Svensk Fisknäring Nr 1 2022 by Billes

Hur arbetar våra myndigheter? Del 1 Länsstyrelsens roll sid 7

Svensk Fisknäring. Årgång 6. Nr 1. 2022. Pris: 65kr

TEMA: HAVET I FOKUS

Havstenssunds ostron Den blå näringen

skapar värden för miljarder

– hållbar matglädje sid 16

sid 8

Trålgräns i Östersjön under luppen sid 4

14 nya åtgärder med havsmiljön i fokus – vad säger näringen? sid 24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

LEDARE

Havet i fokus Det berikar, svalkar och behagar. Skapar arbete och förser oss med ovärderlig mat. Bjuder in till nya odlingsmöjligheter och produkter. Det handlar om havet. Det som omsluter våra kuster men också det som finns lite längre ut. Denna livsviktiga källa till liv. Historiskt har ljuset riktats på problematiken, med all rätt. Men det är också viktigt att visa på de goda krafterna. Under 2022 tänker vi belysa havet och det som finns däri. Några som kämpar, och har gjort så i många år, är Havstenssunds ostron. Passion, tålamod och gemensam vilja att hitta fungerande lösningar gör att Ulrika Lorensson och Mathias Svensson kan titulera sig Skandinaviens första och hittills enda ekologiska ostronodlare. Ta del av deras kämparglöd men också glädje över sitt livsval, på sidan 16. Havet är också lagar, regler och förordningar. Läs om problematiken kring förslaget om utflyttad trålgräns på sidan 4 och vad de 14 nya punkterna i det uppdaterade åtgärdsprogrammet får för effekter på den blå näringen, på sidan 24. Vi kommer under året också att belysa myndigheternas roll för branschen. Först ut är Länsstyrelsen, sid 7. Jämfört med jordbruket kommer den blå ekonomin ofta i skymundan och blir inte sällan styvmoderligt behandlad. Men vilken ekonomisk roll har egentligen den blå näringen? Med 30 miljarder i omsättning och stor potential att växa är det minst sagt en näring att räkna med, sidan 8. I skrivande stund hävs coronarestriktionerna i Sverige. Det har gått två långa år. År av uppoffringar, osäkerhet och ekonomisk utsatthet, i branschen. En och annan har det kanske till och med gått bättre för, åtminstone initialt. Oavsett situation finns en längtan tillbaka det normala. Det känns nära nu. Karin Fagerstål, Sjömatsfrämjandet

Vill du ha vårt digitala nyhetsbrev? Som ett komplement till Svensk Fisknäring i pappersformat finns nu ett digitalt nyhetsbrev som kommer ut mellan tidningsutgivningarna. Vill du ha tillgång till det kan du scanna QR koden med din mobil, och fylla i dina uppgifter, eller kontakta oss så hjälper vi dig.

Branschtermer och förkortningar HaV = Havs- och vattenmyndigheten www.havochvatten.se ICES = Internationella havsforskningsrådet FAO = FNs livsmedels- och jordbruksorganisation www.fao.org MSC = Marine Stewardship Council, en miljöcertifiering för hållbart fiske. www.msc.org RISE = Research Institutes of Sweden www.ri.se SLU = Sveriges lantbruksuniveritet. www.slu.se Slv = Svenska livsmedelsverket www.slv.se WWF = Världsnaturfonden www.wwf.se FR = Fiskbranschens Riksförbund www.fiskbranschen.se GFA = Göteborgs Fiskauktion www.gfa.se SFPO = Sveriges fiskares producentorganisaton www.sfpo.se SPF PO = Swedish Pelagic Federation PO. www.pelagic.se HKPO = Havs- och Kustfiskarnas producentorganisation www.hkpo.se SVC = Svenska Västkustfiskarnas Centralförbund SIC = Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund www.insjofiskare.se Demersalt fiske = fiske som sker nära botten Pelagiskt fiske = fiske som sker högre upp från botten Vattenbruk = odling av fisk eller skaldjur Landning = den fisk eller de skaldjur man tar iland Lekbiomassa = den del av beståndet som uppnått könsmognad MSY = Maximum sustainable yield (Maximalt uthålligt uttag) TAC = Total allowable catch (Total fångstkvot av en art under ett år) RAC = Regional advisory council

SVENSK FISKNÄRING ADRESS Sjömatsfrämjandet, Fiskhamnen, 414 58 Göteborg, 031-85 00 54. info@sjomatsframjandet.se ANSVARIG UTGIVARE Roger Thilander 070-562 40 19 ANNONSER Roger Thilander 070-562 40 19 LAYOUT OCH TRYCK Lotta Bernhed, Billes Tryckeri AB, Mölndal. www.billes.se

OMSLAGSBILD Havstenssunds ostron. Foto: Matilda Spetz

Håll koll på vädret.

Ladda ner vår app Kustväder till din iPhone eller Android. Här ﬁnns all väderdata och dessutom bilder på hur havet ser ut vid olika vindstyrkor och väderförhållanden.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Innehåll, nr 1 2022 Sid. 4 Trålgräns i Östersjön under luppen 7 Länsstyrelsen 8 Blå näring skapar värden för miljarder 12 Hur går det för braxenfärsen? 16 Havstenssunds ostron 19 Tips i köket: ostron 21 Livsmedelsförpackningar 22 Druvskola: Chardonnay 24 14 nya åtgärder för havsmiljön 26 Underutnyttjade arter

16 7 19 12

28 Sjömatsfestivaler

FÖRETAGSNYTT

AB Sjömat Skandinavien förvärvar Fiskgrossisten i Lysekil AB Göteborgsbaserade AB Sjömat Skandinavien förvärvar Fiskgrossisten i Lysekil AB. Genom förvärvet blir Fiskgrossisten också en del i AB Sjömats moderbolag Sjöson Mat & Dryck. AB Sjömat Skandinaviens förvärv av Fiskgrossisten i Lysekil AB resulterar i ett partnerskap med totalt 30 anställda och drygt 220 miljoner i omsättning. AB Sjömat tar med sig sin kunskap och erfarenhet som sjömatsgrossist med färskt, kvalitativt sortiment medan Fiskgrossisten har lång erfarenhet inom förädling med bland annat egen kräftkokning. AB Sjömat Skandinavien ingår sedan 2017 i koncernen Sjöson AB och affärsområdet Mat & Dryck tillsammans med Savolax, Aroma Frukt & Grönt och Samtransport i Väst. Sjöson har konsekvent förvärvat bolag med inriktning på hälsosamma, hållbara och färska produkter sprungna ur en hantverksmässig grund.

Christian Seger (Sjömat Skandinavien), Magnus Hobell (Sjömat Skandinavien), Ulrika Garbrant (VD Sjöson), Tobias Linder (Fiskgrossisten i Lysekil), Catarina Carrby (Sjömat Skandinavien).

För ytterligare information kontakta Ulrika Garbrant, VD & Affärsområdeschef för Sjöson Mat & Dryck, på 0760 940399, Magnus Hobell, medgrundare på Sjömat, på 0766 77 45 11 eller Tobias Linder, medgrundare på Fiskgrossisten 0703 38 88 00.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Trålgräns i Östersjön under luppen

Riksdagen gillar, regeringen avvaktar, yrkesfisket rasar En bred riksdagsmajoritet vill utöka trålgränsen i Östersjön. Regeringen avvaktar och vill utreda mer. Yrkesfisket tycker att riksdagsledamöterna är helt fel ute. – Om det blir en bred utflyttning från fyra till tolv sjömil tar det död på hela det småskaliga fisket av sill och skarpsill och slår ut leveranserna till den svenska beredningsindustrin, som lever på lokal råvara, säger Malin Skog vid Swedish Pelagic Federation, SPF.

D Anna-Caren Sätherberg.

et var i slutet av november förra året som en stor majoritet av riksdagspartierna i miljö- och jordbruksutskottet nådde en bred samsyn i frågan om insatser i Östersjön. Bland annat heter det att fisket ska bedrivas på ett miljömässigt hållbart sätt. Utskottet lade fram ett niopunktsprogram i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett sådant innebär i korthet att ett förslag väcks i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag, en proposition, eller en riksdagsmotion. Initiativet antogs av en nästan enig riksdag, bara KD ställde sig vid sidan av. En av de nio punkterna fastslår att trålgränsen på prov ska flyttas ut från Östersjöns svenska kust. I efterdebatten har gränsen satts från fyra till tolv nautiska mil. Bland de övriga punkterna märks bland annat en ökning av jakten på säl och skarv och åtgärder som ska underlätta det småskaliga fisket. Forskarna nöjda

Betty Malmberg.

Mats Svensson.

Flera forskare har gjort vågen för förslaget. – Att flytta ut trålgränsen är jättebra. Vi har kämpat för det länge, sa Henrik Svedäng, forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum till sajten Deepseareporter.se i november. Svedäng menar vidare att en utflyttning av industrifisket kommer att gynna det småskaliga, kustnära fisket. Sedan riksdagsbeslutet har flera ledamöter i kammaren, bland andra Elin Segerlind (V) och Betty Malmberg (M) försökt sätta press på regeringen att komma till skott vad gäller utflyttningen av trålgränsen, med andra ord uppmanas regeringen att snarast lägga fram en proposition i trålfrågan. – Stiltje tycks råda i frågan om att flytta ut trålgränsen på prov. Jag finner det ytterst olyckligt att regeringen skjuter på välbehövliga åtgärder och i stället gömmer sig bakom behovet av ytterligare data, konstaterar Betty Malmberg i en skriftlig fråga till statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S) i mitten av januari.

Malmberg betonar också att ett samråd bör inledas med Danmark och Finland om det nuvarande fiskeavtalet så att en utflyttad trålgräns inte bara drabbar svenska fiskare. Vill ha mer data

Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, ansvarig för fiskerifrågor, vill i nuläget inte gå riksdagen till mötes utan att ha mer kött på benen. Att skynda på processen mot en mer utsträckt trålgräns verkar inte ligga för henne. Sätherberg understryker i ett mejlsvar till Svensk Fisknäring att det saknas viktiga nyckeldata för att kunna ta ett snabbt beslut. – En förutsättning för att bedöma vilka åtgärder som är rätt att vidta för att skydda fisken, havsmiljön och det kustnära fisket är att det finns tillräckliga vetenskapliga underlag som tydliggör orsakssamband. Havs- och vattenmyndigheten har i nuläget inte viktiga nyckeldata för att analysera beståndet på mindre skala än det som ges inom den biologiska rådgivningen, meddelar ministern och fortsätter: – Mot bakgrund av det har regeringen uppdragit till Havs- och vattenmyndigheten att utreda hur fiskeregleringarna kan utvecklas för att skydda kustlekande bestånd av sill i norra egentliga Östersjön. Det är viktiga processer som tar tid. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 mars 2022. Översyn väntar

Riksdagsbeslutet om trålgränsen grundar sig i mångt och mycket på rapporten ”Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2022-2027” som Havsoch vattenmyndigheten, HaV presenterade i fjol. I rapporten nämns en utflyttad trålgräns som en av 14 åtgärdspunkter. Huvudansvarig för rapporten är Mats Svensson, chef för avdelningen för havsförvaltning vid HaV. – Att flytta ut trålgränsen är bara en av flera åtgärder som föreslås. Som enda åtgärd kommer den inte att lösa problemen. Det finns andra delar som är viktigare för att både se till att lokala bestånd inte skattas för hårt såväl som att få en annan storleksfördelning i populationerna av sill/strömming, framför allt en minskning av fiske-efforten, viket vi föreslog i våra kommentarer till regeringskansliet inför fiskeministrarnas möte i juni 2021, säger Mats Svensson. Enligt Svensson berör åtgärderna i 14-punktersprogrammet framför allt mellersta och södra Östersjön. – Men principerna skulle kunna gälla även andra områden.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

HaV har nyligen startat en översyn av trålgränsen, inklusive inflyttningsområden. – Innan översynen är klar så kommer inte trålgränsen att flyttas. Likaså bör en flyttning av trålgräns föregås av förhandling med andra länder som fiskar på svenskt vatten, annars blir den enbart ensidig för svenskt fiske. Vad som är aktuellt just nu är situationen i Östersjön. Enligt Svensson kommer översynen troligen att vara klar under 2023. – Det är underlagen som just nu håller på att digitaliseras och det är flera juridiska spörsmål på vägen vad gäller baslinje och trålgräns. Vi kommer att börja med en översyn av inflyttningsområdena. Flyttar fokus

Peter Ronelöv Olsson, ordförande för SFPO, Sveriges Fiskares Producent Organisation, betonar att en ensidig svensk utflyttning av trålgränsen enbart slår mot svenska fartyg. – Det påverkar inte danska och finska fartyg, vilket innebär att jag tycker riksdagsbeslutet är ogenomtänkt. Miljöproblemen i Östersjön löses inte genom att flytta ut trålgränsen, riksdagen borde bett om en genomgripande utredning i stället för att ta det här beslutet. Som det nu är flyttar riksdagen fokus från det viktiga problemet, miljön i Östersjön i stort, till några fiskare, säger han. Ronelöv Olsson är nöjd med att regeringen inte rusar i väg med ett trålbeslut utan vill ha vidare insamling av viktiga data. Det är också Malin Skog vid pelagikernas organisation. – Vi är tacksamma för att ministern visar sådan klarsynthet som nu och vågar vänta på fakta från HaV och SLU, säger Skog. Politiker ska inte agera myndighet

Skog uppger att pelagikerna inom hennes organisation kommer att drabbas mycket hårt av en justering av trålgränsen. – En utflyttning från fyra till tolv sjömil tar död på hela det småskaliga fisket av sill och skarpsill. Det slår också ut leveranserna till den svenska beredningsindustrin, som lever på lokal råvara, säger hon. Enligt Skog är det inte de stora fiskefartygen som drabbas värst. – De stora båtarna kan fiska på andra ställen än Östersjön och utanför en eventuell tolvmilsgräns. Därmed kan de kompensera ett tapp i Östersjön. Malin fastslår också att 95 procent av den svenska konsumtionssillen fiskas innanför tolvmilsgränsen. – Riksdagens beslut gynnar inte det småskaliga fisket på något sätt. Det är bara att konstatera att det inte blir ett bra resultat när politikerna agerar myndighet. Beslutet som rör trålgränsen är dåligt och saknar konsekvensanalys, säger Malin Skog. En utflyttning av trålgränsen i Kattegatt och Skagerrak är, i alla fall än så länge, inte på tapeten, även om företrädare för Miljöpartiet skrivit debattartiklar i ämnet och krävt en tolv-milagräns även på västkusten. – Om en sådan gräns blir verklig kan man glömma allt vad svenskt fiske heter. Fisket efter havskräfta och allt småskaligt räkfiske skulle slås ut, fastslår Peter Ronelöv Olsson. Dag Fransson

Truckgatan 26, 442 40 Kungälv, Fax. 0303-24 30 75, Tel: 0303-24 30 65

www.lewrens.se

Koka soppa på en sik! Testa Steeltechs industrigryta med tillhörande beredningsbänkar. KOKA SKALDJUR/SOPPA/POTATISMOS SNABB UPPVÄRMNING FRAMTAGEN FÖR INDUSTRIN LÄTTSKÖTT/ENKEL RENGÖRING

www.steeltech.se

Vi tror på en hållbar framtid.

Vill du åka med? Kontakta oss på GLC så hittar vi en hållbar lösning för dig. Vi är en ledande aktör i Västra Sverige på fossilfri livsmedelslogistik. www.glc.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Myndigheternas roll, del 1

Länsstyrelsen

Sverige består av 21 län och i varje län finns en länsstyrelse som ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. De ansvarar för att beslut från riksdagen och regeringen genomförs och har en viktig roll i att genomföra regeringens miljöpolitik och sträva efter att bidra till en hållbar utveckling. även fisketillsyn på allmänt vatten i havet. Dessutom har de också ett uppdrag att jobba med främjandeverksamhet gentemot yrkesfisket och lobbar för att vi skall äta mer sjömat. Bland annat är man delaktiga i den Biomarina samverkansplattformen som är en del i det nationella projektet Blå mat. För att beskriva Länsstyrelsens arbete kontaktade vi Hallands länsfiskekonsulent Erika Axelsson.

Restaurering av vattendraget Sennan, ett biflöde till Nissan.

änsstyrelsens uppdrag och arbete är brett. De är länken mellan kommun och regering och samarbetar med andra myndigheter, företag och organisationer. När det gäller fisket består insatserna av allt ifrån att besluta om olika bidrag såsom fiskevårdsbidrag och bilda fiskevårdsområden, till att genomföra fiskevårdsåtgärder, restaureringar av vattenmiljöer samt bevaka invasiva arter och fiskbestånd. De bedriver

Linda Frithiof

Fiskerinäringen Länsstyrelsen har det regionala ansvaret för att utveckla fiskerinäringen vilket omfattar yrkesfiske, beredningsindustri, vattenbruk och fisketurism. Bland annat handlägger Länsstyrelsen EU-stöd till investeringar i yrkesmässigt fiske, vattenbruk, beredningsföretag och till fiskehamnar. Fiskevårdsområden I Sverige finns cirka 2000 fiskevårdsområden. Förvaltningen av fiskevårdsområdena sker genom en förening, så kallad fiskevårdsområdesförening som består av samtliga fiskerättsinnehavare inom området. Nya fiskevårdsområden kan bildas för att samordna fisket, förvaltningen och fiskevården. Ansökan sker hos Länsstyrelsen.

Erika Axelsson.

Fiskevårdsåtgärder Detta är åtgärder som syftar till att stärka och främja fiskbestånden. Länsstyrelsen kan ge förslag på regleringar eller åtgärder som syftar till att skydda fiskbestånden. Länsstyrelsen återskapar också miljöer i och kring vattendrag samt förbättrar vattenkvaliteten genom till exempel kalkning. Länsstyrelsen samordnar och genomför även el-provfisken för att följa fiskbeståndens utveckling. En viktig del av fiskevården och arbetet med miljömålen är också undersökningar som syftar till att öka kunskaperna om fiskbestånden samt att följa upp insatserna. Vattenbruk och fiskodling I Sverige odlas olika typer av produkter inom vattenbruk. Det gäller både produktion för konsumtion, för utsättning alternativt vidareuppfödning, produktion för industriprodukter, gödsel eller bränsle, men också i syfte att rena vattenmiljön. För att få bedriva vattenbruk krävs tillstånd. Länsstyrelsen eller kommunen har tillsynsansvar beroende på storlek på anläggningen och hur mycket som produceras.

Fiskevårdsbidrag Det är även Länsstyrelsen som ansvarar för att besluta om statliga fiskevårdsbidrag, fiskeavgiftsmedel som finns i vissa vattendomar och stödpengar från Europeiska havsoch vattenbruksfonden som bland annat kan användas till fiskevårdande åtgärder. Fiskerikontroll När det gäller fiskerikontrollen i Sverige delas ansvaret mellan Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Kustbevakningen. Länsstyrelsen har tillsynsansvar över fritidsfisket på allmänt vatten i havet. Deras roll är bland annat att ansvara för att tillförordna fisketillsynspersoner vars främsta uppgift är att kontrollera och informera fritidsfisket om vilka regler som gäller för att få bedriva fiske. Däremot är det Havs- och vattenmyndigheten som har det övergripande ansvaret för fiskerikontrollen i Sverige och de som utför landningskontroller av yrkesfisket medan Sjöpolisen och Kustbevakningen utför inspektioner till havs/sjöss.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Den blå näringen skapar värden för miljarder

Svenskt yrkesfiske och vattenbruk ger oss hälsosamma, goda och hållbara råvaror som vi svenskar borde äta mer av. Men den blå näringen i Sverige är så mycket mer än bara primärproduktionen. Hela värdekedjan från hav till bord består av ett stort antal företag som tillsammans omsätter närmare 30 miljarder kronor, visar en kartläggning gjord av Fiskbranschens Riksförbund.

T Marie Gidlund, verksamhetsledare för Sweden Food Arena.

Sara Hornborg, Rise

rots att jordens yta till 70 procent består av oceaner och hav har vi människor ofta svårt att se havens betydelse och alla de resurser som skapas inom den blå sektorn. När vi pratar om mat och livsmedelsproduktion hamnar fokus nästan alltid på jordbruket och det som produceras på land. För att rikta fokus mot alla de värden som skapas inom den blå värdekedjan har Fiskbranschens Riksförbund gjort en kartläggning av den blå näringen. – Jag tror inte vi förstår vilken potential den blå näringen har. Det är dags att rikta strålkastarljuset mot de värden den blå näringen skapar, och all den potential som finns, säger Marie Gidlund som är verksamhetsledare för Sweden Food Arena. Det är en nationell arena där aktörer från hela livsmedelskedjan samverkar kring innovation och forskning för en innovativ, hållbar och konkurrenskraftig livsmedelssektor.

Många jobbar inom beredningsindustrin

När man räknar samman den totala omsättningen i alla delar av värdekedjan visar det sig att den uppgår till 29, 6 miljarder. Av dessa omsätts 8,9 miljarder i Västra Götaland och 3,7 miljarder i Stockholm. Det är också tydligt att en stor del av de värden som skapas inom näringen återfinns utanför primärledet. Dagligvaruhandeln står för 41 % av omsättningen, grossister för 33 % och förädling för 18 %. Primärnäringen utgör blygsamma 5 % (1,4 miljarder kronor). När det gäller antalet anställda ser det däremot lite annorlunda ut. Där står förädlingsindustrin för den största delen (42 %), grossistledet för

Komplett fisk- och skaldjursgrossist med den bästa servicen!

31 % och primärproduktionen för 14 % av de anställda. Se diagram. Stor del av det vi äter importeras

I spåren av pandemin och en allt oroligare omvärld talas det idag mycket om vikten av att öka Sveriges självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel. I den nya strategin för svenskt fiske och vattenbruk är det en uttalad ambition att skapa en högre självförsörjningsgrad och därmed även minskad sårbarhet i livsmedelskedjan. Men om man tittar på statistiken är det tydligt att mycket av den sjömat vi äter idag importeras från andra länder. Importen står för 74 procent av den sjömat som äts i Sverige enligt en uppskattning gjord av forskningsinstitutet RISE. Självförsörjningsgraden ligger alltså på omkring 26 procent. Den mest köpta fiskarten i Sverige är lax. Därefter kommer sill, torsk och räkor. Svenskt yrkesfiske står för 75 procent av den inhemska sjömatsproduktionen. Vattenbruket står för 13 procent av den svenska sjömaten och är alltså en viktig näringsgren med stor tillväxtpotential på den svenska landsbygden. Fritidsfisket står för 12%. Samtidigt exporterar Sverige en betydande andel av den matfisk som produceras av vattenbruket. Enligt strategin för fiske och vattenbruk behöver det ske en hållbar produktionsökning inom förädling. Där till behövs en innovativ beredningsindustri som tar fram nya produkter för att öka Sveriges självförsörjningsgrad av sjömat. Stora värden skapas vid förädling

När det gäller användandet av den svenska fiskresursen i havet är det tydligt att den allra största delen av den fisk svenska yrkesfiskare fiskar, går till produktion av fodermjöl. Av den totala fångsten på 171 000 ton blev 129 000 ton fiskmjöl år 2020. RISE senaste rapport över den svenska sjömatskonsumtionen visar att den omfattar totalt 85 arter/artgrupper. Enligt deras beräkningar låg svenskarnas konsumtion av sjömat år 2019 i snitt på under två

• Rökt och gravad lax • Rökt makrill och sill • Såser och röror • Traditionellt hantverk. All förädling sker lokalt i Falkenberg. Nu 100% miljömärkt lax, hållbart odlad, ASC-märkt.

100%

miljömärkt lax

031-704 30 60 | info@rakexport.se

Korshags Food AB, 0346-71 57 57, korshags.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022 Grossist; 1 078; 31%

Primär; 466; 14%

portioner i veckan, vilket är mindre än det som Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt finns det svårigheter med att få fram data över den svenska sjömatskonsumtioHandel; 448; Förädling; 1 468; nen. Till skillnad 13% 42% från när det gäller Antalet anställda exempelvis kött gör Fritidsfiske Livsmedelsverket 12% ingen kartläggning av hur mycket fisk och skaldjur som faktiskt äts i Sverige. – Vi upplever att Vattenbruk det finns en väldigt 13% stor efterfrågan på data, men den officiella statistiken har stora brister. I vår Yrkesfiske 75% rapport om sjömatskonsumtionen Fördelning av den inhemska sjömatsproduktionen. i Sverige 2019 har vi försökt förbättra våra metoder och fylla dataluckor, säger Sara Hornborg som forskar om hållbar sjömat inom RISE. Måste se hela värdekedjan

Efter att fångsterna tas iland sker det en omfattande handel av sjömat mellan olika värdekedjeaktörer, som beredning, grossister, detaljhandel och restauranger. Fiskberedningsbranschen i Sverige hanterar och förädlar uppskattningsvis över 100 000 ton fisk årligen, enligt uppgift från Landsbygdsnätverket. Av svenska landningar från fisket är det huvudsakligen sill och torsk som bereds i Sverige. Till det kommer bland annat stora mängder norsk odlad lax som importeras och bereds. Fiskförädling ger branschen bättre lönsamhet, skapar sysselsättning på landsbygden och bidrar till ett mer hållbart nyttjande av hav och sjöar. En viktig slutsats i RISE rapport över sjömatskonsumtionen är att det är viktigt att se till hela värdekedjan från hav till bord för att få en hållbar utveckling av sjömatssektorn. – Det har ju varit en diskussion om sillen i Östersjön, och att endast en liten del går idag till humankonsumtion. I ett läge där flottan effektiviseras och större volymer förs i land måste mottagningskapaciteten följa med. Det behöver finnas någon som tar emot råvaran för att den ska kunna användas till humankonsumtion, säger Sara Hornborg. Även om den blå näringen redan idag genererar stora värden till samhället ser Sweden Food Arena att det finns enorma möjligheter att öka värdeskapandet. Nyckeln är enligt verksamhetsledaren Marie Gidlund att se till hela värdekedjan och tänka industriell symbios. – Det gäller att förädla råvaran och ta vara på restströmmar. På så sätt kan vi skapa fler jobb, ökade exportintäkter, teknisk utveckling och en massa kringeffekter. Den blå näringen sitter på otroliga möjligheter. Sverige behöver förstå att detta är en sovande innovationsmotor, säger Marie Gidlund. Albin Dahlin

HAVSRAPPORT

Hur kommer havsbaserad vindkraft att påverka svenskt fiske på sikt? Inom den pelagiska producentorganisationen har vi under de senaste två åren märkt av omvärldens kraftigt ökade intresse för marin vindkraft. Under 2021 besvarade vår producentorganisation tjugotvå remisser som rörde projekterade vindkraftparker såväl i Sverige som i våra närmsta grannländer. Detta år har vi hittills fått sex remisser på samma tema. De tänkta vindkraftparkerna är placerade längs med stora delar av Sveriges kust. Flera är planerade i Skagerrak och Kattegatt, på Sveriges sydkust duggar projekten tätt (flera överlappar varandra i samma område till och med) och ett antal vindkraftparker är tilltänkta utanför Öland och Gotland. Utöver det planeras det för vindkraftparker utanför Stockholms skärgård, utanför Gävle och en enorm park mitt i Bottenhavet. Utvecklingen går mot allt högre vindkraftverk (stora som Eiffeltornet!) med större kapacitet som placeras på stora djup längre ut till havs för att inte synas från land. Flera av de planerade parkerna är placerade där det idag bedrivs ett aktivt fiske och inom kända lekområden. Vi ser med stor oro på utvecklingen av två orsaker. Den första orsaken är att den havsbaserade vindkraften kan inverka negativt på den marina miljön och fiskbestånden på kort och lång sikt. Idag saknas tillräcklig kunskap om hur vindkraftparker genom exempelvis undervattensljud, vibrationer, ändrade strömförhållanden och elektromagnetiska fält runt nergrävda kablar kan påverka olika fiskarter vid deras lek, sök efter föda eller då fisken företar sina vandringar. Att förlägga en mer eller mindre permanent anläggning till havs då effekterna på miljön är osäkra känns inte förnuftigt för att uttrycka sig milt. Den andra orsaken till oro är att de framtida möjligheterna att fiska krymper genom att vindkraftparker byggs på nuvarande fiskeplatser. Pelagiskt fiske med trål och not är utrymmeskrävande och den kan inte samexistera med marina vindkraftverk. Vid fiske kan de pelagiska fartygen ha en kilometer vajer och en nästan lika lång trål bakom sig som kan väga hundratals ton när den är full med fisk. Att väja eller stoppa för ett vindkraftverk, exempelvis vid dåligt väder, är omöjligt. En vindkraftpark är därför ett stängt område för pelagiskt fiske. Från vår producentorganisation hoppas och förväntar vi oss att svenska staten tar seriöst på behovet av bättre kunskap om att sammanlagda effekter av samtliga existerande och planerade havsbaserade vindkraftparker innan några beslut fattas. Avslutningsvis konstaterar vi att årets skarpsillsfiske i Östersjön under årets första månad har varit fantastiskt bra. Vi hoppas att trenden håller i sig för årets övriga fisken. Hälsningar Anton, Annelie och Malin

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Omega-3-fetter kan motverka åderförkalkning Artikel från Karolinska Institutet

En receptor som aktiveras av omega-3 har en viktig roll för att stoppa inflammation i kärlen och motverka åderförkalkning. Fynden kan bana väg för nya sätt att behandla och förebygga hjärtkärlsjukdom.

BLÅ MAT

Nära samverkan med sjömatsnäringen – en nyckelfaktor för mer Blå mat ”Sverige ska bli en ledande leverantör av attraktiv och hållbar sjömat.” Så lyder kortformatet av visionen för centrumbildningen Blå mat. En nyckelfaktor för att uppfylla ambitionen är, utöver excellent vetenskaplig forskning, ett nära samarbete mellan företag, forskare och andra samhällsaktörer. Det är många olika mål som behöver nås för att uppfylla Blå mats vision. Att producera hållbar, näringsriktig och god blå mat. Värdekedjor behöver utvecklas och kompletteras samtidigt som kunskapen om, och efterfrågan på, sjömat ska öka. Sjömatsnäringen har olika forsknings- och utvecklingsbehov inom olika delar av värdekedjan. Vissa behov är redan väldefinierade, medan andra är mindre kända. För att landa rätt i behovsanalysen har Blå mat valt att arbeta med det som kallas Responsible Research and Innovation (RRI).

järt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen och ett stort folkhälsoproblem. Vid åderförkalkning uppstår inflammation i blodkärlen. Den inflammatoriska processen hanteras normalt sett av olika stoppsignaler som kallas resolviner, som dämpar inflammationen och stimulerar läkning av vävnaden. Resolviner bildas från omega-3-fettsyror och binder till och aktiverar en receptor som kallas GPR32. Receptor i obalans – Vi har funnit att denna receptor är dysreglerad (ungefär ”i obalans”, redaktionens kommentar) i åderförkalkning, vilket tyder på en störning i läkningsprocessen. Fynden kan bana väg för helt nya strategier att behandla och förebygga åderförkalkning genom att stoppa inflammationen i kärlen, till exempel med hjälp av omega-3-fettsyror, säger Hildur Arnardottir, forskarassistent vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. Åderförkalkning kan orsaka svåra sjukdomar Åderförkalkning kallas också för åderförfettning eller ateroskleros och kan ibland göra att det bildas blodproppar. Det kan orsaka följande allvarliga sjukdomar: • kärlkramp eller hjärtinfarkt när kärlen som leder blodet till hjärtmuskeln blir för trånga • stroke eller transitorisk ischemisk attack, TIA, om kärlen som leder blodet upp till hjärnan blir för trånga kärlkramp i benen om du har åderförfettning i benen Den nya studien visar att signalering via receptorn aktivt stoppar inflammation i åderförkalkade blodkärl och stimulerar läkning. – Vi fortsätter nu att studera de mekanismer som ligger bakom misslyckad hantering av inflammation i kärlen samt hur omega-3-härledda stoppsignaler kan användas för att behandla åderförkalkning, säger Magnus Bäck, överläkare i kardiologi och professor vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. Vetenskaplig artikel: The resolvin D1 receptor GPR32 transduces inflammation-resolution and atheroprotection

Matchar behov med lösningar RRI innebär att driva ett tätt samarbete och en god kommunikation mellan de olika parterna under hela forsknings- och innovationsprocessen. Blå mat arbetade därför redan från start med ett brett deltagande av olika parter, från primärproducenter och deras organisationer till beredningsindustri, livsmedelsföretag, handel, konsumenter, offentliga organisationer, myndigheter, beslutsfattare och akademi. Centrumbildningen har sedan genomfört såväl enkätstudier som intervjuer och mötesaktiviteter med syfte att ringa in vilka utmaningar som behöver lösas och på vilket sätt. Snabb tillämpning av resultat Bland de utmaningar som identifierats finns bland andra: att ta fram hållbara och cirkulära fiskfoder, att utveckla hållbara vattenbrukssystem med fokus på djurens välfärd och konsumentens trygghet, att bättre nyttja sidoströmmar från sjömatsberedningen och att identifiera och nyttja nya råvaror och produkter från havet samt ta reda på vad konsumenterna är villiga att testa. För dessa och fler forskningsområden finns nu grupper av företag och andra intressenter i så kallade mentor-team. Teamen har en kontinuerlig dialog med forskarna, vilket borgar för att doktoranderna får god återkoppling och blir väl förankrade i företagens perspektiv och behov. Därigenom ökar också sannolikheten att forskningsresultaten snabbare kan komma till nytta för samhälle och näringsliv. Tio punkter till politiken Blå mat har genom sina nära kontakter med parterna i samhället goda förutsättningar att driva på utvecklingen. Utifrån kunskapen om de svenska sjömatsföretagens utmaningar har Blå mat, tillsammans med branschföreningen Sweden Food Arena, identifierat branschens mest akuta behov för att åstadkomma en positiv utveckling. En tiopunktslista över de viktigaste förändringarna har nyligen landat hos regeringen för att förse dem med rätt information om vilka styrmedel och åtgärder som behövs för att bidra till visionen: ”Sverige ska bli en ledande leverantör av attraktiv och Lillemor Lindberg hållbar sjömat”. Hälsningar, Blå mat

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

HALLÅ DÄR!

Pelle Lindquist Omberg, vd på Resursfisk AB.

Hur går det för er braxenfärs? För ett drygt halvår sedan lanserade ni en fiskfärs som fått mycket uppmärksamhet. Produkten består av 100 % braxen, en underutnyttjad art med mycket goda bestånd men som fram till nu haft ett lågt kommersiellt värde. Idag kommer den som bifångst i det MSCcertifierade gösfisket i Mälaren och Vänern. Braxen är benrik vilket ställer till det. Detta har ni löst med en speciell process där utfallet är 40 procent rent, benfritt fiskkött. Så istället för att kasta tillbaka en utmärkt matresurs har braxen förvandlats till en hållbar och ”ny” fiskfärsprodukt på marknaden. – Precis den utveckling vi behöver i Sverige i vår strävan att bli mer självförsörjande och minska trycket på våra vanligaste kommersiella arter, säger Pelle Lindquist Omberg, vd på Resursfisk AB Vilka är era kunder så här långt? Våra kunder är i huvudsak Martin & Servera samt Menigo, vilkas kunder för den här produkten är kommuner och regioner, genom offentlig upphandling. När kan man köpa braxenfärsen i dagligvaruhandeln? Snart hoppas vi. Vi vill förstås gärna se den i dagligvaruhandeln framöver. Braxen från Mälaren och Vänern har grönt ljus i WWF:s fiskguide men den är än så länge inte MSC-certifierad vilket i princip är en förutsättning för att komma in i dagligvaruhandeln. Vi arbetar på det. Under tiden önskar vi att vår hållbara, närproducerade, vilda, underutnyttjade braxenprodukt ska prata sitt eget tydliga språk. Skulle en dagligvarukedja öppna dörren skulle säkert fler följa efter. Braxenfärsen är verkligen en produkt i tiden, något som marknaden starkt efterfrågar. På restauranger ser det annorlunda ut. Där räcker det att produktionsleden är hållbara och transparenta. Som exempel finns en burgare gjord på braxenfärs på Urban Delis standardmenyer i Stockholm. Var vill ni att produkten ska finnas framöver? Önskemålet vi har är en bred distribution, så förutom i dagligvaruhandeln vill vi gärna finnas på HORECA (hotell, restaurang och caféer). Hållbar i all ära men hur har reaktionerna varit på smaken? Väldigt positiva! Både bland kockar och konsumenter, inte minst skolelever. Braxen har ett fint och neutralt fiskkött utan bi- eller dysmak. Det ger utrymme för duktiga kockar att sätta sin egen prägel på slutprodukten med örter, kryddor, grönsaker och andra ingredienser. I de sammanhang vi bjudit på smakprover har det varit en fantastiskt god respons.

Hur har försäljningen utvecklats fram till nu? Den har inte riktigt fått den fart vi önskat. Vi tampas med kostnadsläget. Vi vill att fiskaren ska få skäligt betalt för den hela fisken, minst 20 kronor per kilo. Det gör att pris mot kund ibland har svårt att konkurrera med mer etablerade arter på marknaden. Som exempel kan nämnas att MSC-certifierad torsk från Norge kan kosta 65-70 kr i inköp för en skola. Vår braxenfärs landar på strax under hundralappen. Vi hoppas dock att fördelarna med de ekologiska, hållbara och närproducerade värdena ska göra att det är värt de extra kronor man får betala för braxenfärsen. Drygt 70 % av all sjömat vi äter är importerad. Det är viktigt att vi blir mer självförsörjande och utnyttjar de svenska produkterna bättre i synnerhet de underutnyttjade arterna. Braxenfärsen säljs fryst. Är tanken att det blir fortsatt så? Ja, den kommer bara att säljas fryst. Främst för hållbarheten skull men också för att kunna erbjuda en jämn tillgång under året. Det sker lite eller inget fiske alls under delar av vintersäsongen. I år till exempel räknar vi med att fisket tas upp igen i april. Då gäller det att ha lagom volym på lager. För det offentliga köket är det oftast mer praktiskt med fryst råvara. Finns det någon annan sötvattensart med liknande förutsättningar som ni skulle vilja ta tillvara och utveckla så samma sätt? Det finns det en del intressanta arter, bland annat lake. Det är dock viktigt att det finns en övergripande samsyn om vad som är underutnyttjat och samtidigt hållbart. Men det finns nya projekt i pipeline. Resursfisk startades som ett projekt av Länsstyrelsen Stockholm och Axfoundation. I projektgruppen ingick även bland andra Svenska Insjöfiskarenas Centralförbund och Stockholms Fiskauktion. Projektets mål var att hitta sätt att ta tillvara på den underutnyttjade braxen och samtidigt bidra till ett mer hållbart fiske. Du kan läsa om Resursfisk och Resursfisk 2.0 i nummer 5, 2021 i artikeln Bortglömda fiskar. Karin Fagerstål

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

FISKEAKTUELLT

Nytt från Scotsman – maskiner för tillverkning av krossad is i EcoXserien. Se hela vår miljövänliga serie av ismaskiner på www.mannrox.se

Sveriges bästa matmässa

Välkommen till NOVA Arena i Trollhättan 22-24 april 2022 och Passion för Mat, Sveriges bästa och enda prisbelönta mässa för mat & dryck med noga utvalda utställare. Här kan du inspireras av Köksskolan, provsmaka, handla med dig god mat och testa vin och öl. Mässan arrangeras parallellt med EM i Ostronöppning.

Öppet: Fredag 22 april kl. 12.00-20.00 Lördag 23 april kl. 10.00 -18.00 Söndag 24 april kl. 11.00 -17.00 Entré: Vuxen 180 kr Ungdom (11-16 år) 100 kr Barn under 11 år gratis i målsmans sällskap.

Mässan för alla som tyc ker om god mat och dryck!

Köp entrébiljett och läs mer på passionformat.se

Låt oss tillsammans göra 2022 till ett bra år för svenskt yrkesfiske! Ett nytt år innebär nya möjligheter, men det innebär också nya utmaningar, kvarvarande hot att hantera och kvarstående viktiga saker att få på plats. SFPO hoppas att alla goda krafter kan samverka och tillsammans göra 2022 till ett bra år för svenskt yrkesfiske! Låt oss hoppas att de svenska fiskemöjligheterna nyttjas på ett långsiktigt hållbart och bra sätt så att yrkesfiskets lönsamhet förbättras. Låt oss hoppas att 2022 medför bättre förutsättningar för det långsiktigt hållbara yrkesfisket och att sunt förnuft får styra i högre grad. Låt oss tillsammans få ordning och reda på den marina vindkraftsindustrins expansionsplaner. Vindkraftsindustrin vill etablera parker på mer eller mindre varje bra fiskeplats. Vi är inte emot vindkraft, men vi är motståndare till vindkraftsparker på bra fiskeplatser. Politiken talar om samexistens, men när kraftbolag vill etablera vindparker i områden av riksintresse för yrkesfisket utan att ens tala med fisket då går skam på torra land. Om våra hav fylls med storskaliga marina vindkraftparker så innebär det en avsevärd negativ förändring av förutsättningarna för våra hav med de arter och den fauna som finns däri. SFPO är djupt och seriöst oroade inför denna utveckling som påminner om ett storskaligt gigantiskt experiment med hela det marina ekosystemet. Den politiska turbulensen har medfört att systemfrågan för svenskt demersalt fiske har dragit ut på tiden. SFPO jobbar med oförtruten kraft för att det ska bli ett flerårigt system med goda förutsättningar för lönsamhet och att kvotbåtarna inom kort ska vara endast ett minne. Situationen för Östersjöfisket är allvarlig. SFPO gör vad som göras kan för att göra situationen mindre dålig och verkar för att projekt och etcetera skall genomföras. På den europeiska arenan debatteras nu om bottentrålningens vara eller inte. Den världsomspännande studien som gjorts vid Bangor University i Wales är resultatet av ett internationellt samarbete. Rapporten strimlar de gröna organisationernas påståenden om att bottentrålning förstör den biologiska mångfalden; studien som har gjorts visar att god fiskeriförvaltning bidrar till bättre resultat för ekosystemet. Följ gärna SFPO verksamhet via vår hemsida www.sfpo.se. Låt oss tillsammans göra 2022 till ett bra år för svenskt yrkesfiske! https://www.bangor.ac.uk/news/ world-wide-trawling-studyadvances-knowledge-on-trawlingsglobal-impact

Peter Ronelöv Olsson Ordförande SFPO

Hanterad med kärlek från hav till bord Mycket behöver bli rätt för att fisken ska hållas färsk hela vägen från hav till bord. Speciellt viktig är en förpackning som håller kyla. EcoFishBox™ är en klimatvänlig fiskförpackning för alla typer av fisk och skaldjur. Den är till största del tillverkad av förnybart råmaterial. Den tar lite plats, är enkel att hantera och att återvinna vilket bidrar till minskad klimatpåverkan, i hela leveranskedjan. Läs mer om EcoFishBox besök: Storaenso.com/sv/ecofishbox

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FRÅN STORA ENSO

Fisherman investerar i

fisklådor med lägre klimatpåverkan Allt fler företag analyserar sin klimatpåverkan och vill sänka sitt koldioxidavtryck genom hela värdekedjan. Fisherman vill minska användningen av plast inom sin verksamhet och tar ytterligare ett steg för att ersätta traditionella fiskförpackningar med ett klimatvänligare alternativ. För att tillgodose kundernas krav har företaget investerat i en helautomatiserad förpackningsmaskin som gör det möjligt att bibehålla hastigheten, kvaliteten och effektiviteten genom hela förpackningsprocessen. Det främsta skälet till att Fisherman har gått från traditionella fisklådor till EcoFishBox var att företaget ville reducera sin klimatpåverkan. EcoFishBox är en vattentät wellpapplåda, främst tillverkad av förnyelsebart material. Förpackningen bidrar till att minska plastanvändningen i värdekedjan, den är återvinningsbar och har lågt koldioxidavtryck. Enligt Stora Ensos LCA-rapport uppvisar de modellerade fallen 40–73 % lägre koldioxidutsläpp, beroende på förpackningsstorlek och geografisk plats.

EcoFishBox har fantastiska tryckegenskaper som hjälper ditt varumärke att synas genom hela värdekedjan. Med en förpackning med högkvalitativt tryck kan Fisherman stärka sitt varumärke och imponera på kunderna när produkterna levereras.

minimera plastanvändningen i branschen för att på så sätt bidra till ett bättre klimat. Vi ser även driftfördelar med att använda wellpapplådor från Stora Enso istället för de standardlådor i plast som vi använde tidigare. Den här lösningen är både bra och smidig. – Våra kunder är mycket nöjda med den nya förpackningen, och vi kan se att intresset för att förpackningen är återvinningsbar generellt sett ökar. Många företag fokuserar just nu på att reducera plastanvändningen inom sin verksamhet, och EcoFishBox är ett strålande alternativ för att uppnå det. Om Fisherman Fisherman producerar en mängd olika fiskprodukter för sina kunder, som består av återförsäljare och grossister över hela världen, samt säljer fisk till hotell, restauranger och cateringföretag på Island. Fisherman grundades för 20 år sedan och har vuxit stadigt sedan dess.

Elías Guðmundsson, VD för Fisherman ehf. i Suðureyri, Island, säger: – Vi har använt EcoFishBox i ett år nu, med mycket positiva erfarenheter. Skälet till att vi valde just EcoFishBox är att vi vill

Elías Guðmundsson, VD för Fisherman

En förpackningsprocess som tillgodoser kundernas behov För att tillgodose kundernas behov har Fisherman investerat i en helautomatiserad förpackningsmaskin. På så sätt kan Fisherman bibehålla hastigheten, kvaliteten och effektiviteten genom hela förpackningsprocessen. Maskinen har utvecklats för optimal funktion och prestanda med den senaste och bästa tekniken, inklusive ergonomisk lastning och ett säkert, slutet system som gör det enkelt att hantera maskinen och produktionslinjen mer effektivt. Fördelar med förpackningsmaskinen för Fisherman: Lådresaren gör det möjligt att hantera förpackningsprocessen utan att behöva kompromissa med hastighet eller kvalitet. Allt förpackas säkert och tillförlitligt vilket skapar en effektiv förpackningsprocess. Kortare ledtider och möjlighet att producera större volymer under hektiska perioder. Maskinen har ergonomisk laddning och ett säkert slutet system för att ge operatören bästa möjliga arbetsmiljö. Fisherman är nu ett klimatvänligare företag. Kontakta Stora Enso om du är intresserad av att minska plastanvändningen i din verksamhet.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Havstenssunds ostron Hållbar matglädje genom ekologisk ostronodling Passion, tålamod och gemensam vilja att hitta fungerande lösningar gör att Ulrika Lorensson och Mathias Svensson kan titulera sig Skandinaviens första och hittills enda ekologiska ostronodlare. Det har inte varit en spikrak resa, det är svårt att odla ostron och väldigt tidskrävande både i hantering och sett till alla tillstånd som ska beviljas.

lrika och Mathias odling finns i norra Bohuslän. I skyddade vikar runt Havstenssund växer deras svenska ostron i Skagerraks kalla, salta och rena vatten. Odlingsprocessen sker naturligt i havet utan att något behöver tillföras såsom föda, energi eller antibiotika. En metod som de är ensamma om när det gäller att odla och sälja kommersiellt. Ostronen samlas in som pyttesmå yngel och växer till sig i specialbyggda nätkassar som flyter i havsnivå, vilket gör att de ständigt håller sig i rörelse och uppehåller sig där det finns mest mat. Ostro-

net blir välmatat med plankton, får en vacker form och uppskattas som cocktailostron. De plockar också vilda Stillahavsostron från naturliga ostronbankar, vilket görs för hand, genom snorkling eller med hjälp av speciella håvar. Att odla ostron är betydligt mer tidskrävande än att plocka de som växer i vilt bestånd, som hanteras 3 - 4 gånger (plockas och rensas, tvättas sorteras och packas). Ett odlat ostron hanteras uppemot 10 gånger mer innan det efter cirka fyra år är klart att plockas upp och säljas vidare. Foto: Matilda Spetz

”Den lyckligaste stunden var nog året efter vi hade fått alla tillstånd klara och vi insåg att det årets insamling blev ett rekord på cirka en halv miljon yngel som kunde vidareodlas. Wow! Äntligen kunde vi satsa fullt ut!”

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Edulis trivs i Bohusläns kalla vatten

Tillgången på Ostrea edulis, den ursprungliga europeiska ostronarten, var länge god ute i Europa där de kallades belon i folkmun efter området i Bretagne där de växte rikligt. Men under 1970-talet slog en parasitsjukdom ut stora delar av det vilda beståndet så det vanligaste ostronet i Frankrike är numera i stället den invasiva arten Crassostrea gigas, som också kallas Japanska jätteostron eller Stillahavsostron. Sedan 2007 breder de även ut sig i svenska vatten vilket påverkar ekosystemet och livsutrymmet för andra arter. När det gäller det svenska Ostrea edulis har vi sluppit parasiten i våra vatten än så länge och efterfrågan och intresset för svenska ostron har ökat kraftigt under 2000-talet. Eftersom fiske från de naturliga ostronbankarna bara kan ske i mindre skala och tillgången är varierande, så måste expansionen ske genom odling. Men den övervägande delen ostron som konsumeras i Sverige är importerade och då framför allt Crassostrea. Havstenssunds inhemska ostron, som anses vara av världsklass, skapar goda förhoppningar att ändra på den trenden så att vi får en bättre balans mellan import och vår egen inhemska skörd. – Det känns så bra att driva en verksamhet med enbart en positiv miljöpåverkan, som går hand i hand med de globala målen inom havsmiljö och hållbar mat. Samtidigt som det produceras en lokal delikatess, minskas övergödningen i havet och om vi kan minska importen till Sverige, så är det verkligen en win-win-win. Ju mer ostron vi odlar, desto bättre för havsmiljön. Odlingen tillhandahåller även livsmiljöer för en rad andra arter än ostron. Vi ser hur fiskar trivs både i kassarna och under kassarna och äter av den påväxt som finns, vi har sett både torsk och stenbit berättar Ulrika.

ärofyllda priset som ”Årets Bonde” i kategorin Fisk & skaldjur. – I dagsläget finns gott om näringsämnen i havet på grund av övergödning vilket skapar en överproduktion av växtplankton. Genom att ostronen filtrerar havsvatten och livnär sig på växtplankton, binds näringsämnena. När vi odlar ostron, lyfter vi ur näringsämnen ur havet och bidrar till att minska övergödningen. Övergödning som annars hade lett till syrefria och döda havsbottnar. Med vår odlingsteknik, med flytande kassar, kan vi odla nära ytan där produktionen av växtplankton är hög på grund av solljuset men också på så grunt vatten som 30 cm. Vi kan också placera kassarna över områden med

Ulrika visar hur man öppnar ett Ostrea edulis med hjälp av tryckteknik. Foto: Hannah Palmhagen

Olika livserfarenheter drev företaget framåt

Mathias gick fiske- och vattenbruksgymnasium och började tidigt intressera sig för ostron. Han såg hur de vilt växande bestånden minskade (både ostron och fisk) och hur övergödningen ökade. Funderingarna på att starta en egen odling började gro tidigt, det första steget togs för nästan 20 år sedan. – För mig har miljö och hållbarhet alltid varit viktigt. Kanske blir det så när man växer upp i ett litet samhälle som är beroende av vad havet ger säger Mathias. När han träffade Ulrika 2008, dröjde det inte länge innan hon hängde på och ostronodlingen blev ett gemensamt projekt, vid sidan av deras vanliga arbete som fiskare och arbetsterapeut. De började fundera på hur de kunde leva på ett miljövänligt och hållbart sätt och experimenterade med olika metoder för att få fram ostronyngel och odla dem till full storlek. Efter några års helgpendlande från och till Göteborg flyttade Ulrika upp till Havstenssund några år senare vilket gjorde att de kunde lägga i ytterligare en växel. Ulrika, som är uppväxt i en fiskarfamilj på Donsö har också lång erfarenhet från restaurangbranschen. Intresset och känsla för mat och dryck har kommit till stor nytta när det gäller försäljning, kundkontakter och arrangemang med att ordna event och safaris. Hon var med när Sjömagasinet öppnade 1984 och har jobbat på Fiskekrogen och Pensionat Skäret på Styrsö. Lång tillståndsprocess

Men det har varit många tunga stopp längs vägen. Det har tagit väldigt lång tid att få alla tillstånd beviljade och få en effektiv och ekonomiskt hållbar process i hamn. Men 2017 kunde de äntligen ägna sig på heltid åt sitt odlingsprojekt och fick som ett kvitto på att de gjorde rätt, motta Änglamarkspriset 2019, en viktig milstolpe i det ekologiska arbetet som är grunden i deras affärsidé. I höstas fick de motta det

Foto: Hannah Palmhagen

död havsbotten, vilket medför en enorm möjlighet att restaurera och återskapa en gynnsam uppväxtmiljö för fisk och andra organismer i grunda havsvikar, berättar Mathias. Mycket ska klaffa innan ynglen fäster

Att odla ostron kräver kunskap och vetgirighet. Ostron är svåra att odla, det tar tid och kräver mycket skötsel. Det kalla klimatet i Sverige med långsam tillväxt och is under delar av året är ytterligare en utmaning, då ostron inte överlever i minusgrader och Ostrea edulis är särskilt känsliga. När det blir kallt måste Mathias och Ulrika sänka ner odlingskassarna under risken för is. Förra vintern kom isen väldigt fort och de kunde inte skörda på en månad från odlingen. Viljan att odla ostron är dock inget nytt påfund och mycket forskning och försök har gjorts de senaste 30 åren. Redan under 1800-talet gjordes försök att odla ostron på västkusten, men man lyckades inte få ostronen att föröka sig vilket är den svåraste delen med att odla ostron. Här har Mathias och Ulrika lyckats bättre! Efter många års experimenterande har de utvecklat en metod som bygger på att vara på rätt plats, med rätt utrustning, vid rätt tidpunkt och få ynglen att naturligt fästa sig på insamlingsutrustningen. Många ostronodlingar runt om i världen lyckas inte själva samla in ostronynglen utan köper från andra odlare eller att man använder ostronyngel som är framtagna i laboratoriemiljö. – Vi samlar in ostronyngel några veckor efter ostronens lek. Under denna tid lever ostronynglen som plankton och letar efter en

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Ostronodling. Foto: Matilda Spetz

Foto: Hannah Palmhagen

lämplig plats att settla på. När vi kollar efter och ser att hela yngelinsamlaren är full med juvenila ostron är det ren och skär lycka! I det skedet är de bara cirka 0,3 mm stora. När ynglet fäst sig på en lämplig plats, genomgår det en metamorfos och får ett vuxet ostrons form och karaktär, men är fortfarande mycket litet (cirka 0,5 mm). På naturliga ostronbankar lever ostron i täta bestånd. Vid yngelinsamlingen ändras inte deras naturliga beteende, ynglen dras till de vuxna ostronen även här. Ostronet får fortsätta växa tills det är 8 – 15 mm innan det plockas upp och placeras i en finmaskig kasse. All vidare odling sker i kassar tills ostronet har uppnått konsumtionsstorlek vilket tar 3 – 5 år. Ostronen växer olika fort, så med jämna mellanrum tas kassarna upp så att oönskad påväxt kan tas bort och ostronen storlekssorteras och glesas ut. Det gynnar vattencirkulationen och därmed tillväxten.

mellan branschrådet SVoS och våra myndigheter i dessa frågor. Så vi har goda förhoppningar om en framtida samsyn inom vattenbruksfrågor. En annan förhoppning är att de pengar som nu satsas på forskning och utveckling av centrumbildningen Blå mat i Sverige, även kan komma oss vattenbrukare till del. Svenska ostron i EM-tävlingen

Efter de senaste årens pandemi finns nu förhoppningar om en spännande vår. Första halvåret av pandemin var tuff, försäljningen gick nästan i botten på grund av restriktionerna och alla ostrontävlingar och evenemang som de skulle leverera till blev ju inställda. – Räddningen för oss var att vi inte bara riktat in oss på att sälja direkt till restauranger, utan även till fiskhandlare som haft uppsving då folk har unnat sig att äta lite extra gott hemma. Nu Att ge upp har aldrig varit en tanke hoppas vi att restriktionerna släpper så att alla planeraNär man lyssnar på odlingens utvecklingsfas kan de ostrontävlingar i april och maj kan genomföras. ”– Räddningen man fundera på hur de har orkat. De har lagt ner Vi är stolta över att det för första gången är svensför oss var att vi inte otroligt mycket tid att utveckla och sköta odka ostron som används till EM- i-ostronöpplingen och det har varit en hel del ”trial and erning i Trollhättan! bara riktat in oss på att ror”. Men ”trägen vinner” menar Ulrika, känsOm vi tittar lite i framtidsspegeln hoppsälja direkt till restauranger, lan när en kock eller en inbiten ostron-älskare as Ulrika och Mathias att det fortsatta arbetet utan även till fiskhandlare säger ”att det var de bästa ostronen de ätit med att utveckla och rationalisera, har resulsom haft uppsving då folk någonsin”, då det är värt all möda. terat i en mera effektiv och lätthanterlig verk– Alla de utmärkelser, uppskattning och efsamhet. De ska också försöka få tid att återigen har unnat sig att äta lite terfrågan vi nu får från gastronomin för alla våra tillvarata och vidareodla de solfjädermusslor och extra gott hemma” produkter och det vi faktiskt lyckats med; att odla tångsjöborrar som de finner på yngelinsamlarna svenska ostron helt ekologiskt, får oss att orka fortsäti odlingen, intresset är stort hos kunderna. Att återta. Det som har varit mest frustrerande och energikrävanuppta och utveckla verksamheten med event, servering och butik i sin lokal i Havstenssund står också på agendan. de har varit att klara av den utdragna och många gånger felaktiga – Vi pratar ofta om hur priviligierade vi är och känner en stor handläggningen från tillståndsmyndigheten. Vi har fått upprepade tacksamhet över hur bra vi har det när det gäller vår arbetsmiljö och avslag på våra odlingsansökningar, varje gång med olika skäl. Det tog till exempel 6 år att få strandskyddsdispens. Under denna tid kunde vi ingen av oss skulle nog klara av att bo långt från havet eller ha ett ”vanligt jobb” längre. Även om det många gånger kan vara slitsamt inte utveckla odlingen eller samla in yngel. Idag har vi kommit i kapp med dåligt väder och monotona eller tunga moment, så blir det också detta produktionsglapp, men vi hade kunnat ha kommit så mycket många ”halleluja-moments”; som när havet ligger helt blek vid sollängre om det gått lite fortare. Tillsammans med andra vattenbrukare startade de branschförenuppgångar och solnedgångar. När vi stannar upp i ostronsorteringen ingen ”Svenskt Vattenbruk och Sjömat” (SVoS) under 2020 och där och förundras över skönheten hos ett ostron och hur sinnrik denna ett av målen var att med gemensamma krafter få en dialog och gehör primitiva varelse är med sin filtrerande funktion och att vi faktiskt för att kunskapen om och förståelsen för vad det innebär att driva lyckats förstå hur de vill ha det för att trivas. vattenbruk och att den måste öka hos våra myndigheter och de som handlägger. Nenne Jacobson Granath – Sedan vi började odla har det inte skett någon förändring, utan försiktighetsprincipen tillämpas istället. Nu pågår äntligen en dialog

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Förvara, öppna och tillaga ostron Ostron är festligt och lite lyxigt! Söder ut i Europa har ostron under lång tid varit en naturlig del av matkulturen. I Sverige har vi inte kommit lika långt, men intresset för ostron ökar för varje år.

KÖKSTIPS

Stickteknik

Öppna ostron

Att öppna ostron handlar mer om teknik än styrka. Med rätt kunskap och lite träning lär man sig snabbt det rätta ”knycket”. Hemligheten är att komma åt och skära av muskelfästet som håller ihop skalen. Trycket i muskeln lär vara ett par hundra kilo, så det är inget man bänder upp med handkraft! Tryckteknik

Stickteknik är vanligare att använda då man öppnar stillahavsostron, eller som det ibland kallas, japanskt jätteostron, men fungerar även på det runda, platta europeiska. Gör så här: Lägg ostronet på en skärbräda med det kupiga skalet nedåt. Vila ena handen på ostronskalet. Stick in knivspetsen i ”låset”, vicka horisontellt och tryck så att du får in knivspetsen en liten bit. Vrid kniven vertikalt tills det ”klickar” och ovanskalet släpper. Skär loss muskelfästet, först från ovanskalet och sedan från underskalet. Förvara ostron

Tryckteknik används mest till det runda, platta europeiska ostronet. Gör så här: Lägg ostronet med kupiga sidan nedåt i handen, placera knivbladet i ”låset” mellan skalen. Tryck med fingrarna mot knivbladsryggen, pressa och vicka kniven. Vinkla knivbladet mot insidan av ovanskalet och skär loss muskelfästet. Skär sedan loss från underskalet.

Både öppnade och oöppnade ostron ska hållas kylda. Helst varken varmare eller kallare än 4 grader. Låt aldrig stå framme i rumstemperatur. Ostron kan köpas styckvis men packas vanligtvis om 6, 12 eller 24 ostron i små trälådor

Lyxig smaksättare

Att tillsätta ostron i maten är en lyxig smakhöjare. Mixa ner i en vitvinssås eller tillsätt ett par ostron till 2-3 dl majonnäs till en god ”havsmajjo”. De är också utmärkta att servera i en slätmixad ostronsoppa med grädde, schalottenlök och vitt vin.

Ostrea edulis.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

med spännband. Trycket från spännbanden håller samman skalen som annars öppnar sig och släpper ut vätska.

Gratinerade ostron, 12 st

Naturellt eller tillagat?

• • • • • •

Många föredrar att äta ostronet nyöppnat, precis som det är. Kanske bara med lite citron eller vinägrett. Gillar man inte den tanken går det fint att gratinera ostronet i ugnen med något gott på toppen – kan vara ett bra sätt att introduceras till ostron! Tips för att hålla ostronen på plats!

Då det är trevligast att tillaga ostronet i sitt skal är det viktigt att det står stabilt på plåten eller i ugnsformen. Till hjälp kan man då skrynkla till ett ark aluminiumfolie för att sedan placera det kupiga skalet på, genom att trycka till försiktigt. Det går också fint att placera ostronen på en bädd av salt eller sand. I säsong:

Under den kalla årstiden är ostronen som bäst. På hösten finns det gott om föda för ostronet och det kan lagra upp näring i form av glykogen i muskeln. Glykogenet ger en söt smak vilket gör ostronet extra gott. De flesta skaldjur är fina nu på vårvintern så passa på att njut av krabba, hummer, räkor och kräftor.

50 g smör 150 g bladspenat, grovt hackat ½ gul lök, finhackad 1 knippe persilja, finhackad 2 skivor vitt bröd, smulat Hyvlad eller grovt riven parmesan

Gör så här: Sätt ugnen på 250°. Fräs grönsakerna i smör, tillsätt smulat bröd. Klicka i grönsaksblandningen i ostronen och toppa med parmesanost. Gratinera i ugn i ca 5 minuter.

Karin Fagerstål

Nyttigt! Som den mesta sjömaten, är ostron rika på omega-3 fettsyror, vitaminer och mineraler. De innehåller extra mycket selen och zink.

YRKESFISKE ÄR FÖRETAGSAMHET PÅ NATURENS VILLKOR Sveriges Fiskares PO (SFPO) är Sveriges största producentorganisation på fiskets område. Vi organiserar yrkesfiskare längs hela den svenska kusten, från Strömstad till Kalix. SFPO verkar för det svenska yrkesfisket och våra medlemmars intressen lokalt, regionalt, nationellt och på EU-nivå. www.sfpo.se

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

För dig som arbetar med sjömatshantering

Livsmedelsförpackningar i fokus – inköp och avfall Material och produkter avsedda att komma i direkt eller indirekt kontakt med livsmedel kallas för kontaktmaterial. Både små och stora företag i fiskbranschen packar fisk och skaldjur i något sammanhang. Här kommer en kort information om vilket ansvar du som distribuerar kontaktmaterial i samband med försäljning har, men också det ansvar som du måste ta för företagets avfall. Till kontaktmaterial räknas alla material som är tänkta att komma i kontakt med livsmedel, såsom förpackningsmaterial, plastpåsar, plastformar, plastfilmer, papperspåsar, kartong- och plastförpackningar samt olika slags folier. Företagets ansvar för att använda rätt material

Den som använder kontaktmaterial ska ha ett system för spårbarhet ett steg bakåt och ett steg framåt i leveranskedjan. Säljer du fisk och skaldjur direkt till konsument är det bara spårbarhet ett steg tillbaka. Detta för att underlätta kontroll och för att kunna återkalla defekta produkter. Vissa materialtyper, och produkter av de materialen, som ska komma i kontakt med livsmedel måste åtföljas av en förklaring som bland annat visar att materialen och produkterna uppfyller kraven i lagstiftningen, samt hur och till vilka livsmedel som produkten i fråga kan användas. Detta innebär att också du som förpackar livsmedel i små volymer, måste veta mer om plasten i de förpackningar som används i verksamheten. Märkning av livsmedelsförpackningar

Företagen som producerar förpackningsmaterial ska se till att deras produkter är korrekt märkta. Uppgifterna i märkningen ska vara väl synliga, lättlästa och beständiga. En vanlig märkning är glas/gaffel-symbolen, som visar att produkten ska kunna användas till kontakt med livsmedel under normala förhållanden. Om materialet i fråga har någon typ av begränsning ska den informationen finnas i anslutning till glas/ gaffel-symbolen. Det kan handla om att produkten inte är lämplig att använda vid höga temperaturer eller till fet mat. Kontroll av företag som använder förpackningar

Från 15 juli 2021 är det möjligt för myndigheter i Sverige att kontrollera att verksamheter som distribuerar livsmedelsförpackningar följer ”kontaktmateriallagstiftningen”. Det innebär att den kontrollmyndighet som kontrollerar just din anläggning eller butik också kan kontrollera att du använder korrekt förpackningsmaterial. För dig som livsmedelsföretagare ingår kontroll

av användning av kontaktmaterial i den normala livsmedelskontrollen av din verksamhet. För dig som använder ”kontaktmaterial ” i din verksamhet

Som livsmedelsföretagare använder man vanligen en mängd olika kontaktmaterial. Förpackningen som du lägger maten i, ytan där du tillreder maten, plåten du gräddar på och slangen som suger upp vätska – allt består av material som kommer i kontakt med livsmedel på olika sätt. Som livsmedelsföretagare ansvarar du för att det kontaktmaterial som används i din verksamhet är säkert. Det betyder att ämnen från materialet inte överförs till livsmedlet i sådana mängder att de utgör en fara för människors hälsa eller gör att livsmedlet förändras eller försämras i fråga om smak och lukt. Nya regler för avfallshantering och återvinning – från avfall till resurs

I EU har man sedan 2018 arbetat med det s.k. avfallspaketet. Målet är minskade avfallsmängder, ökad återanvändning av produkter, ökad återvinning samt en förbättrad avfallshantering. Detta ställer stora krav på dig som företagare och innebär att du aktivt förväntas ta del av både miljöbalken, avfallsförordningen, deponeringsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter. Samarbete för ökad kunskap?

Ofta finns ”lathundar” till hjälp men varje område är ändå så komplext och omfattande att ett samarbete mellan sjömatsnäringens organisationer vore en öppning till ökad kunskap och ett stöd i att implementera lagstiftningen i verksamheten, både den lilla och den stora. Bara i Sverige genererar vi i genomsnitt fem ton avfall per person och år. I en cirkulär ekonomi behålls resurserna i samhällets kretslopp istället för att bli avfall. För att detta ska kunna ske behöver mängden avfall minska och återvinning av avfall öka. En förbättring av avfallshanteringen kan också bidra till positiva fördelar för klimatet och människors hälsa. Avfallsförordningen

Från och med 1 jan 2022 trädde den s.k. ”Avfallsförordningen” ikraft och för dig som företagare handlar det om hur du ska ta hand om ditt avfall. Förordningen tar upp alla typer av avfall från din verksamhet såsom: brännbart avfall, farligt avfall, plastavfall och biologiskt nedbrytbart matavfall som består av livsmedel eller som uppstår i samband med hantering av livsmedel. Som företagare är du skyldig att känna till vilka lagar och regler som gäller för inköp av livsmedelsförpackningar och vid avfallshantering. Mycket information finns att hämta hos Livsmedelsverket: https://kontrollwiki. livsmedelsverket.se/artikel/682/kontaktmaterial och Naturvårdsverket: Avfallsförordning (2020:614) Ilona Miglavs, Fiskbranschens lagstiftningsgrupp

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

DRYCKESTIPS

Druvskola chardonnay 2022 är här, nytt år och nya möjligheter att upptäcka och prova nya maträtter, viner och kombinationer. De flesta fiskevatten är kalla nu och levererar skaldjur på toppnivå. Passa på att servera ett naturellt eller gratinerat ostron. Något som också är väldigt gott så här års är en värmande fisk- och skaldjurssoppa med aioli och ett gott bröd till. Vad dricker man då till dessa goda rätter? Turen i druvskolan har kommit till en av de mest odlade gröna druvorna, chardonnay. Länge trodde man att druvan kom till Europa från Mellan östern eller att den kom hit via Cypern. Efterforskning visar att chardonnay är barn till druvorna pinot noir och bouais blanc. Dessa båda druvor började odlas i nordöstra Frankrike under medeltiden. Efter lite experiment i odlingarna fick man så fram druvan chardonnay. Den påminner om och har genom åren misstagits för antingen pinot blanc eller auxerrois. Odlingarna i Bourgogne och i synnerhet Chablis är till stor del bara chardonnay. Detta gjorde att när den så kallade nya världen: USA, Australien och Sydafrika skulle plantera vinodlingar blev chardonnay det naturliga valet tack vara att vinerna från Frankrike höll så hög kvalitet och var så populära. Druvan är fortfarande populär att odla världen över. Den anpassar sig snällt till det klimat och den jordmån den växer i. Den lämpar sig såväl för att göra fräscha viner lagrade på ståltank, som att utvecklas väl på ekfat och ger då mer komplexa och fylliga viner. Den är också den vanligaste gröna druvan i Champagne så tillsammans med rätt druvkompisar ger den även fantastiska mousserande viner. Om druvan odlas i svala klimat och i jordmån med kalkrika inslag blir smaken frisk av gröna till gula äpplen, mineral, flinta och citrustoner av apelsin. Odlas den i varmare klimat och om den dessutom fått mogna lite på ekfat blir smakprofilen bredare och större. Smak av tropisk frukt så som persika, ananas, mango och melon samsas med toner av smör, kex, rostat bröd, honung, kryddor, gräddkola och inkokt konserverad frukt. Detta gör att viner av druvan kan ha otroligt olika stil och därmed också passa till många olika typer av tillbehör och mat. Den friska stilen från Chablis, Bourgogne och de flesta torra mousserande vinerna på chardonnay passar väldigt bra till naturella skaldjur och till eleganta fiskrätter av vit fisk med vitvinssås. De lite kraftigare chardonnayvinerna från Nya världen eller som fått lite ekfatslagring lämpar sig mer till kraftiga fisk- och skaldjursrätter såsom gratinerade skaldjur, grillad och stekt fet fisk med kraftigare såser eller varför inte mustig fiskgryta eller soppa. Här kommer tre olika chardonnayviner och alkoholfria alternativ med passande matförslag till. Smaklig spis!

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Eve Chardonnay bestnr. 78141 och kostar 139 kr. Medelfyllig chardonnay med smak av äpple, päron, tropisk frukt och en liten hint av vanilj.

Alkoholfritt: Le Petit Béret Organic Chardonnay

Alkoholfritt: GodDryck No 1 Prestige Cuvée artnr. 19018 kostar 119 kr. Nyhet på hyllan för alkoholfritt mousserande vin. Gjort på 50 % chardonnay och 50 % sauvignon blanc. Torr o frisk med inslag av gröna äpplen och citrus.

Planeta Chardonnay

artnr. 1910 och kostar 89 kr. Fruktig med smak av äpple, päron och citrus. Enkelt recept Ostron Rockefeller från Dagens Industri, ostronguiden.se

Crémant d´Alsace Chardonnay artnr. 7520 kostar 99 kr för 37,5 cl. Finns 75 cl i beställningssortimentet och kostar då 159 kr. Torr och frisk crémant från Fernand Engel. Perfekt som välkomstskål och till naturella ostron.

bestnr. 72882 och kostar 329 kr. Ett stort vin med fyllig smak av tropisk frukt, rostat fat, vanilj, smör, popcorn och krydda.

Alkoholfritt: Oddbird Blanc de Blanc

artnr. 1979 och kostar 94 kr. Fruktig med inslag av äpplen, päron, honung och citrus. Liten restsötma som kan matcha lite kryddig och smakrik mat. Bouillabaisse, Sjömatsfrämjandet (sjomatsframjandet.se)

14 24

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

nya åtgärder med havsmiljön i fokus

Nu presenteras ett uppdaterat åtgärdsprogram av Havs– och vattenmyndigheten. 14 nya åtgärder som tar upp allt från skonsammare fiskeredskap, marint skräp till farliga ämnen och invasiva arter. Åtgärdsprogrammet sträcker sig fram till 2027 och skall bidra till att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål SDG 14, om Hav och marina resurser, samt det nationella miljökvalitetsmålet om Hav i balans samt levande kust och skärgård. För att nå målen måste havets resurser och värden för samhällen förvaltas gemensamt på flera nivåer.

et första åtgärdsprogrammet beslutades 2015 och innehöll 32 åtgärder. Den uppdatering som nu kommer är tänkt att komplettera det ursprungliga åtgärdsprogrammet. Programmet riktar sig till myndigheter och kommuner och är en del av det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Programmet fastställdes i december 2021 och arbetet med att genomföra åtgärderna startar upp under början av 2022.

• Hantering av fiskerelaterat skräp genom produktutveckling av fiskeredskap, stärkt tillsyn och förbättrad hantering av redskap inom fritidsfisket. • Förhindra att seismiska undersökningar orsakar skadligt buller med negativa effekter på marina däggdjur, till exempel tumlare. • Åtgärder för ekosystembaserad förvaltning, samt inrättande av förvaltningsråd för skyddade områden.

De nya åtgärderna omfattar bland annat:

– Det är viktigt att påpeka att alla åtgärder som riktas mot att minska miljöbelastningar också bidrar till att stärka den marina biologiska mångfalden, säger Mia Dahlström, chef för HaV:s havsmiljöenhet i ett pressmeddelande.

• Möjligheten att inkludera invasiva främmande arter i skötselplaner eller bevarandeplaner för marina skyddade områden. • Minska arealen trålsvept yta och öka användning av selektiva och skonsamma fiskeredskap. • Marina näringsvävar: åtgärd för begränsning av rovdjur. • Minska belastningen av farliga ämnen från sjöfart och fritidsbåtar, expertstöd för ett samordnat oljeskadeskydd samt motverka spridning av farliga ämnen i områden med dumpad ammunition och kemiska stridsmedel.

Hur påverkas yrkesfisket?

Ett hav i balans är avgörande för ett hållbart fiske men många av de 14 nya åtgärderna kommer att påverka fisket drastiskt. Åtgärdspunkt 36 är en av de som tillkommit 2021 och innebär att man vill minska arealen trålsvept yta och öka användningen av selektiva och skonsamma redskap samt ge-

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

nomföra en sammanställning av trålningens inverkan på kustnära fiskbestånd. Pelagiska producentorganisationen SPF har tolkat åtgärdsprogrammet på så sätt att man är ute efter att minska påverkan på havsbotten genom att minska bottensvept area. – Eftersom våra medlemmar fiskar med pelagisk trål (flyttrål), i den fria vattenmassan och saknar därför bottenkontakt, har vi antagit att den inte omfattas av förslaget. Malin Skog. Det har dock inte varit helt tydligt i underlagen, säger Malin Skog. Peter Ronelöv Olsson, ordförande på Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, förklarar att bottentrålning är fortsatt den dominerande metoden för att fiska bottenlevande fisk och skaldjur, för att på ett kostnadseffektivt sätt kunna möta efterfrågan från konsumenterna. – Bottentrålning har bedrivits under en Peter Ronelöv Olsson. mycket lång tid och utvecklingen har lett till ett i dagsläget miljövänligare fiske. Man får inte glömma att trålfiske är en livsmedelsproduktion och att de minimala skador som orsakas är jämförliga med de skador som uppkommer i all livsmedelsproduktion, menar Peter R Olsson. Han förtydligar att de inte är emot skademinimerande åtgärder så länge livsmedelsproduktionen kan fortgå. SFPO bedriver också projektet LIT (Low Impact Trawling) där man jobbar för att minska trålningens påverkan på havsbotten. Läs mer på www.sfpo.se Peter påpekar att bottentrålning inte kan ske överallt och sker inte överallt (även om det synes vara en utbredd missuppfattning). Idag sker trålfiske på platser där det är lämpligt att tråla och där det har trålats sedan lång tid tillbaka. Trålfiskeplatserna är fiskarens motsvarighet till bondens åkrar. En minskning av andelen trålsvept yta innebär att samma kvantitet av det som långsiktigt hållbart kan fiskas kommer att fiskas på andra ytor. Detta riskerar att skapa förändringar vars effekter vi endast kan sia om, helt klart är dock att det innebär betydande risker. Långsiktigt, hållbart fiske

SFPO ser däremot att en ökad användning av selektiva och skonsamma redskap på fiskeplatser där bottentrålning sker är den sunda och balanserade vägen framåt. – En god havsmiljö är en förutsättning för ett hållbart och långsiktigt fiske och betydelsen kan inte nog betonas, inte minst för yrkesfisket. I nuläget är det viktigt att alla de åtgärder som på ett balanserat och bra sätt kan vidtas också genomförs för att säkerställa ett ansvarstagande för framtiden vad gäller havsmiljön. SFPO bidrar och bistår gärna i det viktiga arbetet med att förbättra miljötillståndet i våra havsmiljöer i såväl Östersjön som Västerhavet, avslutar Peter R Olsson. Linda Frithiof

Åtgärdsprogrammet: Marin strategi för Nordsjön och Östersjön – Åtgärdsprogram för havsmiljön 2022-2027 enligt havsmiljöförordningen, med rapportnummer 2021:20 går att hitta på HaVs hemsida.

UTBLICK

Odling och ökad förutsägbarhet viktig väg framåt för mer svensk sjömat

tt Sverige har stora möjligheter att öka den blå näringens bidrag till livsmedelsförsörjningen och samhällsekonomin har jag ofta återkommit till. Att en stor del av problematiken är att vi valt att dela upp den blå näringen på flera myndigheter har också belysts och förklarats. Det här numrets utblick vill jag därför ägna till den nya blåa näringen i Sverige. I Sverige har vi faktiskt en av Europas ledande producenter av hållbart odlad tång, som dessutom är KRAV-märkt. Inom Fiskbranschens Riksförbund ser vi just vattenbruket som en viktig del av den framtida svenska sjömatsnäringen. Vi är därför glada att välkomna branschorganisationen Svenskt Vattenbruk och Sjömat som medlem inom Fiskbranschens Riksförbund. Nu skall vi verka för att få ut de här fantastiska produkterna på marknaden och att regelverk och tillståndsprocesser radikalt förbättras. Det finns en stark vilja bland svenska vattenbruksföretag och matfiskodlare i Sverige att odla mer mat, men många brottas med långdragna, osäkra och kostsamma tillståndsprövningar. Därför var det en stor framgång att Umlax och Överumans fisk strax innan jul fick beskedet att mark- och miljödomstolens dom står fast, vilket innebär att man har förutsättning att utvecklas. Besluten från domstolen är flera steg i rätt riktning för att nå målen om en ökad livsmedelsproduktionen och ett ökat vattenbruk i Sverige. Politiken behöver skapa incitament för myndigheter att förbättra investeringsklimatet för vattenbruket i Sverige och uppnå målen i vår livsmedelsstrategi. Det svenska vattenbrukets värde av den blå näringen och företagsmiljön lokalt är därför viktiga punkter vid FR:s årsstämma den sista mars. Avslutningsvis vill jag uppdatera er på själva symbolen för regelvidrighet, det svenska spårbarhetssystemet för vissa fisk- och vattenbruksprodukter. Statskontorets mycket kritiska rapport om det svenska spårbarhetssystemet verkar dock äntligen fått ett visst genomslag politiskt. I regeringens regleringsbrev för Havs- och vattenmyndigheten skrivs nu uttryckligen att myndigheten ska beakta rapporten i syfte att förenkla för företagen som verkar inom näringen. Våra företag far illa av systemet till en mycket begränsad nytta, vilket Statskontorets rapport styrker. Ändå är det på HaV intet nytt sedan rapporten släpptes i september. Det trots att en enad bransch stödjer ett genomförande av Statskontorets rekommendationer snarast. I år är det val och vi hoppas att valrörelsen lyfter fram behovet av att gödsla med pengar där det ger en positiv samhällsnytta i stället för att bidra till övergödning av regelverk som hindrar och tar död på den blå näringen i Sverige. Med det avslutar jag min utblick och passar på att hälsa vår nya landsbygdsminister AnnaCaren Sätherberg välkommen till vår årsstämma 31 mars. Krishan Kent, ordförande i Fiskbranschens Riksförbund (FR)

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Underutnyttjade arter i svenskt fiske Staffan Waldo.

Nils Malmström.

Vilka arter finns inom svenskt fiske idag som kan anses underutnyttjade och skulle de i så fall kunna bidra till livsmedelsproduktion och en hållbar fiskenäring? AgriFood economics centre fick frågan och uppdraget av Näringsdepartementet. Till bakgrund för uppdraget ligger bland annat FN:s hållbarhetsmål 14, EU:s gemensamma fiskeripolitik men också Sveriges livsmedelsstrategi, att öka inhemsk produktion av livsmedel.

taffan Waldo är analytiker på AgriFood economics centre som tillhör SLU och har skrivit rapporten tillsammans med Nils Malmström, forskningsassistent vid AgriFood economics centre.

Vad menar man när man pratar om en underutnyttjad art?

– Även om en art är underutnyttjad ur biologisk synvinkel, dvs. det är biologiskt hållbart att öka fisket, innebär det inte att arten är underutnyttjad i ekonomisk mening. Det finns många fisk- och skaldjursarter i svenska vatten som tål ett ökat fiske men där efterfrågan är så låg att fiske inte är ekonomiskt försvarbart. Men det finns också exempel på arter där fisket med hjälp av exempelvis marknads- och informationsinsatser skulle kunna öka efterfrågan och på så sätt få ett lönsamt fiske. I rapporten tas två typer av hinder upp för att öka

användningen av underutnyttjade arter; marknadshinder som syftar på låg efterfrågan och regleringshinder som innebär att olika typer av regleringar hindrar ett ökat fiske. Rapporten inkluderar fyra exempel på underutnyttjade arter; braxen, mört, spigg och havskräfta. Varför har ni valt just dessa? Hur kommer det sig att ni valt just dessa?

– Vi valde fyra arter som skulle representera olika typer av underutnyttjande. Braxen och mört blev lite samma i slutändan. De är exempel på bestånd där tillgången är god men där efterfrågan på marknaden är låg. Havskräfta är en viktig art sedan lång tid tillbaks där vi inte fyller kvoten, dvs den hade kunnat nyttjas mer men hindras av regleringar. Spigg har ökat kraftigt i biomassa i Östersjön de

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

senaste åren och de pelagiska fartygen menar att man har avsättning för spigg. Men det finns inget traditionellt fiske efter arten så här måste förvaltningen och fisket hitta bra fiskemetoder ifall man vill nyttja arten kommersiellt. Bland annat behöver man ta hänsyn till eventuell bifångst av känsliga arter som lax och torsk. Hur ser det ut när det gäller redskapsutveckling?

– Pelagikernas Producentorganisation, SPF, har fått dispens att i samarbete med SLU provfiska med vad de kallar för ”tobismaska”, dvs väldigt små maskor. Metoder för att fiska spigg är under utveckling. Bland annat finns ett nytt redskap inom tobisfisket som möjligen fungerar även för spigg, en så kallad excluder som är en tunnel inuti trålen som leder ut större fisk som annars fångas som oönskad bifångst. Ett problem är att spiggen är väldigt taggig och det kan ”garna” sig, fisk fastnar i maskorna och sätter igen det hela vilket leder till att man tappar selektionen helt. Havskräftan är en av de viktigaste och mest värdefulla arterna för det svenska yrkesfisket, och ingår i EU:s kvotsystem. Regleringar för redskap, tillåtna områden för fiske och antal utdelade licenser gör dock att svenska fiskare inte landar hela den tilldelade kvoten. Även dessa regleringar grundar sig i risken för bifångst av känsliga arter och påverkan på ekosystemen.

”– Vi valde fyra arter som skulle representera olika typer av underutnyttjande. Braxen och mört blev lite samma i slutändan. De är exempel på bestånd där tillgången är god men där efterfrågan på marknaden är låg” Hur ser regleringarna ut? Är det för få havskräftfiskare? Är kvoten per fiskare för liten? Kan man se någon lösning här?

– I rapporten har vi framför allt tagit med havskräfta som ett exempel på en värdefull art där kvoten inte fiskats upp och också behandlat arten ganska kortfattat. Regleringar av fisket efter havskräfta har diskuterats i många år och här kan säkert HaV och SFPO ge en mer aktuell bild av läget. Sammantaget visar analysen att fiske på underutnyttjade arter potentiellt kan bidra till flera mål inom både livsmedelsproduktion och förvaltning av sjöar och hav, men även till ökade problem med bifångster och annan påverkan på ekosystemen. Kunskapsnivån är emellertid låg vilket bidrar till en osäkerhet kring både förvaltning och marknader. Här kan myndigheter bidra till utvecklingen genom exempelvis system för biologisk uppföljning av beståndens utveckling. Detta ger information om beståndens ekologiska status vilket i sin tur ger näringen förutsättningar att undvika överfiske och använda argument kring hållbara bestånd i marknadsföringen av sina produkter. Om det går att hitta både en marknad för produkter av underutnyttjade arter och ett väl fungerande regelverk kring fisket kan ett ökat nyttjande av fiskresurserna bidra såväl till livsmedelsproduktionen som till miljövinster och en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av fiskeflottan. Linda Frithiof

INSJÖNYTT

Vad timas i de klara insjövattnen?

ulhelgerna och januari brukar vara alla stressers moder med bokslutsarbete och bolagsstämmor. Men nu är boksluten klara och reviderade avseende insjöns förbund och bolag. Ser bra ut och nu är stressperioden över redan innan februari blev Leading Lady. Insjön var med och startade Svenska Fiskauktioner. Indikationer tyder på att det blir bra omsättning och resultat även där. Insjön är så att säga i hamn! Det som ligger framför oss under året är ett grottekvarnsarbete för att omcertifiera våra gösfisken med vissa tillägg i de stora sjöarna. Arbetet skall vara klart i januari 2023. Vår förhoppning är att insjön inte bara skall kunna erbjuda MSCcertifierad gös utan även certifierad äkta kräfta, gädda och braxenfärs. Vi brukar kalla signalkräftan för äkta kräfta för att retas med våra kära vänner på västkusten! Tyvärr kan vi av kostnadsskäl inte få med de små sjöarna i certifieringen, trots att vi har fantastiskt välvårdade bestånd. Det gör att konsumenterna får svårt att hitta rödingen från Sommen eller gösen från sjön Rusken. Eller de underbart välsmakande jätteabborrarna från Vombsjön. Dessa hamnar i stället på kontinentens lyxkrogar. För dessa fisken blir i stället MSC en fattigs avlatshandel som är ouppnåelig. Man får inte förlåtelse trots att synden är ringa. Här har Ellen och Linnéa på MSC något att bita i! Ett stort arbete de senaste åren har varit att få till bättre beståndsuppskattningar i de stora sjöarna, där vi i princip haft stopp på nyrekrytering på grund av brister i statens förvaltning. I denna fråga har vi haft hjälp av länsstyrelserna kring Vänern. Nu har vår regering också pekat med hela handen i sitt regleringsbrev till Havs- och vattenmyndigheten för att få ordning och reda.

Ett stort tack till länsstyrelser och regering och några till för modigt agerande! Mälarsälen som beskrevs i tidigare nummer har som ni vet gått upp i Mörrumsån till förfång för sportfisket med dess samhälleliga prakttjurar på poolerna vid kungsbron. Det visade sig att mälarsälen är en knubbsäl som enligt Naturvårdsverket inte får utsättas för skyddsjakt. Tanken är i stället att man skall skrämma den stackarn ut till Östersjön med hjälp av elektroniska tillbehör som förhoppningsvis selekterar sälens sinne från laxens och inte skrämmer ut fisken också. Tycker gott att naturen kan få ha sin gång och att den stackarn får fortsätta njuta av läckerheterna i ån. Det får bli mer om mälarsälens öden i nästa nummer. Mats

Mats Ingemarsson Insjöfiskarena

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Sjömatsfestivaler i Italien och Sverige – så olika ser länderna på arrangemangen. Kan vi lära av varandra?

en nyligen publicerad studie* av forskare från Università Politecnica delle Marche i Italien (Lucia Pizzichini och Gian Luca Gregori) samt Göteborgs universitet (Tommy D. Andersson) jämförs två sjömatsfestivaler i Italien med tre från svenska västkusten. I Italien har skördefester en lång tradition förknippad med religion och tacksägelse för vad naturen ger men de har också förändrats och anpassats till önskemål från turistnäringen. Sjömatsfestivaler lockar turism

Det finns många goda skäl att använda matevenemang för att utveckla turism. Det är också ett utmärkt medel att använda för att styra turismen, vilket man också kan dra nytta av under lågsäsong. Matevenemang kombinerat med att lokalt producerad mat är uppskattat för besökare som ett alternativ till storköpshallar med standardsortiment. Genom att öka intresset för mat från regionen kan man dessutom stimulera ekonomin för lokala matproducenter, förädlare och underleverantörer. Studier av matevenemang med fisk och skaldjur som tema passar med satsningar för att utveckla den ”Blå ekonomin” och turism utmed kusten. Denna studie är av begränsad omfattning och baseras på två festivaler i regionen Marche på Italiens östkust och tre från Bohuslän i Sverige: • Anghio är en årlig ansjovisfestival (pesce azzurro -pomatomus saltatrix) som hålls under en hel vecka i september i San Benedetto del Tronto eller Porto Sant’Elpidio som båda är fiskehamnar och ganska stora städer utmed Adriatiska havet. • Tipicita in blu är en årlig festival som hålls under två dagar på hösten i Ancona som är den största staden I regionen Marche. • Sillfestivalen på Tjörn hålls årligen under en halv dag i juni och anordnas av ett företag som producerar inlagd sill. • Musselfestivalen en halvdag i Stadsparken i Lysekil (Musselakademien). • Ostronfestivalen en halvdag under september i Grebbestad (Ostronakademien). Upp till en vecka i Italien – halvdagar i Sverige

Det är en slående skillnad i hur länge festivalerna varar i de båda länderna, där de italienska varar två dagar upp till en hel vecka medan de svenska alla är halvdagsfestivaler. En förklaring kan vara att de italienska festivalerna hölls i städer med många invånare men troligen också på grund av ett större intresse för mat och matlagning i Italien jämfört med Sverige. Italien bjuder på nytt och traditionellt

En central idé för italienska festivaler är att avsmaka nya och traditionella rätter. Betalningen sker ofta med kuponger från inköpta

kuponghäften. Förutom detta samarbetar restaurangerna genom att ha specialmenyer baserade på festivalens tema. Även i Sverige serveras mat men med ett smalt utbud, vilket kan bero på att både musslor och ostron är ganska nya i den svenska mattraditionen. Sillfestivalen bjöd däremot på många varianter av inlagd sill tillverkade av producenten som stod bakom festivalen. Restaurangerna i Grebbestad och Lysekil serverade också menyer med festivaltema och på bryggan i Grebbestad brukar restaurangerna ha en av årets bästa dagar genom att servera ostron med champagne. I Sverige blandas sjömatsutbudet med kläder och godis

Marknadsstånden med mat och regionala produkter var mer omfattande i Italien eftersom det finns en större variation och fler lokala produkter och dessutom fler besökande kunder. För att locka besökare till matfestivalerna i Sverige använde man sig av ett antal attraktioner som inte hade någon anknytning till matfestivalens tema, såsom marknadsstånd med allt från kläder, drömfångare och leksaker till lösgodis. För en del besökare störde detta bilden av en genuin matfestival. Det är möjligt att fler besökare lockades till festivalen på detta sätt, men det kan också vara ett uttryck av osäkerhet hos arrangörerna, att maten i sig inte har tillräcklig dragningskraft. Fokus på mat och matkunskap i Italien – inslag av sportaktiviteter och musik i Sverige

Medan Italien håller mat och ätande i centrum, satsar Sverige på aktiviteter för att locka besökare till festivalen. Musse(l)loppet passade ju Lysekil väldigt bra med den lokale löparstjärnan Mustafa ”Musse” Mohamed och i Grebbestad sprang man Ostronloppet. Dessutom fanns det uppträdande musiker på alla tre svenska festivalerna och möjligheter för barn att leka på tivoliliknande områden. Man kan lära av varandra även om förutsättningarna för de fem studerade festivalerna är olika. I Italien, som redan nämnts, firar de maten med tacksamhet och glädje över havets gåvor och satsar på ätande och lärande. Att lära sig mer om mat är nyckelordet för lyckad matturism. De svenska festivalerna är skickliga på marknadsföring och på att ordna kringaktiviteter som lockar besökare. Tommy D Andersson Tommy.andersson@handels.gu.se

*) Pizzichini, L., Andersson, T.D. and Gregori, G.L. (2022), ”Seafood festivals for local development in Italy and Sweden”, British Food Journal, Vol. 124 No. 2, pp. 613-633. https://doi.org/10.1108/BFJ-04-2021-0397

Hej Grossist! Vi är din leverantör leverantör av av färska sillfiléer färska sillfiléer från både från både västerhav & östersjö västerhav & östersjö Kontakta oss i dag! Kontakta 0304-548 oss i dag! 71 0304-548 75 order@scandicpelagic.se order@swedenpelagic.se

Ellös | Västervik | Skagen Ellös Sweden Pelagic 210x129-1.indd 1

2022-02-07 14:39

Havskräftor, räkor, hummer & krabbklor! Vi utför även legokokning.

Kunskap och teknik att ta hand om den känsliga råvaran på bästa sätt!

Ångkokta skaldjur av högsta kvalitet

Förädlad norsk lax av högsta kvalitet

www.buashellfish.se 070-277 38 46

www.swedenseafood.se 031-14 63 50

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

SAXADE NYHETER Åtta av tio tror på mindre matsvinn med ”bäst före – ofta bra efter” Matsvinn har stor påverkan både på miljö, klimat och på ekonomi, därför behöver svinnet minska. En viktig pusselbit är hur datummärkningen på mat uppfattas av konsumenter. I en undersökning från Livsmedelsverket uppger åtta av tio att de troligen skulle slänga mindre mat om den är märkt med ”bäst före – ofta bra efter”. Sedan några år tillbaka finns möjligheten för livsmedelsproducenter som säljer produkter med bäst före-datum att använda tilläggsmärkningen ”ofta bra efter”. Nu har Livsmedelsverket undersökt om konsumenterna känner till ”bäst före” med tilläggningsmärkningen ”ofta bra efter”, och om märkningen kan bidra till minskat matsvinn. Undersökningen visar att 56 procent av konsumenterna har kännedom om begreppet ”bäst före – ofta bra efter” medan knappt hälften har låg kännedom eller inte hört talas om den alls. Efter att ha fått en beskrivning av vad märkningen innebär uppger sammanlagt 81 procent att det är en bra märkning. De säger också att de skulle använda sina sinnen och titta, lukta, smaka på maten innan de eventuellt slänger den om produkten är märkt med ”bäst före – ofta bra efter”. Nästan alla i undersökningen, 91 procent förstår att maten oftast går bra att äta efter bäst före-datumet har passerat och 86 procent tycker att tillägget ”ofta bra efter” är ett bra sätt att märka livsmedel.

Vi på redaktionen välkomnar tips, åsikter och idéer från er läsare. Hör av er till info@sjomatsframjandet.se

Manet på menyn allt mer populärt Det är ont om fisk i haven, säger fiskarna. Men desto fler maneter. I Thailand har en stor industri växt fram som för maneter till matbordet.

För många lokala fiskare i Satun, Thailand är det mer lönsamt att fiska maneter än att ägna sig åt traditionellt fiske. – Med maneter kan jag tjäna mellan 200 till 500 kronor på en dag, medan jag med traditionellt fiske hade tjänat 100, säger fiskaren Manop Tae Aree. –Det finns inte kvar någon bläckfisk, inga räkor, inga skaldjur. På en fabrik tvättas och paketeras maneter för export till länder som Japan, Sydkorea, Kina och USA. Där hamnar det på tallriken. Manet-dumplings, manet-sallad eller spaghetti med manet-pesto. Det finns många sätt att tillaga den. Maneten är rik på protein och innehåller också kollagen, något som är bra mot högt blodtryck. På tio år har fabriken dubblerat sin försäljning.

Källa: Livsmedelsverket

Källa: SVT

Kommuner går före och inför klimatmål för de offentliga måltiderna Trots att det saknas nationella klimatmål för den svenska livsmedelskonsumtionen har var tredje kommun gått före och infört egna klimatmål för maten som serveras i förskolan, skolan och äldreomsorgen. Flera har ambitiösa mål som kan inspirera andra kommuner att klimatsatsa. Det visar Livsmedelsverkets kartläggning av landets kommunala måltidsverksamheter. För andra gången har Livsmedelsverket kartlagt Sveriges kommunala måltidsverksamheter. Vi redovisar data för varje enskild kommun, så att kommuner ska kunna jämföra sig med varandra och hitta inspiration för att ytterligare höja ambitionen kring måltidsarbetet. Ambitiösa klimatmål Kommunernas måltider kan ha stor betydelse för om Sverige ska lyckas ställa om till en livsmedelskonsumtion som är hållbar för hälsan och miljön. Trots att det ännu saknas nationella mål för livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan visar kartläggningen att 30 procent av kommunerna har gått före och satt egna, lokala mål.

Livsmedelsstrategins mål om ekologiskt har effekt lokalt I Sveriges livsmedelsstrategi finns målet att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av ekologiska produkter år 2030. Detta mål har fått bred spridning lokalt, 70–80 procent av kommunerna har mål för sina livsmedelsinköp. Målen handlar främst om ekologiskt, men även mål om närproducerade och svenska livsmedel nämns. 19 kommuner rapporterar att de har ett eko-mål som är lika med eller över det nationella målet om 60 procent ekologiskt. Läs mer på: https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/ pressmeddelanden/kommuner-gar-fore-och-inforklimatmal-for-de-offentliga-maltiderna?ll=1

Källa: Livsmedelsverket

SVENSK FISKNÄRING · Nr.1 2022

Majoriteten av svenskarna vill minska på saltet Nästan alla svenskar vet att för mycket salt är skadligt för hälsan, och sex av tio försöker minska på saltet. Det som skulle hjälpa dem bäst, menar de, är att industrin sänker salthalten i maten de köper. Det visar en undersökning om svenskarnas syn på salt. För mycket salt ökar risken för högt blodtryck, och därmed risken för hjärtoch kärlsjukdom. I Sverige äter vi ungefär 11 g salt per dag, dvs. dubbelt så mycket salt som rekommenderas. Två av tre känner till att svenskar generellt äter mer salt än rekommenderat. Men bara 40 procent tror att detta även gäller dem själva. Efterfrågar mat med mindre salt Det mesta saltet kommer från maten vi köper, det vi äter till frukost, lunch och middag varje dag såsom kött- och charkprodukter, bröd, ost, flingor, såser, soppor, färdigrätter, hamburgare, pizza och annan restaurangmat. Det är alltså inte det egna saltandet hemma som är den största boven. Därför är det logiskt att drygt hälften av de tillfrågade menar att den bästa hjälpen för att få i sig mindre salt är att livsmedelsindustrin sänker salthalten i maten. Lika många säger att de sannolikt skulle välja en produkt med lägre salthalt om det fanns. Nyckelhålet verktyg för att hitta mat med mindre salt Redan idag kan konsumenter som vill minska saltet titta efter Nyckelhålet i butiken. Fyra av tio tycker också att en märkning som Nyckelhålet skulle vara en hjälp att minska saltintaget. Källa: Livsmedelsverket

Högstadieelever lär sig privatekonomi genom minskat matsvinn Nu bjuder Finansinspektionen tillsammans med Livsmedelsverket in hem- och konsumentkunskapslärare runt om i landet för att delta i initiativet Svinnrik. Syftet med kampanjen är att stärka ungdomars privatekonomiska kunskaper och samtidigt minska matsvinnet i Sverige för att bidra till en hållbar utveckling. Varje år slänger svenska hushåll runt 19 kilo ätbar mat per person och häller ut 18 kilo mat och dryck i vasken. Sammanlagt slängs alltså 37 kilo mat per person och år. Det innebär en stor påverkan på klimatet men även den egna plånboken. För en familj på fyra personer kan matsvinnet motsvara en kostnad på flera tusen kronor per år, vilket är pengar som skulle kunna göra stor skillnad för hushållsekonomin menar initiativtagarna. Källa: Livsmedelsverket

på gång... Tipsa oss om saker ”På gång!” info@sjomatsframjandet.se Nationella Vattenbrukskonferensen 2022 i Strömstad 15-16 mars https://innovatum. confetti.events/nationellavattenbrukskonferensen-2022/ Trendseminarium 2022 i Stockholm (samt via länk) 31 mars Pris: 2495:- (medlemmar) 3995:- (icke medlemmar) https://www.livsmedelifokus.se/ event/trendseminarium-2022/ Passion för mat – Matmässa OBS! i Trollhättan 22-24 april https://passionformat.se

Svagt torskbestånd stoppar fritidsfiske Under 2022 är fritidsfisket efter torsk starkt begränsat. Från 15 januari till 31 mars stoppas det helt i Öresund och södra Östersjön. Med hänsyn till de svaga torskbestånden begränsas fritidsfisket på torsk i västra och östra Östersjön under 2022. Under hela året är riktat yrkesfiske efter torsk i Östersjön förbjudet. Gäller allt fritidsfiske Begränsningarna och förbudet gäller allt fritidsfiske, såväl med handredskap som fiske med garn och ryssjor. Oavsiktliga bifångster av torsk, under den period då det inte är tillåtet att fritidsfiska efter torsk, ska genast släppas ut i vattnet, vare sig den är levande eller död. Beslut om ändrade regler för fritidsfiske efter torsk fattades av EU:s fiskeministrar under ministerrådet i oktober 2021. För mer information:

https://www.havochvatten.se/ arkiv/nytt-om-fiskeregler/2022-0114-svagt-torskbestand-stopparfritidsfiske.html Källa: HaV

Skagerrak konferens 2022 Nytt datum! 3-4 maj https://www. skagerrakkonferansen.no

EMD – European Maritime Day i Ravenna, Italien 19-20 maj https://ec.europa.eu/ europeanmaritimeday

Scanpack Svenska mässan i Göteborg 4-7 oktober Mer info: scanpack.se

Redan 1594 var Klädesholmen utanför Tjörn ett välkänt fiskeläge. Här har våra förfäder saltat sill i generation efter generation och utvecklat sillen till en inlagd delikatess. Här har vi kvarvarande familjeföretag förenat oss under varumärket Klädesholmen för att bevara och förnya den svenska silltraditionen. Besök gärna vår hemsida www.kladesholmen.se

KLÄDESHOLMEN SEAFOOD AB

Svensk Fisknäring Nr 1 2022

Articles inside

Underutnyttjade arter

14 nya åtgärder för havsmiljön

Tips i köket: ostron

Länsstyrelsen

Livsmedelsförpackningar

Druvskola: Chardonnay

Blå näring skapar värden för miljarder

Trålgräns i Östersjön under luppen

Hur går det för braxenfärsen?

Havstenssunds ostron