska avfärgas med KC-färg, som den haft sedan tidigare. Putsen ska behandlas med Grön-Fri mot alger, då det finns mycket rödalger på sockeln. Man ska också rostskyddsmåla ventilationsgaller.

DOMKYRKAN För Domkyrkan i Karlstad har ett arbete inletts för att i stort göra den mer attraktiv i de kultur- och turismsatsningar som görs i regionen. I lite mindre perspektiv har det satsats på den exteriöra belysningen och utemiljön så att den, även på den mörkare delen av dygnet, kan utgöra en attraktiv miljö i staden. Nu har de också inlett ett projekteringsarbete för att se på interiören i kyrkan både vad gäller det som behöver restaureras och vilka delar som kan förändras eller till och med omgestaltas utifrån dagens behov. ◆

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Kvalitetssäkra er

solcellsinstallation

Vi utför oberoende besiktningar av befintliga och nya solcellsanläggningar

WESTERSTRAND URFABRIK AB Tillverkare av kvalitetsutrustning sedan 1906. Din leverantör av tornur och klockspel.

Besiktningsförrättaren utfärdar en rapport där det framgår vilka punkter vi har gått igenom. Om en ytterlige teknisk utredning är nödvändig eller om det behövs reparations- eller underhållningsarbeten föreslår vi det i rapporten. Om så önskas kan vi utföra dessa arbeten med våra lokala medarbetare.

solexperterna värmland AB Fors Hagen - 665 91 Kil +46 (0) 554 - 69 36 00 www.solexperterna.se

www.westerstrand.se service@westerstrand.se Tel: 0506-48000

Sedan 1987otaliga har vi åtgärdat otaliga skiffertak. Sedan 1987 har vi åtgärdat skiffertak. gör oss idag till marknadsledande i Norden i vår bransch. Det gör oss idagDet till marknadsledande i Norden i vår bransch. oss för ett kostnadsfritt åtgärdsförslag! Välkommen att Välkommen kontakta oss att förkontakta ett kostnadsfritt åtgärdsförslag!

mför Vi geno ingar esiktn statusb ertak av skiff

Box 19 712 02 Grythyttan Box 19 712 02 Grythyttan 0591-141 / 070-512 62 91 info@takskifferspecialisten.se 0591-141 64 / 070-512 62 91 64 info@takskifferspecialisten.se www.takskifferspecialisten.se www.takskifferspecialisten.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

UPPSALA STIFT

Ett lyft i Gävle Det som började som en utgrävning för att avlägsna fukt, mögel och radon blev ett större projekt, under golvet. Nu har hela Staffanskyrkan i Gävle lyfts och ska ge plats för nya församlingslokaler och kontorsutrymmen.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

tefan Holgersson är projektsamordnare i Gävle församling. – Vi vill ha tre meters takhöjd i församlingssalen som vi ska bygga under kyrkan, så nu behöver vi gräva oss ner 1,5 meter till och för att göra det måste vi förstärka grunden, säger han. Staffanskyrkan stod klar 1932 och fram till för några år sedan hade man separata församlingslokaler. När de såldes

var tanken att hitta nya, mer passande lokaler. Men när kyrkan skulle lyftas och renoveras föddes idén om att vidga och nyttja utgrävningarna så att stor del av församlingsverksamheten skulle få plats under kyrkorummet. Kyrkans fastighetssamverkan i Stockholm, KFS sköter projektledning när det kommer till både projekteringen och produktion. Det är ett samverkansprojekt med generealentreprenören Projektverkstaden. Robert Edman från KFS är projektledare.

Foto: KFS

Staffanskyrkans omfattande renovering och ombyggnad är ett samverkansprojekt med Kyrkans fastighetssamverkan och Projektverkstaden.

– Det är ett tekniskt utmanande projekt där man kombinerar restaurering och avancerad ny produktion. Vi har nu sänkt hela grundläggningen av kyrkan via pålning ner till berg. KYRKAN VAR TIDIGARE grundlagd på mark och nu har vi sänkt fem av fundamenten som bär hela stommen, med tak och allting. Vi flyttar alltså över den befintliga grundläggningen till berget via pålar, säger Robert Edman. Pålarna borrades med en borrigg i kyrkorummet , via hål i bjälklagret och ner till berg, 5-8 meter ner i mark. – Att vi har kallat det ett lyft av kyrkan beror på att vi har monterat in 20 stycken domkrafter mellan pålarna och de befintliga fundamenten och lyft hela byggnaden ett par hundradels millimeter. Lyftet gjordes för att spänna upp konstruktionen mellan ny och befintlig stomme, ett sätt att kontrollerat motverka sättningar och sprickbildningar i kyrkans stomme, fortsätter Robert. ALLA RÖRELSER I byggnaden mäts med hundradels millimeters precision, för att se hur och om stommen rör på sig, i ett gediget kontrollprogram. Genom monterade mätdubbar kan Robert se hur byggnaden rör sig och stoppa arbetet och vidta åtgärder, om det skulle behövas. I S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

→

Man ska restaurera allt i kyrkorummet och vissa delar ska tillgänglighets– anpassas.

Foto: KFS Foto: KFS

Hela grundläggningen av kyrkan har sänkts, via pålning ner till berg.

Foto: KFS

UPPSALA STIFT

”Vi kombinerar en helt ny produktion i utrymmen som inte fanns, med restaurering av det gamla kyrko rummet.” mätningen kollar man hur mätdubbarna rör sig i förhållande till varandra, i förhållande till hur det var förra veckan och i förhållande till hur det var när arbetet påbörjades. Dessutom mäts regelbundet vibrationer som kan uppstå i en del arbeten och fortplanta sig genom marken och genom stommen. Också dessa kan bidra till sprickbildning. All statistik når Robert och generalentreprenören via sms i realtid. Då det var blockig moränjord under kyrkan och utrymmet var trångt, så fick man spräcka stenblocken i mindre delar för hand – via kil och hammare. Nu påbörjas betonggjutning med en radontät platta i botten och installationer av ventilation, el, VVS och så vidare. Man ska också restaurera allt i kyrkorummet och vissa delar ska tillgänglighetsanpassas. Målerikonservator är på plats och rengör väggarna och retuscherar vissa målningar. – Det som är unikt med det här projektet är att vi kombinerar en helt ny, väldigt tekniskt avancerad, produktion från utrymmen som inte fanns, med restaurering av det gamla kyrkorummet, säger Robert. Arbetet är tänkt att stå klart vid årsskiftet 2021-2022. Då kommer källarvåningen att ha kontorsrum, samlingsrum, nya kapprum och toaletter. Nya fönster ska skapas av gamla ventiler. Man undersöker också möjligheten att installera en liten hiss till koret, för att tillgängliggöra kyrkan. PÅ EN ANNAN plats i Uppsala stift fortsätter man med domkyrkans torn, som Svenska kyrkor rapporterade om förra 24

Renoveringen av Staffanskyrkan är tänkt att stå klart vid årsskiftet 2021-2022.

året. I Hudiksvall har en inre renovering skett av Jacobs kyrka och i Voxna kyrka fortsätter arbetet med att lägga ett nytt spåntak. Nytt spån läggs också på klockstapeln i Ovanåker. HÄRNEVI KYRKA I den lilla landsortsförsamlingen Fjärdhundra, mellan Enköping och Sala har den medeltida Härnevi kyrka varit igenbommad sedan 2017. Anledningen är omfattande renoveringar och omgestaltningar av interiören. De tar bort några kyrkbänkar, vilket skapar ett större kor och de flyttar dopfunten, orgeln och predikstolen. Engagerade i arbetet är vaktmästaren Owe Enström och vikarierande kyrkoherde Karl Magnus Hansson. De berättar att en stor anledning till omplaceringarna handlar om att göra kyrkorummet både mer gudstjänstvänligt och besöksvänligt. Men det finns också symboliska, kulturhistoriska värden i arbetet. – Vi flyttar predikstolen till den norra sidan, där den egentligen ska vara, säger Owe. Anledningen är att man i ortodoxa kyrkor har gamla testamentets förebilder på höger sida och på den andra sidan är nya testamentets profeter och Maria. Så den predikstol vi känner till idag är en symbol för nya testamentet och dess fyra evangelier. – Kyrkorna är ofta placerade på

liknande sätt, väderstrecksmässigt. Man går in i västerport, med kyrkogården bakom sig och därför säger man att ’där solen går ner slutar livet’. Och solen går upp vid altaret – därifrån skapas livet, säger Karl Magnus. Där emellan är livets gång. I HÄRNEVI KYRKA finns omfattande och välbevarade kalkmålningar från 1400-talet. Målningarna har inte blivit överkalkade, som så många andra i samma stil blev under 1700-talet. Nu har de tvättats och konserverats. De har inte fyllt i målningarna, annat än små retuscheringar på några ställen. Men konservatorn har kunnat se hur färgerna var från början. – Man ser färger på målningarna idag men man kan också ta fram de ursprungliga färgerna digitalt. Det vill vi göra och visa på ett bildspel. Då blir kyrkan så färgsprakande att man inte tror att det är sant, säger Karl Magnus. KYRKAN ÄR VÄLBESÖKT och det kommer ofta busslasser med människor som guidas genom målningarna och dess betydelse. Målet är att kyrkan ska stå klar nu när Svenska kyrkor kommer ut och förhoppningen är att församlingen ska kunna ha en invigning i september 2021. – Vi sitter på en del av kyrkans konstskatt och den bör förvaltas och lyftas fram, säger Karl Magnus. ◆

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

GG EE NN EE RR AA LE LE NN TR TR EE PP RR EE NN ÖÖ R RI IS A SA MM VV EE RR KK AA NN GG EE NN EE RR AA LE NN TR EE PP RR EE NN ÖÖ R RI IS A MM VV EE RR KK AA NN LE TR SA G G E E N N E E R R A A L E L E N N T R T R E E P P R R E E N N Ö Ö R R I I S A S A M M V V E E R R K K A A mm e de dl å l nå gn ge ref raf raer ne hn eh te ta va vr er ne on vo ev rei rni gn ,go, m om b yb gy gg ng anN daN d mm e de dl å l nåogncogh ec rh nb hy etf iratlf rilab eg ne h tne lerl y gg g ata n dvaa dvar mm e de dl å l nåogncogh ec rh etf iratlf rilab e r n e h n e h t e t a l l yb gy gg ng an dvaa dvar o cohc ht i tl il b l l yb gy gg ng an da da

ear nv b ekonykvoryevkrre i glnko,gaok,lm v oki rlnoo aoelm re yb r gy gg ng an da d e r n e o n v o e v r e i r n i g n , g o , m o m b y b va vk yk rykr ok lool ko ak l ael re r gy gg ng an da d va vk yk rykr ok lool ko ak l ael re r

Mikaelskapellet Mikaelskapellet ◦ Hedvig ◦ Hedvig Eleonora Eleonora ◦ Sundbybergs ◦ Sundbybergs kyrka kyrka Mikaelskapellet ◦ Hedvig Eleonora ◦ Sundbybergs kyrka Mikaelskapellet Hedvig Eleonora ◦ Sundbybergs kyrka Adolf Adolf Fredriks Fredriks församling församling ◦ Österhaninge ◦◦ Österhaninge församling församling ◦ Staffans ◦ Staffans Kyrka, Kyrka, Gävle Gävle ◦ ◦ Mikaelskapellet Mikaelskapellet ◦ Hedvig ◦ Hedvig Eleonora Eleonora ◦ Sundbybergs ◦ Sundbybergs kyrka kyrka Adolf Fredriks församling ◦ Österhaninge församling ◦ Staffans Kyrka, Gävle ◦ ◦ Adolf Fredriks församling ◦ Österhaninge församling ◦ Staffans Kyrka, Gävle Gröndals Gröndals kyrka kyrka Adolf Adolf Fredriks Fredriks församling församling ◦ Österhaninge ◦ Österhaninge församling församling ◦ Staffans ◦ Staffans Kyrka, Kyrka, Gävle Gävle ◦ ◦ Gröndals kyrka Gröndals kyrka Gröndals Gröndals kyrka kyrka

0 80 -82- 72 76 16 10 00 0 ◦ ◦ i ni fnof @ o@ p rpvr nv .ns.es e ◦ ◦ w w w w . p. rpvr nv .ns.es e 0 80 -82- 72 76 16 10 00 0 ◦ ◦ i ni fnof @ p rpvr nv .ns.es e ◦ ◦ w w w w . p. rpvr nv .ns.es e o@ 0 80 -82- 72 76 16 10 00 0 ◦ ◦ i ni fnof @ o@ p rpvr nv .ns.es e ◦ ◦ w w w w . p. rpvr nv .ns.es e S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

STRÄNGNÄS STIFT

RENOVERING AV

Oxenstiernas 1600-talsornament I glesbygdsförsamlingen Kalfjärden, i Strängnäs stift, ligger Jäders kyrka som började byggas redan på 1000-talet. Nu ska kyrkans sandstensornament från 1600-talet restaureras. TEXT: SOFIE KALODIMOS

xel Oxenstierna som var regent under Drottning Kristinas tid, på 1600-talet, ägde under denna tid området kring Jäders kyrka och lät därför bygga upp ett gravkor, med Oxenstiernas egen vapensköld i sandsten och med andra sandstensornament, som var av än finare stenkvalitet än den som fanns på det kungliga slottet i Stockholm. FÖR TVÅ ÅR sedan renoverade man taket på Jäders kyrka och man såg då att sandstensornamenten var i stort behov av renovering. Små stenbitar hade lossnat och fallit ner. Restaureringsprojektet är KAE-beviljat och man räknar med att det ska kosta cirka 8 miljoner, men det är svårt att beräkna kostnaden, då man inte vet vad man hittar när man väl börjar restaurera stenen. Om KAE inte täcker så kommer stiftet att hjälpa till. Stenarna är också förankrade i järn, så smidesarbete ingår i projektet. Fönster ska också de ses över. Det man nu gör är något som kallas konsolidering – man tar bort all lava som

har hittat Misa på Stenkonservator UE. Hon är jätteduktig. Närke sten har entreprenaden och Misa Asp på Stenkonservator UE är underentreprenör. Projekteringen påbörjades 2019. 2021 blir etapp ett klar och 2022 blir etapp 2 klar.

Axel Oxenstierna porträtterad 1626 av Jacob Heinrich Elbfas växer och sedan försluter man porerna på stenen. Om det börjar tränga in vatten är det lätt att det blir frostsprängningar. Annika Agnesson är ledamot och församlingens beställarrepresentant. Hon jobbar som projektledare även till vardags: – Det är sådan brist på stenkonservatorer nu för tiden, så vi kunde inte göra allt i ett svep. Vi har haft sådan tur som

SALEMS KYRKA I Salems kyrka byggs en helt ny orgel som förhoppningsvis ska stå klar till advent 2021. Bygget har försenats minst ett år, på grund av corona, men nu är den tidigare orgeln riven. – Den gamla var väldigt död i klangen och seg att spela på. Det bästa ord jag skulle kunna hitta för den är nog grå, säger Tobias Lundmark, som är organist och projektledare för orgelbygget från Salems församling. Salems kyrka firade 900 år förra året och orgeln byggdes 1855 och renoverades sedan 1944. Då lade man också till nya stämmor. – Vissa stämmor från 1845 kommer vi faktiskt att återanvända i den nya orgeln. Tobias har tidigare varit med under en orgelrenovering och när han kom till Salems kyrka var hans tanke att göra det bästa av den orgel som fanns. S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

STRÄNGNÄS STIFT Jäders Kyrka. Sandsten i gavlar. Restaureringshistorik och tekniskt skick. 20180605 FOTOBILAGA

FotoFoto 1. I bandet möter lågerhuggna ytor på klotband volutformer med högrygg 10. Obelisk av sandsten. Av detoch som var åtkomligt frånpå ett fritt flödande och organiskt sätt. På volutögonen är lågerhuggningen huggen distinkt ända ut i kant.

skylift var detta den enda av obelisker och urnor som är av sandsten, alla andra var uppbyggda av tegel och bruk, och på sydvästra gaveln saknas de helt. Obelisken rengjordes från lavar och behandlades med biocid i början av 1990talet och är nu helt överväxt igen.

Foto 3. Vapentavla. Skölden omges av ett stigande band med knoppformer som bildar tredimensionella, helt öppna klotformer, siffra 1-4. Högrelief likt detta med ”mycket luft” mellan stenens form är skickligt utfört, avancerat stenhuggeri. På den vänstra sidan har klot 2 och 4 fallit bort pga sprickor i sten

Foto 4. Ett exempel på stenyta som bladar av i tunna skikt med kraftigt sandande ytor under de olika bladen. På stenar likt denna kan man arbeta sig in flera mm i stenen med bara fingret.

Ovan till vänster: obelisk av sandsten. Rengjordes med biocid i början av 1990-talet och är nu helt överväxt av Foto 2. Volutbandets inre vågformade kant kontrasterar mycket skickligt mot det yttre bandet och det inre lavar igen. vågformade bandet fortsätter uppåt och avtar succesivt ner mot noll, själva avslutet är borta och den övre delen uppbyggd av bruk. Hela biten karaktäriseras av ett självklart organiskt flöde, även här med Ovan till höger: Axel Oxenstiernas lågerhuggning ända ut i kant

vapensköld i sandsten. På den vänstra sidan har partier fallit bort på grund av sprickor i stenen (röda siffrorna 1-4 visar exempel på avancerat stenhuggeri med öppna, tredimensionella klotformer). Ovan: skickligt utförd lågerhuggning av volutbandsdetalj på kyrkans gavel i sandsten med sprickor i ytan och inne i stenen. Till vänster: Jäders kyrka som räknas till ett av landets främsta verk från renässansen.

→ 27

STRÄNGNÄS STIFT

”Den gamla var väldigt död i klangen och seg att spela på.”

TOBIAS VAR MED från projektets början och tog in offerter från olika orgelbyggare. Men när han träffade Tore från Tostareds orgelbyggeri så visste han att det var rätt man för bygget. Tostareds orgelbyggeri kommer förutom att bygga själva instrumentet även att göra en ny, mer inbjudande fasad på orgeln med mycket pipor. Det är en all around-orgel som har en stor bredd av stämmor, vilket var viktigt för Tobias Lundmark. – Jag ville ha en orgel som passar vid alla tillfällen. Det ska skaka lite i en när man spelar starkt men det ska också gå att spela väldigt svagt, mjukt och vackert. Man ska kunna erbjuda riktiga orgelkonserter och den här kommer kunna göra det mesta, säger Tobias. I PROJEKTETS STARTSKEDE tryckte han på att få en mekanisk orgel till Salems kyrka. Den gamla orgeln var av den pneumatiska typen, där ventiler öppnas av tryckluft, vilket kan göra spelandet segt och det blir en liten fördröjning från att man trycker på pedalen tills ljudet hörs. I den mekaniska orgeln jobbar man med träleder som öppnar ventilerna samtidigt som man trycker på pedalen. – Det är samma teknik och samma hantverk som finns i Bachs orglar – de allra äldsta orglarna. Och det är ju fantastiskt att det fortfarande är de som är bäst. 28

Manual 1 Huvudverk Borduna 16’ Principal 8’ Flagflöjt 8’ Fugara 8’ Octava 4’ Flûte octaviante 4’ Quinta 3’ Octava 2’ Mixtur III Trumpet 8’

Bild: Tostareds Kyrkorgelfabrik

– Men orgeln som stod där var så själadödande tråkig så det gick som liksom inte. Inför den första konserten jag hade i Salems kyrka så hade jag övat in ett program, men jag var tvungen att göra om 50 % av programmet, för orgeln hann inte med. Den var så seg att jag först trodde att jag spelade fel hela tiden men sedan upptäckte jag att den helt enkelt inte hann med mig. Det var otroligt tråkigt.

Manual 2 Svällverk Principal 8’ Rörflöjt 8’ Salicional 8’ Voix Celeste 8’ Octava 4’ Täckflöjt 4’ Nasard 2 2/3’ Waldflöjt 2’ Ters 1 3/5’ Scharf II Oboe 8’ Tremulant Pedal Subbas 16’ Principal 8’ Borduna 8’ Octava 4’ Basun 16’

Ovan den nuvarande orgeln i Salems kyrkan och nedan förslag till ny orgelfasad. Några stämmor från föregående orglar används. Den har mekanisk traktur och elektrisk registratur och 20 000 fria kombinationer. Gamla orgeln rödmarkerad i skissen. En stor utmaningen för Tobias i projektets startskede var att övertala ledningen att kyrkan inte skulle investera i en digital orgel, trots att priset är lägre. För även om de digitala orglarna blir bättre och bättre så saknar de ändå en aspekt… – En riktigt byggd piporgel blir unik, för det är hantverk i varje detalj. Så när nu Salems kyrkas orgel är byggd så finns det bara en av den i hela världen. Den

kommer ha sin charm och säkert sina nackdelar med, men den kommer ha sin egen personlighet. Orgelbygget är ett konstverk och ett hantverk som kommer kunna leva i många hundra år. Och nu längtar församlingen efter att få ta den i bruk. – Den största utmaningen för mig är att vänta på den nya orgeln. Det kliar i fingrarna, säger Tobias Lundmark. ◆

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Puts & Plattsättning

annons-svenskakyrkor-115x117.indd 1

2019-03-22 10:39

ORGELSERVICE Servicekontrakt

E T A EB tLaEbRl A e rTa t1 91 6 94 64 www.putsoplatt.se

OMBYGGNATIONER

ORGELJUSTERINGAR SNICKERIER

Bevarar historien

NYBYGGNATIONER

Servicekontrakt

St:a Maria Magdalena kyrka i Stockholm 2017

ORGELSERVICE

OMBYGGNATIONERRobert Gustavsson Orgelbyggeri AB 070-651 77 90 kenneth@gustavssonorgel.se

SNICKERIER Robert Gustavsson Orgelbyggeri AB 070-651 77 90 kenneth@gustavssonorgel.se

Bevarar historien www.putsoplatt.se

E T A EB tLaEbRl A e rTa t1 91 6 94 64

NYBYGGNATIONER

St:a Maria Magdalena kyrka i Stockholm 2017

ORGELJUSTERINGAR

Puts & Plattsättning

annons-svenskakyrkor-115x117.indd 1

2019-03-22 10:39

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

STOCKHOLMS STIFT

PLÅSTER OCH BANDAGE PÅ

ledningar och rör

Foto: Wikimedia Commons

STOCKHOLMS STIFT

Högt belägen på Östermalm i Stockholm ligger Engelbrektskyrkan, som stod klar 1914. Kyrkan är väl bevarad och har under årens lopp genomgått några större renoveringar. Senast 2015, dåSYSTEMHANDLING kyrkans ENGELBREKTS FÖRSAMLING SYSTEMHANDLING ENGELBREKTS FÖRSAMLING Engelbrektskyrkan VVS-INSTALLATIONER Engelbrektskyrkan VVS-INSTALLATIONER torn renoverades både utvändigt och invändigt. Nu är det dags Rev för2020-10-20 2018-10-15 Rev 2020-10-20 2018-10-15 en omfattande totalrenovering av värme- och ventilationssystemet SYSTEMHANDLING i kyrkans undervåning ochENGELBREKTS i berörda FÖRSAMLING delar i kyrkorummet. Engelbrektskyrkan VVS-INSTALLATIONER

2018-10-15

18 (27) 18 (27)

15 (27)

Rev 2020-10-20

TEXT: SOFIE KALODIMOS

nledningen till renoveringen är att många rör har åldersförändringar. Vissa av dem är från kyrkans byggår och andra har bytts ut eller reparerats med åren. Dessutom finns det lite asbest på ledningar nära ventilationssystemet. Man vill undvika att den luften kommer upp i kyrkorummet och anlitar därför en specialfirma, som ska sanera asbesten. Projektet innehåller sju moment varav de har sökt kyrkoantikvarisk ersättning på fyra av dem. De övriga är inte KAE-berättigade. Renoveringen är en långsiktig ekonomisk fråga då nya ledningar och aggregat ger möjlighet att dra ner på värmekostnaderna. BIRKE EWERTS ÄR förtroendevald och sitter i kyrkorådet. Han har engagerat sig i fastighetsfrågorna i församlingen i många år. I det här projektet samarbetar han med församlingens fastighetsansvarige, Hans Erik Karlsson, och de hjälps åt att kontakta hantverkare och entreprenörer. De inväntar nu KAE-beslutet, Delar av värme- och ventilationsinstallationerna i Engelbrektskyrkan är över som kommer styra möjligheten att 80 år och i behov av att upprustas. Dessutom saknar rörsystemet märkning finansiera projektet. och det förekommer asbest på ledningar nära ventilationssystemet. – Den största utmaningen med projektet är finansieringen. Tekniskt sett är det inga problem, med duktigt folk. HÖGALIDAKYRKAN ombyggnad i källaren. Där ska byggas Som vi gör nu så är det både plåster och På berget i Högalidsparken i Stockholm församlingssalar och kontor. I projektet bandage på ledningar och rör och helst står Högalidskyrkan. Den byggdes av byter man tak, renoverar murverk, lagar vill vi förnya systemet, säger Birke. den kända arkitekten Ivar Tengbom och sten, restaurerar fönster och avfärgar De kostnader som inte täcks av den invigdes 1923. hela kyrkan invändigt. Alla installatiokyrkoantikvariska ersättningen kommer KFS projektleder restaurering ner byts ut, både rör och elsystem. Allt G:\01 PÅGÅENDE\SKH Svenska kyrkan Engelbrekt mm\SKH 8011 Engelbrekt Kyrkan\04-Utredning\Systemhandling Engelbrektkyrkan.doc G:\01 PÅGÅENDE\SKH Svenska kyrkan Engelbrekt men mm\SKH 8011 Engelbrekt Kyrkan\04-Utredning\Systemhandling församlingen själva att stå för. och renovering av kyrkan också detta ska göras under tvåEngelbrektkyrkan.doc års tid.

→

G:\01 PÅGÅENDE\SKH Svenska kyrkan Engelbrekt mm\SKH 8011 Engelbrekt Kyrkan\04-Utredning\Systemhandling Engelbrektkyrkan.doc

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

STOCKHOLMS STIFT

”Vi använder linoljefärg som är blan dad som på 1700-talet. Där värmer vi oljan, när vi målar sten och puts och plåt. Det gör att vi får en bättre linolja som sitter längre och ger högre kvalitet.” – Det är ett väldigt stort projekt. Jag skulle säga att det nog är den största kyrkorenoveringen i Sverige på 100 år, säger Sven Löfvengren på KFS. Kyrkan har ett högt kulturhistoriskt värde eftersom arkitekten är så välrenommerad. Tengboms arkitektur är ett allkonstverk där han har ritat allting, inte bara själva byggnaden utan även dörrtryck, dörrar, fönster, bänkar och så vidare.

In3prenör har entreprenaden i projektet och just nu upphandlas under entreprenörer. Kyrkan ska stå klart våren 2023. STORKYRKAN Bredvid det Kungliga slottet, i Gamla stan i Stockholm ligger Storkyrkan. Den började byggas redan under 1300-talet och på 1700-talet fick den ett nytt utseende – man gick från gotik till barock.

Med åren tvättades det ursprungliga 1700-talsuttrycket bort och under de senaste 200 årens renoveringar har fasaden förvanskats och förenklats. Nu återställs Storkyrkans fasad till den ursprungliga barockens rustik från 1740-talet. Kyrkans Fastighetssamverkan Stockholm, KFS, projektleder renoveringen och projektet är både antikvariskt och arkitektoniskt och väldigt ambitiöst. – DET ÄR ETT unikt projekt där vi återställer formen till Eric Carlbergs arkitektur från 1740-talet. Men det är också unikt att vi i större omfattning för första gången använder svensk puts och kalk från Gotland och Öland. Vi återupptäcker det gamla hantverket, säger Sven Löfvengren på KFS. I kyrkorenoveringar har man tidigare använt moderna produkter och utländ-

Nu återställs Storkyrkans fasad till den ursprungliga Eric Carlbergs arkitektur från 1740-talet. Det är ett väldigt ambitiöst antikvariskt och arkitektoniskt projekt.

Taket på Huddinge kyrka ska bytas ut och tjäras om, fasaden fräschas upp och korset på tornet få ny gyllene glans. 32

Byggställningar kommer att omge Botkyrka kyrka en bra tid framöver. S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

STOCKHOLMS STIFT ska produkter. KFS projekt handlar om byggnadsvård där man återupptäcker det gamla hantverket. Man har tidigare tagit små steg mot linoljan och använt naturprodukter och material i mindre arbeten. Men på Storkyrkan tar de nu ett steg till – med svenska kalkprodukter. – VI ANVÄNDER OCKSÅ en linoljefärg som är blandad som på 1700-talet. Där värmer vi oljan, när vi målar sten och puts och plåt. Det gör att vi får en bättre linolja som sitter längre och ger en högre kvalitet. Det kostar mer i arbetstid och i inköp när man köper de hantverksmässiga produkterna. Materialen behöver också längre torktid. Men vi tjänar på det över tid. Så det är både ekonomiskt bra men det är också fantastiskt ur ett antikvariskt perspektiv. Vi kan återställa 1700-talet, inte bara i form utan också i materialet, säger Sven Löfvengren.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

För att återställa den barocka rustiken tar de ner den gamla putsen och lägger på ny puts. De detaljer som tidigare tagits bort byggs upp på nytt med murbruk. Murarfirman Puts och tegel från Örebro gör det jobbet och putset görs av Målarkalk. Fasadens sten är nästan 300 år gammal och behöver också bytas på många ställen. Det görs av Närke sten. Även kopparplåttaket byts ut och det jobbet utförs av Oskar Jansson plåt & smide. N3 Bygg är projektets generalentreprenör och de beräknas bli klara hösten 2022. S:T JOHANNES KYRKA I S:t Johannes kyrka på Norrmalm har man under flera års tid prospekterat för en större renovering. Då man förra året såg att tornet är i så pass dålig kondition att där finns en rasrisk valde man att

stänga kyrkan. En renovering krävs så snart som möjligt. Hela tornet, som är runt 70 meter högt, ska rivas och sedan byggas upp igen. Det är ett komplicerat projekt, både byggnadstekniskt och ekonomiskt, säger Sven Löfvengren på KFS, som projektleder renoveringen. EFTERSOM FÖRSAMLINGEN ÄR liten och har begränsade resurser pågår diskussioner kring finansieringen mellan Stockholms stift och Kyrkokansliet. Kyrkan är 140 år gammal och mer eller mindre orenoverad. De beräknade kostnaderna är därför höga. Än så länge finns ingen tidsplan, då finansieringen inte är löst. ◆

KFS kan hjälpa er församling med kyrklig fastighetsförvaltning, projektledning för bygg- och renoveringsprojekt och kyrkogårdsadministration. KFS har mångårig erfarenhet av atbyggnader. t driva byggprojekt inom och gamla Svenska kyrkan för ett långsiktigt och hållbart utförande. Kammakargatan 30, 111 60 Stockholm, Tel: 08-24 11 44 www.kfss.se

ATT JOBBA MED UNIKA HUS KRÄVER

UNIK KUNSKAP

K ulturbyggnader Renovering och montering av natursten på kyrkor slott och gamla byggnader.

Vi på Puts & Tegel kan allt inom puts och murning och har lång erfarenhet av arbete med traditionella hantverksmetoder och klassiska material. Det får gärna vara nybyggnationer eller kulturarv som behöver renoveras. Vi tycker om utmaningar och har vad som krävs för att genomföra komplexa uppdrag.

Många uppskattar oss för vårt gedigna arbete och vi är stolta över att vara det självklara alternativet vid komplicerade projekt. Vi har rikstäckande närvaro och sätter stolthet i att alltid hålla högsta kvalitet i både material och hantverk.

Ulf Axelsson, Puts & Tegel

Narkesten.se ÖREBRO

KARLSTAD

VÄSTERÅS

STOCKHOLM

UDDEVALLA

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Under hösten 2020 startade vi upp egen produktion av traditionellt vedbränd svensk kalk för att erbjuda exakt den svenska kalk som önskas till olika projekt men också för att bevara kunskapen kring den historiskt traditionella vedbränningen av kalk. Nu vedbränner vi kalk till kyrkor och projekt för fullt och på bilderna är kalkugnen laddad för att bränna öländsk kalk till Storkyrkan i Stockholm. Välkommen att kontakta oss för mer information - malarkalk.se

Upptäck vårt breda sortiment! Vi servar med material och kunskap inom fönsterrenovering, ventilation, tätning och fogning. Handla direkt på leifarvidsson.se eller ring oss på 0392-36010!

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

www.spantak.fi 35

SKARA STIFT

Våra mest hållbara konstruktioner Gamla takstolar har ibland sett likadana ut i hundratals år, men interiören i kyrkorna förändras. I Skara stift sker en takstolsinventering och i stiftets Gällstads och Södra Säms kyrka totalomvandlar man interiören. TEXT: SOFIE KALODIMOS

Mattias Hallgren dokumenterar de medeltida takstolarna.

– Takstolarna är en del av kyrkans arkitektur och vårt historiska arv, som vi kan lära mycket av. När de inte har blivit förstörda av läckage så är de i väldigt bra kondition. Man kan ibland tro att de blev huggna så sent som igår, säger Robin. På bjälkarna kan Robin och Mattias se vilka verktyg och metoder som använts och ibland kan han se olika spår från olika timmermän som jobbat på samma vind som de jobbar i, men 800 år tidigare. Huggen ser olika ut beroende på vem som hållit i verktyget. – Man kommer väldigt nära de tim-

Foto: Robin Gullbrandsson

veriges äldst bevarade träkonstruktioner som fortfarande används hittar vi på vindar i gamla, medeltida kyrkor. Robin Gullbrandsson är antikvarie på Västergötlands museum och just nu undersöker han och timmermannen och forskaren Mattias Hallgren sju medeltida takstolar i Skara stifts kyrkor. Ett projekt som finansieras av stiftet och KAE. – De här träkonstruktionerna har i vissa fall stått här i närmare 900 år och är fortfarande i funktion. Om man ser det i ett hållbarhetsperspektiv är dessa de mest hållbara konstruktioner vi har i Sverige, med minst fotavtryck. Den höga kvaliteten på virket och hantverket har gjort att taken kunnat stå så länge. Vår ambition nu är att lära oss mer om det så att takstolarna kan få stå i många hundra år till, säger Robin Gullbrandsson. I de tidiga kyrkorna hade man inga innertak och därför var takstolarna från början en del av kyrkorummet. Därför kan man i vissa fall hitta fina, dekorativa utsmyckningar, som syns på dem än idag.

→

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

– Det är ett slags arkeologi vi jobbar med, säger Robin Gullbrandsson som är antikvarie på Västergötlands museum och just nu under– söker sju medeltida takstolar i Skara stifts kyrkor.

Foto: Mattias Hallgren

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

SKARA STIFT

man träet – man mäter dess årsringar. På så sätt kan man få fram ett exakt årtal för fällningen av trädet och därmed en fingervisning om vilket år takstolen restes. De kan också se vad det är för virke och i vilken skog trädet har vuxit. 38

KYRKAN DELAS MITT i tu. Det byggs två

stora väggar med fyra meters mellanrum rakt igenom mitten av kyrkan. I passagen mellan de nya väggarna kommer man att ha den nya sakristian, förråd, toaletter och pentry. I den främre delen av kyrkan väljer man att ha en stor öppen församlingssal och bakom den finns plats för ett barnrum, där den pedagogiska barnverksamheten kommer hålla till. I den bakre delen av kyrkan kommer det nya kyrkorummet vara. Där bygger man upp två nya valv, för att efterlikna de valv som funnits vid koret innan. Genom det ena valvet kommer en passage gå till församlingssalen och genom det

FYLLNADSPANEL FRAMFÖR BJKL, HÖJD ANPASSAS

G F

FÖM MIN 840 CA 2160

NY ALTARTAVLA ENL SEPARAT ENTREPENAD

G F

FÖM MIN 840

NYTT ALTARBORD + ALTARRING ENL. SEPARAT ENTREPENAD

ÖM 2010

ÖM 4460

2400

ÖM 4460

BEFINTLIG PREDIKSTOL

2400

G G

ÖM 2010

CA 2160

ÖM 2010

VY 1 /A-46-4-06

Ny altartavla och nytt altarbord ska tas fram till den bakre delen av Gällstads och Södra Säms kyrka. VY A-A (ALTARE & GLASPARTI 1)

FÖM MIN 840

600

FÖM MIN 840

600

400

0 M 950 MIN 90

760

800

1990

3800

1990

GARDIN BAKOM DÖRR

VY 1 - SKALA 1:25/

NYTT ALTARE CENTRERAS

GENOM DENDROKRONOLOGI daterar

andra kommer man in i den nybyggda sakristian. Men de har valt att lägga vissa delar av arbetet på entreprenörer utanför huvudprojektet. En arkitekt och en antikvarie samverkar när det gäller det nya kyrkorummet. – Det handlar om gestaltning och framtagande av ett nytt altarparti med ny altarring och ett nytt altare med altartavla. Och även flytten av predikstol. Där vill vi ha mer kontroll över hur det sköts rent antikvariskt, säger Boje. För församlingen är det viktigt att altarpartiet ska stämma in i stilen på kyrkan och även om att kyrkan ska uppfattas positivt hos församlingsmedlemmarna. FÖ

GÄLLSTADS OCH SÖDRA SÄMS KYRKA I Ulricehamn görs en ombyggnation av interiören. Nu i sommar kommer kyrkan inhysa både kontor, församlingssal, barnpedagogisk verksamhet och ett halverat kyrkorum. Fastighetsskötare i Svenska kyrkan i Ulricehamn, Boje Elebo, säger att arbetet går oväntat bra. – Kyrkan går från att bara vara en gudstjänstlokal, till att bli kyrka och församlingshem i ett.

G G

90 MIN M 950

mermän som arbetade här på medeltiden. Jag ser deras huggspår och ibland även smutsspår från händer. Inne i kyrkorummet har mycket förändrats genom århundradena, men på kyrkvindarna har det inte alltid hänt så mycket. Det blir en liten tidsresa. När Robin och Mattias dokumenterar så är det med mått, fotografier, beskrivningar av virke, sätt att jobba, typ av yxor, hyvlar, fogar och procedurer. Varje takstol får ett eget registreringskort med ingående dokumentation.

– Vi har ont om skriftliga källor från 1100- och 1200-talet så det är sällan vi vet vilka timmermän och byggmästare som jobbat här uppe i Europa. Konstruktionerna i sig själva är vårt främsta källmaterial. Så det är ett slags arkeologi vi jobbar med, säger Robin.

FÖ

”Man kommer väldigt nära de timmermän som arbetade här på medeltiden. Jag ser deras huggspår och ibland även smutsspår från händer.”

Främre delen av kyrkan före ombyggnation.

2600

800

CA 2630

Kyrkosalen framifrån före ombyggnationen.

NY ALTARRING

NYTT LÄGE AV BEF. PREDIKSTOL NY TRAPPA, SE RITNING A-46.4-08

A A-46-4-06

CA 5630

PLAN- NYTT ALTARE

0,5

1,5

2,5

3,5

4,5

SKALA 1:50

PROJEKTET STARTADE hösten 2020 och

redan tidig sommar 2021 står den ombyggda kyrkan klar. – För ovanligehetens skull så går projektet fortare än vi hade räknat med i förprojekteringsstadiet. Blue wall construction vann anbudet och är totalentreprenör för projektet och de hade S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

SKARA STIFT

Pågående arbete i kyrkan. Blue wall construction är totalentreprenör för projektet.

en bättre tidsplan än vi hade kunnat hoppas på, säger Boje. Men processen har egentligen hållit på en längre tid. För tio år sedan började man att planera för att bygga om kyrkan, men den gången kom man inte hela vägen fram. För tre år sedan startade man därför upp projektet på nytt och nu har det gått smidigare. – Det är hundra detaljer att tänka på

under arbetets gång. Hundra småfrågor, men ingen stor som man har hakat upp sig på. SAMARBETET OCH DIALOGEN med

Länsstyrelsen har varit god och trots att ombyggnationen är så stor, så gick förslaget igenom hos Länsstyrelsen, utan några större frågetecken. Även församlingsborna har reagerat positivt.

– Där har vi kanske hjälp med att man påbörjade projekteringen en gång redan för tio år sedan, lång innan jag jobbade i församlingen, säger Boje. – De som var negativa kanske var negativa då, men det är jag lyckligt ovetande om. Nu har man hunnit vänja sig vid tanken på att det faktiskt går att bygga om en kyrka. ◆

På vår byggserviceavdelning arbetar hantverkare som brinner extra för hantverket och att ge våra kunder den extra service som de förväntar sig. Vi är med från idé till färdig produkt och ser alltid långsiktigt på våra kundrelationer.

LÅNGSIKTIGHET, UTVECKLING & ENGAGEMANG Vi erbjuder tjänster inom entreprenad och byggservice. Våra kunder vänder sig till oss för en komplett lösning från konceptfas till färdigt projekt. Vi backas upp av samarbetspartners inom en mångfacetterad sektor inom byggnation. Vi värnar starkt om den goda relationen till kund och är angelägna om att vara flexibla med såväl lösningar som inställelsetider. Vi har hand om både löpande renoveringar som mer brådskande uppdrag. Vårt självklara mål är att uppfylla eller överträffa våra kunders förväntningar! Blue Wall Construction AB startades 2005 och är nu ett väletablerat företag inom byggbranschen. Sedan 2017 finns vi även i Borås.

KONTAKTPERSON JÖNKÖPING: Fredrik Wadsten | 0737- 07 47 32 KONTAKTPERSON BORÅS: Conny Wictorsson | 0734-24 42 36

www.bluewall.se

- Byggserviceverksamhet med fokus på mindre ny- och ombyggnationer, fastighetsservice och underhåll. S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

LINKÖPING STIFT

Foto: Norrköpings pastorat

Tornet på S:t Olais kyrka har fått sprickor och har börjat luta de senaste åren.

KÄRA tjära

Två väldigt olika projekt pågår i Linköpings stift. I Norrköping rätar man upp ett torn och i Borensberg kokar barn och gamla tjära, i den nybyggda tjärugnen. TEXT: SOFIE KALODIMOS

itt i stan, i Norrköping, tornar S:t Olais kyrka upp. På Drottninggatans trottoar, mellan kyrkan och stadens spårvagnar, står S:t Olais klocktorn – Stadstornet, som det kallas i folkmun. Ett torn som dessvärre har fått sprickor och börjat luta de senaste åren. Åren 2012 och 2013 renoverade man Stadstornet, som byggdes 1829, och

gav det ny puts. Då fanns inga större problem med sprickbildningar. Men i takt med att nya byggnader slagits upp i Norrköping och stora pålningsarbeten genomfördes några hundra meter från kyrkoparken, så började sprickor visa sig i klocktornet. – Vi kan inte bevisa det, men vi är övertygade om att problemen handlar om att man sänker grundvattennivån i stan när man bygger och förtätar staden.

Det har det här tornet tagit stryk av, säger Kerstin Holmberg, som är fastighetschef i Norrköpings pastorat. TORNET STÅR PÅ en stengrundläggning,

där ett tidigare, nedbrunnet klocktorn från 1750, stått. Granitstenblocken är inramade av trä. Men när nu grundvattennivån har sänkts med cirka 90 centimeter så har den övre delen av träramen börjat ruttna, och tornet luta. Så länge S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

LINKÖPING STIFT

träkonstruktionen var under vatten så var det inget problem, men fuktigt trä i kontakt med luft, ruttnar lätt. RENOVERINGEN ÄR I full gång. De grund-

förstärker tornet med 74 pålar som ska ner 12-15 meter, till fast berg. De ska borras och inte slås ner, för att undvika vibrationer och buller i stadsdelen. Hålen är cirka 18 centimeter i diameter. – Det här är en gigantisk grundförstärkning som vi i kyrkan inte ofta behöver jobba med. Normalt, om en byggnad sätter sig, så sätter den sig rakt ner. Men i och med att Stadstornet är högt och S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

smalt så blir den lutande vinkeln väldigt obehaglig, även om det bara skiljer några millimeter från ena hörnet till det andra, säger Kerstin. När grundförstärkningen är gjord kommer byggnaden få stå, utan att restaureras, under minst ett års tid. Anledningen är att den ska få möjlighet att sätta sig tillrätta innan man lagar sprickorna och putsar fasaden. – Det kan finnas reströrelser, så det är ingen idé att laga putset på en gång. Så tornet kommer se lite tråkigt och sprucket ut minst ett år till, säger Kerstin.

Foto: Norrköpings pastorat

”I och med att Stadstornet är högt och smalt så blir den lutande vinkeln väl digt obehaglig, även om det bara skiljer några millimeter från ena hörnet till det andra.”

Två betongbalkar ska vila på pålarna som går ner i berget och i samband med att de monteras, görs en arkeologisk undersökning. I parken som kyrkan står i finns nämligen gamla gravplatser och därför har man, tillsammans med Länsstyrelsen, kopplat in en arkeolog i arbetet. Man tror dock inte att det finns gravplatser där klocktornet står. Men det kan finnas andra fornlämningar och föremål i jorden. TJÄRBRÄNNING På en annan plats i Linköpings stift, närmare bestämt i Borensbergs pastorat sker ett samarbete mellan stiftet, hembygdsföreningen och en låg- och mellanstadieskola. Dansäterskolan arrenderar en skogstomt där det numera pågår tjärbränning. Det är ett projekt som berör både Svenska kyrkans kulturarv, miljöarbete och ett socialt arbete. Hembygdsföreningen och skolan har sedan flera år tillbaka haft samarbeten där man tillverkat grillkol som skolbarnen sedan kunnat sälja för att bekosta

→

LINKÖPING STIFT

Foto: Roger Sköld

Betongplattan till tjärugnen gjuts. Ugnen gör det möjlligt för kyrkan i Borensberg att utvinna tjära från sin egen skog att använda till träkors, klockstaplar, portar och kyrktak.

I BÖRJAN AV 2020 åkte representanter

träkors, klockstaplar, portar och kyrktak så kommer de kunna använda tjäran från den egna skogen direkt, säger han. NÄR TJÄRAN RINNER ur tallveden blir

restprodukten grillkol. Så även i fortsättningen kommer skolbarnen kunna sälja kol och få råd med en skolresa i årskurs 6. Men för Roger är det viktigaste utbytet mellan de äldre och barnen och även hantverkets arv. – Det dröjer inte länge förrän det inte finns människor i livet som inte har varit med om tjärbränning. Då är det bra att elever får lära sig den här tekniken och se att det inte är så krångligt. De ser att råvaran tallstubbar blir tjära och grillkol. Jag tror att det är jätteviktigt att både skolbarn och deras föräldrar förstår att man inte behöver gå och köpa allt. Man har tappat förståelse för varifrån material kommer idag. Så självhushållningen är också en viktig bit, säger han. ◆

Runt plåtcisternen muras en ugn upp med handslaget tegel, från Horns tegelbruk, som tål höga temperaturer.

När tjäran rinner ur tallveden blir restprodukten grillkol som säljs av elever på Dansäterskolan för att bekosta skolresor.

Foto: Roger Sköld

från Borensbergs hembygdsförening och stiftet ner till Småland för att hämta kådrika tallstubbar från kyrkans mark. De har sedan dess legat och torkat. Sommaren 2020 stod tjärugnen klar. Den består av en gjuten platta med en plåtcistern, tillverkad av en lokal smed, där veden ska läggas. Runt det är det uppmurat en ugn efter beskrivning av en tjärugn som byggdes på Gotland på 1980-talet. Teglet kommer från Horns tegelbruk – ett handslaget tegel, som tål höga temperaturer. Roger Sköld från hembygdsföreningen berättar att de har haft historiskt stöd hos stiftsantikvarien Niclas Fredriksson och från Gotlands Museum. Genom Riksantikvarieämbetet fick de bidrag på 300 000 kronor, mer än de tidigare trott. En orsak till den stora summa tror projektledaren Roger Sköld beror på att det delvis är ett socialt projekt. – Vi tror också att det blir bättre för miljön att bränna tjäran på hemmaplan. I Borensbergs pastorat har kyrkan egen skog och då de vill ha tjära till stora

”Jag tror att det är jätteviktigt att både skolbarn och deras föräldrar förstår att man inte behöver gå och köpa allt.”

Foto: Roger Sköld

skolresor. Syftet handlade från början om att barn och unga ska få möjlighet att knyta personliga relationer med äldre vuxna och genom det praktiska arbetet mötas över generationsgränserna och få förståelse för varandra. När nu kyrkorna i Linköpings stift är i behov av tjära, ser man chansen att ge projektet ytterligare mening.

Ovanpå betongplattan monteras en plåtcistern, för veden, tillverkad av en lokal smed.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Atelje för sakral glaskonst

ViVisjälvständig är Vi är en byrå med rådären ensjälvständig självständig byrå med r byrå med rådgivande givande ingenjörer, lång erfarenhet givande ingenjörer, lång erfaren ingenjörer, lång samt mångårig kunskap. samt mångårig Vi är en självständig byrå medkunskap. råderfarenhet samt givande ingenjörer, lång erfarenhet Beställarens önskemål ochrådnöjda kunskap. Beställarens önskemål och nöjd Vi ärmångårig en självständig byrå med samt mångårig kunskap. kunder är vår självklara strävan givande ingenjörer, lång erfarenhet kunder är vår självklara strävan mångårig kunskap. ochsamt mål. Beställarens och mål.ochönskemål Beställarens önskemål nöjda Beställarens önskemål och nöjda och nöjda kunder är kunder är vår självklara strävan kunder är vår självklara strävan självklara strävan och mål. ochvår mål.

Blyinfattade kyrkfönster • Altarkors i glas Vänd er med förtroende till vår ateljé när det gäller • Blyinfattade fönster • Glasmålningar • Altarkors i glas • Restauration • Konservering • Reparation • Rådgivning • Design och tillverkning av nya färgade fönster till sakrala byggnader, kyrkor och församlingshem

och mål.

Vi innehar bl.a mästarbrev, specialutbildning inom traditionell glasmåleriteknik och 50 års yrkeserfarenhet. En garanti för kvalitet och gediget yrkeskunnande.

Winfried Baier - Sabine Finke Stenhuggaregatan 1, 573 34 Tranås, tel 0140-182 20 info@wbglaskonst.se www.wbglaskonst.se

www.danewids.se www.danewids.se www.danewids.se

FÖ R

www.danewids.se

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

GÖTEBORGS STIFT

Det kulturhistoriska värdet lyfts I Göteborgs stift vill man gå tillbaka till rötterna. Hur var kyrkan tänkt att se ut från början och i hur många lager kan en orgel vara uppbyggd? Dokumentation blir räddningen. TEXT: SOFIE KALODIMOS

Foto: Svenska kyrkan på Orust

GÖTEBORGS STIFT Foto: Svenska kyrkan på Orust

”Hälleviksstrand är helt unikt i sitt slag. Vi får inte slarva bort det här kulturar vet!” S 5040-Y80R NCS COLOUR

ackert belägen på Orust ligger Hälleviksstrands kyrka – en röd träkyrka med fornnordisk prägel. Den ska nu få en omfattande renovering under ett projekt som sträcker sig över fyra år. Anna Thorsteinsdottir är fastighetsansvarig i Svenska kyrkan på Orust och hon berättar att det finns många vinster med att dra ut på renoveringstiden. – Vi väljer att renovera i fyra etapper, under flera år, för att kunna fortsätta ta emot besökare under juni, juli och augusti. Det ger oss också möjlighet att stretcha på kostnaderna. OMFATTNINGEN AV PROJEKTET gör att

det drar iväg i kostnader. Och än så länge vet Anna inte var det kommer landa. Det går inte att veta omfattningen av fuktoch rötskador i stommen innan man gått igenom varje etapp. Men den första etappen kommer kosta pastoratet cirka två miljoner kronor. S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

S 4050-Y30R NCS COLOUR

– Det är svårt att värdera kulturvärde mot kronor. Men Hälleviksstrand är helt unik i sitt slag. Vi får inte slarva bort det här kulturarvet! Vi har besökare från hela landet och utanför landet och kyrkan är platsens ansikte utåt, säger hon. Kyrkan invigdes år 1904 och är ritad av arkitekten Adrian Crispin Petersson. Han har ritat ett 40-tal kyrkor och Hälleviksstrands kyrka är den enda i trä, vilket faktiskt gör den unik. Men byggnaden har inte alltid varit röd och i renoveringsprojektet ska man återställa originalkulörerna i rödbrunt, brons och grönt. ANNA BERÄTTAR ATT de har varit mycket

noggranna i val av entreprenörer. Huvudentreprenören är ByggRex i Väst AB, som är vana vid såhär pass stora projekt. De har valt lokala timmermän, fönsterrenoverare, plåtslagare och så vidare. Projektets transparens är också det olikt andra byggprojekts. Man har valt att öppna upp och bjuda in lokalbefolkning, församlingsråd, kyrkoråd och förtroendevalda att ta del av bygget, från

S 4030-Y

NCS COLOUR

Man ska återställa originalkulörerna i rödbrunt, brons och grönt. Här är NCS-kulörer för fasad, foder och fönster/dörrar. start, genom både informationsmöten och löpande uppdateringar på församlingens webbsida. – Ofta pratar man om framgångsfaktorer. Och fast vi bara är i arbetets början, så tror jag absolut att transparensen och kommunikationen är en framgångsfaktor i det här projektet. Vi får inspel på bra entreprenörslösningar och materialval för att vi har en så pass öppen dialog, säger Anna Thorsteinsdottir. ◆ 45

GÖTEBORGS STIFT

En orgel är oftast inte bara en orgel I Göteborg har en förebyggande underhållsstrategi tagits fram för stiftets orglar. – Vi vill att orglarna ska användas mer och att vi kan fortsätta sprida det klangliga kulturarvet, säger antikvarie Sara Stridvall.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

ör 15 år sedan gjordes en mindre orgelinventering i Göteborgs stift, något som nu görs mer grundligt, i alla kontrakt i hela stiftet. Sara Strindevall är antikvarie i Göteborgs stift och är ansvarig för jobbet på stiftsnivå. – Vi ville ha en komplett inventering med alla orglar. Men en väldigt viktig faktor i projektet är också att få in dem i vårt underhållsplaneringssystem Incit Xpand. GENOM SYSTEMET KAN de se vilket

underhåll som behöver göras när och en uppskattning på vad underhållet kan kosta. Carl Johan Bergsten är civilingenjör, kyrkomusiker och forskare vid Göteborgs internationella orgelakademi och han är en av tre som gör inventeringarna. Carl Johan har tagit fram en 46

underhållsstrategi som sträcker sig i 32-årsintervaller. Där ska vissa saker göras vart fjärde år, vissa vart åttonde, vart sextonde och vart trettioandra år. Sedan börjar underhållet om. – Det har inte funnits något planerat förebyggande underhåll för orglarna tidigare, så som det finns för byggnader. Och när åren går och man tillslut måste renovera orgeln så blir det ganska dyrt. Det är ungefär som när man ska serva bilen. Om man inte byter olja, om man bara kör och kör så händer det tillslut saker och ting. Det billigaste sättet att bevara våra orglar är att ha en förebyggande strategi och ett längre perspektiv, säger Carl Johan. OCH EN ORGEL är oftast inte bara en

orgel från ett årtal. Den har sitt ursprung från olika tider. En orgel byggd på 1800-talet byggdes ofta om och ut när kyrkan fick mer pengar, men instrumentets fasad behölls som tidigare. Under 1960- och 70-talet byggde man

sedan ofta om orgeln på nytt – för då fanns ny teknik och musiken blev annorlunda och krävde andra funktioner. Det finns ofta historiska lager i en orgel för att den byggs, byggs till och byggs om. Och det kommer också att påverka den kulturhistoriska värdering som görs av instrumentet – Det är komplicerade objekt, orglar. Det är mekanik och ibland elektronik, S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

En orgel är ofta ombyggd och utbyggd för att passa den tid och den musik som spelas vid de olika tidpunkterna, berättar Carl Johan Bergsten.

Foto: Mikael M Johansson

olika material som metall och trä och komplexa konstruktioner. Och trots det så fungerar de väldigt bra. De står där år ut och år in, decennium ut och decennium in och vi har många hundraåriga orglar som fungerar alldeles utmärkt. Men de behöver tittas till ibland, säger Carl Johan. Sara håller med. Det finns ett historiskt kulturvärdesperspektiv men S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

också ett tekniskt och ett musikaliskt perspektiv. – VÅRA ORGLAR ÄR arkitektoniska

kulturarv, men också immateriella kulturarv – det klangliga kulturarvet, som vi brukar säga. Det är en del av bevarandet. Att vi kan fortsätta sprida det klangliga kulturarvet. Vi vill att orglarna ska användas mer, säger Sara.

I inventeringen går de in i orgeln för att se vad det är för konstruktionstyp. De tittar efter skador som läckage, musätna skinn i bälgarna och krokiga pipor och det sista de gör är att spela igenom orgeln för att se om allt fungerar som det ska. Tillsammans med rapporten dokumenterar man även med fotografier. ◆

ans byggnade

Vi har bred erfarenhet av all planering och byggnadsverksamhet inom kyrkans värld. Sedan ett par år har vi arbetat tillsammans i nätverk både i Göteborgs och Skara stift.

- vi-vikan kyrkorglar! kan kyrkorglar!

Göteborgs domkyrka

Ky r k

Svensk OrgelService AB Svensk OrgelService ABAB Svensk OrgelService -vi kan kyrkorglar!

Med lång och bred erfarenhet inom orgelbyggeri kan jag hjälpa er Med lång bred erfarenhet orgelbyggeri kan församling med och allt kring renovering,inom ombyggnation, service, Med lång och bred erfarenhet orgelbyggeri kanombyggnation, jag hjälpa er jag hjälpa er församling medinom allt renovering, stämning och mögelsanering av kring era orglar. församling med allt kring renovering, ombyggnation, service, service, stämning och mögelsanering av era orglar. Jag erbjuder även översyn församlingens orglar, där jag efter stämning och mögelsanering av era orglar. Jag erbjuder även översyn av församlingens orglar,behov där jag teknisk undersökning av instrumenten, kartlägger avefter underhåll Jag erbjuder även översyn av församlingens orglar, där jag efter ochteknisk eventuella restaureringar. undersökning av instrumenten, kartlägger behov av teknisk undersökning av instrumenten, kartlägger behov av underhåll Kontakta migunderhåll gärna föroch en eventuella kostnadsfrirestaureringar. offert och titta gärna in på min och eventuella restaureringar. hemsida eller Facebooksida för mer information. Kontakta mig gärna för en kostnadsfri offert och titta gärna in på Kontakta mig gärna för en kostnadsfri offert och titta gärna in på min hemsida eller Facebooksida för mer information. hemsidamin eller Facebooksida för mer information. Med vänliga hälsningar

Med vänliga hälsningar Jacob Jensen – orgelbyggare (gesällbrev) Med – vänliga hälsningar Jacob Jensen orgelbyggare (gesällbrev) svenskorgelservice.se eller mobil 0737-767574 Jacob Jensen – orgelbyggare (gesällbrev) svenskorgelservice.se eller mobil 0737-767574

svenskorgelservice.se eller mobil 0737-767574

Mögelsanering av Strandorgeln (1818) Närtuna – Mögelsanering av Strandorgeln (1818) Närtuna kyrkakyrka – Roslagens västra pastorat Roslagens västra pastorat Mögelsanering av Strandorgeln (1818) Närtuna kyrka – Roslagens västra pastorat

Allan Ahlman Ateljé Arkitekten 0705-93 95 05 www.ateljearkitekten.se

Mikael Nädele GAJD arkitekter 0709- 56 59 56 www.gajdarkitekter.se

Mobilnr: 0737-767574 mailjacob@hotmail.com

• Konservering av arkitekturbundet måleri och polykrom • Konservering av arkitekturbundet måleri och polykrom träskulptur. träskulptur.

• Specialiserade på kalkmåleri, interiört och exteriört. • Specialiserade på kalkmåleri, interiört och exteriört.

• Samtliga konservatorer hargodkänd godkänd konserv• Samtliga konservatoreri företaget i företaget har konserv• Konserveringoch av arkitekturbundet måleri och polykrom atorsutbildning är ordinarie medlemmar i NKF-S. atorsutbildning och är ordinarie medlemmar i NKF-S. träskulptur.

erbjuder: Vi erbjuder: •ViSpecialiserade på kalkmåleri, interiört och exteriört. Dokumentation, skadeinventeringar, åtgärdsprogram, Dokumentation, skadeinventeringar, åtgärdsprogram, • Samtliga konservatorer i företaget har godkänd konservkonservering och preventiv konservering. atorsutbildning ochråd är för ordinarie medlemmar i NKF-S.

konservering och råd för preventiv konservering.

www.skanesmalerikonservatorer.se Vi erbjuder: www.skanesmalerikonservatorer.se Dokumentation, skadeinventeringar, åtgärdsprogram, Hanna Eriksson tel. 0709-24 71 15

Ingrid Wedberg tel. 0733-80 15 90

konservering och råd för preventiv konservering. ingrid@skanesmalerikonservatorer.se Hannahanna@skanesmalerikonservatorer.se Eriksson tel. 0709-24 71 15 Ingrid Wedberg tel. 0733-80 15 90 hanna@skanesmalerikonservatorer.se ingrid@skanesmalerikonservatorer.se

www.skanesmalerikonservatorer.se

Hanna Eriksson tel. 0709-24 71 15 hanna@skanesmalerikonservatorer.se

Ingrid Wedberg tel. 0733-80 15 90 ingrid@skanesmalerikonservatorer.se

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Lekeryds Kyrka Lekeryds Kyrka Dalby Kyrka Dalby Kyrka

Förslövs Kyrka

Baråkra Kyrka

Förslövs Kyrka

Baråkra Kyrka

Kalmar Domkyrka

Hotel Continental, Halmstad

Kärnan, Helsingborg

Hotel Continental, Halmstad

Kärnan, Helsingborg

Restaurering av kyrkor och kulturhistoriska byggnader Restaurering av kyrkor och kulturhistoriska byggnader

Tel 035-17 66 00 info@brodernabergstrom.se brodernabergstrom.se Tel 035-17 66 00 info@brodernabergstrom.se brodernabergstrom.se S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

VISBY STIFT

Kyrkornas kvalitéer LYFTS FRAM För att visa på de kulturhistoriska och upplevelsemässiga värdena i Gotlands kyrkor pågår nu ett stort dokumenteringsarbete.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

fram. Genom KAE har stiftet fått i uppgift av staten att underhålla kyrkorna och det kyrkliga kulturarvet. I vård- och underhållsplanerna har man inventerat skador, gjort underhållsstrategier, tittat på puts, tjära, fasad och så vidare. När man nu karaktäriserar kyrkomiljöerna så ser man till andra värden – de kulturhistoriska, konstnärliga, upplevelsemässiga och det som är av särskilt värde för just de specifika kyrkorna. – Det är så lätt hänt när man gör en renovering att man ser till att putsen eller taket blir jättebra. Men av bara farten så tar man bort något som är värdefullt, något som är kulturhistoriskt intressant eller ovanligt. För att slå vakt om de värdena så finns det en del i den här planen att varje kyrka ska ha en så kallad karaktäriseringstext, som lyfter fram de kvalitéer som kan vara svåra att sätta ord på, säger Jakob Lindblad.

Foto: Gotlands museum

Visby stift jobbar man tillsammans med Gotlands museum med att karaktärisera stiftets kyrkor och kyrkomiljöer. Det ska fungera som en fördjupning av de vård- och underhållsplaner som tidigare tagits

Kyrkovind i Kräklingebo kyrka. Vindarna är de mest intressanta platser att undersöka tycker Jakob Lindblad Det finns omkring 15 konstvetare sojdeslag på Gotland. och arkitekt på De bränner sina sojden Gotlands Museum. ungefär vartannat år.

Jakob är konstvetare och arkitekt och jobbar på Gotlands Museum. Han är en av dem som jobbar med dessa karaktäriseringar. Karaktäriseringsdokumenten som han tar fram ska användas som en rapport för dem som planerar och projek-

terar renoveringar eller byggnationer i kyrkorna i framtiden. Där ska man kunna se vad man bör tänka på – både arkeologiskt, arkitektoniskt och andra värden som hur samhället på Gotland såg ut när kyrkorna byggdes. Rapporten ska innehålla text och S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

→

Klocktornet i Barlingbo kyrka med kyrkklockan som är gjuten i början av 1400-talet.

Foto: Gotlands museum

VISBY STIFT

”Det är så lätt hänt när man gör en renovering att man ser till att putsen eller taket blir jättebra. Men av bara farten så tar man bort något som är värdefullt, något som är kulturhisto riskt intressant eller ovanligt.” bilder om vad som finns i kyrkan och hur man levde i församlingen på medeltiden. Den ska kunna finnas att läsa i församlingen för dem som är intresserade av kyrkans kulturarv. DET ÄR JAKOB som skriver om kyrko-

byggnaden och dess inventarier och kollegan Eva Selin, på Gotlands Museum, dokumenterar kyrkogårdarna. Som stöd har de stiftsantikvarien Rebecka Svensson och fastighetsförvaltaren Pär Malmros på Visby stift. Även arkeologer kopplas in för att lyfta fram de arkeologiska fynd som finns på platsen. – Många kyrkor i Sverige har en lång historia och det gäller verkligen på Gotland. Det har ofta stått en äldre

kyrkobyggnad på samma plats som den nuvarande kyrkan. Dels kan det finnas grundmurar på plats, dels är många av de tidigare byggnaderna ofta från en förkristen tid. Man har valt att bygga kyrkor på gamla kultplatser, berättar Jakob Lindblad. JAKOB TYCKER ATT kyrkovindarna ofta

är de platser som är mest intressanta att undersöka. – Det är ofta spektakulära rum. Ibland är det trånga takstolar och ibland är det som stora salar. Och man kan hitta saker och avtryck i till exempel putsen. Man kan se avtryck från en murares hand från 1200-talet eller avtryck från tyg, som kläder eller trasor som har tryckts

Stenkumla kyrka med fönstermålningar från 1300talet. De översta finns kvar medan övriga skadades i en storm år 1714.

till och skapat mönster. Man kan se hur yxorna använts i takstolar och hur träbitar har återvänts. Det gör att man kommer nära dem som arbetade på vinden på medeltiden. Det tycker jag är roligt. Alla sockenkyrkor i Visby är medeltida och många är väldigt välbevarade. Kvalitén är ovanligt bra på dessa kyrkor och Jakob menar att det har att göra med att man var väldigt rika på Gotland på 1100- och 1200-talet. Man hade råd att bekosta vackra kyrkor med bra material som den Gotländska kalkstenen, som klarade det kalla och varierade klimatet. NÄR SEDAN 1300-TALET kom var det

sämre ställt i Visby stift. Man hade inte råd att göra om och göra nytt och därför har många kyrkor behållit sin forna glans. Förutom de samhällssociala perspektiven så kollar man i karaktäriseringsprojektet också på de teologiska perspektiven. Vad vill kyrkan uttrycka i konsten, stämningen, storleken och så vidare. STENKUMLA KYRKA En av öns medeltida kalkstenskyrkor är

Portal i Gammelgarns kyrka skapad av mästaren Egypticus på 1300-talet.

Foto: Gotlands museum

Foto: Gotlands museum 52

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

VISBY STIFT Stenkumla kyrka. Där har endast smärre förändringar gjorts sedan den byggdes på 1200-talet. Nu är det dags för en större in- och utvändig restaurering. Utvändigt ska puts knackas ner och omputsas och avfärgas och det sker konserveringsarbete där man ska byta och komplettera fogar och lagning av sockel och hörnkedjor på kyrkans torn. I en tidigare restaurering användes cement vid foglagning på bland annat sockeln. Den ska nu bort, då den håller fukt inne, vilket kan skada kyrkan. OMKRING ÅR 1300 uppfördes Stenkum-

la kyrkas långhus och koret försågs med ett nytt fönster, med vackra, färgglada glasmålningar. De översta fönstermålningarna finns än idag kvar, medan övriga skadades vid en storm år 1714. De munblåsta glasen som finns kvar skiftar i olika gröna och gula toner. Glasytan är mycket nedbruten med gropfrätning och sprickor och allt är kraftigt nedsmutsat. Man tar därför in specialister från Uppsala glasateljé, som ska restaurera och konservera fönstret. Man ska också

bredda blyinfattningarna med två millimeter på några ställen, så att fönsterrutorna hålls på plats samtidigt som man också fortsättningsvis kommer kunna se de vackra glasmålningarna. STENKUMLA KYRKA SMYCKAS också

av kalkmålningar från både 1200- och 1400-talet. Dessa ska nu konserveras tillsammans med den fasta träinredningen. Väggar och valv ska rengöras, sprickor och hål ska lagas och i tornrummet justerar man inredningen något. Bland annat demonterar man ett skrank som istället ska upp i långhuset och ett nytt hamparep får agera trappräcke upp till tornrummet. Man ska också restaurera delar av långhuset, koret, sakristian och vinden. Elen ses över och föråldrade delar byts ut. För huvudentreprenaden har man anlitat Arriba som byggkonsult. Det är en lokal entreprenör och de använder i sin tur i största möjliga mån även lokala underentreprenörer. – Vi försöker hålla oss så lokalt som möjligt, säger Carin Jakobsson.

Tidningen för dig som har ett uppdrag i Svenska kyrkan ... läs e-tidningen i paddan var du än är ...

... häng med i vad som händer i dagens mest lästa artiklar ...

Carin är ordförande i Samfälligheten Gotlands kyrkors kyrkonämnd. Det är en samfällighet vars uppgift är att bevara det kulturarv som finns i Gotlands 92 medeltidskyrkor. I Stenkumla kyrkas restaureringsprojekt är det Gotlands kyrkor som är ansvariga medan själva församlingen är ansvarig över de lösa inventarier som finns i kyrkorummet. Samfälligheten har en egen handläggare, en ekonomiassistent och en byggnadsingenjör anställd. – Det är en väldigt bra konstellation och jag förstår verkligen inte varför man inte har det på fler ställen i Sverige. Vi i samfälligheten gör en prioritetsordning över stiftets kyrkor och tar dem sedan i tur och ordning. Och när vi gör en restaurering så blir den kyrkan också i gott skick. Nu har vi ett bra tillstånd på alla kyrkor, tack vare att samfälligheten har funnits sedan 1984, säger Carin Jakobsson. Den här gången var det alltså Stenkumla kyrkas tur att få ett lyft. I nästa nummer av Svenska kyrkor får vi kanske läsa om den kyrka som står näst på tur. ◆

• Byggnadsvård • Byggservice • Nybyggnation • Renoveringar • Plattsättning Din byggare på Gotland och i Växjö!

Lyssna på nyheter direkt i appen ...

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Vi finns här för din skull och väntar på nya spännande uppdrag! ... eller bläddra fram till inspirerande reportage i papperstidningen varje torsdag!

www.gotlandsbyggen.se info@gotlandsbyggen.se Tel 0498-48 4500 Fardhemsvägen 1, Hemse Annavägen 3, Växjö

VÄXJÖ STIFT

Skiffret som används vid Sofiakyrkans takrenovering är använt sedan tidigare. Bara 20 % är ersättningsskiffer – men också det är återanvänt, från andra byggnader.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

VÄXJÖ STIFT

TAKSKIFFER

och förgyllda ornament Ett 2 000 kvadratmeter stort skiffertak, på Sofiakyrkan i Jönköping, har fått sig ett lyft. Skiffer har restaurerats och kopparplåt ersatts av ny.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

Foto: Svenska kyrkan Jönköping

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

NÄR MAN RENOVERAT taket på Sofiakyr-

kan under årens lopp har man tagit bort vissa utsmyckningar. Bland annat har förgyllda takornament som varit svåra att underhålla avlägsnat. I samråd med Länsstyrelsen och Jönköpings länsmuseum har nu Svenska kyrkan Jönköping valt att återställa takets utsmyckningar till dess forna glans. För att få ornamenten så lika originalen som möjligt

Foto: Svenska kyrkan Jönköping

ofiakyrkan består av ett högt kyrktorn och ett långskepp med två korsarmar. Långskeppet och korsarmarna har skiffertak och kyrktornet är kopparbeklätt. Kyrkan har också fyra småtorn och en takryttare i mitten. De är kopparbeklädda och där har plåten nu bytts ut och rännorna är också de nya. Skiffret som använts till taket är det befintliga, men med cirka 20 % kompletteringsskiffer, men även det är återanvänt skiffer. Johannes Ekholtz på Svenska kyrkan Jönköping har tillsammans med Arkitekthuset projektlett takrenoveringen av Sofiakyrkan. har man tillverkat dem efter bilder som finns i länsmuseets ägor. Drags plåt, från Kalmar som gjort alla plåtarbeten har även trycksvarvat och monterat alla delar till utsmyckningen

→ 55

VÄXJÖ STIFT

Foto: Svenska kyrkan Jönköping

Svenska kyrkan Jönköping har nu valt att återställa takets utsmyckningar till dess forna glans. För att få ornamenten så lika originalen som möjligt har man tillverkat dem efter bilder som finns i länsmuseets ägor.

som är i förgylld koppar. Totalentreprenaden har Sydskiffer. Johannes Ekholtz på Svenska kyrkan Jönköping har haft beställarrollen från församlingen. Tillsammans med Arkitekthuset har han projektlett takrenoveringen av Sofiakyrkan. – Det har varit ett uppskattat projekt, hos alla inblandade. Vi tycker att det har fungerat bra och flutit på. Och förarbetet med undersökningarna innan har stämt. Det är alltid tråkigt om man upptäcker en stor rötskada under arbetets gång men sådant har vi varit förskonade från, säger Johannes Ekholtz. – Det är blandat Ramkvilla- och Glavaskiffer. Två gamla, välkända skifferbruk. Kompletteringsskiffret är Glavaskiffer har plockats ner från andra byggnader och bearbetats för att passa Sofiakyrkan, säger Johannes. DE SISTA SMÅGREJERNA görs nu i pro-

jektet, som målning och andra mindre justeringar. Men det stora arbetet blev klart i december 2020, efter att ha påbörjats i februari samma år. Under arbetets gång har man succesivt haft mindre besiktningar, för att komma 56

”Det har varit ett uppskattat projekt, hos alla inblandade. Och förarbetet med undersökningarna innan har stämt.” vidare i arbetet. Tyréns har varit plåtkonsult och skött besiktningarna för plåt och underlagspapp. PÅ ETT ANNAT håll i Växjö stift har en

klockstapel från 1600-talet renoverats. Det är en fristående klockstapel som tillhör Nöttja kyrka i Södra Ljunga församling. Renoveringen blev klart hösten 2020, men är fortfarande aktuell då slutsyns gjorts nu i sommar. Arbetet påbörjades 2019 efter vård och underhållsplanen 2017 där man upptäckte rötskador i timmerkonstruktionen på klockstapeln. En ordentlig besiktning gjordes då rötan var i bärande konstruktion. Panelen togs bort och timret under var dåligt och behövde bytas. Timmermän gjorde en inventering för att se hur mycket timmer som skulle krävas vid renoveringen.

Man ville att klockstapelrenoveringen skulle vara ett lokalt projekt, så man letade lokalt efter furustockar. De mätte ut vilka träd som skulle användas träden bearbetades sedan grovt och lades på tork under ett års tid. Våren 2020 kunde sedan renoveringen påbörjas. EN TIMMERMAN PÅ Stangenbergs bygg-

nadsvård bytte ut hela träkonstruktionen. Han hade hjälp av Kalle Melin och Mattias Hallgren, två av Sveriges bästa timmermän, enligt Lars Kjellström, fastighetsexpert på Växjö stift. Takspån byttes på klockstapeln och det tjärades med en tjära som gjorts på ett gammalt 1700-talsrecept, hittat i Ingatorp. I stiftet har man också ett stiftövergripande projekt tillsammans med Universitetet. Man inventerar medeltida takstolar. ◆ S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

SKICKLIGA HANTVERKARE MED LÅNG ERFARENHET AV ARBETE MED KYRKOR & KULTURBYGGNADER. - STATUSBESIKTNING AV PLÅTTAK. - BUDGETFÖRSLAG. - BYTE OCH REPERATION AV PLÅTTAK. - BYTE/REP AV FASADPLÅTAR & AVVATTNINGSSYSTEM.

DRAGSPLAT.SE JOHAN.HANSSON@DRAGSPLAT.SE

Vi renoverar o ch restaurerar kulturhistorisk a byggnader, -märkta faoch st ViKrenoverar restaurerar ig h et Vi renoverar oc er samt kyrkor. h rest aurerar kulturhistoriska K-märkta Specialiskuteltrurphbyggnader, istoriska bygg åkyrkor. skiffer iSpecialister , fastigheter märsamt lla ndad kta faoch eser s fo stigrestaurerar ViK-renoverar restaurerar rm heterasa m Vi renoverar och t ky rk or. er. Vi kulturhistoriska renoverar och restaurerar på skiffer i alla dess former. EnSp byggnader, K-märkta stec o r d kulturhistoriska byggnader, el a v våverksamhet r ve ia kulturhistoriska byggnader, rkisa te m Vtailisgav hdeet stor består iffrer re bfo hEnelfastigheter nnrvår esrm samt K-märkta fastigheter samt odpåen tåer vkyrkor. het lare eskra r a. v sådel ssa oSpecialister calbhkyrkor. K-märkta fastigheter samt kyrkor. a st in ure Vioch renoverar och restaurerar o renra m r yg g av helhetsåtaganden inom bygg Vi renoverar restaurerar på skiffer i alla dess former. o ch k ringEn u lt u a st rh ove v or så isurb delbyggnader, vä kulturhistoriska to lpå Specialister ibyggnader, alla dess former. rirksk avskiffer ku vå lt a r b ve kulturhistoriska y yg g Specialister på skiffer i alla dess former. sa g g n m n a a Vi renoverar och restaurerar kulturhistoriska h d d En stor del av vår verksamhet består et so er erkr,or. och av såväl besmtåky helK K-märkta fastigheter samt kyrkor. het -m r av såätarenovering rkgata K-märkta fastigheter samt nde faoch nkyrkor. stinigom renoverar restaurerar h e by te gg K-märkta fastigheter samt kyrkor. En stor del av vår verksamhet består av r helhetsåtaganden inom bygg sa oc riVi m h nVav kulturbyggnader som kyrkor. re gi h t n av k ov y Enbyggnader, stor del av vår verksamhet består av askiffer rk e-or. rsågvä edilalla Specialister på skiffer i alla former. kuen ig ltinom uroby ch helhetsåtaganden och gg Specialister påoch dess nn lådess ad kulturhistoriska byggnader, K-märkta Specialister påbygg skiffer i bygg alla dess former. g er renovering av såväl errenoveso fa helhetsåtaganden inom ochformer. renovemnkyhrk re Vi har gedigen och lång erfarenhet or et vcEn Sparing . aav tt e b ia ev såväl kulturbyggnader som kyrkor. li a stdelsamt eav rrapvåråoverksamhet storvår består av ch åsom ringEn av såväl kulturbyggnader som kyrkor. stor del verksamhet består av helhetssk te kulturbyggnader kyrkor. Vav iff i av ka hbevara En stor vår består av ers arverksamhet r pllanrika fastigheter kyrkor. Specialister i a gedi a a n ge avbdel att och återskapa ri ka d n yg e oc ss g helhetsåtaganden inom bygg och renoveh n fo a lå derbygg nerfarenhet rmer. g erfarenav sbygg urs helhetsåtaganden inom och renovepoch åtaganden inom ru Viav har gedigen och lång Vi och restaurerar nrenovering Viat har och lång gerfarenhet lig trenoverar bgedigen autseende ev ring avoch såväl kulturbyggnader som kyrkor. utseehnetdsåväl ar aerfarenhet ViVihar gedigen och lång renoverar restaurerar oc på skiffer iko alla former. ursprungliga h dess e åt ring av såväl kulturbyggnader som kyrkor. er Ebyggnaders n sk st ap o o ch a av att bevara och återskapa anrika r an d kulturbyggnader som kyrkor. Vi har gedigen och kulturhistoriska byggnader, eåterskapa avbyatt bevara återskapa rika lerasvoch ggoch noch av att bevara anrika kt ad ånverksamhet io rstrulång vru kulturhistoriska byggnader, .anrika urvoch rk sp sa konstruktion. m negl Vi har gedigen erfarenhet hebestår ursprungliga del av vår igutseende t be anut hEn storbyggnaders

K-märkta fastigheter samtutseende kyrkor. seende anrika ehar står av Vi och erfarenhet lhbyggnaders lång erfarenhet avbevara att bevara och återskapa egedigen byggnaders ursprungliga utseende ts åavta K-märkta fastigheter samt kyrkor. oc alång attg och återskapa anrika hd nursprungliga ko e och konstruktion. nn stin ru av att bevara och återskapa anrika kt o m io n b . och konstruktion. y g byggnaders ursprungliga utseende och konstruktion. g av helhetsåtaganden inom bygg konstruktion. byggnaders utseende och renov ribyggnaders ng av så ursprungliga eväoch på skiffer i yalla former. kuursprungliga ltutseende urb och konstruktion. gav SpecialisterSpecialister påoch skiffer ilalla dess former. gdess nför admå konstruktion. erngoch renovering såväl so a kyrgkan -n för mång Vi tackar Svensk skramkåyrnka n fö t

m kyrkor.

En stor består av Sv våreverksamhet kayr rav m m em ng-ot cktro sk må ser kulturbyggnader för tsom frar fra en okan g- em kyr Vaiför end hvår aoch En stor del verksamhet em ri Sv nsk aav månkyrkor. Sve ch rtadkar gt obestår gadel åri an ckV tac erm e -nr föav Vi fre dsk d gse ! ren ah ig Vi ta ånrk se en m ro et ky ch rt o rb a o fö a c e fö helhetsåtaganden inom bygg och renoven t ! t m a g en o lå rk en sa en ri n!n Svnde ot em ro etch em garb arpro mn fram erfete sk aoch ser fö tr frasam korb taacktky tem helhetsåtaganden bygg och m orenoveare gtta Viinom Svå se sa ro rma åriVi fört nde aa ten chooch har gedigen och lång erfarenhet het aring erop ck ort em dch vnrtårig frjek daje nch ktaofö ren Vi kom tt je se eten! kyrkor. mrib pro kulturbyggnader vroe eav ko a dm ! sam marbsom ra gee en akulturbyggnader sa en n! åsåväl ete o et ch arb c rb o måm h a födrtroma kt och å ring avko såväl som kyrkor. m je te jekt sa rigtkom pro ro rs nde p che k o a d p n kt a a je m a ro n m p av återskapa anrika rika en koa batt dbevara ang mg ders och komy ursoch pru ngerfarenhet Vi har lång ligautseende utseende Vi harbyggnaders gedigen ochgedigen lång erfarenhet ursprungliga och koch avoch att bevara återskapa onanrika struktioanrika av att bevara återskapa n. och konstruktion. byggnaders ursprungliga byggnaders ursprungliga utseende utseende och konstruktion. och konstruktion. kaen

kan för g- ngkyr ainfo@sydskiffer.se nsk månmå r Sve ka Vi tac åynrkga-n förwww.sydskiffer.se Tel 035-22 36 50 m k r a fö Tel 035-22 36 50 info@sydskiffer.se sk n n a TelTel 035-22 36 50 info@sydskiffer.se e v rrkSen 035-22 motemot actro m em kkayinfo@sydskiffer.se fra sk niför tr frawww.sydskiffer.se ta50 oser de veV36 h se ar Sgt moch oecm a e fr d r n Vi tackåri e se h ro eten! c ! sam marbarb te eten! roeånridgetoförtpro chnsa oeoch fört t mjeakrb jek saro årigtko de h p an c e o mm d t n k a je m ro m p o e k d n komma

Kistvagn med lyft Elektrisk framdrift och lyftfunktion

36 50 info@sydskiffer.se Tel 035-22Tel 36035-22 50 info@sydskiffer.se www.sydskiffer.se

Förenklar förflyttning

Kan även användas som katafalk

Konstruerad för körning i singel, uppför ramper, samt i ojämn terräng.

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Kvalitetsprodukter för park och kyrkogård.

www.dahlrum.se 57

LUNDS STIFT

Orsasten till Malmö Redan när arkitekten Arwidius byggde Arlövs kyrka så upptäckte han svagheter i fasadens sandsten. Nu väljer man att byta ut uttjänta delar.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

Foto: Stucco Maestro

ju kilometer från Malmö ligger Arlövs kyrka. Den invigdes år 1900 och är en tegelkyrka i nygotisk stil. Naturstenen kommer från det nedlagda stenbrottet i Öved där man bröt röd sandsten – Övedssandsten. När man nu renoverar fasad får man hämta snarlika stenar från ett stenbrott i Orsa. Burlövs församling, som kyrkan tillhör, gjorde i den första etappen fläckvisa ingrepp på kyrkan och i etapp två fick Stucco Maestro i uppdrag av projektledaren Niclas Hansson från Danewids ingenjörsbyrå att göra en inventering och mäta och malla de stenar som skulle nytillverkas. De upptäckte då att problemet med trasiga stenar var mycket mer omfattande än man tidigare hade trott. – Den absolut största skadebilden kommer infästningar till brädningen, som man fäster plåttaket i. Vi tror att det utfördes på 70-talet. Man har då fäst brädorna med endast varmförzinkade expanderbultar, ner i sandstenen. Och eftersom man inte har använt sig av rostfria expanders så rostar de och vidgas. Att med jämna mellanrum bygga

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

LUNDS STIFT

Foto: Stucco Maestro

”Den absolut största skadebilden kommer infäst ningar till bräd ningen, som man fäster plåttaket i. Vi tror att det ut fördes på 70-talet.” upp ett tryck inne i stenen är just den metoden man använder sig av för att spräcka sten på stenbrott. Så den här metoden var den absolut sämsta man kunde använda sig av, säger Kristofer Mattiasson. KRISTOFER ÄR VD på Stucco Maestro,

S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Foto: Stucco Maestro

som sköter entreprenaden. De går i år in i etapp tre av renoveringen av Arlövs kyrka. Problemet med de spräckta stenarna uppdagades i inventeringen under etapp två och man fick då göra en omkastning av prioriteringsordningen i renoveringsprojektet. Etapp två blev därför ett heltäckande tornprojekt där man började uppifrån och arbetade sig nedåt. Man har också gjort en säkring och en mätning av resterande fasad där man har plockat ner trasiga stenbitar som inte kommer kunna räddas. De stenar som är helt uttjänta har fått bytas ut till stenar från ett stenbrott i Orsa, som har den enda röda sandstenen i Sverige. De utför också stenkonservering för att få en långsiktig hållbarhet. Övedssandstenen är känd för att ha en väldigt varierad kvalitet, vilket också arkitekten Alfred Arwidius påpekade redan vid byggåret 1900. – En av anledningarna till att man lade ner stenbrottet i Öved var att kvalitén sjönk med åren. Arwidius klagade på stenkvalitén redan när man byggde kyrkan. Han var noggrann med allt ifrån hantverket till materialet i sina projekt, säger Kristofer. I etapp tre i fasadrenoveringen så

De stenar som är helt uttjänta på Arlövs kyrka har fått bytas ut till stenar från ett stenbrott i Orsa, som har den enda röda sandstenen i Sverige. De utför också stenkonservering för att få en långsiktig hållbarhet. fortsätter man att jobba sig igenom tornet. Och de jobbar efter samma budget som i den första projekteringen, trots nyupptäckt problematik. – Vi har fått omarbeta det lite. Samma budget, samma arbete, men lite andra delar av kyrkan kan man säga. Så det är egentligen inget som inte blir gjort. Vi tar ett helhetsgrepp i varje parti på kyrkan. Tornet är en del, långhuset är en del och koret är en del. Så istället för att ha spridda arbeten över alla delar samtidigt så begränsar vi det i en del i taget, fortsätter Kristofer Mattiasson. Församlingen har även planer för en etapp fyra – renovering av de nedre delarna på tornet och norra sidan av

långhuset. Men det är inget som Stucco Maestro än så länge har fått i uppdrag att utföra. I STIFTET PÅGÅR också uppdatering av

vård- och underhållsplaner för kyrkotomter och begravningsplatser. 1100-talskyrkan i Finja i Tyringe pastorat, norr om Hässleholm har ett fantastiskt kalkmåleri som nu konserveras av Skånes Målerikonservatorer. Valleberga kyrka är Skånes enda, bevarade rundkyrka. I 1100-talskyrkan pågår omfattande renoveringar. På kyrkogården finns också en kastal från 1400-talet; en medeltida försvarsanläggning som också den ska ses över. ◆ 59

BEGRAVNINGSPLATSER

Regler om gravrätter förtydligas Reglerna för hanteringen av framför allt återlämnade gravrätter förtydligas nu av Riksantikvarieämbetet. En konflikt i Skåne om olika tolkningar skärpte fokuset på frågan. TEXT: MATS KARLSSON

et blev en ren kalldusch. När Fjälkinge pastorat undersökte säkringen av gravstenar visade det sig att två tredjedelar behövde dubbas för att inte riskera att falla. Inte minst blev det en chock för många enskilda gravrättsinnehavare, som valde att återlämna gravrätten på grund av de höga kostnaderna. – Det började 2013. Då testade vi om stenarna stod säkert, men 60-70 % blev inte godkända. Det hade vi aldrig trott. Det skulle bli en oerhörd kostnad, minst 4 000 kronor per sten. Många hade inte råd utan lämnade över gravrätten till oss, säger Anders Burman, fastighetsoch kyrkogårdsansvarig på Fjälkinge pastorat. Pastoratet tog steg för steg bort stenar som återlämnats. Till hösten 2020, då det blev stopp: Att ta bort stenar utan

tillstånd är att förvanska en kyrkogårds kulturvärde, meddelade länsstyrelsen i en skrivelse. Plötsligt stod Fjälkinge där med höga kostnader om stenarna skulle stå kvar. – Vi gör alltid en avvägning och ser på vad det kostar att behålla dem. Det kan vara kostsam omdubbning, skötsel eller annat, som plantering. Och det får vi inte använda begravningsavgiften till, enligt Kammarkollegium, säger Anders Burman. FÖR ATT TA bort stenar måste tillstånd

sökas för var och en av dem. Då måste en antikvarie göra en kulturhistorisk konsekvensanalys, vilket också blir dyrt. Men kostnader för enskilda gravar får inte heller betalas med begravningsavgiften, har Kammarkollegiet bestämt. Det gäller bara åtgärder för begravningsplatser i sin helhet. Det betyder att pengarna måste tas från församlingsavgiften, fast det ofta

”Länsstyrelsen har skärpt till det på ett oväntat och överdrivet sätt, tycker vi. Det blir väldigt mycket byråkrati för varje gravsten.” gäller gravrätter som lämnas tillbaka av människor som inte bor kvar i församlingen. Stenarna får därför stå kvar tills vidare. I mars utfärdade Länsstyrelsen ett föreläggande om att församlingen måste återställa 57 gravplatser på Kiaby kyrkogård, där gravvårdar, stenramar S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

BEGRAVNINGSPLATSER och buxbomshäckar tidigare tagits bort. Detta har förstörts gravplatsens ”enhetliga och bevarade karaktär”, påpekade Länsstyrelsen i sitt beslut. Ingen dialog har heller skett om saken, enligt föreläggandet. LIKNANDE DILEMMAN HAR församling-

Foto: Getty Images

arna Åhus och Vä, som också ligger i Kristianstads kommun. Tillstånd måste sökas för alla förändringar av en gravplats, och en antikvarisk bedömning ska göras. Men begravningsavgiften får inte användas. – Vi förstod i och för sig att gamla gravstenar tagits bort på många kyrkogårdar och att Länsstyrelsen önskade att mer av det gamla kulturarvet skulle bevaras. Det är en balansgång – men vi kan inte göra detta med församlingspengar, säger Pernilla Olsson, kyrkokamrer på Åhus församling.

– Det är odemokratiskt om kyrkans medlemmar får bekosta borttagning av alla gravvårdar, oavsett om rätten tillhört en medlem eller ej, säger Heikki Ranta, stiftsantikvarie vid Lunds stift.

FJÄLKINGE PASTORAT DRIVER parallellt

ett fall där en gravrättsinnehavare vill ta bort stora cypresser som växer tätt intill en grav på Fjälkinge kyrkogård. Men vad gäller för regler om församlingen tar bort dem, i samråd med gravrättsinnehavaren? Även det är oklart. – Cypresserna har underminerat stenen så att den lutar. Innehavaren vill själv plocka ned cypresserna för att få fram stenen. Men även där säger länsstyrelsen nej, eftersom det förändrar kyrkogårdens karaktär, säger Anders Burman. Länsstyrelsen avslog ansökan i november 2020, med motiveringen att det skulle innebära ”en påtaglig förvanskning av kyrkogårdens karaktär” och negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Myndigheten påtalade också att ingen bedömning gjorts av arborist. DE SKÅNSKA FÖRSAMLINGARNA är inte

ensamma om problematiken, även om de ställt frågan på sin spets. Allt fler återlämnade gravrätter ger även andra församlingar och pastorat huvudvärk: ska åtgärderna betalas med skattemedel eller församlingsavgifter? Det var enklare förr. Då bodde människor kvar i socknen hela sina liv, och när de begravdes fick efterlevande gravrätten på evärdig tid. I dag flyttar S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

yngre generationer till större orter och gravrätter går ut efter 25 år. Kvar står församlingar med stenar som innebär kostnader oavsett om de står kvar eller tas bort. – VI ANSER ATT det självklart ska bekos-

tas av begravningsavgiften. Det är odemokratiskt om kyrkans medlemmar får bekosta borttagning av alla gravvårdar, oavsett om rätten tillhört en medlem eller ej, säger Heikki Ranta, stiftsantikvarie vid Lunds stift. Han påminner om att människor begravts kristet i tusen år, men att sederna har förändrats med tiden. Det är viktigt att en begravningsplats får spegla alla trender och förändringar, inte bara de äldsta kulturvärdena, framhåller Heikki Ranta. – Vi ska inte bara bevara utan använda och utveckla kulturarvet. Men länsstyrelsen har skärpt till det på ett oväntat och överdrivet sätt, tycker vi. Det blir väldigt mycket byråkrati för varje gravsten, och en kostnad för den antikvariska analysen. Det är ohållbarhet. Konflikten har fått Riksantikvarieämbetet att se över föreskrifterna om

det kyrkliga kulturarvet, kopplade till Kulturmiljölagens fjärde kapitel. – Länsstyrelsen i Skåne har sett att det under ett tiotal år har försvunnit kulturhistoriska värden när stenar plockats bort. Det här sker över hela landet, men är extra tydligt i Skåne där det finns många välbevarade trädgårdskyrkogårdar från 1800-talet med grusade gravar, kringgärdningar, häckar och fasta monument. Det utgör en stor del av de värden som finns där, säger Hugo Larsson, antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. ATT SÅDANA ANLÄGGNINGAR ändå

plockats bort, trots att de skyddas av Kulturmiljölagen, beror framför allt på att reglerna inte varit tillräckligt kända, anser han. – Begravningslagen ger delvis andra möjligheter än Kulturmiljölagen. De gäller parallellt, men man har sneglat för mycket på begravningslagen utan att riktigt förstå hur Kulturmiljölagen fungerar i sammanhanget. Det försöker vi tydliggöra. De uppdaterade riktlinjerna, som varit på remiss på kyrkokansliet, ska enligt planerna börja gälla vid halvårsskiftet. ◆

annons Som du aldrig sett en kyrka förut Swescan ﬂyttar ständigt gränsen för vad som är möjligt inom mätningsteknik. Under de senaste fem åren har vi revolutionerat sättet att skapa digitala gravkartor. Vi var först med att basera dem på ortofoto och var även först med att ta fram trädlösa ortofoton. Nu tar vi steget in i kyrkorummet och kan presentera en snabb och noggrann skanning av hela kyrkan och självklart alla andra typer av byggnader. Skanning av kyrkors insida är i sig inget nytt. För tio år sedan gick det att göra men det var tidsödande och tekniken var i sin linda. I dag kan Swescan leverera digitala 3D-modeller och tvärsnitt med en noggrannhet ner på millimeternivå för t.ex. 62

bjälklag, väggar, ytor och med en exakt färgåtergivning. När Risekatslösa kyrka i Bjuvs församling skannades var vi på plats i timmar snarare än veckor. Förutom vackra bilder med spektakulära tvärsnitt av kyrkan kan materialet användas till mycket annat. Det blir ett utomordentligt stöd i olika utredningsfaser, förstudier vid ombyggnation och analyser av problemområden inför restaureringsarbeten eller underlag till vård- och underhållsplaner. Endast fantasin sätter gränserna. Har ni ett stundande projekt där ni tror att vi kan hjälpa till – ring så diskuterar vi era behov och förutsättningar. S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Risekatslösa kyrka

annons 1.024 m

1.634 m

Användningsområden • Upprätta nya ritningar och relationshandlingar • Mätning av bjälklag och väggtjocklekar • Dokumentation och rapporter • Visualisering och digital 3D-modell • Förstudier och noggranna undersökningar

Johan Sten johan.sten@swescan.se 0709 94 05 97 S VE N S K A K Y R KOR 2 0 2 1

Läs mer

swescan.se/3dkyrka 63

POSTTIDNING B Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm

Nu lyfter vi! Specialister på renovering och restaurering av kyrkor och andra kulturhistoriska byggnader.

Vi integrerar solen Inget jobb är i vardagen! för litet eller för komplicerat! Estetiskt

Hållbart

Tryggt

Oavsett om vi installerar Nordens största solcellsanläggning på tak, eller skapar nya energilösningar till bostäder med våra byggnadsintegrerade solpaneler, är vår ambition att alltid integrera mer sol i människors vardag och på så sätt bidra till snabbare grön omställning i samhället.

Vi tackar SVenSka kyrkan för fortSatt förtroende och nya uppdrag! Det gör vi tillsammans med våra 67 000 aktieägare. Kontakta oss på: sales@soltechenergy.com

Soltech Energy är en ledande helhetsleverantör som både utvecklar, säljer, installerar och optimerar solenergilösningar för våra kunders behov på ett tryggt och säkert sätt. Det gör vi tillsammans med våra dotterbolag som alla har gedigen erfarenhet av solenergi samt tak- och fasadarbeten.

Släpp in solen i ditt liv.

www.winterbygg.se • www.jamtfasad.nu • www.hammarstrandsbygg.se

Svenska kyrkor 2021

Articles inside

EN ORGEL ÄR OFTAST INTE BARA EN ORGEL

DET KULTURHISTORISKA VÄRDET LYFTS

REGLER OM GRAVRÄTTER FÖRTYDLIGAS

ORSASTEN TILL MALMÖ

KÄRA TJÄRA

BANDAGE PÅ RÖREN I ENGELBRECKTSKYRKAN

FRAMTIDENS EL-LAGRING KAN SKE I KYRKAN

DET LUTANDE KORSET I JOKKMOKK

FJÄLLNÄRA TAK

ETT LYFT I GÄVLE

MÅLARUTMANING I SÄRNA

ÖVERSYN AV LOKALER FRIGÖR TANKEN

OXENSTIERNAS ORNAMENT RENOVERAS