Artilleri & Luftvärn
Artilleri-Tidskrift Nr 1 • 2008
A WINNING COMBINATION MOBILITY, OPERATIONAL AVAILABILITY, superior altitude coverage and all-weather capability are all non-negotiable requirements for Air Defense systems built for Rapid Deployment Units. The ability to track and destroy all Air Targets including small and fast-moving missiles is of paramount importance. At Saab, by incorporating all of these prerequisites and more, we provide the methods and the means to destroy air-to-surface missiles, hostile fixed and rotary-wing aircraft, unmanned aircraft, and cruise missiles.
www.saabgroup.com
The AD missile system Bamse can be operated in stand-alone mode or more effectively linked with Giraffe AMB Air Surveillance Radar to form combat ready Air Defense Units. In addition to locate traditional Air Targets, Giraffe AMB can track and locate enemy rocket and mortar firings providing impact warning and firing data for Counter Battery Operations. BAMSE AND GIRAFFE AMB – A WINNING COMBINATION.
FUNCTION OPERATING TIME
AIR DEFENCE 24/7
SPACE
NORWAY
ARENA
WORLDWIDE
Artilleri-Tidskrift
Tidskrift för artilleriet och luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben
Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad. Redaktör, ansvarig utgivare: Stefan Bratt, Lokförargränd 12 775 51 KRYLBO, tel 0226-121 09, E-post: stefanbratt@tele2.se Biträdande redaktör: Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: lengus44@telia.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Joakim Bloom. E-post: joakim.bloom@mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Artilleriregementet och Luftvärnsregementet. Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till Överstelöjtnant Lars Mörrby Högkvarteret, 107 85 STOCKHOLM Tel 08-788 75 00
Häfte 1 • 2008
Årgång 137
Innehåll Stefan Bratt Redaktören har ordet....................................................................... 2 Anna Norén Halvtid passerat för KS 16............................................................... 3 Ulf Sundberg Graderad Verkan – vad är det? . ..................................................... 7 Ove Tirud International Army Air Defence...................................................13 Berndt Grundevik ”Allt för insatsförbanden”.............................................................16 Håkan Ekvall Luftrumssamordning för alla.........................................................18 Inbjudan till vårmöte i Halmstad.................................................23 Stefan Bratt Vitalt höstmöte i Halmstad...........................................................24 Åke Svensson Förändring skapar möjligheter.....................................................27 Jonas Hedberg in memoriam.........................................................29 Kallelse till årsmötet.......................................................................31
ISSN 004 – 3788
Artilleri & Luftvärn
Omslagsbild: Klostervakt i Kosovo. Foto: Anna Norén, Försvarets Bildbyrå
1
Vilket bolag ryker först?
Redaktören har ordet:
Tchad, Afghanistan och Kosovo. Tre länder där svenska soldater och officerare just i denna stund agerar i en fredsbevarande eller fredsframtvingande mission. Men, frågan är om det finns pengar till alla internationella operationer? Kanske vore det lägligt för ÖB, Håkan Syrén att ta bladet från munnen och tala om för politikerna att nästa steg är att lägga ned det svenska, territoriella försvaret. Annars finns det inte pengar till det internationella deltagandet.
Någon sådan deklaration kommer jag aldrig att få höra från en sittande ÖB. Det vore i stort att begära det omöjliga av politikerna. Mycket kan man nämligen göra med en politiker, men aldrig se till att de står svarslösa och fångas med byxan eller kjolen nere på hälen, även om jag tror att en sådan konkret deklaration skulle vitalisera hela den svenska försvarsdebatten. Jag har nu i olika roller, merparten som aktiv dagstidningsjournalist, följt den svenska försvarsdebatten i stort sett kontinuerligt sedan ett par decennier tillbaka och jag måste tyvärr tillstå att jag begriper mindre och mindre vad som sker med det svenska försvaret. Principiellt köper jag argumenten att vi ska gå från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar även om jag också tar del av rapportering om ett allt aggressivare Ryssland. Jag köper också argumenten att vi i Sverige inte kan föda en allt mer kapitalslukande försvarsindustri på egen hand. 2
Vad jag inte köper är att politikerna ständigt ger försvaret mer uppgifter, talar vitt och brett om att vi i Svedala ska hjälpa till med förband här och var i världen utan att tilldela erforderliga resurser för ändamålet. Det kan inte vara lätt att vara ÖB idag när organisationen kräver ett budskap och resultat, politikerna ett annat.
Dyster prognos för Hägglunds Jag tror tyvärr att det endast är en tidsfråga innan någon av juvelerna i den svenska försvarsindustrin antingen läggs ned eller bantas rejält. Just nu ser läget värst ut för Bae Systems Hägglunds, vars väl och ve i mångt och mycket står och faller med SEP-programmet. Archerprojektet har fortfarande vissa osäkerheter och vis av erfarenhet vågar jag inte ropa hej förrän utvecklingskontraktet mellan FMV och BAE Systems Bofors är undertecknat och Norge gått med som delfinansiär. Tyvärr gäller devisen ”den som lever får se” när det gäller utvecklingen och framtiden för svensk försvarsindustri. De tunga aktörerna, Saab, Bae och Kockums med respektive varumärken kämpar idag med näbbar och klor om den ständigt krympande materielbudgeten. Bara några dagar före själva pressläggningen av denna krönika nås jag också av beskedet att min dystra profetia har besannats. Hägglunds varslar ungefär 200 medarbetare om uppsägning på grund av en pågående översyn av kostnader och produktionsprocesser. Var ska det sluta? Artilleri & Luftvärn
Anna Norén
Halvtid passerat för KS 16 Det sextonde svenska förbandet i den numera självständiga staten Kosovo – KS16, har nu gjort halva sin tid i missionsområdet. Så här långt är förbandschefen, överstelöjtnant Olof Johansson, nöjd med sitt beslut att arbeta i Utlandsstyrkan.
– För mig var första utmaningen att hitta rätt plats inom den komplexa maskin som KFOR utgör. Att leda nästan 400 soldater var också en utmaning, men en positiv sådan, säger Olof Johansson. Han är stolt över sina soldater. KS16 består av 360 personer uppdelade på ett skyttekompani, ett logistikkompani, en stabsfunktion, militärpoliser, samverkansofficerare och underättelseenheter. Dessutom bidrar Sverige med personal till flera multinationella staber i missionsområdet. – Personligen tycker jag att alla på KS16 har en mycket hög ambitionsnivå. Dessutom har vi väldigt god stämning inom förbandet, soldaterna har kompisar i andra enheter vilket bidrar till att det finns en samhörighet i kontingenten trots att man inte direkt jobbar tillsammans. Artilleri & Luftvärn
Huvuduppgiften för KFORs styrkor är att skapa en trygg och säker miljö för alla i Kosovo oavsett etnicitet, kön eller religion. En stor del av arbetet handlar om att synas ute i samhället. Det finns ett stort förtroende för KFOR hos Kosovos befolkning, och bara närvaron av soldaterna ger trygghet.
Anna Norén, pressoch informationsofficer KS16
Trygg och säker miljö – Vår uppgift i Kosovo har ju ändrats sen 1999. Nu är Kosovo i en fas där olika institutioner börjar fungera på egen hand och vårt jobb är att stödja dem. Den lokala polisstyrkan har nytta av soldaternas arbete, när de patrullerar gatorna eller söker bilar efter illegala vapen och narkotika. Dessutom skapar soldaterna och samverkansteamen goda kontakter med befolkningen i de områden där de verkar, de pratar med folk på gatan och känner av stämningen. – Våra svenska soldater är mycket duktiga på att hitta en balans mellan att vara soldater och att vara medmänniskor. De kan växla mellan att vara sociala och stå och prata med skolbarnen, men kan också vara skarpa och till exempel söka igenom hus efter illegala vapen om det krävs, säger Olof Johansson. 3
Delar av KFORs räddningspluton övar insats i samband med trafikolycka. Foto: Anna Norén, Försvarets Bildbyrå
Kosovos status är det som överskuggar allt just nu. Den serbiska provinsen har stått under FN:s styre sedan 1999. Sedan några veckor tillbaka har det kosovoalbanska parlamentet utropat Kosovo som egen stat. Något som Serbien starkt motsätter sig då de ser Kosovo som sin nations vagga. Förhandlingar pågick hela 2007 med den så kallade Trojkan; USA, Ryssland och EU men de kunde inte komma fram till någon lösning som både serberna och kosovoalbanerna accpeterade. Kosovo har nyligen fått nytt politiskt styre som gick till val på att regionen ska få självständighet. – Situationen i Kosovo har varit ganska stabil från det att KS 16 började verka i om4
rådet. Men under ytan finns det spänningar, rädsla hos serberna och minoriteterna i Kosovo inför den omtalade självständigheten, säger Olof Johansson. Genom historien har både albaner och serber utsatt varandra för grymma våldshandlingar, och det finns en oro både hos serberna och hos minoriteter som romer och ashkali i Kosovo att det kommer att upprepas. Samtidigt är det ingen i Kosovo som vill ha mer våld. Valet i november och 10 december då Trojkan lämnade sin rapport till FNs generalsekreterare Ban Ki Moon var två datum som förväntades bli oroliga, men inte var det. – Min förhoppning är att allt går lika lugnt till vad som än händer med självständigheten. Artilleri & Luftvärn
Jag är mer orolig för att folket i Kosovo tror att självständighet automatiskt kommer att lösa alla problem som bristande infrastruktur eller ekonomi, säger Olof Johansson. Olof Johansson ser med tillförsikt fram emot en vår i Kosovo. Han har gott förtroende för
sin personal och säger att kontingentens framgångsfaktor är soldaternas kompetens. – Soldaterna på KS16 har fantastiskt god renommé här, övriga nationer är mycket nöjda med hur vi löser våra uppgifter, ända upp till chefen för KFOR, Xavier de Marnhac.
Olof Johansson ute på patrull när serberna i Gracanica firade ortodoxt nyår, 13 januari, här tillsammans med två skyttesoldater, Björn Westin (tv) och Patrik Johnsson. Foto: Anna Norén, Försvarets Bildbyrå
Artilleri & Luftvärn
5
Magnus Dahl (mitten) berättar om faran med minor och farlig ammuniton för skolelever.
M00342
Foto: Anna Norén, Försvarets Bildbyrå
För Sveriges jägare sedan 1975. Nu levererar Aimpoint rödpunktsiktet CS till Försvarsmakten. www.aimpoint.com • info@aimpoint.se
6
Artilleri & Luftvärn
Ulf Sundberg
Graderad Verkan – vad är det? “Vapensystem med Graderad Verkan“ (VGV) utvecklas mot de behov och erfarenheter som erhållits efter genomförda internationella insatser. Icke Dödande Vapen (IDV)1, Non-Lethal Weapons (NLW), är delar av området. Målet är att i varje situation kunna välja såväl verkansform som grad av uppnådd effekt i målet.
Sedan länge har svenska förband i internationell tjänst uttryckt behov av alternativa våldsmedel - mellan vapnet och batongen - som tillåter en graderad våldsinsats. I FM har sedan decennier pågått en “Bottom-Up“-process. Först 2004 fastlade FM en policy och definition avseende icke dödande vapen (IDV)“. En studie vid SWEDINT formulerade behoven. FOA inledde redan 1994 forskning kring okonventionella verkansformer som inte ansågs vara dödande (ljud, HPM2 och siktnedsättande stridsdelar). Forskningen avbröts i brist på FM intresse. Författaren har, som forskare vid FOI, sedan 2000 bevakat området främst genom medverkan i internationella studier. De svenska 1 Icke Dödande Vapen (IDV), “ Försvarsmaktens policy samt definition avseende icke dödande vapen (IDV), 2004-11-16, HKV 34 790:77209“. 2 High power microwave (HPM).
Artilleri & Luftvärn
scenarier som utnyttjades vid FOA, hämtade från svenska soldaters erfarenheter, fördes vidare till ett europeiskt samarbete3. EWG-NLW bildades genom ett tysk-svenskt initiativ och gruppen har hittills arrangerat fyra symposier om IDV. Den i Sverige avbrutna teknikforskningen fullföljs vid andra nationer. USA:s dyrköpta erfarenheter från Somalia initierade JNLWD4 1994, med en budget på 35-40 miljoner USD/år. Samtidigt arrangerade NATO en workshop som bl.a. resulterade i en doktrin5 samt en plan för fortsatt arbete. Denna innefattar verksamheter inom såväl forskning6, operativt som materielförsörjning. Ett forskningsprojekt7 för att analysera effektiviteten av IDV har nominerats till “NATO RTO Scientific Award 2007“. Hösten 2007 prioriterade CNAD8 NLW, som ett av de femton viktigaste materielutvecklingsprojekten.
Ulf Sundberg
3 European Working Group on Non Lethal Weapons (EWGNLW). 4 Joint Non Lethal Weapons Directorate (JNLWD). Policy 199607-09, Deparment of Defense (DoD). 5 “NATO NLW Policy C-M(99), Sept 1999“. 6 NATO Research and Technology Organisation (RTO). 7 SAS-060 “NLW Effectiveness Assessment“. 8 “Conference of NATO Armaments Directors“, (CNAD).
7
NATO studiegrupper. • • • • • • • • •
Exploratory Team 15: Prepared NATO NLW Roadmap SAS-035: Non-Lethal Weapons Effectiveness Assessment SAS-040: Long Term Scientific Study on Non Lethal Technologies and future Peace Enforcement Operations SAS-060: NLW Effectiveness Assessment: Development and Verification Study SAS-023: Alternatives to land mines SAS-048: Lessons from Balkans HFM-073: Human Effects of NLWs Army Armaments Group: Land Group 3 (WG2) Naval Armaments Group
Genomförda projekt. Sverige har genom författaren deltagit i de med fet text.
England har sedan 1950-talet utnyttjat NLW (“Baton Rounds”). Insatserna i Nordirland har givit erfarenheter som initierat viktig utveckling för att säkrare kunna förutse effekten vid insats – bestämma konsekvenserna – d.v.s. graden av skada. De har också blivit grundläggande för insikten att icke dödande våldsanvändning inte är ett rent tekniskt problem utan ett koncept – en attityd och förmåga. “Precision Engagement (Effect)” – förmågan har gradvis ändrat valör mot “Dynamic Effect”. Det skiljer mellan den tidigare amerikanska tolkningen – “precision guidance“ och den i Europa – “precision effects“9. USA använder numera termen “Scalable Effect Capability10”. En stor insats ökar risken för oavsiktliga skador (“collateral damage“), omvänt ökar naturligtvis omgivningens säkerhet. Med VGV är målet att “riskfritt“ bekämpa alla mål 9 Konf. “Precision Engagement“, RUSI, London 2000-1011--12. 10 Konf. “Mines, Demolition and Non-Lethal Conference“, NDIA, Tampa, FL, 2002-06-03--05.
8
beroende på deras egenskaper och närmiljö. Internationellt tar man fram nya tekniker och metoder för att bättre kunna stödja internationella fredsinsatser.
Graderad vapeninsats Förväntningarna är höga att en vapeninsats kan ske precist och kliniskt utan egna förluster. För att åstadkomma detta finns ingen patentlösning. Asymmetriska förhållanden, styrka, teknisk nivå och stridstekniska metoder kan öka antalet singulära, okvalificerade mål. Utveckling av vapen och stridsdelseffekt måste ske korrelerad till
Exempel på hemtillverkade IED från Nordirland.
förmågan att bestämma målets egenskaper. Strävan att genomföra framtida konflikter med ett större hänsynstagande, även till motståndarens förluster, medför att framtidens vapensystem inte enbart kan utvecklas från ett rent tekniskt perspektiv. Risken för civil närvaro i stridszonen har ökat11. Problemet måste angripas med helheten som utgångspunkt. 11 “4th Generation Warfare“, Alan R. Shaffer, Dir. Plans and Programs, US DoD. Konf. “NLW“, IDGA, Alexandria, VA, US, 2003-02-25--26.
Artilleri & Luftvärn
Internationellt har utvecklingen ökat avseende medel och metoder för tillämpning av IDV-tekniker. Fokus har gradvis vidgats från att stödja internationella insatser till verktyg för att öka effektiviteten vid strid i bebyggelse, minröjning och terroristbekämpning. NATO har formulerat sju basförmågor vid internationella insatser. T ex att kunna: • vägra en person tillträde till ett område, • undsätta individer/grupper, • vägra mark, sjö och luftfarkoster att utnyttja ett område, • neutralisera markfordon/ stoppa, • skydda anläggningar och utrustning, • neutralisera infrastruktur och liknande tillgångar och • neutralisera kommunikationer. Förhandling och “show of force“ har begränsningar. Traditionella verkansmått som nedkämpa, nedhålla, förblinda eller avskärma är inte alltid adekvata. De illustrerar dock att artilleriet sedan länge haft en “graderbar“ förmåga. Andra begrepp måste utvecklas, som uttrycker åtgärder som innefattar intentionen att reducera motståndarens förmåga i något avseende så att han inte skall kunna fullfölja sina avsikter. Sensorutvecklingen ger förutsättning för att kunna realisera vapen med intelligenta verkansformer. Bl. a. genom ökad förmåga att bestämma optimal träffpunkt eller välja verkansform med hänsyn till målets arkitektur och skyddsnivå. FOI har genomfört studier och försök av s.k. adaptiva stridsdelar12. 12 FOA-RH--99-00473-310, “Adaptiva stridsdelar med flermålskapacitet för olika vapensystem“.
Artilleri & Luftvärn
Förmågan att kunna välja uppträdande och vapeneffekt med hänsyn till målets karaktär och uppgiftens syfte så att verkan kan erhållas i målet med hänsyn tagen till risk för tredje man och/eller miljö. Anpassad kinetisk verkan kan i framtiden uppnås tekniskt och möjliggöra val av t.ex. träffpunkt (valbar verkansyta), verkansräckvidd (valbar splittertäthet), verkansutformning (geometri), verkansriktning (vridbart splitterskal, genom sektorindelning) eller effekt (möjligt att välja splitterstorlek och -hastighet eller flera verkansmoder mot hårda mål i en stridsdel). FM har ännu inte uttryckt vad, det ofta använda, “Graderad verkan“ innebär. Inte heller kan man någonstans utläsa varför. I mitt arbete har jag använt definitionen enligt bild 3. I denna är nyckelorden välja och risk. Graderad verkansinsats är därför förmågan att minimera oönskade risker.
Författarens definition
Målbekämpning Kriterierna för ett optimalt val av bekämpningsmedel (vapeninsats och verkansform) för ett mål är motsägelsefulla. Kravet på snabb insats står mot lång bantid vid stora skjutavstånd. Målens skyddsnivå, antal, utsträckning och storlek påverkar valet av verkansdel från stridsekonomisk utgångspunkt. Syftar bekämpningen till materiell förstörelse, är en stridsdel optimerad för psykiska effekter i humanmål mindre rationell. Risk för civil närvaro och oavsiktlig skada på tredje man bör även medge val av verkansdel med hänsyn till sidoverkan.
9
• öka antalet möjliga alternativ, • inte begränsa användning av konventionella vapen, • inte ha krav på sig att vara ofarliga samt • följa internationella lagar och förordningar.
Upploppsbekämpning.
Operationella synpunkter Vad som regleras i internationella och nationella lagar samt Rules of Engagement (ROE) påverkar en insats grad med hänsyn till situationens övriga ramfaktorer. Vem är “turist“ respektive “terrorist“? Hur uppfattar motståndaren icke dödande våld med hänsyn till religion, kultur, aggressionsnivå etc. Nya tekniker prövas. Vilka skador uppstår av de nya verkansformerna (trubbigt våld, HPM, ljud)? Detta är till stor del fortfarande okänt! För att säkerställa verkan och samtidigt den säkerhet som krävs fordras fortsatta tekniska bestämningar och karaktärisering av effekterna på människan. Eftersom varje verkansform är optimal i ett antal (fåtal?) specifika situationer och under givna betingelser (avstånd, dos/tidsenhet etc.), erfordras god kunskap om för varje vapenalternativ specifika, prestanda, säkerhets- och skjutregler. Utbildningen måste även grundas på kunskaper om folkmassors dynamik och mekanismer. USA och NATO engagemang vid internationella konflikter av humanitär art har ökat studier kring IDV. En gemensam policy saknas dock för bruk av de olika tekniker som studeras. Syftet är att:
10
Operativa uppgifter vid internationell insats är av en annan karaktär än vid traditionell strid. Uppgifterna kan t.ex. vara: • Hindra upptrappning av våld, • skapa förutsättningar för en förhandlingslösning, • möjliggöra eldupphör, • säkra basområden och kommunikationer, • skydda och anvisa säkra områden för hotade personer och grupper, • skydda och säkerställa humanitära insatser, • svara för fortsatt övervakning inom konfliktområdet. De medel som kan användas/accepteras begränsas av gällande lag och moral. De kan skilja med anledning av RoE samt aktuell målmiljö. Störst skillnad innebär naturligtvis valet mellan dödande eller icke dödande våld. För att uppnå önskad effekt krävs insikt om sambandet mellan stridsteknik/träning och det juridiska ramverket. Vid val av IDV är verkan, på ett avgörande sätt beroende av det specifika vapnets verkansavstånd och/eller energiform samt kunskaper och färdigheter vid förbanden. Beslut måste, på grund av de som regel korta verkansavstånden och därmed tidsförhållandena, fattas på låg individ-/ förbands-nivå. Antalet variabler är betydligt svå-
Artilleri & Luftvärn
rare att definiera än vid konventionellt vapenbruk, vilket understryker behovet av en grundlig utbildning, som en helt avgörande faktor för möjligheten att uppnå eftersträvad effekt. NBG höga beredskap har formulerats mot bakgrund av kraven på snabb insats. Detta ökar sannolikheten för att den möter den första, sannolikt svåraste och våldsammaste fasen i uppdraget. Oförutsedda krav och förmåga till krishantering förutsätter flexibila metoder och utrustning. Ett överlägset egenskydd är förutsättning för återhållsamt agerande. Uppgifter av polisiär karaktär, i bebyggelse ökar behovet av hänsynstagande till tredje man. Den förutsatta insatsradien13 ställer särskilt breda miljökrav. ”Onödigt lidande” och ”överflödig skada” anses föreligga om ett vapen orsakar större lidande än vad som krävs för att försätta en motpart ur stridbart skick respektive sådana skador som inte kan motiveras av militära hänsyn. 13 Radien 600 mil från Bryssel.
Översikt över internationella avtal Folkrättsliga restriktioner och förbud avseende vapen Nedrustningsrätt
Humanitär rätt
Haag
Medel
Geneve
Metoder
- Onödigt lidande/ - Distinktion (civil – militär) överflödig skada - Proportionalitet - Urskiljningslösa effekter - Försiktighet - Miljö
Artilleri & Luftvärn
Verkan av 23DS 12. Gauge “Drag stabilized Bean bag“.
Fysisk och psykisk verkan Generellt har målet vid utveckling av vapen varit maximerad effekt – ”mest pang för pengarna”. Vid graderad insats vill man begränsa verkan och nå en balans mellan effekt/respons och oavsiktliga konsekvenser. Numeriska fakta inom detta område saknas till största delen. Dessa är viktiga för att kunna bestämma både effekt och risker för oavsiktlig skada eller död. NATO (RTO-grupp HFM-07314) har genomfört en studie för att kunna förutsäga risker vid insats av IDV. Skador skall vara reversibla, d.v.s läka utan bestående men. Kinetiskt våld får inte penetrera huden eller orsaka inre sekundära skador. Den överförda energi (dosen) i målet kan oftast beskrivas i fysiska termer (intensitet/ tidsenhet, energi/yta). Svårare är hur dessa värden kan överföras som en fysiologisk eller psykisk respons hos människan. Kroppskonstitutionen påverkar effekten hos en individ vid en viss dos. Detta medför att en verkan avgörs av ett antal variabler för dos – för att erhålla önskad/oönskad, effekt/konsekvens. 14 Human Factors Medicine ( HFM-073).
11
100
100
50
Verkansområde för visst IDV
Sannolikhet för effekt (%)
Sannolikhet för effekt (%)
Effekt = Dödlighet
50
De flesta påverkas
Få kommer att utsättas för oönskade effekter
0
0
"Dos"
Oönskade konsekvenser
Ön s ver kat ta k för anso ktiskt IDV mrå de
Önskad effekt
”Dos”
Detta är grunden för att kunna beskriva en tekniks verkansområde med rimlig säkerhet.
Dos-Effektvariabler (Dos-respons)
Tunga sparkrav på A 9 Artilleriregementet, A 9, har gått in i ett nytt utbildningsår. Och med de besparingskrav som har kommit får det stora konsekvenser för verksamheten. Av de verksamhetsmedel som var tänkta blir det en nerdragning med 18 procent – trots att A 9 nyligen lämnade tillbaka 15 miljoner från fjolårets budget. Thomas Lindell, regementschef, är naturligtvis inte glad över sparkraven. Efter att han har analyserat underlaget från Högkvarteret är uppfattningen att nu måste all tillgänglig kraft läggas på att fortsättningsvis hålla hög kvalitet på värnpliktsutbildningen. NBG-enheten ska också prioriteras. – Soldaterna kommer inte få samma övningsfrekvens som tidigare, men i övrigt ska 12
de märka så lite som möjligt av den ekonomiska åtstramningen. Grundutbildningen kommer att kortas med 30 dagar. Mest olyckligt enligt Thomas Lindell är att en viktig funktionsövning med andra förband stryks vilket innebär att kompetensen att leda artilleriet både nationellt och internationellt får en ordentlig törn. Dessutom stryks viss nivåhöjande utbildning. Thomas Lindell vill också påpeka att det är naturligt, men olyckligt att förbanden får ta en så pass stor besparingssmäll. – Så är det, och det känns inte roligt eftersom vi ifjol höll budgeten och mer därtill – vi lämnade tillbaka 15 miljoner.
Artilleri & Luftvärn
Ove Tirud
Hög kunskapsnivå på tyskt luftvärnsseminarium The land forces cannot be engaged and even succeed without the guarantee of freedom of action in 3°D. (Doktrintext från Frankrike)
Den 24-25 oktober 2007 genomfördes det andra symposiet om luftvärn i armén (huvuddelen av övriga deltagande länder har luftvärn i såväl armé, marin som flygvapen) med 124 deltagare från 20 nationer samt ett antal större europeiska försvarsindustrier. Det tyska arméluftvärnet anordnar detta symposium sedan 2006 och avsikten är att kunna utbyta information och kunskap mellan olika nationer. Detta skall genomföras årligen på motsvarigheten till vårt LvSS i Lütjenburg, Schleswig-Holstein, Tyskland. Årets symposium hade som tema C RAM (counter rocket-artillery-mortar), eller med ett mer svenskt uttryck skydd mot granatbeskjutning (inklusive bekämpning av granater i luftrummet). Avsikten under de två dagarna var att ge en övergripande bild av uppfattningar om hot, erfarenheter och motmedel. Artilleri & Luftvärn
Det är väl känt att USA och UK har operativa system på plats i Irak sedan cirka två år efter att befälhavarna på marken ställt krav på att tillföras system som gör att man kan skydda sig. Det hot de definierat är beskjutning med olika typer av granater, granater som det finns mycket gott om och som finns överallt. Det är ingen överraskning att det finns samma behov i Afghanistan och andra operationsområden, såsom till exempel i Afrika. Symposiet genomfördes såsom en rad föreläsningar med utgångspunkt i C RAM, det var bland annat föreläsare från USA, Nederländerna, Frankrike, Tyskland och givetvis från försvarsindustrin. Dessa höll mycket hög klass och gav en god bild om hur utmaningen hanteras av olika aktörer. NATO har ett program igång för kunskapsuppbyggnad, DAMA (Defence Against Mortar Ammunition). Tyskland, England, Holland, Frankrike med flera nationer har också nationella program där jag uppfattar att Tyskland kommit längst. Aktiviteten är väldigt hög när det gäller detta hot. Citat ur föreläsning av Tysklands TRADOC (motsv utvecklingscenter): “As already illustrated, the threat posed and/or attacks conducted by RAM - also
Ove Tirud är ställ företrädande chef för Luftvärnsregementet och vice orddförande i Artilleriklubben.
13
En tysk camp i Afghanistan hösten 2007 som visar resultat av beskjutning av ett förrådstält med granatkastare.
against German field camps in Afghanistan, among others – still increases. In 2006, there were more than 15 rocket attacks conducted on the City of Kabul. On 28 November 2006, several rockets hit the ground in close proximity to the Feyzabad Airport. And most recently, there were rocket attacks on the Feyzabad Field Camp in May and September this year (2007). Det område det rör sig om är den norra delen av landet, i samma område där Sverige opererar.
Kan inte vila Kanske den amerikanske luftvärnsöverstens beskrivning av behovet bäst ger uttryck åt vad detta egentligen handlar om. ”Att skydda soldaterna och rädda liv är primärt när det gäller förmågan C RAM,
14
men man skall komma ihåg att effekten av att soldaten inte kan vila i sin camp, mycket snabbt nedsätter stridsvärdet till oacceptabla nivåer. Man måste kunna skapa en säker miljö. Att åtminstone kunna varna ger effekten att soldaten kan sova och därmed säkerställs att han också levererar effekt i operationen”. När man sedan i USAs fall har en camp med 100 000 soldater (Bagdad) så får jag mig en tankeställare. 100 000 soldater som har lågt stridsvärde ger mycket låg förmåga att lösa huvuduppgiften. Samma sak gäller ju för vår camp med 400 soldater. Att som svensk luftvärnare få dessa föreläsningar om C RAM är på något sätt hanterbart. Vår målbildsstudie från 2005 redogör på ett sakligt sätt för hotet och hur detta skall hanteras. Utvecklingen sedan dess är också till vår fördel, förmågan i Arthur och UndE 23 är betryggande och verifierad. Sverige kan idag åstadkomma det som föreläsarna såg som nödvändigt (förutom oss har endast UK och USA denna förmåga). I NBG och våra luftvärnsbataljoner finns den förmåga som ger oss möjlighet att varna vid beskjutning av t ex våra camper. Vi kan upptäcka att en granat avfyrats, vi kan bestämma varifrån den skjuts och vi kan bestämma var den kommer att landa. Utvecklingen forceras mot att skaffa sig denna förmåga i många länder liksom att även utveckla en förmåga att kunna skjuta ner granaten. Även i Sverige pågår studier och försök kring att också kunna skjuta ner en granat. Det går inte att undgå att reflektera kring luftvärnsutvecklingen i stort efter att ha fått träffa andra nationers luftvärnare. Idag pågår större
Artilleri & Luftvärn
anskaffningsprogram när det gäller luftvärnssystem i Norge, Tyskland, England, frankrike, Holland, Italien och (givetvis) USA. Vi är inte ensamma om att ha uppfattningen att luftvärn är viktigt för att kunna åstadkomma efterfrågad effekt vid insats. Min uppfattning är att luftvärnets förmågor kommer till annan användning i världen av insatser på det internationella planet. Bekämpningsförmågan är fortsatt viktig, kanske framförallt när det gäller bekämpning av granater, men inte minst lika viktigt är luftrumssamordningsförmågan. Att genomföra en internationell insats idag innebär åtaganden mot såväl värdnation, grannländer och koalitionspartners, luftrummet måste övervakas och administreras. Luftvärnets förmåga i Sverige att kunna leverera dessa förmågor är centralt framgent och då känns det tryggt att vi har kunskap, system (också lättrörliga) och därmed förmåga att leverera detta. Vi kommer fortsatt att studera och bygga kunskap kring C RAM, ett inslag i detta är det samarbete som regeringen nu godkänt avseende underrättelseförmågan i denna uppgift, kretsande kring vår radar UndE 23. Ett symposium som detta är mycket värt när det gäller att skaffa sig en bild om andras uppfattningar om hot och eftersträvade effekter.
Statistik från Irak avseende beskjutningar mot camper med granatkastare. Observera det totala antalet!
C RAM-hotet är i högsta grad verklighet i Irak när milisgrupper avfyrar mot internationella fredsgrupper.
Artilleri & Luftvärn
15
Stefan Bratt
Nya arméinspektörens motto:
”Allt för insatsförbanden” Nye arméinspektören, Berndt Grundevik studerar ett nummer av AT.
Han är en man som redan gjort verklighet av Försvarsmaktens strävan om att allt fler svenskar ska inrikta sig på att genomföra sin militära tjänst utanför landets gränser. Nya arméinspektören (AI), generalmajor Berndt Grundevik kan stolt visa upp ett antal genomföra utlandsuppdrag under sin officers karriär och fler lär det bli.
– Jag har lärt mig oerhört mycket i samband med mina internationella uppdrag. Inte minst att ta tillvara och utveckla kulturfrågorna när du umgås med personer från många olika länder. Det är lätt gjort att kulturella frågor som stil och uppförande faller mellan stolarna, vilket kan leda till onödiga diskussioner och i värsta fall konflikter, säger Berndt Grundevik. Så sent som den första november 2007 tillträdde Grundevik sin nya befattning och gav sig i stort sett genast iväg till Boden för att leda Nordic Battle Groups (NBG) slutövning, ”Nordic Resolution”. Det är inte många dagar han har tillbringat på Lidingövägen när Artilleritidskrift får möjlighet att träffa nya AI. – Du kom i höstas hem från ett uppdrag som brigadchef i Kosovo där du lett officerare och soldater från nio olika länder inom brigadens ram, 16
inte minst den svenska bataljonen. Dina intryck? – Kosovo blev för mig en väldigt bra erfarenhet att i en högre, internationell stab få prova på och använda de grundläggande värderingar som jag har när det gäller ledarskap, ledningsfilosofier, metoder och interoperabilitet. Interoperabilitet i sig är ett ord som jag nu förstår innehåller mycket. Det är inte bara metoder och materielsystem som ska jackas ihop med varandra utan lika mycket olika kulturer som måste fungera i en gemensamma miljö. Generalen konstaterar att ledarskapet för flera nationella förbandschefer kommer att utsättas för hårda prov redan under innevarande år, inte minst med tanke på den tuffa ekonomiska verklighet som råder ute på förbanden med anställningsstopp och inköpsstopp.
Kärvt år – Jag är helt övertygad om att 2008, som kommer att bli ett kärvt ekonomiskt år för Försvarsmakten (intervju gjord i december 2007, red:s anm) kommer att föra med sig olika typer av röster ute från förbanden. Det kommer att alltså att bli en spegelbild på hur väl cheferna på förbanden lyckas att dämpa de värsta gnäll yttringarna. Artilleri & Luftvärn
– Finns det något ”gnäll” du kommer att acceptera? – I grunden har jag svårt att acceptera ”gnäll”, däremot kommer jag göra allt för att få till stånd en nyanserad debatt och diskussion om hur markstridskrafterna ska utformas framgent. Väl den dag då alla argument och diskussioner är slutförda förväntar jag mig att fattat beslut genomförs och accepteras. – Jag tycker att Försvarsmakten som helhet har haft svårt att föra fram ett ensat fokus. Vi pratar utifrån olika fokus när vi borde prata om våra insatsförband. Min föregångare, Erik G Bengtsson myntade en devis när han var arméchef – ”allt för krigsförbanden!”. Varför inte skaka liv i denna och säga – allt för insatsförbanden? – En soldat ska idag kunna utföra, förutom sin specialkunskap, en rad olika uppgifter för att platsa i ett internationellt förband. Det kan vara observationstjänst, vakttjänst, eskorttjänst. Känner du i egenskap av AI någon risk för att specialtruppslagens värnpliktigas specialistkunskaper urholkas? – Absolut inte. Med fokus på insatsförbanden ska varje soldat i grunden vara en duglig skyttesoldat. Därefter kan vi bygga upp res-
pektive individs specialistkompetens. När vi har jäktat på utbildningen och vill nå fram till specialistområdet har vi sett klara försämringar på plutonsnivån när det gäller grundläggande soldatkunskap. Däremot har inte specialistkunskaperna påverkats i lika stor omfattning. – Vilken framtid ser du för armén? – Vi har nu skaffat oss en plan med ett tioårsperspektiv, som kallas arméns utvecklingsplan. Planen är förankrad hos samtliga av mina förband, vilket gör att det finns en samstämmig förståelse för vart vi är på väg. Detta gör också att markstridsförbanden har en stark position när det gäller övriga i Försvarsmakten. – Det är nu klart att artilleriet kommer att tillföras ett nytt pjässystem, Archer eller haubits 08. Vilket ser du är nästa stora materielprojekt att ta ställning till? – Det är redan dags att i närtid ta ställning till hur vi ska göra med Splitterskyddad enhetsplattform, SEP. Vi har en av världens bästa stridsvagnar och vi har ett mycket kompetent stridsfordonssystem i stridsfordon 90. Däremot saknar vi ett komplement under stridsfordon 90. Denna lucka måste täppas till.
Berndt Grundevik: Ålder: 51 Född i: Uddevalla Familj: Fru och tre barn Intressen: Sportutövning; främst golf, segling, dykning och ridning samt jakt. Karriär inom FM:Yrkesofficer i olika befattningar vid Svea Livgarde i Kungsängen samt K 4
Artilleri & Luftvärn
i Arvidsjaur, därefter olika stabsbefattningar innan Berndt Grundevik utsågs till ställföreträdande brigadchef för IB 1. Under 2002-2005 var han chef för Livregementets Husarer, K 3 i Karlsborg. Han utnämndes till generalmajor den 15 december ifjol efter att ha tillträtt befattningen som Arméinspektör.
17
Håkan Ekvall
Luftrumssamordning för alla! Mj Håkan Ekvall är luftvärnsofficer och tjänstgör vid Flygtaktiska staben i HKV.
”It is essential that all users of the airspace are aware of the problems and of the measures taken to minimize the risks to air assets from friendly fires while at the same time maximizing freedom of action”1 “These measures are known collectively as Airspace Control (ASC).”21
Omslagsbild på SWE JFC ACP – Silver Mine
Swedish Joint Forces Command Airspace Control Plan – Silver Mine2 är från den 1 mars 1 Allied Joint Publications (AJP) 3.3.5 Doctrine for Joint Airspace Control (NATO). 2 HKV 2007-11-07 H/R 05 300:81865 SWE JFC ACP SILVER MINE.
18
fastställd av ÖB att gälla inom Försvarsmakten och utgör således Försvarsmaktens högsta dokument för luftrumssamordning.
Varför Silver Mine? Fundera en stund på vem, inom Försvarsmakten, som faktiskt kan komma att nyttja luftarenan med sina system? Sedan tänker vi oss en framtida stridsmiljö där det utöver Försvarsmakten ska och kommer att finnas civila intressen. Dessa kan på ett eller annat sätt komma att nyttja luftrummet. Helhetsbilden kan bli komplex. Med Silver Mine kan vi samordna luftrummet så att maximal handlingsfrihet kan uppnås. Grunden är att alla som nyttjar ett luftrum ska kunna reglerna för luftrumssamordning. Dessa regler ska, så långt det är möjligt med hänsyn till lagar och förordningar, vara samma nationellt som vid internationella insatser. Före den 1 mars 2008 har skriften – Bestämmelser för samordning av insatser i luftrummet – ”Samo Luft 1993” – reglerat den svenska luftrumssamordningen. Här reglerades i första hand förhållandet mellan stridsflyg och luftvärn. Under 2004 gavs en provutgåva av ”Ny
Artilleri & Luftvärn
Samo Luft 2004” ut på remiss och inkomna remissvar var entydiga i att Samo Luft var otillräckligt inter-nationellt anpassad. Sverige måst, så långt det är möjligt, undvika nationella särlösningar. Vidare hade internationella övningar visat på behovet av att alla som kan använda luftarenan måste kunna reglerna för luftrumssamordning. Att kunna nyttja samma metoder nationellt och internationellt har således varit en ledstjärna under arbetet med Silver Mine. Arbetsgruppen har bestått av deltagare från hela Försvarsmakten, varvid det har funnits kunskap och kompetens från alla som har med luftarenan att göra. I arbetet har kontakterna med Luftfartsstyrelsen och LFV varit av stor vikt, framförallt när det gäller transformering från fred till kris och konflikt. Interoperabilitet har uppnåtts genom att använda NATO:s publikationer inom luftrumssamordning. Inledningsvis blev uppgiften att sätta sig in i alla de skrifter, regler och metoder som NATO har inom området.
Ovan ges en inblick av alla de NATO dokument som finns, inte enbart gällande luftrumssamordning, och där sammanhang behövdes identifieras och förstås.
Artilleri & Luftvärn
COMJFACCs tre roller.
Inom ramen för ”CJTF konceptet”3 är en av uppgifterna för COMJFACC4 (i Sverige Chefen för den Flygtaktiska staben/Flygvapeninspektören) att ge ut en Airspace Control Plan för att samordna luftrummet. I Sverige är detta Silver Mine.
Vad är Airspace Control? ... “to minimise risks and allow for efficient and flexible use of airspace by all involved elements of the joint air, land and sea operations…”5 Airspace Control kan enkelt och lite generaliserat översättas med luftrumssamordning. Det vill säga det jag måste göra för att alla som vill och kan nyttja luftrummet ska kunna nyttja det med minimerade risker (t ex för vådabeskjutning) och med maximal handlingsfrihet (att t ex snabbt kunna agera utifrån en upp3 Combined Joint Task Force is a Combined and Joint deployable task force, tailored for the mission. 4 Commander Joint Air Component Command. 5 Allied Joint Publications (AJP) 3.3.5 Doctrine for Joint Airspace Control (NATO).
19
kommen situation). Silver Mine ska ses som en nationell stående plan för luftrumssamordning där rutiner och metoder beskrivs. Vid en insats, nationellt eller internationellt, tas en Airspace Control Plan för aktuell operation fram, där detaljer för de deltagande nationerna/förbanden styrs utifrån lager, förordningar, operationella behov och prioriteringar. Genom att pröva Silver Mine på bland annat Combined Joint Staff Exercise 20076 och Nordic Battle Groups slutövning blev det bekräftat att detta är rätt väg att gå. Vi är interoperabla i luftarenan. Det ställer dock stora krav på en bred implementering då alla som på ett eller annat sätt kan nyttja luftrummet är berörda. Det finns två metoder för att hantera Airspace Control, den första metoden är Positive control (identifiering med igenkänningssystem) där jag använder elektroniska system för att identifiera förband, företag och händelser i ett angivet luftrum.
Genom att bygga upp luftrummet utifrån de begrepp som finns i Silver Mine kan vi ge alla inom en operation/insats detaljerad information om hur luftrummet är tänkt att användas. Härvid följer regelverk hur jag som enskild nyttjare ska göra för att få till förändringar för att hela tiden kunna optimera mina
Exempel på luftrumssamordning med begrepp ur Silver Mine
förmågor. Detta kräver en organisation som kan hantera, förstå och ge chefer stöd i hur ett luftrum kan samordnas. Jag återkommer till organisationsaspekten lite längre fram.
SWE JFC ACP Silver Mine Positive Control
Den andra metoden är Procedural control (procedur/rutin) som använder förutbestämda order, metoder och procedurer. Detta kan ske genom t ex höjd- och/eller tid separation. Det är här på sin plats att säga att de båda metoderna kompletterar varandra. 6 Gemensam stabsövning (GSÖ) 2007 I Enköping.
20
För att underlätta implementeringen av Silver Mine finns det en handbok7 (CD-R) där många av de bakomliggande NATO-dokumenten presenteras och där du får lästips på hur du ska ta dig an Silver Mine. Vissa delar i Silver Mine berör alla som kan nyttja luftrummet och vissa delar berör, avseende detaljer, specialister inom ett område som 7 HKV 2007-11-07 19 100:74228 SWE JFC Introductory Handbook for Air Interoperability.
Artilleri & Luftvärn
t ex CAS8. Silver Mine är, då den innehåller beskrivning av procedurer och rutiner, hemlig (restricted).
Effekter av dokumentet Genom att använda bildbeskrivningen för ett ledningssystem vill jag kort beskriva en del av de effekter som Implementeringen av Silver Mine innebär. Då Silver Mine är ett dokument som påverkar alla luftrumsnyttjare inom Försvarsmakten blir nedanstående effekter viktiga för alla. Vad avser personal är utbildning viktig. Genom utbildning och övning bibringas personalen den kompetens som erfordras för att kunna agera, planera och genomföra verksamhet enligt Silver Mine. Begrepp, uttryck och betydelser som nyttjas internationellt (NATO) måste läras och förstås för att vi ska bli en del av de framtida insatserna och utvecklingen. Genom att använda samma metodik, tillvägagångssätt och agerande nationellt som vid internationella insatser uppnår vi en mycket bra effekt och vi slipper utbilda våra förband på två sätt. Begreppen i Silver Mine, vilka till antalet är många, skall kunna nyttjas och förstås nationellt och internationellt. Vi ska med vår personal kunna ingå i internationella staber och där kunna känna igen oss i begrepp, metoder och orderuttryck. Likaså ska internationella övningar kunna bedrivas i Sverige med gemensamma och kända begrepp avseende luftrumssamordningen. Inom området organisation kommer det att krävas en översyn och anpassning. För att kunna agera med hög effekt krävs en anpass8 Close Air Support.
Artilleri & Luftvärn
ning till NATO i vår organisation. Luftrumssamordningspersonal kommer att behövas (kompetens) inom alla staber och ganska ”långt ner i den svenska organisationen”. Teknik handlar bland annat om att ha tekniska stödsystem för att uppnå snabbhet och
delgivning av luftrumssamordningen. T ex genom att man kan omsätta text till grafisk bild i realtid. Härvid måste vi vara interoperabla med andra internationella aktörer.
Fortsatt arbete Nu fortsätter arbetet med att implementera Silver Mine och att utbilda personal, staber och förband. Detta sker närmast under våren vid CJSE9 2008 i Enköping. För att nå en komplett effekt i luftrummet behövs två delar (se bild 3). Den ena delen är luftrumssamordning, som uppnås genom en Airspace Control Plan, dvs. Silver Mine. Den andra delen utgörs av en Air Defence Plan (ADP), en plan som förenklat kan sägas ska reglera insatserna i luftarenan. Arbetet med 9 Combined Joint Staff Exercise 2008.
21
en ADP påbörjas under våren vid den Flygtaktiska staben.
Luftrumssamordning är en del av det stora pusslet som stabsfunktionen arbetar med. På bilden koordinerar två stridsledare en insats i samband med övningen Demo 06 Vår.
Finland köper NLAW av Saab Bofors Dynamics Efter England har nu också det finska försvaret bestämt sig för att anskaffa Saab Bofors Dynamics nya, lätta och burna ”stridsvagnsdödare” – NLAW. NLAW är förkortningen för Next Generation Light Anti-tank Weapon, en korträckviddig pansarvärnsrobot, som gemensamt är utvecklad för Sverige och Storbritannien. Leveranserna till Sverige och England inleds i år. NLAW är utvecklad av svenska Saab Bofors Dynamics i samarbete med nordirländska Thales Air Defence Ltd i Belfast.
22
Genom att alla som kan och vill kunna nyttja luftarenan kan förhålla sig till ett gemensamt dokument, Silver Mine, kan efterfrågad effekt uppnås med minimala risker och maximal handlingsfrihet och flexibilitet. Silver Mine gör oss interoperabla, med förband ur Armén, Marinen, Flygvapnet och Specialförbanden i luftarenan såväl nationellt som vid internationella insatser.
Finland har följt utvecklingen sedan 2004 och NLAW har noggrant utvärderats och testats av det finska försvaret. – Detta är en strategisk affär som öppnar för fortsatt export av NLAW på världsmarknaden. Den finska kunden är känd för att genomföra omfattande och noggranna studier och utvärderingar innan anskaffning, därför är anskaffningsbeslutet en stor framgång för oss, säger Jim Nilsson, marknadsdirektör vid Saab Bofors Dynamics. Beställningen är värd cirka 360 miljoner kronor. I och med ordern blir Finland den första exportkunden med leveranser som inleds under år 2009.
Artilleri & Luftvärn
Okänt land köper Arthur och Bill Ett för allmänheten okänt land har beslutat sig för att köpa artillerilokaliseringsradarn Arthur samt pansarvärnsroboten Bill 2 av Saab. Ordern är för Saab värd cirka en miljard svenska kronor. – Arthur har blivit en stor exportframgång för oss och ordern visar på systemets konkurrenskraft, konstaterar Göran Gregerström, Saab Microwave Systems. Pansarvärnsroboten BILL 2 är ett buret, pansarbrytande vapensystem, som kan hanteras av endast två personer. Systemet används oftast för att skydda egna förband mot bepansrade fordon på avstånd upp till drygt 2000 meter.
– Beställningen av BILL 2 visar på nytt vår världsledande position inom området portabla defensiva system, säger Anders Florenius, informationschef Saab Bofors Dynamics. Ordersumma, kundland samt produkt brukar normalt anges vid större order. – För dessa två kontrakt är vi förhindrade att ange ordersumma och kundland på grund av kundens krav. Vår verksamhet är speciell såtillvida att kundens krav är motiverade inte endast av kommersiella skäl, utan av försvarsoch säkerhetspolitiska hänsyn, säger Anders Florenius till AT.
Artilleriklubben inbjuder till vårmöte i Halmstad fredagen den 30 maj kl 08.00-11.30 på Luftvärnsregementet (Regementssalen) På programmet står föreläsning och debatt om luftvärnets organisation 2009. Paneldebatt med överstelöjtnant Mattias Elfström, chef Lvregs studiesektion, som moderator Artilleriklubben bjuder på enklare förtäring Anmälan senast den 26 maj till förste byråintendent Annika Fridh, Luftvärnets Stridsskola e-post: annika.fridh@mil.se telefon: 035-266 20 00
Artilleri & Luftvärn
23
Vitalt höstmöte i Halmstad Det är inte varje dag som ett höstmöte inom Artilleriklubben inleds med dånande rockmusik och häftiga flygbilder och stridsbilder från en storbildsskärm. Så var fallet när Artilleriklubbens höstmöte inleddes i Halmstad. Ett möte som efter fyra initierade miniföredrag utmynnade i en paneldebatt om luftvärnets framtid.
På temat ”Luftvärnsfunktionens framtid” framförde fyra kompetenta föredragshållare sina respektive åsikter om vad framtiden bär i sitt sköte.
Taktiskt koncept Först ut var Anders Svensson, chef för 61. luftvärnsbataljonen, varav vissa delar av ingår i Nordic Battle Group. Han följdes av major Per Gerdle från Luftvärnets Stridsskola innan seminariedelen avslutades med två riktiga ”rävar”, BAE Systems Bofors Hans Kindroth och den forne luftvärnsofficeren, numera marknadschefen för luftvärnsprodukter inom Saab Bofors Dynamics (SBD), Leif Lundin. 24
Det var också, vilket föll sig helt naturligt, fyra olika åsikter om luftvärnets framtida utveckling som kom från respektive föredragshållare. Anders Svensson som i högsta grad är verksam och dagligen tar del av det som verkligheten innebär poängterade vikten av att använda den kunskap, material och metoder som idag finns för att utveckla luftvärnet: – Vi har ny skapat ett taktiskt koncept som fått gehör hos högsta militärledningen. Vi är f lexibla i vår hotbildsutvärdering och tack vare tillkomsten av Ground Based Air Defence Operation Centers (GBADOC) tillkomst kan vi idag leverera en luftlägesbild såväl regionalt som nationellt, förklarade överstelöjtnant Svensson. Han konstaterade också att operativa chefer i utlandsstyrkor, såväl svenska som utländska mer eller mindre ”skriker” efter system som kan motverka beskjutning av granatkastar och hemmabyggda, mobila robotramper, så kallat RAM (Rocketartillery Mortarmunitions). – Såväl i Afghanistan som i Irak förekommer det i stort sett dagligen någon form av beskjutning in mot baser med olika RAMprojektiler. Sverige förfogar idag delvis över system som kan motverka denna typ av beskjutning. Jag tycker det är hög tid att luftvärnet Artilleri & Luftvärn
utnyttjas med den kompetens och förmåga vi har och det nu, avslutade Anders Svensson. Saknar doktrinarbete Hans Kindroth inledde sitt anförande med att ge en kort historisk tillbakablick men konstaterade lika snabbt att för BAE Systems Bofors är historien andras framtid: – Ta till exempel Indien som nyligen fattade beslut att genomföra en uppgradering av hela sitt bestånd av 40-millimeterspjäser, ungefär 700 stycken. Det tycker jag är bevis på att 40-millimeterspjäsen som utvecklades för snart ett sekel sedan fortfarande är ett i högsta graden prestandamässigt intressant alternativ, konstaterade Kindroth. Men, han medgav också att 40-millimeterspjäsen och inte minst dess flora av ammunition nu måste börja användas på ett oortodox sätt. – Det nya RAM-hotet som överstelöjtnant Svensson tidigare pratade om är ganska nytt för industrin och vi är kanske tagna lite grann på sängen. Därmed inte sagt att vi inte kan motsvara det behov som nu uppstått. ”Nya” typer av hot, som i och för sig inte är nya, men uppträder i nya skepnader är, konstaterade Kindroth; mål som har liten målarea, flyger med hög hastighet och uppträder många samtidigt, vilket skapar en mättnadsproblematik.
Samordning av ”skjutare” – Lösningen, tror vi inom BAE Bofors, är utgå ifrån arvet och existerande infrastruktur men modifiera detta och ge det ny funktionalitet med förmåga att bekämpa små hot med hård yta. För att vi ska kunna göra detta måste luft-
Artilleri & Luftvärn
värnsfunktionen utveckla en ny doktrin och idag händer inget på detta område, hävdade Kindroth. Som exempel på en utveckling av arvet, det vill säga 40-millimetersammunition visade han en bild på en lastbärande projektil innehållande hundratals mindre verkansdelar. Samma typ av teknik kan utnyttjas för såväl 7,62 samt 12,7 millimeterspatroner. Hans Kindroth poängterade också behovet av samordning av ”skjutarna” i form av gemensam eldledning och underrättelseinhämtning. – Vi har teknik för detta idag, vi har infrastruktur och teknikanpassningar är tekniskt verifierade. Vad vi saknar är en ny doktrin som tar hänsyn till den nya hotbilden, främst när det gäller RAM och därmed även nya Rules of Engagement (ROE).
Överstelöjtnant Anders Svensson, chef för 61:a luftvärnsbataljonen var en av föreläsarna under höstmötet.
25
Förre luftvärnsinspektören Leif Gunnerhell och chefen för Luftvärnets Stridsskola, Fredrik Zeterberg lyssnar på Leif Lundins åsikter.
Leif Lundin valde av naturliga skäl att fokusera sin genomgång mot robotsystem. Först gjorde han en snabb utblick i övriga Europa (SBD har idag aktiva robotsystem i 35 länder) och konstaterade att det inte går att spåra särskilt många större nysatsningar i utveckling av lvrobotsystem. På hemmaplan sker ingen nyutveckling, i Norge avvecklas robot 70, liksom delar av Nasams (3 bataljoner sålda till Holland). – De enda länder där vi har kännedom om hög aktivitet inom området är Storbritannien, några forna öststater samt mellan-Östernländer såsom Bahrain, Dubai och Saudiarabien, förklarade Lundin. Rb 23:s (Bamse) resa har fortfarande inte kommit i mål men läget ser inte lika mörkt ut som tidigare för att nå målet med förbandssättning. – Däremot har vi mycket bra intresse för robot 70 och vad vi kallar ”New generation” med gemensam siktesmodul, fjärrstyrning och automatisk målföljning. Fortfarande är en av svagheterna i vårt befintliga svenska luftvärn mörkerkapacitet samt samband. Nätverken vi har av sensorer mer eller mindre havererar när vårt samband störs, konstaterade Lundin.
Svagheter = utmaningar Svårighet att bekämpa lågt flygande mål, låg uthållighet och vägbundna system var andra svagheter som Lundin förde fram. – Svagheterna ser vi inom SBD som våra utmaningar. Med tredimensionell täckning över ytan får vi möjlighet till snabbare upptäckt och bekämpning. Med mörkersikte till robot 70 kan systemet verka i mörker och digitala gruppantenner reducerar kraftigt störningsmoment, hävdade Lundin innan han applåderades. Först ut att ställa en av många frågor var forne luftvärnsinspektören Leif Gunnerhell. – Som pensionär har jag naturligtvis inte all insikt men vad jag kan se och höra av dessa föredrag är att nästa mitt eget hus är mer nätverksbaserat än Försvarsmakten av idag. Vad behöver göras för att ni ska gå om mig? – Det handlar tyvärr mycket om säkerhetslösningar som vi har liten påverkan på, svarade Luftvärnsregementets nytillträdde chef, överste Lennart Klevensparr. Den avslutande diskussionen gav också vid handen att nu finns det en tydlig koppling mellan artilleri och luftvärnsfunktionen, då båda funktionerna förfogar över sensorer vars förmåga är hett eftertraktade i en internationell miljö. – Därför måste vi fortsätta vårt arbete att med vår kompetens och förmåga få fram ett luftvärn som används och det imorgon, summerade, överstelöjtnant Ove Tirud, ställföreträdare chef för Luftvärnsregementet tillika Artilleriklubbens vice ordförande. Text och foto: Stefan Bratt
26
Artilleri & Luftvärn
Åke Svensson
Förändring skapar möjligheter Det finns olika sätt att tackla förändringar. Personligen tror jag inte på metoden att krampaktigt hålla fast vid skrivbordet och förneka att förändringen sker. Jag tycker istället att förändring skapar möjligheter och att det därför är något positivt som vi bör välkomna.
Svensk försvarsindustri och Saab står under kraftig förändring just nu. Vi verkar i ett land som går från försvar av våra gränser till försvar och skydd av infrastruktur och viktiga flöden. Den försvarsmateriel som produceras ska inte längre läggas i mobiliseringsförråd i väntan på en eventuell invasion, den ska användas i internationellt fredsarbete av Nordic Battle Group. Det innebär att de system, produkter och tjänster som Saab tar fram måste fungera tillsammans med andra länders. En gemensam europeisk marknad för försvarsmateriel växer fram, där konkurrenter i ett projekt är samarbetspartners i nästa. Marknaden blir också gradvis alltmer öppen i och med att kundernas/staternas ambition att rikta beställningar till det egna landets industri ersätts av engagemang i internationella satsningar och nya, mer kostnadseffektiva, lösningar. Att i det läget
Artilleri & Luftvärn
leda ett företag som är ett av de få i världen som tillverkar ett hypermodernt stridsflygplan och dessutom är känt för högteknologiska lösningar på många andra områden är både utmanande och spännande. Jag har också förmånen att sitta som ordförande i ASD, Aerospace and Defence industries association of Europe, och jag ser stora möjligheter till samordning och utveckling på flera viktiga områden. Vi har till exempel arbetat fram en europeisk affärsetisk grund, en uppförandekod (Code of Conduct) som medlemmarna i ASD ska följa. Vår hotade miljö är ett annat område som just nu omfattar en mängd konkreta projekt och aktiviteter. Saab ingår till exempel i EU:s satsning Clean Sky, en samling av olika projekt som alla på sitt sätt ska bidra till att minska miljöpåverkan från flyget. Målet för Clean Sky är högt ställt: den europeiska flygtrafikens utsläpp av koldioxid, kväveoxider och buller ska minska med 20-40 procent fram till år 2020. Inom ramen för Clean Sky kommer Saab bland annat att tillsammans med Airbus utveckla en ny flygplansvinge med lägre vikt och luftmotstånd. Dessutom kommer vi att delta i arbetet med att utveckla nya system för att planera
Åke Svensson,VD Saab
27
flygrutterna bättre, vilket resulterar i smartare och mer bränsleeffektiva flygningar. När vi på Saab blickar framåt och formar vår affärsstrategi, fokuserar vi på fortsatt internationalisering och fortsatt utbyggnad av området samhällssäkerhet. Det senare handlar mycket om att utgå från vårt kunnande från den militära sidan och använda det också på den civila. Att bygga övervakningssystem,
ledningssystem och skydda viktig infrastruktur tror jag blir en viktig del av Saabs framtid. Hittills har det handlat om nationella kommunikationssystem – ovärderliga efter naturkatastrofer som stormen Gudrun – och skyddssystem till kärnkraftverk, hamnar och flygplatser. Min slutsats är att möjligheterna är stora om vi välkomnar förändringarna och agerar smart. Därför säger jag: släpp skrivbordskanten!
Stefan Bratt
Artilleriet och luftvärnet har fått egna truppslagsmuseer Nu har artilleriet och luftvärnet på nytt egna truppslagsmuseer. Detta sedan de två museerna i Halmstad respektive Kristianstad blivit medlemmar av Sveriges försvarshistoriska museer (SFHM). För Halmstads del innebär det att Garnisonsmuseet och förrådsställd materiel i Skedala kommer att från första januari 2009 överföras från Försvarsmakten till SFHM. Avsikten är att i Halmstad bilda en ideell förening som skall ombesörja drift och underhåll av museet. I styrelsen skall ingå representanter för olika samhällsfunktioner såsom Halmstad kommun, Länsmuseet med flera. Förslag kommer att presenteras under våren 2008. I Kristianstad döps nu WMF:s samlingar om till ”Artillerimuseum”. Något som gläder eldsjälen, före detta överste, Leif Mårtensson. 28
– Absolut. Beslutet är synnerligen glädjande för oss i WMF, men borde vara det för alla artilleriintresserade. Vi hoppas få hjälp med fortsatt insamling. Inte minst gäller det till arkivet som kommer att öppnas för forskning då lokaler iordningställts, säger Leif Mårtensson. Beslutet att infoga Halmstad och Kristianstads museer stöds av den utredningen som SFHM genomförde under 2007 – ”Försvar i förvar”. Totalt är det mindre än hälften av nuvarande militärmuseer som är utvalda att ingå i projektet. Huvudmannen för respektive militärmuseum kommer också att disponera ekonomiska resurser för drift och underhåll. Anslag till museet kommer alltså från SFHM. Fram till 1932 hade artilleriet ett truppslagsmuseum som samma år döptes om till Armémuseum. Artilleri & Luftvärn
Jonas Hedberg Överstelöjtnant Jonas Hedberg, född 18 april 1903, har stilla gått bort 14 december 2007 i en ålder av 104 år och åtta månader, fullständigt klar och psykiskt aktiv in i det sista. Han sörjs närmast av sonen Ulf med familj. Jonas var äldst av fem syskon, med den rödhåriga Zarah (Leander) i mitten, vars anseende han bidrog till att återupprätta. Han växte upp i Karlstad och blev efter studentexamen officersaspirant vid Upplands Artilleriregemente (A 5). År 1925 utexaminerades han från Karlberg som fänrik vid Norrlands Artilleriregemente, A 4. Artilleri & Luftvärn
Jonas blev en framstående artillerist, duktig truppofficer och ryttare, känd för att ha god anda, disciplin samt ordning och reda vid sin trupp. Han blev också känd som vårt lands främsta artillerikrigshistoriker. Truppofficeren kom till sin rätt först som batterichef i Tornedalen vid mobiliseringen i december 1939, efter 9 april 1940 i trakten av Duved. 1944 övergick han till Bergslagens Artilleriregemente, A 9. 29
Därifrån mindes han särskilt sin tid som chef för IX pansardivisionen i 9:e pansarbrigaden. Hans förband fick vid ÖB (Helge Jung) inspektion erkännandet som bästa förband inom brigaden. Jonas Hedberg inledde sin forskning med ”Norrlandsartilleriets historia” som senare följdes av en omfattande vetenskaplig produktion motsvarande 20 band. Litteratur som bland annat producerades i nära samverkan med f inska artilleriet, vilket ledde till att Hedberg erhöll Finlands främsta artilleriutmärkelse, Nenonenmedaljen. General Vilho Nenonen var den som skapade de metoder för artillerield som gjorde det finska artilleriet så effektivt under andra världskriget. Jonas fick elva utmärkelser från Finland, bland annat Kommendör av Finlands Lejons Orden och Frihetskorset av tredje klassen med svärd. Högst uppskattade han ledamotskapet av Finlands Litterära Samfund. I Sverige var han, utöver Svärdsorden, belönad med Konungens guldmedalj i åttonde storleken i högblått band samt Krigsvetenskapsakademiens stora förtjänstmedalj. Hans svenska militära författarskap började med att han vid Militärhögskolan gavs uppdraget att skriva artilleriets historia. Efter tio års forskning med resor, på egen bekostnad, till arkiv över hela Europa utgav han 1975 ”Kungliga Artilleriet: medeltid och Äldre Vasatid” motsvarande 480 faktaspäckade sidor, som idag omvandlats till ett åtråvärt samlarobjekt. Anlitade källor och litteraturförteckning upptar 14 tättryckta sidor. Dåvarande arméchefen, Carl-Eric Almgren, undrade om Jonas ville
30
fortsätta skriva om ämnet på ideell basis, varför han 1978 startade ”Artilleriets Historiekommitté” inför den annars omöjliga uppgiften att ensam utföra arbetet. Sammanlagt är det nio band om över 3 500 sidor, med det tionde avseende nutida artilleri under arbete – men nu utan Jonas. Med det tionde bandet nu under arbete blir hela verket färdigt. Jonas omfattande kunskapsomfång, arbetskapacitet och otroliga minne bevisas inte bara av detta storverk utan också av alla hans övriga skrifter som täcker många områden. Enbart i Artilleri – Tidskrift har han skrivit 43 artiklar och var hedersmedlem i Artilleriklubben. Som god vän satte han, utan att själv eftersträva det, med glimten i ögat och med sin stora Värmlandshumor sin stronga smittande stil på omgivningen. En mästare har gått bort, men hans mästerverk lever vidare. Från vännerna Lars Bratt, Jan von Konow, Claës Sederholm
Artilleri & Luftvärn
Kallelse till Artilleriklubbens årsmöte 2008 Torsdag 12 juni 2008 På Tre Vapen Banèrgatan 62 (konferensrum Drottningholm B-porten)
16.45 17.00 18.00 19.00
Samling vakten Tre Vapen Årsmötesförhandlingar Föredrag av överste Torbjörn Larsson: Afghanistan tiden som Chef FS 14 Enklare middag restaurang Vingen Tre Vapen
Anmälan till årsmötet och middagen (med personnummer för inpassering) senast onsdag 4 juni till överstelöjtnant Lars Mörrby E-post: lars.morrby@artilleriklubben.se Postadress: Lars Mörrby, PROD PLAN, HKV, 107 85 Stockholm Telefon: 08-788 9917
Artilleri & Luftvärn
31
Artilleriklubben
Artilleri-Tidskrift
Adress
Bankgiro 883-4278
c/o Överstelöjtnant Lars Mörrby Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Ordförande
Överste Torbjörn Larsson Bodens garnison Artilleriregementet Box 9113 961 19 BODEN Tel 0921-34 80 00
Prenumerationspriser
Inom Europa Utom Europa
200 kr per år 260 kr per år
Lösnummerpriser
Enkelnummer
85 kr
Dubbel-/Temanummer
110 kr
Sekreterare
Överstelöjtnant Lars Mörrby Högkvarteret 107 85 STOCKHOLM Tel 08-788 75 00 Medlemsavgifter
Årsavgift Ständigt medlemskap
125 kr 1 250 kr
Medlemsavgifter betalas till
Artillerklubbens postgiro 5 47 31-5 © 2008 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.
ROLF TRYCKERI AB, SKÖVDE 2008
32
Artilleri & Luftvärn
MÖRKERKAPACITET FÖR RBS 70 MED 3:E GENERATIONS IR
NBG
Nordic Battle Group kommer att få mörkerkapacitet i RBS 70 genom det nya mörkersiktet, BORC. BORC är baserad på samma svenska IR-detektor som IR-sikte BIRC till RBS 56 BILL och IR-kamera FTI till eldledningsinstrumentet EOI. BORC hängs på det befintliga dagsiktet och ger skytten en IR-bild i det ordinarie okularet, därmed möjliggörande att RBS 70 även kan användas nattetid med bibehållna prestanda. För mer information, kontakta oss på nedanstående adress FLIR Systems AB är ett företag med rötter i Saab och Agema med mångårig erfarenhet av IR-kameror för militära och civila tillämpningar. Vi är en del av FLIR Systems Inc. som är ett världsledande företag inom IR-området med verksamhet inom termografi, övervakning, helikoptermonterad spaningsutrustning och nu även militära IR-sikten.
FLIR Systems AB, Government Systems Sweden Box 3 / Rinkebyvägen 19 SE-182 11 DANDERYD Tfn: +46 (0)8 753 25 00 Fax: +46 (0)8 731 05 30 e-mail: anders.gm.dahlberg@flir.se www.flir.com/imaging
Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Stefan Bratt Lokförargränd 12, 775 51 KRYLBO
ARCHER – MORE THAN A GUN
With a high degree of survivability and a significant range of effects, Archer provides the users with an entirely new type of indirect fire capability.
