Tema: framtidens armé
Sverige deltar i europeiskt program för drönarbekämpning Hur ska luftvärnet utvecklas för att kunna bekämpa och störa ut drönare? Ett led i detta arbete är det europeiska industriprogrammet EDIDP där Sverige deltar. Per Nordberg, luftvärnare och systemstrateg på FMV berättar mer om det högst aktuella ämnet i dessa tider då medierapporter om oidentifierade drönare vid olika skyddsobjekt varit omfattande. ”I en artikel i denna tidskrift första nummer 2021 beskrev major Peter Selin användningen av obemannade luftfarkoster i striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan i slutet av september 2020. Min intention med denna artikel är att spinna vidare på ämnet med fokus på hur luftvärnet borde utvecklas inom området Counter Unmanned Aerial Systems, förkortat C-UAS.
Högaktuellt ämne Ämnet är högaktuellt och i skrivande stund rapporteras det i flera olika medier (Hallandsposten, Reuters, ABC News med flera) hur den USA-ledda koalitionen bekämpade två beväpnade drönare som försökte genomföra ett angrepp mot flygplatsen i Bagdad. I det här fallet var det luftvärn i form av C-RAM som svarade för bekämpningen, men utvecklingstrenden är att gå mot dedikerade luftvärnssystem som optimerats mot att bekämpa drönare. För några månader sedan kunde vi läsa om synkroniserade överflygningar med
drönare över kärnkraftverken i Forsmark och Oskarshamn (se utdrag av artiklar). En incident som Polismyndigheten beslutade att utreda som en så kallad, nationell särskild händelse. I nyhetsinslagen framkom att Sverige skulle vara i avsaknad av förmåga att hantera hoten från drönare och att detta måste åtgärdas. Det är en sanning med modifikation. Försvarsmakten och andra myndigheter saknar absolut inte förmåga mot drönare, men vi har det helt klart ganska besvärligt att upptäcka och bekämpa vissa storleksklasser med de system vi förfogar över idag. Som nämns i media finns det många intressenter i frågan. Inom Försvarsmakten är det chefen för Flygvapnet som är huvudman för C-UAS, men den huvudsakliga erfarenheten och kompetensen att från backen upptäcka och bekämpa luftfarkoster finns naturligtvis i luftvärnets förmågeportfölj. Polismyndigheten, Luftfartsverket och FOI är andra myndigheter med intresse i detta. Slutligen har även FMV en roll och det är i det sammanhanget jag kan redogöra för ett av EU:s C-UAS-projekt.
Operation Spring Shield Ett annat exempel som belyser drönarnas ökande betydelse i striden är Operation ”Spring Shield” som genomfördes under våren 2020. ”Spring Shield” var en turkisk operation som gick in på syriskt territorium. Från turkisk sidan sades operationen vara ett svar på ett rysk/syriskt luftangrepp mot en armékonvoj, resulterande i fler än trettio döda turkiska soldater. 24
Artilleri & Luftvärn
