Tema: framtidens armé
Beslut om arméns utformning efter 2030 behöver fattas före 2025 Det mest omfattande kriget i Europa sedan andra världskriget bröt i år ut den 24 februari. Med uppskattningsvis 30 000 soldater i den första anfallsvågen passerade ryska förband den ukrainska gränsen. Två arméer stod mot varandra och hårda strider var att vänta. Skulle detta bli det första kriget på europeisk mark med moderna förtecken där drönare och patrullrobotar spelade en viktig roll? När detta skrivs är det ett fastställt faktum att striderna sker på traditionellt manér med tungt eldunderstöd innan markförband avancerar mot sitt anfallsmål. Hur blir det i framtiden? Vilken armé kommer vårt land att ha? Är det materielsystem med en stor andel artificiell intelligens? Frågorna är många och årets första nummer av Artilleri & Luftvärn har temat ”framtidens armé bortom år 2030”. Först i raden med att berätta om det pågående utvecklingsarbetet är arméstabens utvecklingschef, Henrik Reimer. ”Försvarsbeslutet 2020 (FB 20) utgjorde en historisk vändpunkt i utvecklingen av armén. Ett beslut om tillväxt av markstridskrafterna med syftet att återskapa förmåga till strid med högre förband mot en kvalificerad motståndare. Sveriges behov av denna förmåga har blivit uppenbar för alla och envar i och med det pågående ryska militära agerandet i Sveriges närområde. Det ryska agerandet har medfört att våra folkvalda politiker beslutat att forcera den militära tillväxten i syfte att snabbt bygga förmåga som höjer tröskeln för ett militärt angrepp mot Sverige och vårt partnerland Finland. Denna snabba tillväxt kommer att påskynda framtagandet av den armé som redan planerats växa fram under inriktningsperioden 2021-2030 som en följd av FB 20; Arméorganisation 25. Det grannlaga arbetet med arméns kvantitativa och kvalitativa tillväxt under 2020-talet regleras i Produktionsdirektiv Arméorganisation 2025. Den kvantifierbara förmågan på armé- och förbandsnivå år 2025 respektive 2030 som denna
tillväxt syftar till att skapa, framgår av Försvarsmaktens strategiska inriktning 2021-2030 med tillhörande bilagor. Den stundande, forcerade tillväxten kommer att ändra på delar av tillväxtplanen, men inte förändra det övergripande målet med arméns tillväxt. Vi har därmed en god uppfattning om utgångsläget för arméns utveckling bortom år 2030. Arméstabens utvecklingssektion1, med mig som Arméns utvecklingschef, leder arbetet med Arméns utveckling bortom 2030. Min sektions uppdrag är att bland annat inrikta, genomföra och omhänderta studier och konceptutveckling, forskning och teknikutveckling samt experiment- och demonstratorverksamhet.
Huvudstudie Mark Vårt främsta verktyg för att på arménivå studera framtiden är Huvudstudie Mark, genom vilken vi skapar insikter kring nästnästa armé. Innevarande Huvudstudie Mark genomförs under perioden 2019-2022, och föreslår hur armén borde
1. Bestående av chef, tre utvecklingsofficerare (med huvudansvar inom interoperabilitetsutveckling, studier och konceptutveckling, respektive forskning och teknikutveckling) samt en operationsanalytiker. 2. En annan viktig roll för Huvudstudie Mark är att utgöra inflytelse till den del av arméns utveckling som baseras på genomförd krigsorganisationsvärdering (värdering mot förmågekrav i ”här och nu” -perspektivet) och krigsorganisationsprognos (värdering mot förmågekrav i 2025- och 2030-perspektiven). 3. Så sent som år 2013 benämnt ”särintresse” av företrädare för dåvarande regering 4. Fri översättning av science fiction-författaren Willian Gibsons kända citat “The future is already here, it´s just not very evenly distributed”.
6
Artilleri & Luftvärn
