Artilleri & Luftvärn nr 3 2004 by Höök Design AB

Artilleri & Luftvärn

Tema Kompetensutveckling

Artilleri-Tidskrift Nr 3 • 2004

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 3 • 2004

Årgång 133

Lennart Gustafsson Tema kompetensutveckling ................................................................................ 2 Nils-Ove Gustafsson Utbildning vid Royal Military College of Science (RMCS) ................................ 3 Bo Arvidsson Artilleristsudien ............................................................................................... 12 Martin Johansson och Fredrik Runnefors Teknisk tillämpningsövning, skjutregler för BONUS ....................................... 18 Fredrik Zetterberg Svenskt luftvärn övar i Tyskland ...................................................................... 21 Rune Nyman Personalutbildning vid Artilleriregementet ....................................................... 25 Rickard Karlsson och Henrik P Andersson Utbildning av kaptener i USA .......................................................................... 31

Form och layout: Marie Thelander

Patrik Nilsen Fackprogrammet, utbildningsområde Ledarskap .............................................. 36 Bo Demin Militärteknisk utbildning – några synpunkter .................................................. 41 Lave Malmgren Artilleriets svanesång? ...................................................................................... 45 Artilleriklubbens höstmöten ........................................................................... 47 Omslagsbild: Överstelöjtnant Nils-Ove Gustafsson, Graduation Day vid Royal Military College of Science.

ISSN 004 – 3788

Redaktören

Lennart Gustafsson

Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är tidskriftens redaktör

Tema kompetensutveckling Detta nummer handlar om kompetens och… . . . kommer ut då Försvarsmaktens personal informerats av sina chefer om innehållet i propositionen som riksdagen ska fatta beslut om den 15 december. Stora förändringar kommer säkerligen att ske och med en krympande armé är det än viktigare att hålla kompetensen inom våra olika funktioner vid liv1. Att inneha kompetens är ju egenskapen eller förhållandet att vara kompetent, att ha erforderlig skicklighet, duglighet och kvalifikationer för viss tjänst eller befattning. I detta nummer beskrivs allmän kompetensuppbyggnad av enskilda och förband/system genom studier utomlands, genom studieverksamhet och tekniska tillämpningsövningar samt samövning med andra nationer. Inte minst viktig är den personalutbildning som genomförs vid våra förband där cheferna skräddarsyr utbildningen anpassad till aktuella behov. Hur utbildningen genomförs i Fackpro1

Se artikel sid 45.

grammets regi beskriver Patrik Nilsen i sin artikel vilken handlar om utbildningsområdet ”Ledarskap”. Vi något äldre som kommer ihåg kursverksamheten för länge sedan, typ ”korvstoppning”, borde glädjas över det ”akademiska stuk”, det ansvar som läggs på individen själv för att inhämta erforderliga kunskaper vilket är ett resultat av, bland annat, tillämpningen av Högskoleverkets kvalitetskriterier, anammade av Försvarsmakten. Sist men inte minst, Bo Demin har skrivit en artikel om utbildning i militärteknik. Själv genomgick jag AIRS 197071, och om den teknikutbildningen skulle jag kunna skriva mycket. Men det gör jag inte. Läs artikeln och kom med synpunkter, det kommer fler nummer av denna tidskrift!

Nästa nummer – Luftvärnet! Detta års sista nummer är tänkt att vara ett specialnummer som avhandlar luftvärnets aktiviteter, kompetenser och förmågor just nu och i framtiden. För att göra detta behöver redaktionen hjälp från sakkunniga. Luftvärnare, damma av tangentbordet och skriv!

Artilleri & Luftvärn

Nils-Ove Gustafsson

Överstelöjtnant Nils-Ove Gustafsson är chef för Artilleriutvecklingsenheten vid Artilleriregementet

Utbildning vid Royal Military College of Science (RMCS) ”Master of Science” – jo man tackar! ”I hereby admit Lieutenant Colonel Gustafsson to the degree of Master of Science in Systems Engineering for Defence”. Äntligen! Efter två och en halv timmes väntan fick jag, som nummer 557 av 572 studenter, kliva upp på podiet och ta emot diplomet som intygar att jag klarat av den ettåriga utbildningen på the Royal Military College of Science – RMCS.

Vill du…? Jag hade jobbat knappt ett år på Högkvarteret, som produktionsledare på Krigsförbandsledningens Markstridsavdelnings Utrustningssektion, när Lennart Axelsson1 kom in sent en kväll och störde mig mitt i en mycket intressant fakturagranskning. ”Skulle du kunna tänka dig att åka till England ett år och plugga Systems Enginee1

Stf C KRI MTRL

ring2?” Frågan kom mycket oväntat. Med vetskap om min egen förmåga i att tillämpa det engelska språket och högen med ännu icke granskade fakturor tvekade jag inledningsvis. Systemteknik? Jag har ju inte ens läst teknisk chefskurs. Lennart trugade och menade att har man varit repetitör på AIHS (Artilleri- och IngenjörHögSkolan) så är tekniken och matematiken en lätt match. Vet karln vad han pratar om? Jodå, Lennart var elev vid RMCS året innan och genomförde samma kurs han nu erbjöd mig. Han gav mig betänketid över helgen. Att studera ett år – på heltid – i ett annat land innebär att flytta eller veckopendla. I det här fallet är det till att flytta. Min hustru Åsa trodde först att det var ett dåligt skämt, men när hon insåg att detta erbjudande var sant fastställde hon att ”vi åker”.

Förberedelser När vi beslöt att anta erbjudandet hade vi kommit till slutet på maj. Flytten skulle äga rum den 4 augusti. Innan dess hade vi 2

Systemteknik (på svenska)

Master of Science turligtvis mycket höga förväntningar på nästkommande. Efter det att vi tittat oss omkring, fixat hyreskontrakt, fyllt i ansökningsblankett omfattande 14 sidor för att öppna ett bankkonto och Åsa mätt alla fönster, flög vi mycket förväntansfulla tillbaka hem till Sverige och avslutade förberedelserna.

Vy från byn Watchfield mängder av aktiviteter att hinna göra. Jag skulle göra erforderliga språktest3, läkarundersökning, avsluta jobbet på Högkvarteret m.m. Som familj skulle vi hitta ett hus i England och ordna skola och dagis åt barnen. Vidare skulle vi städa och flytta ut ur vårt hus i Kristinehamn och försöka få någon att bo i det när vi var borta. Sommaren gick rasande fort. Jag lyckades klara av språktestet och fick klartecken från RMCS att jag var välkommen. I mitten av juli gjorde hela familjen en rekognosceringsresa till Shrivenham (byn i vilken RMCS är belägen) och Watchfield, där vi fick överta ett hus – som dåvarande svenske eleven Gustaf Fahl med familj bebodde. Vidare fick jag träffa min blivande kurschef, professor Phil John och vår akademiska koordinator, Mrs Bronwen Holden. Båda två var mycket positiva till att få ännu en svensk elev. Lennart och Gustaf har båda två varit mönsterelever och det fanns na3 IELTS. Kravet för att få börja studier – som utlänning – vid RMCS är lägst betyg 7.

Flyttet Vi lyckades få vårt hus uthyrt för ett år. Till England hade vi ca 20 m3 gods. Huset vi hyrde i England var förvisso möblerat, men vissa saker måste man ha med sig. Egna sängar, tavlor, kläder, leksaker, trumpeten, cyklar, julgranspynt m.m. Det vi inte fick ta med oss magasinerades hos släkt och vänner. Den 2 augusti kom flyttlastbilen och den 4 embarkerade familjen Gustafsson färjan i Göteborg som skulle ta oss till Newcastle i norra England. Dagen därpå siktades den engelska östkusten. Nu började det verkliga äventyret. Det var en mycket speciell känsla när vi rullade ut på den engelska motorvägen – på vänster sida i 140 km/h. Efter en övernattning på hotell i Swindon kom våra flyttgubbar med våra tillhörigheter till 10 Saxon Orchard som blev vår nya adress.

De giftas kvarter Som officer i England blir man hänvisad till s k ”married quarters” som är ett ganska stort bostadsområde med kinesiskt lika parhus och villor. Den brittiska kulturen

Artilleri & Luftvärn mer eller mindre kräver att par är gifta, annars kan det bli lite svårt att få en bostad över huvud taget. Vi var två svenska elever i Shrivenham detta år. Richard de Geer, som genomförde chefsprogrammet på Staff College var ”bara” sambo med sin Ulrika, inte ens förlovad vilket orsakade mycket förhandling och pappersexercis med husvärdarna, colleget och vårt eget Högkvarter hemma i Sverige. ”Sambolagen” är inte helt enkel att förklara för en icke invigd brittisk byråkrat. Nåväl, Rickard och Ulrika fick sitt hus till slut. Vi flyttade in några veckor innan den egentliga kursstarten varför det inte fanns några britter alls i grannskapet. De första vi fick kontakt med var ett par från Portugal, en familj från Saudi-Arabien, Argentinare, Australiensare, Tyskar och Schweizare. När kursstarten väl närmade sig exploderade dock området av flyttbussar – det var britterna som kom. I Sverige skulle boendet förmodligen betraktas som märkligt – ”bara militärer” – men i vårt fall var detta alldeles perfekt. Inte minst för barnen och hemmavarande styrka. Eftersom vi alla var i samma situation hade vi stöd av varandra såväl socialt som studiemässigt. Det var 53 olika nationer representerade på samma område och det dröjde inte länge förrän vi fick mycket goda vänner från hela världen. Eftersom vi var den enda svenska familjen – med barn – tvingades Arvid (då 5,5) och Ellen (3+) leka med andra barn på nya vill-

Välkänd pub i Shrivenham kor. Det tog en vecka så kunde de kommunicera med enkla ord på engelska och sedan sköt det iväg med raketfart. Efter ett par månader pratade de nästan obehindrat.

Collegen i Shrivenham Shrivenham är en liten by som är belägen ”in the Heart of England” 12 mil väster om London, fyra mil söder om Oxford, alldeles vid M44 norr om Swindon. Det är en vacker liten by. Den som följt den brittiska tv-serien ”Midsomer Murders” kan mycket väl föreställa sig byn och dess omgivningar med trånga vägar, lokala pubar och ett böljande landskap med milsvida gröna fält. Dock förekom inte, vad jag vet, något mord under hela året.

Universitetsområdet är till ytan ganska utbrett och omfattar tre större enheter – alla med var sin general/amiral som chef. Royal Military College of Science är ett college som lyder under Cranfield Universi4

Motorvägen mellan London och Cardiff

Master of Science tet. Lärarna är en blandning av militärer, f d militärer, industrifolk och civila akademiker. RMCS har anor från sent 1700-tal och har funnits i Shrivenham sedan slutet av andra världskriget. År 2000 flyttade ”Joint Services Command and Staff College” (JSCSC – motsvarande vårt FHS) från London till Shrivenham. JSCSC lyder helt och hållet under MOD (Ministry of Defence). Den tredje större instansen på samma område är ”Joint Doctrine and Concepts Centre” (JDCC) som uteslutande arbetar med doktrinära frågor och förser MOD bl a med målsättningsunderlag för såväl kort- som långsiktiga beslut.

Kursen Systems Engineering for Defence eller ”systemteknik för försvaret” är en utbildning som riktar sig främst till personer som arbetar med anskaffning av materiel (system) till försvaret.

Kursen riktar sig till alla intressenter i processen, vilket innebär att kursdeltagarna representerar operatörer, användare, tillverkare, upphandlare m fl. Mål och syfte med utbildningen är att öka kunskaper och färdigheter i konsten att förstå och beskriva system och metoder att skriva bättre kravdokument för de samma. Kursen är en s k postgradual kurs vilket innebär att studenterna har en hyfsad god akademisk bakgrund med betyg från t ex försvarshögskolans chefskurs och/eller civila högskolor. Kursen var indelad i fem block, vilka i sin tur var indelade i två till fem delkurser. Varje 6

delkurs pågick i tre veckor enligt principen två veckors föreläsningar och en vecka för ”assignment” – uppdrag – som närmast kan beskrivas som en tentamen där man skall forska och fördjupa sina kunskaper. Uppdraget presenteras som en uppsats. Dessutom, i vissa fall, fick man presentera sitt alster genom att hålla ett enkelt föredrag. Många delkurser omfattade två uppdrag, alltså två uppsatser. När arbetet var slutfört och inlämnat på fredag eftermiddag kunde man unna sig en ledig helg. I mitt fall ägnades viss helgtid åt studier, men var tredje helg var alltid ”ledig”. Varje delkurs examinerades också. Examinationen gick till på följande sätt. Under en vecka på hösten och en på våren hade man skriftliga prov, en dag per kurs. Examinationen blev därför oerhört tidspressad och som utlänning blev språket en barriär. Här togs ringa hänsyn till om du var britt eller inte. Eftersom man var anonym (endast ett skrivningsnummer) och examinatorerna var en blandning av ordinarie lärare och lärare man aldrig träffat, var det avgörande att kunna skriva begripligt – och läsbart. Endast kulspetspenna och papper gällde. Ordbok fick medföras, men det hanns inte med att ta stöd av den. Man skrev som en vilde och jag misstänker att rättande fick använda både fantasi och förstoringsglas för att tyda och tolka vad man ”stenograferade”. Resultatet från varje delkurs betygssätts. Max resultatet är 100% och godkänt är över 50%. Examinationen var värd 50% av det sammanslagna resultatet. Alltså, taktiken var att göra så bra som möjligt ifrån sig på uppdragen (där tid fanns att göra arbetet noggrant)

Artilleri & Luftvärn

Del av universitetsområdet. och hoppas att resultatet från examinationen skulle vara tillräckligt bra för att totalsumman inte skulle hamna under 50 – ty då fanns det risk för omprov. Tack och lov var jag förskonad.

I tillägg till de lektionsbundna kurserna pågick under hela året något som kallades ”Continuing Studies” vilket innebar omfattande uppdrag på ”fri tid”. Denna ”fritidssysselsättning” gick ut på att fördjupa sig i konsten att bygga modeller och simulera allt från ekonomiska processer till utveckling av kostnadseffektiva system. Fem uppdrag genomfördes och det var väl egentligen bara i dessa som de matematiska kunskaperna testades på allvar. Sist men inte minst skulle ett projekt – ”dissertation” – genomföras under året, varav 10 veckor avdelades för heltidsarbete i utbildningens slutskede. Projektet – motsvarande den enskilda utredning som man fick genomföra på FHS chefskurs – låg till grund för ”masters-graden”.

Jag valde att försöka att ur ett systemtekniskt perspektiv beskriva de utmaningar som svenska Försvarsmakten står inför för att uppnå tillräckligt god anpassningsförmåga. Titeln blev ”Adaptability – a challange for the new Swedish defence”. Den blev ingen kioskvältare direkt, men den finns arkiverad på biblioteket på RMCS i två exemplar. Totalt skrev jag under 11 månader 15 uppsatser om 10 - 25 sidor vardera och en utredning på 130 sidor.

Presentation av projektet Det som vi här hemma kallar för examen genomförs inte när kursen slutar utan ytterligare ett år därefter. Dock skall projektet presenteras, förhöras och värderas innan man lämnar skolan. Presentationen var en relativt jobbig verksamhet som krävde nästan lika mycket arbete i powerpoint som uppsatsen krävde i word. Manus skrevs och det förövades om7

Master of Science sorgsfullt inför professorn, hans lärarstab och mina kurskamrater. Idealtiden för själva ”monologen” var satt till 30 minuter (jag klockades på 27) och sedan följer 15 minuters frågestund. Vid det skarpa genomförandet flöt det mycket bra och förövningen gav frukt (den gamla trupputbildningsmodellen gäller fortfarande). Salen var näst intill fullsatt av militärer, tjänstemän från MOD, industrifolk och lärare från RMCS. Tyvärr fanns ingen svensk representant i auditoriet – inte ens från HKV. Jo en svenska fanns där, Åsa, som kunde ge mig erforderlig feed-back som jag sedan drog nytta av vid det efterföljande förhöret – ”the viva.” Förhöret pågick i 45 minuter och hölls bakom lyckta dörrar. Det var en panel bestående av – i mitt fall – en akademisk koordinator, handledare och två ”assessors” (värderingsmän/betygsättare). En ”assessor” var en av mina lärare och den andre en industritjänsteman från BAE systems. Om man blev godkänd eller inte hängde till största del på förhöret. Resultatet skulle enligt statuterna meddelas två månader senare. Vid ett misslyckande hade man ytterligare ett par månader på sig att rätta till misstag och höja resultatet till ”G”. Jag måste medge att efter förhöret var jag rejält nervös och min handledare förstod situationen och bröt principen genom att sträcka mig näven och uttalade de ord jag såväl behövde höra ”You’ve passed”. Nu kunde jag återvända till Sverige med hedern i behåll.

Studiealternativ Antalet studenter varierade kraftigt beroende på vilken typ av kurs som valdes. Det fanns kurser som t ex informationssystemdesign som hade 30 heltidsstuderande 8

elever. Min kurs bestod av fem. Nu finns det dock möjligheter att läsa på deltid, men då tar det tre år. Vissa delar kan dessutom läsas som fristående kurser. När vi fem, deltidsstudenterna och de som läste fristående kurser samlades blev vi runt 20 själar. Vi fem var en finsk reservofficer som tjänstgör på Finlands motsvarighet till FMV, en brittisk örlogskapten från DPA5 (motsvarande FMV), en civil tjänsteman också från DPA och en ung dam från Defence Clothing and Textiles Agency – med expertkunskaper om uniformsystem. Jag måste tillstå att det var som allra roligast och mest inspirerande när deltids och ”frislängarna” deltog.

Graduation day Examen genomförs alltså ett år efter det att kursen avslutats. Då hålls en s k Graduation Day6 för alla studenter som genomfört en doktors- eller masterslikande utbildning. Det är en mycket pampig tillställning där man iklädd ”robe, hood and mortar board”7 inför stor publik får ta emot intyget (den berömda rullen) av universitetskanslern. Som militär bar man dock den egna uniformsmössan. Gradgivningen hölls i ett gigantiskt partytält som inrymde ledigt 1500 personer – sittande. Som jag skriver i inledningen var vi över 500 studenter. Varje student hade med sig en-två anhöriga. Sedan tillkom ”de lärde” på RMCS – ett 50-tal professorer, doktorer, lektorer etc samt två bänkrader med hedersgäster, bl a HRH The Duke of Kent. Dessutom fanns en musikkår och en mängd passopper. 5

Defence Procurement Agency Gradgivning/promotion 7 Studentkappa, huva (i fakultetens färger) och fyrkantig, platt, hatt. 6

Artilleri & Luftvärn Behov av systemförståelse Allt eftersom Försvarsmakten krymper och försvarsindustrin tvingas reducera produktioner så måste vi anskaffa system från den internationella marknaden.

Systemen måste kunna integreras i ett större systemperspektiv. NBF och anpassning kräver kompatibilitet och interoperabilitet. Vi kan inte längre skriva kravspecifikationer för enskilda system utan att ta hänsyn till det stora sammanhanget. Tidigare, under den gamla invasionsförsvarseran, kunde vi lämna TTEM till vår egen industri – och de förstod vad vi menade och levererade vad vi ville ha. Så enkelt är det inte idag och det lär bli än mer komplicerat i samverkan med andra nationer. Systemförståelse på alla nivåer och i alla roller är helt avgörande.

Sammanfattning När jag kom hem till Sverige igen började jag åter på Högkvarteret. Denna gång på KRI STAB Analys som biträdande processledare för funktionsprocessen. I motsats till mina kurskamrater från RMCS fick jag börja jobba med ”systems enginering-uppgifter” direkt. Sedan ett halvår är jag tillbaka på Artilleriregementet igen. Denna gång som chef för Artilleriutvecklingsenheten och det är otroligt mycket som jag lärde mig på kursen som jag fortfarande kan tillämpa i mitt dagliga arbete. Jag kan varmt rekommendera fler att söka kurs eller kurser inom ”systems engineering”. I synnerhet nu när Försvarsmakten krymper och vi tvingas integrera system i ett ”system av system”. Har du hör det förut?

Jag och min familj har verkligen fått smaka på det allra bästa Försvarsmakten kan erbjuda en officer. Studieåret i England var förvisso en rejäl utmaning, men med så mycket fantastiska erfarenheter som det genererade glömmer man lätt allt slit och långa nätter vid tangentbord och facklitteratur som i jämförelse kan få Saharaöknen att framstå som en översvämmad skogstjärn. Vi blev på sätt och vis invandrare, med allt vad det innebär. Barnen tvingades att lära sig ett nytt språk. Arvid gick första året i riktig engelsk skola och lärde sig att läsa och skriva på engelska innan han lärde sig det samma på svenska. Hans kunskaper sitter fortfarande kvar. Ellen däremot gick på dagis och var väl ung för att ta till sig skriftspråket, varför hon i begränsad omfattning fortfarande förstår engelska men kan inte uttrycka sig. När vi lämnade England pratade hon helt flytande utan någon som helst svensk brytning. Hon bryter dock ibland på engelska när hon pratar och hon tillämpar fortfarande engelska prepositioner. Att få studera i ett annat land där så många nationers officerare samlas är också helt fantastiskt. Trots att vi kommer från så helt vitt skilda kulturer har vi ändock en gemensam nämnare i jobbet som för oss närmare än vad man kan ana. Åsa var hemmafru, men hade ett späckat schema med barnen, hemmet och sociala aktiviteter som omfattade allt från kafferep till att vara stödlärare på Arvids skola.

Jag rekommenderar alla som får ett erbjudande likt det jag fick att inte tveka. Jag gjorde det, men lät mig övertalas, vilket jag 9

Master of Science

Graduation day! är enormt tacksam för idag. Jag har lärt mig väldigt mycket om andra länders kulturer, materielanskaffningsprocesser, metoder för att modellera och simulera komplexa systems processer samt erhållit en mängd erfarenheter som bara denna specifika miljö kan erbjuda och naturligtvis det engelska språket. Framför allt så har jag tillsammans med min familj fått genomföra ett äventyr som stärkte familjebanden och gav oss upple-

velser och kunskaper som vi aldrig annars skulle fått. Till sist är jag skyldig Lennart Axelsson ett stort tack för att han sökte upp mig den där kvällen. Ett stort tack också till min dåvarande sektionschef, Tommy Sandqvist, som gav mig alla dessa ”fördröjande” fakturor att granska. Livet är fullt av tillfälligheter – och ibland skall man ha tur.

2"3

"/,)$%

!LLTID RËTT EFFEKT 3AAB "OFORS $YNAMICS UTVECKLAR LUFTVËRNSSYSTEM SOM BEKËMPAR HOT FRÍN HÚG HÚJD TILL MARKNIVÍ I HELA HASTIGSHETSSPEKTRET OCH I ALLA VËDER

"/2#

$EN E GENERATIONEN AV 2"3 ËR DET MODERNASTE PÍ MARKNADEN INOM SIN KLASS s -ED DEN NYA ROBOTEN "/,)$% HAR 2"3 FÍTT ÚKAD RËCKVIDD OCH SMÍMÍLSFÚRMÍGA s $ET NYA CLIP ON SIKTET "/2# GER MÚRKERKAPACITET 3YSTEMET HAR OCKSÍ MODERN DIGITAL )&&

"!-3%

"!-3% ËR LUFTVËRNSSYSTEMET MED MÚRKER OCH ALLMÍLSKAPACITET -ED EN RËCKVIDD SOM GÚR DET KVALIl CERAT FÚR ATT SKYDDA OMRÍDEN AV SËRSKILD BETYDELSE

3AAB "OFORS $YNAMICS n ENGAGED IN PRE C I S I O N

3!!" "/&/23 $9.!-)#3 3AAB "OFORS $YNAMICS !" +ARLSKOGA 4EL &AX s WWW SAAB SE

Artilleri & Luftvärn

Artilleristudien

Bo Arvidsson

Överstelöjtnant Bo Arvidsson är ställföreträdande chef för Artilleriutveckningsenheten, tillika studieofficer vid Artilleriregementet

Artilleristudien MUR/S1 efterföljare1 Fram till 1980-talet hade armén en studieorganisation som fungerade väl. Den var organiserad i förbandsstudiegrupper och funktionsstudiegrupper. Arbetet genomfördes under ledning av Arméstabens taktikoch studieavdelning enligt en långsiktig och samordnad studieplan. Studiearbetet inom artillerifunktionen genomfördes av MUR/ S1 där chefen för AIHS (Artilleri- och ingenjörhögskolan) och sedermera ArtSS var ordförande och en artillerist i Arméstaben var sekreterare. I gruppen ingick en studieofficer från FMV (Försvarets Materielverk) och experter från dåvarande FOA (Försvarets Forskningsanstalt).

Från år 2002, under funktionsföreträdarens ledning, har en ansats gjorts för att återupprätta en fungerande studieorganisation inom artilleriet. Artilleriregementet fick uppgiften att utarbeta underlag inför 2004 års försvarsbeslut och organiserade en studiegrupp med regementschefen som ordförande, ställföreträdande chefen för artilleriutvecklingsenheten som sekreterare och med deltagare från Artilleriregementet, Artilleribataljonen i Boden, Markstridsskolan, Amfibiestridsskolan, Högkvarteret, Försvarets Materielverk och Totalförsvarets Forskningsinstitut. Arbetet genomförs under arbetsnamnet ”Artilleristudien”.

REMO 77BD rekommenderas Under 1990-talet ersattes denna studieorganisation av tillfälligt sammansatta grupper som genomförde studieuppgifter efter uppkommet studiebehov. Inom artilleriområdet utarbetades en Systemplan B som egentligen inte omsattes i genomförande. 1 MUR S1: Markmålsutredningen, studiegrupp 1.

Artilleristudiens första uppgift blev att ge underlag för beslut i närtid om hur Försvarsmakten skulle hantera den dramatiska nedgången i artilleriförbandsvolym i tidigare försvarsbeslut. Ett av problemen härvidlag var hur vi skall säkerställa tillgång till eldrörspjäser till vår

Artilleri & Luftvärn befintliga och tillförda artilleriammunition då våra 77B-pjäser inte längre kan utnyttjas i befintligt skick. Vägvalet var således om renovering och modifiering (REMO) av 77B skall genomföras eller om något av de system som finns på marknaden skall anskaffas.

Dessa rekommendationer har sedan utnyttjats i FM planering inför försvarsbeslutet 2004. Det enda som inte genomförs redan nu är praktisk demonstratorverksamhet med raketartilleripjäser, men beslutsunderlaget finns och kan utnyttjas om tillfälle ges senare.

Fyra handlingsvägar utformades, vart och ett av dessa utgjorde olika kombinationer av demonstratorverksamhet, REMO 77B, anskaffning av eldrörsartilleri, raketartilleri och robotsystem. Handlingsvägarna värderades mot kriterierna: • Bekämpningsförmåga • Rörlighet • Ledning • Uthållighet • Miljö • Teknik • Kompetens

Underlagsarbete 2003

Resultatet var följande rekommendationer: 1. Fortsatt demonstratorverksamhet syftande till: • Att bygga upp förmåga avseende raketartillerisystem. • Utökad kompetens inom robotområdet avseende ledning och samverkan inom FM. • Utveckling av förmågan att leda utskjutningsanordningar och sensorer i ett nätverksbaserat försvar. 2. Genomför REMO 77B under förutsättning att kraven på autonomitet, splitterskydd, automatisk ammunitionshantering och ökad precision kan uppfyllas. 3. Fortsatt studiearbete med fördjupning av möjligheter på längre sikt.

Därefter fortsatte artilleristudiegruppen med en ny studieuppgift som innebär att lämna underlag inför nästa försvarsbeslut 2007. Denna studieuppgift är flerårig och skall redovisas år 2005. Studiearbetet under år 2003 utgjordes av underlagsarbete och inleddes med en analys av styrande dokument som doktriner, Arméstudie 2002, Perspektivstudie 7, Markmålsstudien och Sjömålsstudien. De övergripande krav som Artilleristudien härvid har funnit kan sammanfattas så: Förmågan att genomföra väpnad strid är dimensionerande för artillerifunktionen. Väpnad strid skall kunna genomföras såväl nationellt som internationellt. Artillerifunktionen skall kunna bekämpa en motståndares kritiska sårbarheter på hans taktiska, operativa och militärstrategiska djup. Manöverförbanden skall kunna genomföra indirekt bekämpning. I internationella insatser skall artilleriförband kunna understödja fredsframtvingande operationer.

Artilleristudien De förmågor som artilleriet skall ha är då att: Kunna bekämpa mål på korta avstånd och på långa avstånd. Kunna bekämpa punktmål, ytmål och sjömål. Kunna genomföra anpassade insatser med graderad verkan.

Två viktiga frågeställningar i underlagsarbetet var dels om artilleriförband skall kunna delta i internationella insatser och dels vilka tekniska möjligheter för markmålsbekämpning som kan finnas i tidsperspektivet fram mot år 2025. Frågeställningen om internationella insatser avhandlades under ett endagsseminarium med föreläsare från HKV, FHS och FOI. Några slutsatser från seminariet: Beträffande framtida uppgifter och krav: • Enligt perspektivplanering 2003-2004 får FM en uppgift: att genomföra väpnad strid både nationellt och internationellt. • Väpnad strid skall kunna genomföras i såväl låg- som högkonfliktnivåer. • Vad avser internationella operationer skall Peace Enforcement vara dimensionerande. • Viktiga förmågor hos ett framtida bekämpningssystem som skall användas internationellt är graderad verkan, ”abort mission” samt begränsade sidoskador, d v s hög precision.

Beträffande folkrätten: • Vid alla militära konflikter skall distinktion, proportionalitet och försiktighet gälla. • Om bekämpningssystemet har mycket hög precision kan det användas även vid lägre konfliktnivåer. Från kriget i Irak: • Koalitionens styrka i Irakkriget var att de kunde genomföra gemensamma operationer, kunde hålla ett högt tempo och att de kunde kombinera insatserna från flera system. • Artilleriet måste kunna följa med i framryckningen. Från insatser i Bosnien: • I en internationell insats typ Bosnien är artilleriet en viktig komponent. • Övergradsbanor är viktiga. • Artillerilokaliseringsradar var en mycket bra resurs. • Hjulfordon har behov av bra vägar. Sammanfattande slutsats: Det finns ingenting som talar emot att artilleriförband skall utvecklas mot att kunna utnyttjas i internationella insatser. Vi måste härvid utveckla våra kunskaper och förmågor inom områdena: • Folkrätt och ROE (Rules Of Engagement) • Ledning • Graderad verkan Tekniska möjligheter för framtida markmålsbekämpning avhandlades under ett tredagarsseminarium med föreläsare från FMV, FOI, MSS och HKV.

Artilleri & Luftvärn Några sammanfattande slutsatser från seminariet: • Elektrotermiska och elektromagnetiska utskjutningsmetoder är knappast realiserbara i fälttillämpningar före år 2025. Detta beror bl a på problem med energilagring vid tillgänglig volym och tillåten vikt. • För god precision krävs flera mätmetoder/ sensorer, men de måste inte nödvändigtvis finnas på samma plattform. Strid i bebyggelse är den svåraste sensormiljön. • En kombination av GPS och tröghetsnavigering ger både bra mätprestanda och god störfasthet. • För att hålla kostnaderna nere kan man ha en enkel sensor på stridsdelen som sedan leds in av t ex en UAV där de kvalificerade sensorerna finns. • Lättare fordon ger vinster både vad avser logistik och rörlighet. Priset är dock ett sämre skydd. • Signaturanpassningstekniken är under kraftfull utveckling och kommer att ge ett bättre skydd. Det finns dock två problem: – Målsökare och sensorer blir allt bättre, den gamla kampen mellan medel och motmedel gäller även inom detta område – Det är svårt att åstadkomma signaturanpassning inom hela våglängds-spektrat, man tvingas välja inom vilka områden man skall ha optimalt skydd. • De flesta varnar- och motverkanssystem (VMS) kräver f n ballistiskt skydd på bäraren vilket påverkar valet av plattform. • Ett väl utbyggt nätverk är i sig självt en form av VMS eftersom vi kan välja att vara utanför portén för fiendens vapen, rörligheten blir alltså ett motmedel. Dessutom fungerar det som ett enkelt IK-system eftersom vi kan se var egna styrkor finns. • Framtida VMS kommer att öka kraven på

attackhastighet, målarea, attackvinkel mm hos ”anfallande” ammunition. • Sensorfusion kan ge ett kvalitativt mervärde i situationer då motparten använder störning.

Genomfört studiearbete under år 2004 Årets studiearbete har hittills omfattat att ta fram de verktyg som skall utnyttjas under studiearbetet, vilka bekämpningssituationer och vapensystem som skall studeras djupare. De vapensystem som kommer att värderas är markrobot, raketartilleri, 155 mm eldrörsartilleri och 120 mm granatkastare. Ammunitionsalternativen är konventionella splitterstridsdelar, substridsdelar, precisionsammunition samt framtida ammunition med begränsad sidoverkan. Avsikten är att genomföra värderingsarbetet med hjälp av simuleringsverktyg. Det verktyg som vi avser använda är AVAL. Arbetet har under året påbörjats med provsimuleringar. Dessa provsimuleringar indikerar att AVAL är ett bra värderingshjälpmedel som dock måste kompletteras med bedömningar och andra beräkningar. Bekämpningssituationerna hämtas från Markmålsstudien och Sjömålsstudien. En första förteckning utgörs av följande situationer: Se tabell sid 16.

Fortsatt studiearbete Under år 2004 kommer fortsatt studiearbete att inriktas mot sensorfunktionen. De bekämpningssituationer som har valts ut kommer då att utgöra underlag för bedöm15

Artilleristudien Typmål

Mark/Sjö Karakteristika

Beskriver förmåga

Bekämpa stridsvagnar

Mark

Hårda mål, dels i eldställning i anslutning till civil bebyggelse, dels under framryckning

Försvara basområde

Mark

Raketartilleri vid oljedepå

Mark

”Halvhårda” mål under framryckning mot egna stridsställningar ”Oskyddade” mål som rör sig i anslutning till känslig infrastruktur

Bekämpa stridsvagnar Bekämpa markmål under rörelse. Bekämpa mål i anslutning till bebyggelse. Bekämpa pansarskyttefordon Bekämpa mål nära egna förband

Stort fartyg till sjöss

Sjö

Mindre fartyg i skärgård Sjö

Kapad oljetanker

Sjö

150 m, stålskrov, 35 knop, vattentät indelning, skydd av vitala delar. 30m, aluminiumskrov, Bekämpa för att hejda eller sänka bensinmotorer, 50 knop, skydd av vitala delar. Ett fartyg som inte kan bekämpas Bekämpa med mycket hög med konventionella stridsdelar precision och liten sidoverkan

ningar av vilka sensorsystem som kan ge den information som erfordras för att genomföra bekämpningen. Med avsikt har vi sparat en av de svåraste frågorna till sist och det är hur ledningsfunktionen skall utformas. Anledningen till att denna fråga är svår är de många frågetecknen kring hur ledningen av det nätverksbaserade försvaret i praktiken skall fungera. Vi har hittills sett många övergripande visioner och målbilder men mindre av detaljerade beskrivningar. Vår förhoppning är att den demonstatorverksamhet som skall genomföras i Enköping under våren 2005 skall ge ett användbart underlag.

Bekämpa raketartilleripjäser. Bekämpa punktmål. Bekämpa mål nära civil infrastruktur. Bekämpa mål med kort ”stilleståndstid”. Bekämpa för att hejda eller sänka

Studien skall avrapporteras i december år 2005 och skall då innehålla en plan för hur funktionen kan utvecklas och därvid innehålla: • Övergripande krav • Förmågor • Uppbyggnad och utformning av delsystem – – – –

Sensorer Ledningssystem Utskjutningsanordningar Ammunition

• System av system – – – –

Kompetens Organisation Systemteknik Metoder

Det finns alltså under ännu en tid möjlighet att påverka resultatet. Utnyttja gärna Artilleri-Tidskrift som ett forum för idéer och förslag. Det går också bra att kontakta studiens sekreterare, helst på adressen bo.arvidsson@mil.se.

Artilleri & Luftvärn

)+ %' / 5PPGRADERING GER MER

&( " UPPGRADERAS TILL &( "$ , 'ENOM UPP GRADERINGEN LIVSTIDSF RLÛNGS PJÛSEN TILL JÛMF RT MED UTAN UPPGRADERING 0JÛ SENS TAKTISKA OCH TEKNISKA PRESTANDA KOMMER ATT F R BÛTTRAS I SË STOR OMFATT NING ATT DEN BLIR EN TOPPMODERN ARTILLERI PJÛS VID INF RANDET CA

.ËGRA EGENSKAPER 3KOTTVIDDEN ÛR KM MED DAGENS AM MUNITION OCH KM MED - %XCALI BUR #A MEDF RDA SKOTT VARAV CA STYCKEN I HELAUTOMATISKA MAGASIN !LL PERSONAL BElNNER SIG I PANSAR SKYDD I STRID "ESÛTTNINGEN KAN MINSKAS FRËN MAN TILL MAN BEROENDE PË AUTOMATISERINGEN OCH FORDONSMONTE RINGEN 0JÛSEN KAN K RAS PË VÛG UPP TILL KM H OCH mYGTRANSPORTERAS I DET NYA ! - mYGPLANET v%UROPAS (ERCULESv (UVUDDELEN AV &( " BElNTLIGA VAPENSYSTEM TILLVARATAS VILKET REDUCERAR ANSKAFFNINGSPRISET TILL CA AV VAD EN NY MODERN BANDGËENDE PJÛS KOSTAR

ZZZ ERIRUVGHIHQFH FRP

TTÖ

Martin Johansson och Fredrik Runnefors

Kapten Martin Johansson, Artilleriregementet, var 2003/ 2004 elev vid Artilleriets Taktiska program

Kapten Fredrik Runnefors, Artilleriregementet, var 2003/ 2004 elev vid Artilleriets Taktiska program

Teknisk tillämpningsövning, skjutregler för BONUS1 Bakgrund Arméns tillförsel av 155 mm BONUS-granat påbörjades första kvartalet 2004. Den är en ny typ av artillerigranat innehållande två pansarbrytande substridsdelar med IRsensorer vilka autonomt hittar och utlöses mot varma pansrade mål. Skjutreglementet (SkjutR) är under omarbetning under samma tid som BONUS införs i Armén. Införandet berör i första hand Artilleriregementet men också i hög grad brigadtruppslagen och jägarförbanden. Artilleriregementet har ansvar för att ta fram skjutregler och bestämmelser för skjutning med BONUS samt för att implementera dessa 1

Bofors Defence benämning på granaten

såväl inom Artilleriet som hos brigadtruppslagen och jägarförband.

Uppgiften Ta fram uppgifter avseende skjutförfarande, ammunitionsinsats och säkerhetsavstånd för Bonus för olika skjutfall och skjutavstånd. Utarbeta förslag på innehåll i SkjutR och observationsplatskortet (OPL-kort) avseende BONUS (Bland annat hur eldledning/eldreglering ska genomföras).

Uppgiftens innebörd/ Avgränsningar. 1. Ta fram vilka olika typfall/typmål som skall simuleras.

Artilleri & Luftvärn 2. Vilka variationer skall göras avseende skjutavstånd, amunitionsinsats, måltyper, samt dessas utbredning? 3. Sammanställ resultat av simuleringar och, med dessa som underlag, analysera vilken ammunitionsinsats som åtgår för 30 % och 50 % nedkämpning av definierade mål på olika skjutavstånd. 4. Utarbeta OPL-kort. I studien avhandlas inte skjutningar mot rörligt mål. Målen har tillåtits att röra sig inom definiera målyta, men inte ut ur denna.

Genomförande. Arbetet inleddes med kunskapsinhämtning där första steget var att förstå hur BONUS är uppbyggd, hur den fungerar och vilken uppgift den är konstruerad för. Instuderingen innefattade besök vid Bofors utvecklingsavdelning och samtal med utvecklingsingenjörer i syfte att klargöra vilka grundvärden de använder sig av vid simulering. Efter att ha fått förståelse för principerna i konstruktion och funktion samt användningsområde övergick instuderingen till simuleringsprogrammet som använts, SIMBON. Det är ett Excel-baserat program som kan användas för simulering enligt Monte Carlo-modell. Grunddata för tillverkning av programmet kommer från Bofors simuleringsprogram, BONSIM. Efterhand som arbetet har fortlöpt har grundvärdena förbättrats och sedan använts för att justera SIMBON. Grunden för det som har gjorts är skjutningar mot stillastående pansarskyttefordon alternativt stridsvagnar. Vidare har det definierats vilka skjutavstånd som är aktuella.

Utgångspunkten för studien var benämnd som grundsimulering. Fem stycken pansarskyttefordon befann sig inom målytan 200x200 m. Målytans utbredning styrs av att sökradien för en substridsdel är 100 m. En bedömning är att fem fordon är det som kan antas vara rimligt att finnas inom den ytan. Avstånden i grundsimuleringen börjar på 4 km och går i intervall om 4 km upp till 24 km samt att även maximal skottvidd, 27 km finns med. Dessa avstånd valdes för att minimera antalet simuleringar med bibehållen validitet, samt att det gjordes en bedömning att resultatet inte nämnvärt påverkas i negativ riktning av att inte simulera samtliga avstånd i 1 km intervall. Arbetet har bedrivits på så sätt att det till att börja med gjorts definitioner av vad som skall simuleras, och därefter har det gjorts mindre omfattande simuleringar, där varje skjutfall slumpats 200 gånger. Där har resultatet fått visa om det är rätt faktorer och därefter har de mer omfattande simuleringarna där varje skjutfall slumpats 1000 gånger. Det som varierat är: målyta, antal mål, antal pjäser, antal skott, skjutavstånd, eldbredd och elddjup. När simuleringarna genomförts har resultaten av de totalt 402 variationerna2 bearbetats och analyserats, i syfte att se hur man på bästa sätt uppnår 30 % och 50 % nedkämpning av aktuella måltyper samt att hitta eventuella begränsningar avseende skjutavstånd och antal mål.

Resultat Diagram 1 visar hur många skott som åtgår för 30 % resp 50 % nedkämpning på respektive skjutavstånd. 2

9st simuleringar med totalt 402 variationer som slumpats 1000 gånger.

TTÖ Diagram 1. Avstånd och aminsats för 30 % och 50 % Nk 200 x 200 m 5 Psk. Antal skott

12 50% Nk

10 8 6

30% Nk

4 2 0

Avstånd (km)

Diagram 2. Jämförelse aminsats 200 x 200 m 5 mål Nedkämpning % 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

20 km Psk 20 km Strv

OPL-kort BONUS 5

Antal skott

Diagram 2 visar förhållandet mellan ammunitionsåtgången för att erhålla nedkämpning i stridsvagn eller pansarskyttefordon på ett skjutavstånd på 20 km. Med utgångspunkt ur erhållna resultat framtogs följande skjutregler med tillhörande OPL-kort: • BONUS skjuts som verkanseld med 1, 2 eller 3 plutoner. Eldkommando anges i skott, lag eller eldstötar, minsta aminsats är 4 skott. Normal målyta är 200x200m, inom vilket minst ett mål måste finnas. • Eldreglering av BONUS sker genom att mäta med laser mot brisadmolnen. • Understödd chef måste till eldledaren vid 20

varje skjutning med BONUS ange vad denne vill ha nedkämpat, i vilken ordning, samt vilken grad av nedkämpning som erfordras. • Exempel: pansarskyttefordon, stridsvagnar eller artilleripjäser, Nedkämpning (50 %) eller begränsad Nedkämpning (30 %). • Vid skjutning med BONUS är tiden en viktig faktor. Därför bör eldkommando med BONUS effektueras av så många pjäser som möjligt. Elden bör avges så att så stor del som möjligt av erfordrad aminsats finns i målet samtidigt, för bästa verkan. • Vid skjutning med BONUS bör det eldtekniska underlaget vara säkert.

• Normal målyta för skjutning med BONUS är 200 x 200m. • Verkanseld skjuts som lagvis eld med 1, 2 eller 3 plutoner (2, 4, 6 pjäser). • X avser antal skott. • Minsta ammunitionsinsats för skjutning med BONUS är 4 skott Tabell utvisande ammunitionsinsats för 50 % nedkämpning av pansarskyttefordon eller 30 % nedkämpning av stridsvagn: Avstånd

<12km

12- 20 km >20 km

X skott

6 skott

8 skott

10 skott

Tabell utvisande ammunitionsinsats för nedkämpning av pansarskyttefordon respektive stridsvagn: Nedkämpning Pansarskyttefordon Stridsvagn 30%

1/2X

50%

Artilleri & Luftvärn

Fredrik Zetterberg

Överstelöjtnant Fredrik Zetterberg är chef för utvecklingsavdelningen vid Luftvärnsregementet och var övningsledare vid övning ELITE

Svenskt luftvärn övar i Tyskland i kompetensuppbyggande syfte Inledning Enligt PARP-avtal (Planning And Review Process) ingångna av Sverige skall svenska förband som deltager i internationella insatser ledda av NATO kunna svara för sitt eget skydd mot bl.a. luftangrepp.

ningen kan i vissa avseenden liknas vid vår svenska FOCUS-övning1. Från Sverige deltog förutom luftvärnsförband två TK 37E ur F 21 samt SAAB NYGE AERO med markstörsändaren ASTOR.

Detta tillsammans med de nya tankarna om Battle Groups inom EU medför att det på mycket kort sikt är nödvändigt att öka kompetensen och förmågan inom luftvärnet avseende vilka krav som ställs på luftvärnsförband i den internationella miljön.

Genomförande För andra året i rad deltog därför Luftvärnet med enheter i den tyska övningen ELITE 2005 (Electronic Warfare Live Training Exercise). ELITE är en tysk nationell övning med 18 deltagande länder inklusive Sverige. I övningen deltar länderna med flyg- och/eller luftvärnsförband och öv-

Markstörsändaren ASTOR 1

En systemövning mellan Luftvärnet och Flygvapnet

Svenskt Luftvärn i Tyskland Syftet med ELITE är att utveckla ett koncept för en europeisk SEAD-förmåga (Suppression of Enemy Air Defences) samt att utveckla deltagande förbands förmåga att verka i en telekrigmiljö och samarbeta i multinationella förband. Övningen genomfördes i södra Tyskland vid övningsområdet Heuberg, ca 7 mil söder om Stuttgart, under perioden 2004-0426—05-15. Totalt deltog ca 50 luftvärnsofficerare, fördelade på två omgångar. Luftvärnsofficerarna kom från Luftvärnsregementet, I 19 Lvbat samt ur I 19 och P4 och utgjorde grundbemanningen av två EldE 91, en Lvkv 90 TD (Teknik Demonstrator), två PS 90 samt en ILLv (Insatsledningsenhet Luftvärn). I övning ELITE 2004 deltog totalt ca 3000 man, varav ca 1500 var luftvärnare. Målsättningen med vårt deltagande var att före och under övningen fortsätta den sedan förra året påbörjade kompetensuppbyggnaden på stor bredd för svenska luftvärnsofficerare avseende:

Low Altitude Surveilance Radar (LASR), TPQ 36 A ingående i NASAMS.

• god förmåga att genomföra planering för svenska luftvärnsförbands deltagande i internationella övningar och • god förmåga att leda svenska luftvärnsförband i samverkan med andra nationers luftvärn. Dessutom skall, för luftvärnsfunktionens fortsatta utveckling, behovet av interoperabilitet identifieras avseende: • materielutveckling vid samverkan med andra nationers luftvärnsförband, • logistik och • HNS ”Host Nation Support” från värdlandet.

Summering av övningen Kapten N Madison njuter av utsikten från Lvkv 90 TD. 22

Övningen i Tyskland var indelad i två övningsperioder om vardera en vecka. Med anledning av detta skedde en avlösning av

Artilleri & Luftvärn automatiska 48 m höga länkmaster. Deras ledningsplatser var ett par storlekar större än vår container. Men i detta fall var det inte storleken som var avgörande utan innehållet som var viktigast. Vårt sätt att sammanställa en egen luftlägesbild baserad på egna sensorer kompletterat med en RAP (Recognized Air Picture) från Norrmännen mätte sig mycket väl med andra nationers ledningssystem. Rapier MK 2 missile under avfyring.

svensk luftvärnspersonal under den mellanliggande helgen. Syftet med avlösningen var att sprida möjligheten till kompetensuppbyggnad till så många officerare som möjligt. Den svenska kontingenten grupperade med vår ILLv (Insatsledningsenhet Luftvärn) tillsammans med övriga nationers ledningsplatser. Vår ledningsplats kändes en aning ”liten” där den stod inklämd, med sina fyra högantenner 2K, mellan Norges ledningsplats för NASAMS2 på ena sidan och engelsmännens ledningsplats för RAPIER 3på andra sidan. Nästan alla andra nationer hade sattelitlänkar alternativt ett antal länkfordon med 2

Norwegian Advanced Surface to Air Missile System, ett system utvecklat i samarbete mellan Kongsberg DA och Raytheon/Hughes. 3 RAPIER, ett Field standard C-system med LLAD-kapacitet (Low Level Air Defence).

En av anledningarna att vi hamnade jämte den norska kontingenten är det mycket nära samarbetet som redan finns, genom det av Högkvarteret beordrade samarbetet, mellan de nordiska luftvärnsinspektörerna. Härigenom kunde ett visst stöd erhållas med bland annat ledningsmetoder och vi kunde få tillgång till de erfarenheter som de norska officerarna besitter. Vid årets övning var vi mer förberedda än vid fjolårets främst avseende insatsledning av egna förband, analys av genomförda bekämpningar och snabb rapportering till analyscellen i övningsledningen. De slutsatser vi har dragit av årets övning är att vi inför kommande ELITEövningar bör komplettera våra korträckviddiga luftvärnssystem med ett system med längre räckvidd.

Genom att exempelvis delta med det svenska Hawksystemet skulle vi kunna ställa högre krav på den tyska övningsledningen avseende tillgång till RAP och 23

Svenskt Luftvärn i Tyskland

Kapten P Fauli genomför en improviserad ordergivning. insatsledning från CRC (Control and Report Centre) utan att behöva gå omvägen via norrmännen. Dock måste vi, förutom Hawksystemet, avsevärt höja vår kompetens avseende exempelvis procedurer, protokoll, LINK 11B och 16 för att kunna prata samma språk som övriga deltagande länder.

Det svenska luftvärnets deltagande var med ett litet och tillfälligt sammansatt förband, men ändå med de väsentligaste funktionerna ingående, för att kunna utveckla vår kompetens och fortsätta vägen mot luftvärnets interoperabilitet.

Ät Din lunch på Militärsällskapet! Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering vardagar kl 11.30 och 12.30). Är Du reservare eller civilanställd inom försvaret kan Du mot avgift bli medlem. Medlemmar har även möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Adress: Långa Raden 8 på Skeppsholmen För bokning ring 08-611 60 92, 10.00-15.00 eller 08-662 62 54, fax 662 62 53 24

Artilleri & Luftvärn

Rune Nyman

Major Rune Nyman tjänstgör sedan 2002 som chef för Kursavdelningen vid Artilleriets Stridsskola.

Personalutbildning vid Artilleriregementet Kursavdelningen vid ArtSS Kursavdelningens uppgifter avseende personalutbildning, berör främst samordning och planering av den icke programbundna utbildningen, som består av: • Intern personalutbildning och utbildning av civil personal, vars innehåll styrs av behoven vid regementet och anbefalls av ställföreträdande regementschefen, • fortsatt befattningsutbildning för nivå 4 – 6 (FB 4, 5, 6), • funktionskurser, (vid regementet) avsedda för interna och externa deltagare, • förberedande officerskurs, FOK. I samverkan med Personalavdelningen administrerar kursavdelningen även alla anmälningar till kursverksamhet som leds av andra förband och skolor.

Intern personalutbildning Syftet med den interna personalutbildningen är att upprätthålla en så hög personal-

kompetens som Artilleriregementets behov kräver och som den enskildes förutsättningar medger. Utbildningen läggs upp över hela året med kraftsamling till våren, i regel under perioden v 19–21 samt en vecka under hösten, i samband med ”chefens vecka”. Chefens inställning och personliga engagemang är av avgörande betydelse för att nå framgång och skapa en strukturerad och ändamålsanpassad personalutbildning.

För att få rätt innehåll krävs också delaktighet ner tom individnivå. Delprocessen för den interna personalutbildningen med rutiner för hur behov tas fram via planering, genomförande och uppföljning finns beskriven i regementets verksamhetsledningssystem (VHL), under huvudprocess Kompetensutveckling. 25

Personalutbildning En faktor som starkt har begränsat möjligheterna till en effektiv intern personalutbildning de senaste åren har varit personalens möjligheter att kunna deltaga p g a krav på uttag av all ledighet efter förbandsövningsskedet. Kraven har inneburit att nyckelpersonal inte har kunnat nyttjas som lärare samt att eleverna varit få till antalet. Detta har uppmärksammats och planering har genomförts så att antal övningsdygn reducerats, för att bl a möjliggöra en mer samordnad personalutbildning. En annan viktig faktor som påverkar den interna personalutbildningen är rollen som ”främste företrädare” för respektive tjänstegren. Dessa personer har ledande uppgifter avseende sin tjänstegrens utformning och kompetensutveckling. Denna roll måste tydliggöras. Det bör i större utsträckning än i dag framkomma behov av utbildning via dessa ”Främste företrädare”. Detta skapar inte bara möjlighet till delaktighet utan också ansvar för att vara delaktig. Ett bra exempel på hur detta kan lösas är den civila kompetensgruppen som samlas regelbundet och ser över de civilas utbildningsbehov.

Under första halvåret 2004 har en viss förbättring uppmätts och en hel del personalutbildning genomförts, bl a: • Projektledarutbildning • Snöskoterkurs • Motorinstruktörs (nio veckors kurs) • Vapentjänst/Strid • Artilleriskjutning med haub 77 B • Kompanikommendant utbildning • Materielredogörarutbildning • Krisstödsutbildning 26

• Utbildning LOTUS/FMG/ECDL (Dataprogram samt ”datakörkort”) • Utbildning FM-Pub/ TELLUS (Dataprogram för budgetering och uppföljning av budget samt verksamhetsresultat) • Utbildning Miljö/Arbetsmiljö • Introduktionsutbildning nya majorer • Utbildning Arcview (Kartdataprogram) • Utbildning Palasso tid/planering (Dataprogram för arbetstidsplanering och uppföljning) Under hösten är personalutbildning inplanerad i samband med chefens vecka samt även över tiden, med exempelvis: • FUM SLB (Stridsledningssystem) • Intern ADR-kurs (Farligt gods) • Miljö-, Arbetsmiljö- och VHL-utbildning • Introduktionsutbildning för nya fänrikar • Rehabiliteringsutbildning • Krisstödsutbildning • NBF utbildning • Intern Firningskurs • Utbildningsdag i Ledningsträningsanläggningen (LTA) för civila • Körkortsutbildning för lastbil och personbil med tungt släp • Artillerifältövning

Fortsatt befattningsutbildning för nivå 4 – 6 (FB 4-6) Efter genomgången YOP, TaP och SP följer en befattningsutbildning vid hemmaförbandet med utbildningsmålet grundlagd förmåga som chef för pluton, kompani respektive bataljon, alternativt som stabsmedlem nivå 4/5. Den fortsatta befattningsutbildningen efter Yrkesofficersprogrammet (FB 6) genomförs under en tvåårsperiod efter ge-

Artilleri & Luftvärn

Chefens inställning, personliga engagemang och känsla för delaktighet, visades tydligt under vårens personalutbildning. Chefen för Artilleriregementet, Göran Mårtensson, här i samspråk med Q-chefen, Bernt Magnusson, avdelade (trots mycket arbete med FB 04) några dagar för utbildning i Vapentjänst/Strid tillsammans med sin personal. Detta var mycket uppskattat. nomförd YOP 3-4. Officeren tjänstgör i regel vid grundutbildningsbataljonen. Huvuddelen av utbildningen genomförs som praktiskt utövande av chefskap under förbandsövningar och praktiskt arbete med förbandsledning på plutonsnivå under förbandsskedet. Avseende FB 5 sker utbildningen i anslutning till det taktiska programmet och genomförs som fristående block under tiden som eleven genomför programmet.

Utbildningen omfattar: • En grundläggande del avseende övningsledare under förbandsutbildning med skarp ammunition. • Skjutledarutbildning avseende indirekt eld samt praktik som skjutledare under förbandsövning. • Befattningsutbildning och befattningsträning i ledningsträningsanläggning. För de mer rutinerade FB 4 eleverna genomförs utbildningen efter fullgjort stabsprogram. 27

Personalutbildning Utbildningen innehåller studier av metoder för ledning av markstrid, och fortsätter med formell övning i ledningsträningsanläggning för att avslutas som praktik med individuell placering vid förbandsövningar under förbandsskedet. Mindre del genomförs som planering, utvärdering av utbildning samt utarbetande av order.

Förberedande officerskurs (FOK) I år ställdes kursen in beroende på att det inte genomförs någon utbildning för YOP 1-2 under hösten 2004. Kursen omfattar förberedande utbildning för blivande yrkesofficersaspiranter i huvudsak inom batteritjänst (fältmättjänst, sambandstjänst, batteriplatstjänst och pjästjänst) samt grunder i eldledningstjänst.

Funktionskurser Vid Artilleriregementet genomförs funktionskurser avsedda för såväl interna som externa elever. Den kurs som lockar flest elever är Grundkurs Skjutledare IE (Indirekt Eld) som årligen är fulltecknad med ett 25-tal elever. Aktuella fristående kurser vid Artilleriregementet är: • Sensorkurs Artilleriradarpluton • Bataljonsartillerichefskurs • Grundkurs Skjutledare IE • Skjutledare IE, Eldledningsfordon 90 • Grundkurs Markdel av CAS (Close Air Support). Den sistnämnda kursen är ny för i år och genomförs första gången i höst. Kursens mål är att ge eleverna grundlagda kunskaper i CAS, samt grundlagd förmåga att planera CAS-uppdrag med flyg. Syftet är att erhålla officerare inom försvarsmakten med grundkompetens för att kunna gå LCR FAC-kurs (Limited Combat Ready Forward Air Controller). Eftersom ny materiel som vädersonderingsutrustning och EOI (Eldlednings och Observations Instrument) införs, kommer industrikurser att genomföras på materielen genom industrins försorg innan Artilleriregementet startar upp årliga funktionskurser under 2005. 28

Dessutom ingår ledarskap, motortjänst, sjukvårdstjänst, vapentjänst, taktik och stridsteknik, ECDL modul 1-3 och 7 samt fysisk träning.

Framtid Det nya kompetensförsörjningssystemet kommer att påverka all form av personalutbildning i framtiden. Det som kommer att vara styrande är de befattningskrav som ställs på samtliga befattningar inom artilleriet. Till varje befattning kommer det tydligare än i dag att framgå vilken kompetens (utbildning/ kurs/erfarenhet) som kommer att krävas. Värnpliktsutbildningen kommer att omfatta tio månader för huvuddelen, vpl kan bli högst gruppchef/troppchef. Målet med utbildningen för YOP kommer också att läggas på nivån gruppchef – troppchef. TaP utgår helt och ersätts med ett antal fristående kurser såväl interna som externa. Målet för nya ”TAK” (Taktisk Kurs) är plutonchefsnivå. Stabsprogrammet kvarstår men med målsättning på kompanichefsnivå. Ansvaret för den personliga utvecklingen kommer till större del än i dag att läggas på den enskilde individen. Utbildningar

Artilleri & Luftvärn kommer i stor utsträckning att hållas på engelska. För att utveckla den interna personalutbildningen bör: • Behovsunderlag framkomma, såväl från organisationen, främste företrädare som den enskilde. • Främste företrädarrollen med ansvar för kompetensutveckling inom tjänstegrenen klarläggas. • Underlag från individualplanearbetet inarbetas även i den interna personalutbildning.

Fortsatt befattningsutbildning i dagens form kommer att utgå och säkerligen ersättas med ett antal fristående kurser samt tjänstgöring i befattning och då på helt nya nivåer. Antal funktionskurser inom artilleriet kommer att öka. Många av kurserna på dagens TaP övergår till att bli fristående kurser. Förberedande Officerskurs kommer (om den skall kvarstå) troligtvis att genomföras sedan eleven som värnpliktig genomfört internationell tjänst. Innehållet i FOK styrs helt av utformningen av YOP.

Ny materiel som Eldlednings och Observations Instrument samt ny Vädersonderingsutrustning kommer att tas upp i personalutbildning under kommande år.

Artilleri & Luftvärn

Rikard Karlsson och Henrik P Andersson

Kapten Rikard Karlsson, Artilleriregementet, har 2003/2004 varit ställföreträdande chef för Taktiska programmet vid Artilleriets Stridsskola och genomgår för närvarande stabsprogrammet vid Försvarshögskolan.

Major Henrik P Andersson, Artilleriregementet, är ställföreträdande chef för Taktiska programmet vid Artilleriets Stridsskola.

Utbildning av kaptener i USA Grunder Under två skilda tillfällen fick artikelförfattarna möjligheten att genomföra en sexmånaders utbildning vid Amerikanska Artilleriskolan, USAFAS (United States Army Field Artillery School), Fort Sill, Oklahoma. Nedan följer en beskrivning av våra upplevelser från utbildningen. Fort Sill är centrum för det amerikanska artilleriet och är lokaliserat i södra delen av delstaten Oklahoma, tre timmar med bil norr om Dallas, Texas. Basen består förutom skolan av III Corps Artillery (17th, 75th, 212th, 214th Field Artillery Brigade1, samt 19th Maintenance Battalion). Basen är till ytan, minus övningsområde, 20 gånger större än Artilleriregementets 1

Varje Field Artillery Brigade består av en stab, två MLRSbataljoner samt en Palladin-bataljon.

kasernområde och den har egen flygplats samt inte minst viktigt för rekreation, två golfbanor. Kursen vi genomförde heter Field Artillery Captains Carreer Course, FACCC (tidigare FAOAC). Kursen genomförs sju gånger årligen med ett elevantal om cirka 50 per kurs. Internationella elever inbjuds att delta och normalt representeras de av åtta elever per kurs. International Student Division är en del av organisationen på skolan med huvuduppgift att stödja utländska elever med såväl administration som allmänna tips och råd under vistelsen.

Utbildningens innehåll och fortskridande Kursens målsättning är att ge artillerioch marinkårskaptener en grundläggande bas för befattningar som

Utbildning i USA understödsledare på bataljons- och brigadnivå, stabsmedlem vid artilleribataljon ingående i regemente, brigad eller division samt till batterichefer. Efter examen vid Fort Sill genomförs en fortsättningsutbildning i stabstjänst gemensamt med övriga truppslag.

FACCC består av två huvuddelar. Den första delen, Total Group Instructions, består av utbildning i Gunnery (Batteriplats tjänst), MLRS (Multiple Launch Rocket System) och artillerispecifikt ledningsstöd. Den andra delen, Small Group Instructions, består av utbildning i taktik, understödsledning, artilleribataljonstjänst samt stabsmetodik med bedömanden på brigadordrar. Som ovan nämnts inleddes kursen med hederlig batteriplatstjänst. Syftet med delkursen är att ge den blivande batterichefen en uppfräschning av tidigare inhämtad kunskap samt för att kunna ta ansvar för utbildning och säkerhet vid exempelvis skarpskjutning med eget förband.

Delkursens instruktör var en marinkårsofficer vars fasta övertygelse om drillens betydelse för utbildningsresultatet inte gick att ta miste på, mycket professionell i sitt utövande och god förebild för artillerikaptenerna. Vidare fick vi en grundläggande utbildning på MLRS under en vecka. En kort reflektion och jämförelse med svenska utbildningsmetoder är på sin plats. Vi utbildar elever och soldater till att få en så djup förståelse som möjligt för systemet. Amerikanerna utbildar utgående från givna manualer och grundar allt på ett systematiskt agerande.

Under den andra delen av kursen lades stor vikt vid bedömandearbete. Utbildningen i detta skede präglades av stort inslag av upplevelsebaserad inlärning där enskilt individansvar var avgörande för att nå utbildningsmålet. Kritik på stabsarbetet och ordrar gavs efterhand i samband med ”briefingar”.

Tentamen i ”Gunnery” 32

Artilleri & Luftvärn Vid ett par tillfällen prövades stridsplanerna i arméns ledningsträningsanläggning, JANUS. Military Decision Making Process, MDMP2, är den normalt använda bedömandemallen för taktiska förband från division till bataljon. Enligt vårt tycke penetrerar mallen detaljer bra och man erhåller lätt spårbarhet under bedömandet. Mallen är som sådan komplett och är därför också bra vid snabbedömanden med situationsanpassad modifiering. En stor skillnad, i alla fall mot tidigare svenska mallar och bedömanden, är hur stor vikt vid underrättelser som läggs. För detta ändamål finns ett moment som benämns Intelligence Preparation of the Battlefield, IPB3. Detta är kanske det enskilt viktigaste momentet med hänsyn till slutresultatet. Vidare är spel4 och förövning5 två viktiga moment som för övrigt är under införande i våra egna bedömandemallar. Ovan nämnda moment är tidskrävande men genomförs med staben och underställda chefer före varje genomförande i olika omfattningar. Efterhand som utbildningen fortskred lades fokus mer på ledning av artilleribataljon. En naturlig koppling i bedömandet är att understött manöverförband 2

Finns beskriven i U.S. Army Field Manual FM 101-5, Staff Organization and Operations. 3 Se FM34-130, Intelligence Preparation of the Battlefield. 4 Från engelskans Wargame. Genomförs för att utveckla handlingsalternativ samt för att pröva stridsidén och identifiera beslutstillfällen. 5 Från engelskans Rehearsal. Kan genomföras i flera olika omattningar. Ett exempel är i samband med eller som ordergivning med stöd av terrängmodell.

Stabstjänstövning, förberedelser för ”Missionbrief ”. (FSO6) tar fram syfte, uppgifter m m för understödsförband i varje skede av striden. De viktigaste uppgifterna kallas EFST7 och utgör grunden för artilleribataljonens bedömande, FASP8. Över tiden kopplades ämnet ledarskap in i utbildningen och för alla var det oerhört intressant att lyssna på veteraner från bland annat Vietnamkriget, Koreakriget och andra världskriget om att vara kompanichef eller stabsmedlem under verkliga förhållanden.

Upplevelser Det var en kurs med mycket teori och fysisk träning samt för lite praktisk träning. Det var en enorm uppslutning på basen varje morgon till fysisk träning där officerare och soldater sprang i formering eller enskilt. På kursen var det obligatorisk träning klockan 05.45 fem dagar i veckan. Ett bra tillfälle att komma i form som ni förstår. 6

FSO, Fire Support Officer. Motsvarar artillerichef. EFST, Essential Fire Support Task. Den eller de uppgifter som understödet har för att striden skall lyckas. 7

FASP, Field Artillery Support Planning.

Utbildning i USA För de utländska eleverna erbjuds bland annat ett informationsprogram om det amerikanska samhället som syftar till att sprida information om ett demokratiskt samhälle (många utländska elever kommer som sagt från olika kulturer). Väl värt att nämna är bland annat besök i Washington D.C. med Pentagon, Capitolium, Högsta Domstolen, Kongressbiblioteket m.m. Med stor förtjusning fick utländska officerare genomföra presentationer om eget hemland. Detta var mycket uppskattat av våra kurskamrater och instruktörer. Totalt genomförde vi på kursen åtta skrivningar varav den sista räknades som en examensskrivning. Efter examensskrivningen genomfördes examensceremoni med utdelning av betyg och utmärkelser under pompa och ståt.

Erfarenheter Resurserna för indirekt eld är något mer omfattande jämfört med i Sverige. I USA inkluderas, utöver granatkastare och artilleri, även raketartilleri, attackhelikoptrar, Close Air Support och Naval Gunfire. För att nyttja alla resurser krävs en långt mer noggrann planering och samordning än vad vi är vana vid. Detta innebär, enligt vår uppfattning, att möjligheterna till dynamisk ledning och initiativ av DUC minskar och därmed uppdragstaktiken som ledningsmetod. Nedskärningar av vårt lands insatsorganisation till trots, man blir i alla fall lite imponerad och ganska stolt över vad vi kan åstadkomma med våra resurser. Som helhet var kursen mycket stimulerande trots för lite praktisk träning. Det gav oss inte enbart nya kunskaper inom artilleri utan också bättre förståelse för andra kulturer och kanske det viktigaste, de nya kontakter som knöts. Vi ser det som oerhört värdefullt och viktigt att Sverige fortsätter närvara vid utbildningar vid skolor i utlandet på detta sätt. Vi uppfattade ett stort intresse för vår närvaro på kursen. Vår uppfattning är, vid en jämförelse med många andra länder, att svenska officerare får en mycket bra utbildning. Vi blir mer allsidiga och initiativkraftiga.

Artilleriskolans emblem.

I teknikens framkant.

Att utveckla morgondagens produkter, tjänster och system inom områden som försvar, flyg och rymd kräver kunskaper inom några av teknikens mest avancerade områden. Saab är ett av få företag i världen som har den kompetens som krävs – inom exempelvis systemintegration, datafusion, simulerings- och sensorteknologi – för att möta den här typen av utmaningar i teknikens absoluta framkant. Idag levererar vi bland annat världsledande kamouflage-, pansarvärns-, tränings- och undervattenssystem som bidrar till en säkrare värld. Vi utvecklar avancerad rymdteknologi, och vi samarbetar med världens ledande flyg- och försvarsindustri. Vill du veta mer? Välkommen att besöka oss på www.saab.se

INDUSTRI

Artilleri & Luftvärn

Ledarskapsutbildning

Patrik Nilsen

Kapten Patrik Nilsen är handledare för yngre befäl samt rekryteringsofficer vid Artilleriregementet och tjänstgör vid Artilleriets Stridsskola. Han är nyutnämnd Fackman i ämnet Ledarskap.

Fackprogrammet, utbildningsområde Ledarskap Ledarskap i förändring? Att vi är inne i en stor förändringsprocess inom Försvarsmakten kan knappast ha undgått någon, en ominriktning från ett invasionsförsvar mot ett insatsförsvar, där den tekniska utvecklingen snurrar allt snabbare och ställer allt högre krav på den enskildes kompetens och där vi ska omorganisera oss och verka i nätverk istället för hierarkier. Hittills har det mesta inom denna ominriktning handlat om teknikutveckling, hur vi tekniskt ska kunna leda, styra, samverka och korta insatstiderna till verkan i målet. Nästa stora utmaning är kompetensutveckling, hur vi ska kunna bemästra tekniken med rätt kompetens på rätt befattning. Man kan nästan ana en önskan om 36

att individen har en streckkod tatuerad i pannan där kompetensen går att utläsa. Men hur kommer ledarskapet att fungera i en nätverksorganisation? Vem har mandatet att leda och under vilka förutsättningar? Hur skapar man tillit i en organisation där chefsrollen växlar med gällande uppgift? Mycket talar för att den mänskliga dimensionen av det nätverksbaserade försvaret kommer att bli den svåraste nöten att knäcka. Hur ska vi lyckas vända på den starkt hierarkiska organisationen, bryta upp dess gränser och göra det möjligt för kompetens att växa samtidigt som nivåtänkandet suddas ut? Detta blir ingen enkel omställning då

nivåtänkandet är starkt rotat genom vår officerstradition. Det är ungefär här som fackprogram ledarskap tar sin utgångspunkt. Hur vi ska lyckas med den mänskliga delen i denna förändringsprocess vi nu alla står inför.

Fackprogram Ledarskap Studierna innebär en icke nivåhöjande utbildning om 40 poäng1 där man specialiserar sig inom ett specifikt område. I mitt fall ämnet ledarskap. Denna utbildning ersätter den förra KLLOK-kursen (F d högre ledarskapskurs i FHS regi) och har genomförts två gånger totalt. Innehållet i denna utbildning har inte många likheter med KLLOK utan är mer anpassad mot akademiska normer och förhållningssätt.

Målsättning Efter utbildningen ska deltagarna kunna verka som fackmän. Denna roll kan innebära en heltidsbefattning som expert, men också en tillikauppgift som resursperson åt chef/organisation, exempelvis: • Organisationsutvecklare • Ledarskapslärare • Verksamhetsutvärderare • Internkonsult • Resursperson vid förändringsarbete. Utbildningen innehåller följande kurser: • Förändringsarbete 5p (poäng) • Organisationsteori 5p • Lagutvecklingslaborationer 5p • Allmän kurs i psykologi och ledarskap 10p • Vetenskaplig metodik 5p • Uppföljning och utvärdering 5p • Eget arbete om organisatorisk förändring 5p 1

En poäng motsvarar i princip en veckas studier

Artilleri & Luftvärn Genomförande Utbildningen genomfördes på halvfart, vilket innebar att studier på helfart i fem veckor varvades med ordinarie tjänst vid hemförbandet i fem veckor. Utbildningen omfattade totalt 40 p och bedrevs i huvudsak vid FHS i Stockholm. Varje fempoängskurs var fristående, med delkursansvarig kursledning med ansvar över både innehåll och examination. Vi var åtta elever från alla tre försvarsgrenarna och med elever från F21 i norr till P7 i söder. Studierna pågick under två års tid och vi slutexaminerades 2004-02-18. Upplägget och innehållet på utbildningen har varit fantastiskt bra, med handplockade föredragshållare av rang och med ett flertal intressanta studiebesök. Beroende på att vi enbart var åtta elever fanns det gott om utrymme att diskutera den enskildes frågor och ståndpunkter. Lärare, föredragshållare och studiebesök har nästan uteslutande varit civila personer och firmor, men däremot har vi i examinationsdelarna alltid dragit dessa lärdomar till vår egen organisation och vardag. Ytterligare en fördel med studierna har faktiskt varit att de gick på halvfart, och att man i och med detta hann smälta intryck och verkligen läsa kurslitteraturen mellan delkurserna. Man kände sig aldrig ”mätt” utan såg alltid fram till nästa delkurs.

Studieresa Inom ledarskapsområdet både militärt och civilt har Sverige lånat nästan alla sina idéer och modeller från USA. Att påstå att USA är världsledande inom ledarskapsområdet är en kraftig underdrift. Vår studieresa gick självklart dit och den genomfördes 19.- 29. 37

Ledarskapsutbildning februari som en avslutning på utbildningen och även ingående i delkursen uppföljning och utvärdering. Det övergripande målet med resan var: Förståelse och insikt kring framstående ledarskapsforskning och ledarskapsutveckling. De viktigaste besöken under resan var: • Studiebesök på Pentagon, Washington • Studiebesök USMA, Westpoint. • Studiebesök Nebraska University, prof Bruce Avolio, Lincoln • Studiebesök Post Naval Graduate School, Monterey, Kalifornien. Resan var väldigt lyckad, mycket tack vare professor Torsten Björkman kursansvarig och ”reseledare”, vars kontakter och engagemang gjorde att vi blev extremt väl emottagna vid alla tillfällen. Det är givetvis stora skillnader och till viss del problematiskt för oss svenskar att lära av USA, i synnerhet att hämta hem lärdomar från deras försvarsmakt. Sveriges roll i världen är mer blygsam hur viktiga vi än säger oss vara. De har en helt annan inställning och helt andra resurser, men det var väldigt lärorikt att få chansen att förstå hur de tänker genom dessa besök. Vi har en tendens att ”köpa grisen i säcken” när det gäller nya ledarskapsmodeller, men denna resa gav definitivt en större inblick i att överbrygga de skillnader som finns mellan våra sätt att tänka inom ledarskapsområdet. Resan som helhet var väldigt lyckad, men personligen tycker jag seminariet med Bruce Avolio var mest värdefullt. Konceptet Utvecklande ledarskap2 som är under implementering i försvars2

Gerry Larsson, Kjell Kallenberg, Direkt Ledarskap, 2003, kap 2.

makten bygger till stora delar på Avolios forskningsresultat. Då vi är handledarutbildade i denna modell var det oerhört värdefullt att få ta del av kunskap direkt från källan.

Studiebesök vid Univ. Of Nebraska den 24 feb 2004. Från vänster, övlt Sean Hannah, vår värd professor Bruce Avolio, samt dr Dave Olson.

Vi hade förberett besöket genom att skicka ett antal frågeställningar vi gärna ville ha belysta under vårt möte. Här följer ett exempel:

Vad får det utvecklande ledarskapet att fungera? – En viktig komponent menar Bruce Avolio är ”Rules of engagement” fritt översatt – handlingsutrymme, dvs vad är tillåtet och vad är det inte, vad krävs av individen för att denne ska agera/välja att engagera sig? Detta är frågor som man som individ bör fundera på, men också ha som teman att fortlöpande föra en dialog om i sitt arbetslag/arbetsorganisation. – ”Trust”– förtroende, var ett nyckelord som kunde identifieras i Avolios syn på vad

Artilleri & Luftvärn som är gynnsamt för ledarskapet. – Agera autentiskt var ett annat budskap, vi behöver inga fler teorier, det är dags att agera som ledare. Att vara genuin eller transparent utifrån avsikt till handling.

vilket nedanstående teoretiska modell försöker påvisa.

Enheten har löst sina uppgifter bra Maktkamper

Vad är på gång?…

Olösta moraliska dilemman

Karismatiskt och Passivt ledarskap

Jag avslutar denna artikel med att kort kommentera vad som är på gång inom ledarskap i försvarsmakten idag.

”Groupthink ”

Policybrott Förtroendekriser

Stressreaktioner/Utbrändhet Misslyckanden Kulturskillnader

Källa: Efter Andersson & Johansson, 1999

Internationell tjänst ”Det som händer under internationell tjänst, händer även här hemma, men inte lika snabbt.” En av grunderna till att FHS utvecklat en ny ledarskapsmodell bygger på forskning från internationella insatser. Det har visat sig att ledarskapet inte har hängt med i teknikutvecklingens och nedskärningarnas fotspår. Vi har tappat fokus på vad som är viktigt när man leder människor.

Det militära isberget.4 Nätverksbaserat försvar NBF Även här har det bedrivits forskning och där finns aktuella ledarskapsutmaningar av omedelbar relevans:5 1. Man har svårt att göra korrekta bedömningar när det gäller avsikter, trots att sensorerna ger precis information om läget. 2. Decentraliseringstankarna är fortfarande främst en vision, då man inte presterat några tankar på vem som ska ha beslutsrätt i olika situationer. 3. Toppstyrning har ökat, inte minskat, främst i lågintensiv verksamhet. Möjligheten till centralism på högre nivåer har utnyttjats nästan undantagslöst. 4. Handlingsfriheten har visat sig minska på grund av den stora mediala insynen som följer av den tekniska utvecklingen.

”Hur ska man annars förstå att chefer som lyckas på hemmaplan lyckas sämre eller misslyckas under tjänstgöring i de fredsbefrämjande förbanden.”3 Kanske övar vi inte rätt saker i momentövningarnas tidevarv? Kanske är inte ambitionen att spara pengar den viktigaste egenskapen hos en svensk officer? Vi får ofta höra att bataljonen löst sin uppgift bra, budgeten hölls och inga allvarliga förluster uppstod! Men verkligheten under denna yta har visat sig vara en helt annan,

Ibid, sid 187. Torsten Björkman, FHS 2002, Uppsats, Vad kommer känneteckna vårt framtida försvar, om NBF utformas med amerikanska Network- Centric Warfare som förebild. 5

Lars Andersson, Militärt ledarskap – när det gäller, 2001, sid 193.

Ledarskapsutbildning Utvecklande ledarskap Det är tänkt att bli den samlade ledarutvecklingsfilosofin inom totalförsvaret. Konceptet bygger på amerikansk och israelisk forskning, men är omarbetat av FHS för att passa svenska förhållanden. Omarbetningen bygger vidare på våra gamla teorier från Ledarskap 1976, Chefen och ledarskapet 1986 samt Pedagogiska grunder 2001. LoS, konceptet Ledarskap och Självkännedom Det är ett program omfattande tre dagar som ingår i YOP utbildning. LoS tar sin utgångspunkt i den klassiska devisen ”För att kunna leda andra, måste man kunna leda sig själv och för att kunna leda sig själv

behöver man insikt om sig själv som person och som ledare.” UBS, Utvecklande bedömningssystem Detta kommer att ersätta tjänstgöringsomdöme och vitsord. UBS är en del av Utvecklande ledarskap och har samma forskning som grund. UBS utgår ifrån en 180 graders bedömning där både underoch överordnade gör en skattning av dina prestationer. Direkt ledarskap, 20036. Detta är en ny bok i ledarskap vars stomme utgörs av modellen Utvecklande ledarskap. 6

Gerry Larsson Kjell Kallenberg, Direkt ledarskap 2003.

Biträdande redaktören: Detta nummer av Artilleri-Tidskrift distribueras till Artilleriets reservofficerare som ett led i Artilleriregementets informationsverksamhet. Nästa nummer kommer på motsvarande sätt att distribueras till Luftvärnets reservofficerare. Detta nummer har tillkommit under den turbulenta tid då regeringen har sökt stöd för höstens försvarsproposition bland övriga riksdagspartier. När tidskriften når mottagarna har propositionens innehåll förmodligen blivit känt. Vad som däremot inte är känt är vilken mangling propositionen kommer att utsättas för i utskotts- och riksdagsarbetet. När jag skrev Artilleriets svanesång? var situationen kring propositionen än mindre känd och en del av mina utgångspunkter var troligen felaktiga. Ändå kan jag inte frigöra mig från farhågorna att resultatet av förbandsnedläggningar och omflyttningar kan vara första spiken i kistan då man vill låta Artilleriet gå i graven. (Fast jag önskar naturligtvis att jag har fel!) Lave Malmgren

Artilleri & Luftvärn

Bo Demin

Överstelöjtnant Bo Demin är pensionsavgången teknisk stabsofficer.

Militärteknisk utbildning – några synpunkter Den pågående omstruktureringen av Försvarsmakten (FM) och dess skolsystem påverkar också den fristående Försvarshögskolan (FHS) med dess ambitioner att få akademisk examensrätt. Den tekniska och internationella inriktning som FM nu får gör att den militärtekniska utbildningen blir allt viktigare. Som f d teknisk stabsofficer (TSO) med utbildning vid förutvarande Artilleriofficersskolan (ArtOS) och Krigshögskolans vapentekniska linje II, känns det angeläget att framföra några synpunkter på dagens och morgondagens militärtekniska utbildning och behovet av tekniskt utbildade officerare vid FM, FHS och FMV. I Artilleri-Tidskrift 1955 redovisas ”Arméns

behov av officerare med högre militärteknisk utbildning” och ”KHS vapentekniska linje”. En av artiklarna avslutas: ”Till slut kommer man alltid fram till två betydelsefulla faktorer, som hela tiden måste vara vägledande för undervisningen: utbildningsmålet och elevens förutsättningar att kunna tillgodogöra sig undervisningen”. I Kungliga Krigsvetenskapsakademins Handlingar och Tidskrift 2002/4 finns förre institutionschefen vid FHS professor Stefan Axberg inträdesanförande ”Militärteknik – inveckling eller utveckling” och i 2002/6 har brigadgeneral Christer Lidström redovisat sina synpunkter i ”Teknikutbildning för att fylla Försvarsmaktens och övriga stödmyndigheters framtida behov”. 41

Militärteknisk utbildning Dessa artiklar bildar tillsammans med mina egna erfarenheter utgångspunkt för nedanstående synpunkter.

Vilka behöver militärteknisk utbildning? Med hänsyn till den tekniska utvecklingen av FM behöver all militär personal någon grad av teknikutbildning. Därför måste utbildningen samordnas med lämpliga steg mellan MHS (YOP, TaP, SP), FHS liksom även med funktionsutbildningen vid resp stridsskola och med Arméns tekniska skola (ATS). Här aktualiseras även kravet på grundkunskaper. Förr skulle en officersaspirant vid artilleriet ha godkända studentbetyg i matematik, specialmatematik, fysik och kemi. Motsvarande krav bör även ställas idag – förkunskapskrav inför varje nytt skolsteg i skolsystemet. Liksom vid 1955 års utredning bör man kartlägga behovet av högre militärteknisk kompetens vid staber och ”stödorganisationer” (FMV m fl) och för lärarbefattningar vid FM skolor och FHS. Då uppkommer frågan om denna kompetens skulle kunna säkerställas med t ex (armé-, marin- och flyg-)ingenjörer. Men som jag ser det krävs det officerare med teknisk utbildning. På grund av brist på sådan personal för man nu fram förslag om att snabbutbilda ingenjörer till officerare. En gedigen trupperfarenhet är dock att föredra då man skall forma ett nytt materielsystem eller på andra sätt ställa materielinriktade uppdrag t ex i HKV eller vara lärare vid skolor. I detta 42

sammanhang vill jag peka på att tekniska officerare som utbildas vid ATS f n ej har någon utbildning i explosivämnen och ammunition, men sätts som chefer i FMLOG (Försvarsmakten Logistik) – att jämföras med våra tidigare tygofficerare och deras kompetens. Under en kort tid hade man en personalkår (TSO) som säkerställde denna kompetens vid stödmyndigheterna men som också utgjorde rekryteringsgrund för övriga högre befattningar. Detta säkerställde en hög militärteknisk kunskap i chefsskiktet. Inom armén är det f n svårt att tillgodose detta behov vid t ex FMV. Det måste utredas hur den militärtekniska kompetensen skall säkerställas vid FM, FMV och FHS, vilka personalkategorier som erfordras och vilken utbildning detta ställer krav på.

Samordning av utbildningar I det sammanhanget bör man granska vilka möjligheter som finns att samordna utbildningen internationellt och med motsvarande civil utbildning som inom landet. Att FHS läggs intill KTH bäddar ju för en samordning. Då är man inne på f d FHS Fack utbildning som nu skall omorganiseras. Här skulle ett stort kursutbud kunna ges; till viss del kanske i form av distansutbildning (exvis miljötålighet vid Borås Högskola, livslängdsarbete och energetiska material i Karlskoga osv). I gällande samarbetsavtal mellan FM och FMV skall det årligen göras en kompetensanalys. Under åren som gått har FMV

Artilleri & Luftvärn inriktat sin kompetens mot systemområdena 0 – 31 och därmed efter hand tappat bort kompetens inom de lägre systemområdena. Den nya inriktningen gör att en ny del av försvarsindustrin är underleverantörsindustri, som arbetar inom dessa områden, varför FMV också måste besitta kompetens för att dels kunna ställa rätta uppdrag, dels kunna stötta denna industri. Årligen skall det också föras en kompetensdiskussion mellan FMV och försvarsindustrin. Där bör dessa utbildningskrav bättre kunna belysas.

Internutbildning inom FMV Vid FMV fanns förr en central utbildningsorganisation, som samordnade utbildningen inom verket. Denna bör återuppstå. Vidare fanns det ett samarbetsavtal mellan FMV och dåvarande MHS, där FMV ställde krav på FHS utbildning och samtidigt ställde viss lärarkraft till förfogande. En sådan idé bör prövas även idag bl a för att bättre reglera f d FHS Fack nya organisation.

Internationaliseringens krav Avslutningsvis vill jag peka på några kompetenskrav som uppstår med en svensk insatsstyrkas indirekta eld. 1

Systemområden:

1 Försvarssystem t ex FV 2000 2 Flerfunktionellt system t ex VISBY 3 Tekniskt materielsystem t ex ARTHUR 4 Delsystem t ex utprovning av Bamse 5 Anskaffning av komponenter mm t ex skjutförsök med STRIX 6-8 Kompetens i t ex systemsäkerhet, miljötålighet, livslängdsarbete

Utöver med flyg och robotar kan indirekt eld avges med t ex AMOS eller FH 77 BD L 52. För bägge projekten gäller då t ex IMkrav på ammunition (Insensitive Munition/ lågkänslig ammunition), med följdkrav på kunskaper om ammunition, explosivämnen och livslängdsteknik. Men det krävs därutöver kunskaper i standardisering, t ex vilka STANAG:s (Standardization Agreement) som gäller för att vi skall kunna ha gemensam logistik med NATO. • Vilka krav skall ställas på förband som skickas till svåra klimat? • Vilka logistikkrav måste uppfyllas för samtransport med NATO? • Vilka skyddskrav mot yttre verkan som beskjutning och minor bör ställas på projekten? • Vilka precisionsskrav bör man ha på t ex Excalibur – inmätning, navigeringssystem, skjutmetoder osv – för samverkan med förband från NATO. Här ser man att det inte bara är frågeställningar inom systemområden 0 – 3 som gäller, men en sådan är vilken produktutvecklingsmodell bör tillämpas.

Sammanfattning • Militärteknisk utbildning erfordras i större omfattning. • Utbildningen måste samordnas bättre mellan de olika utbildningsstegen under ett sammanhållet ansvar. • Grundläggande kompetenskrav måste ställas före de olika utbildningsstegen. • Möjligheterna till distansutbildning bör utredas. • En granskning av lämpliga personalkategorier för att tillgodose den högre 43

Militärteknisk utbildning • Interoperativ förmåga måste tillgodoses i utbildningen t ex genom bättre utbildning i standardiseringsfrågor såsom produktutveckling, livslängd, miljötålighet, IM och logistik. • Bättre samordning av utbildningen krävs inom FMV och mellan FMV och FHS.

M00342

militärtekniska kompetensen inom FM med stödmyndigheter bör göras. • Kompetensdiskussionerna mellan FM/ FMV och försvarsindustrin bör föras på den nivån att de verkliga kompetenskraven kommer fram. • Den militärtekniska utbildningen bör i större utsträckning samordnas internationellt, med försvarsindustrin och med civil utbildning.

För Sveriges jägare sedan 1975. Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten.

www.aimpoint.com • info@aimpoint.se

Artilleri & Luftvärn

Lave Malmgren

Överstelöjtnanten Lave Malmgren är tidskriftens biträdande redaktör.

Artilleriets svanesång? Medan jag läser korrektur på Nils-Ove Gustafssons artikel (onsdag den 15 september 2004) når mig skvallret om vilka förband som skall läggas ned enligt den proposition som skall offentliggöras på fredag. Nils-Ove är översvallande i sina lovord över att Försvarsmakten har erbjudit honom denna utbildning i Storbritannien. Han sparar heller inte på superlativen då han beskriver möjligheterna till kompetensutveckling och vidgade vyer i dessa internationella högskolestudier. Kompetensutveckling var det, ja! Till vad då? I denna bitterhetens stund tänker jag att det hade varit bättre att utveckla kompetens i att lägga ned förband och avveckla vårt försvar. De planer som nu lanseras (om massmedia förmedlar den korrekta bilden) har antingen en konspirativ bakgrund: Riket behöver inte längre något artilleri. Vi splitt-

rar det som återstår och kan lugnt invänta att spillrorna sjävdör. Eller så handlar det om en genuin aningslöshet: Ingen i ansvarig ställning tycks ha tagit till sig att förmågan till väpnad strid – försvarets huvuduppgift och dess enda berättigande – kräver tillgång till indirekt eld. Resultatet blir i båda fallen enahanda. Flyttar man utvecklingsenheten till Skövde upprepar man samma fatala misstag som när LvSS fick flytta till Halmstad: Man drabbas av en massiv kompetensförlust till stora kostnader. Bara med den skillnaden att någon artilleriutbildning tydligen inte skall förläggas till Skövde vadan rekryteringsgrunden och därmed möjligheten till återtagning av kompetens är totalt urholkad. Flyttar man så utbildningen till Boden så kan vi säkert räkna med att den överlever 45

Artilleriets svanesång? där i någon generation eller så. Med samma system och samma materiel som vi har idag. Någon kompetensutveckling kommer det knappast att handla om. Och vad återstår sedan av Artilleriet? Konsekvenserna kommer inte bara att drabba Artilleriet. Även vår försvarsindustri kommer att bli lidande. När det inte finns något artilleri i Sverge finns det heller ingen samarbetspartner för svensk försvarsindustri med siktet inställt på moderna artillerisystem såsom intelligent artilleriammunition.

Och när man har slagit sönder artilleriet följer snart alla övriga truppslag och försvarsgrenar efter – förmågan till väpnad strid har ju eliminerats. 200-årsminnet av

vårt sista krig kommer vi att fira med att avveckla det försvar som verksamt har bidragit till att hålla oss utanför 1800- och 1900-talets europeiska konflikter. Av statens kärnuppgifter – rikets inre och yttre säkerhet – återstår så den inre säkerheten. Vår yttre säkerhet skall tydligen andra stå för. Vem? Och hur vi tar hand om vår inre säkerhet är kanske inte en fråga för denna tidskrifts spalter. Men av aktuella tidningsuppgifter om egyptiska terroristers avhysning skall vi tydligen även i dessa avseenden förlita oss på bistånd från annan makt. Att Carl von Cardell och hans gelikar, alla de som har satsat sin begåvning och karriär på att slå vakt om rikets yttre säkerhet, nu vänder sig i sina gravar må väl vara hänt. Men må Gud bevara våra barn och barnbarn från att allt för tidigt få vila i sina. Må våra makthavare ta sitt ansvar och verka för att vi får behålla ett allsidigt försvar, ett försvar med förmågan att föra väpnad strid. Ett försvar innefattande komponenten Indirekt eld.

Artilleri & Luftvärn

Artilleriklubben genomför under hösten möten i Halmstad, Kristinehamn och Boden ”Nätverksbaserat försvar ur ett markstridsperspektiv” Halmstadmötet äger rum måndagen den 22. november med början kl. 15.30 Samling vid kanslihuset

Kristinehamnsmötet äger rum torsdagen den 25. november med början kl. 15.30 Samling i Artillerisalen

Bodenmötet äger rum onsdagen den 24. november med början kl. 15.30 Samling vid kanslihuset I 19

Program: 15.30 – 16.30 16.30 – 17.00 17.00 – 18.00 18.00 – 19.00 19.00 –

Föredrag av överste Anders Carell Frågestund Möjligheter till förfriskningar Middag Diskussioner

Alla klubbmedlemmar och andra intresserade är välkomna! Utnyttja detta tillfälle att bli informerade om och lämna synpunkter på ett aktuellt ämnesområde.

Anmälan, gärna skriftlig, avseende deltagande i middag efter mötet: Halmstadmötet senast måndagen den 15. november till Ann-Margaret Fernbrant, telefon 035-2663030, ann-margaret.fernbrant@lv6.mil.se. Kristinehamnmötet senast torsdag en den 18. november till major Henrik P Andersson, telefon 0550-35083, henrik.p.andersson@mil.se. Bodenmötet senast onsdagen den 17. november till överstelöjtnant Anders Callert, telefon 0921-68000, anders.callert@i19.mil.se. Middagen kostar 100 kronor

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad. Redaktör, ansvarig utgivare: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: len_gus@hotmail.com Biträdande redaktör och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv övlt Björn Jacobsson, Lv-regementet, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser:

Ordförande: Överste Jan-Erik Jakobsson, Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel: 08–788 75 00

Inom Europa Utom Europa

Sekreterare Överstelöjtnant Lars Mörrby, Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel: 08–788 75 00

Enkelnummer

Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

125 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5

180 kr per år 240 kr per år

Lösnummerpriser: 70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

ROLF TRYCKERI AB, SKÖVDE 2004

Adress: Artilleriregementet, Att: Övlt Bo Arvidsson 681 82 KRISTINEHAMN

MÖRKERKAPACITET FÖR RBS 70 MED 3:E GENERATIONS IR

nder 2004 sker kvalificering och första leveranser av ett nytt mörkersikte, BORC, till RBS 70 för Finland och Australien. BORC är baserad på samma svenska IR-detektor som IR-sikte BIRC till RBS 56 BILL och IR-kamera FTI till det nya eldledningsinstrumentet. BORC hängs på det befintliga dagsiktet och ger skytten en IR-bild i det ordinarie okularet, därmed möjliggörande att RBS 70 även kan användas nattetid med bibehållna prestanda. Den nya teknologin gör att BORC blir mindre och med endast halva vikten mot dess föregångare. För mer information, kontakta oss på nedanstående adress FLIR Systems AB är ett företag med rötter i Celsius/Saab och Agema med mångårig erfarenhet av IR-kameror för militära och civila tillämpningar. Vi är en del av FLIR Systems Inc. som är ett världsledande företag inom IR-området med verksamhet inom termografi, övervakning, helikoptermonterad spanings- utrustning och nu även militära IR-sikten.

FLIR Systems AB, Imaging Sweden Box 3 / Rinkebyvägen 19 SE-182 11 DANDERYD Tfn: +46 (0)8 753 25 00 Fax: +46 (0)8 731 05 30 e-mail: anders.gm.dahlberg@flir.se www.flir.com

Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

Artilleri & Luftvärn nr 3 2004

Articles inside

Artilleriklubbens höstmöten

Artilleriets svanesång?

Utbildning vid Royal Military College of Science (RMCS

Fackprogrammet, utbildningsområde Ledarskap

Militärteknisk utbildning – några synpunkter

Rune Nyman Personalutbildning vid Artilleriregementet

Svenskt luftvärn övar i Tyskland

Artilleristsudien

Tema kompetensutveckling

Utbildning av kaptener i USA