hej
THOMAS RIESLER FÖRBUNDSJURIST SFF
Vi utvecklar ny tjänst mot bildstölder »På börsen blir man bestulen, liksom man i kriget blir dödad, av människor som man inte ser«, är ett citat som lär ha myntats av den franske journalisten och pjäsförfattaren Alfred Capus. Och byter man ut ordet »börsen« mot »internet« så är citatet lika aktuellt i dag. Sannolikt är det via internet de flesta stölderna av immateriella tillgångar sker. Men mörkertalet är stort. Har du någon gång fått din bild stulen? frågade jag några fotografer. Gissa vilket svar jag fick! Och vilka historier jag fick höra sen! Och vilka skäl som »bildtjuvarna« hänvisade till för att kunna rättfärdiga sina stölder. Utan att gå in på dessa historier i detalj kan jag konstatera att om man använder sig av internet som presentatör och distributionskanal av hög kvalitativ fotografi så ökar risken att bli av med bilderna. Detta är förstås ingen nyhet i sig. Det intressanta är vad man kan göra åt det som enskild fotograf och rättsinnehavare till sitt fotografi. Först måste man hitta bilderna som har blivit stulna. Man kanske bildgooglar. En och en. Det kan ta lång tid. Ingenting. Ingenting. Träff! Sedan kan man börja jaga rätt på intrångsgöraren och förklara att denne gjort fel och måste betala. Kanske får man ersättning – och kanske rent av en ny kund på kuppen! Ibland går det sämre och man får jaga och jaga. Blir bollad mellan »ansvariga« och till slut kanske helt bortdribblad. Tänker att då får man väl stämma i domstol. Vet att det är dyrt. Kollar försäkringen. Det krävs att tvisten
Om man använder sig av internet som presentatör och distributionskanal av hög kvalitativ fotografi så ökar risken att bli av med bilderna. är över cirka 24 000 kr för att den ska täcka processkostnaderna. Det var ju bara en bild man ville ha 3 000 kr för. Polisanmälan kanske …? Gör en sådan. Inget händer på länge. Sedan avskrivningsbeslut. Och all tid som man har lagt ned. Då börjar man kanske tänka: Finns det något bra alternativ till att göra allt själv? Hitta bilden som blivit stulen, kontakta intrångsgöraren, jaga rätt person, förhandla, träffa avtal om ersättning. Eller om det inte går så bra: processa eller polisanmäla. Och snart kanske det finns ett bra alternativ. Tillsammans med en etablerad aktör inom området »beivrandet av bildstöld« håller förbundet just nu på att utveckla en specialsydd tjänst för fotografer. Kärnan i tjänsten är att fotograferna skickar de bilder de tror kan ha blivit olovligt använda till tjänsteföretaget. Företaget söker sedan igenom internet i jakt på dessa bilder. De träffar på användning som de får skickar de till foto grafen som sedan får kvalificera intrångsgöraren. Beroende på vilken typ det är kan fotografen sedan välja att kontakta vederbörande själv. Och om fotografen inte kan nå fram till en rimlig uppgörelse kan hen uppdra åt tjänsteföretaget att gå vidare med intrångsgöraren mot en ersättning. Om och när detta blir verklighet kan vi förhoppningsvis se redan under detta eller början av nästa år. 47 | no 2/2021
fråga juristen
MYNDIGHETER OCH GDPR? Hej! Min kund, en myndighet, vill att bilder tas på ett antal platser där kunden anordnat olika sittmöbler och blommor. Människor kommer att finnas på bilderna och de kan identi fieras. Syftet är att informera om dessa nya sittplatser på ett konstnärligt sätt och sedan använda bilderna på en utställ ning. Kan jag hävda undantag från GDPR för journalistiskt eller konstnärligt syfte? /Ella
SVAR: Det är upp till beställaren att tillse att användning sker i enlighet med GDPR. Se upp om det i avtalet står att du ansvarar för detta. Detsamma gäller även för din egen användning av bilderna, exempelvis på din hemsida.Om myndigheten ska använda bilderna på sin hemsida för att berätta om sin verksamhet så kan detta vara ok enligt en av de rättsliga grunderna i GDPR, nämligen om myndigheten utför en uppgift av allmänt intresse.
ORIGINAL- OCH RAWFIL SAMMA SAK? Hej! Jag skrev ett avtal med ett företag i vintras om att ta fram två reklamfilmer. I avtalet stod att originalfiler skulle ingå, vil ket jag levererade. Det stod inte i avtalet vad originalfil innebar. Jag tänkte då såklart inte att det kunde tolkas som själva raw-/arbetsfilen. Nu hörde företaget av sig och ville ha originalfilerna. Men de menade själva raw-/arbetsfilerna. Är det ok? /Mariette
Svar: RAW är det format som närmast kan betraktas som den digitala motsvarigheten till det analoga negativet. Detta betraktas som fotografens arbetsmaterial (eller idé-,
skissbild) och ingår aldrig i en upplåtelse till kund utan att så är överenskommet om uttryckligen. I SFF:s prisguide kan du läsa om BILDURVAL. Denna skrivning tillsammans med vad som står under rubriken ÄGANDERÄTT TILL BILDER, RETURNERING ger att fotografierna i RAW-format i normalfallet inte ingår (det vill säga beställningar enligt villkor som motsvarar normalavtal rekommenderade av SFF). Det är naturligtvis möjligt att av olika anledningar komma fram till en upp görelse med kund att denne mot särskild ersättning ska få tillgång till RAW-filerna. Men de ingår alltså inte i normalfallet i ett uppdrag att lämna ifrån sig RAW-filerna utan särskild ersättning.
VAD GÄLLER FÖR FOTON I MEMES? Hej! Mitt foto har använts i en så kallad meme. Hur förhåller sig memes till upphovsrätten? /Adam
SVAR: Memes kan betraktas som en form av parodi. Och parodier betraktas i dag enligt svensk rätt som ett nytt verk. Det verk som betecknas som parodi måste dock uppvisa en individualitet och en självständighet om man jämför detta med originalverket. Parodin måste även fylla ett annat syfte än vad parodins förebild gör. Det ska dessutom skapa en komisk effekt. Är allt detta uppfyllt så är användningen av ditt fotografi i memen upphovsrättsligt korrekt. Läs fler frågor och svar och juristens mer utförliga svar på sfoto.se.
