A SUSTAINABLE MAGAZINE 2022

STORDALENGUNHILD HEALTHPLANETARYDIET FREDRIK REINFELDT Världens våndor inför förestående halvtid NOURA BERROUBA Livet efter 2030 ANDREAS FOLLÉR Årets hållbarhetschef GUSTAF SKARSGÅRD & JOHAN REUNANEN I tolfte timmen CAM ABBOTT Sverigeslagbyggarebästa 2022

Den 15 september 2022 är det dags för A Sustainable Tomorrows nionde upplaga, i digilogt format med cirka 80 sändningsplatser runt om i Sverige, från Luleå i norr till Ystad i söder. Fokus på höstens konferens är att svara på de frågor som många brottas med i sitt arbete med Agenda 2030 genom att visa goda exempel från verkligheten. Hur mäter, räknar och samarbetar vi för att komma i mål i tid? Vi har som alltid näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och akademi med oss både i program och deltagare.

NILSSONBO / GRUNDARE

HALVVÄGSpartner.TILL2030

Vårens event – vårt första i Stockholm ”Do Look Up!” på Nordic Sustainability Expo, där vi fokuserade på beteendeförändringar, blev en succé. För det som är unikt med AST, vi kallar oss faktiskt för AST-familjen, är att vi ser varandra, vi tittar upp och möjliggör möten med personer som du troligen inte träffat annars. Hållbarhet – och magi – uppstår ofta i dessa möten. Det har vi en hel lista av bevis på, med företag och individer som hittat varandra och som skapat nya samarbeten och vägar framåt.

Välkommen in i AST-familjen! Som publik, talare eller

Nu står vi här – i halvtid i denna avgörande match med fakta och upplevelser som kan mätas. Teorier har mött verkliga förutsättningar som ger bättre beslutsunderlag, samtidigt som tiden och resurserna minskat. Resultatmässigt är vi tyvärr långt ifrån halvvägs. Tiden är knapp och för att klara vår deadline måste vi hjälpas åt.

2

VÄLKOMNA TOMORROWSUSTAINABLEA

Ute i landet skapar hubbarna sitt eget innehåll för att stärka det lokala hållbarhetsarbetet efter sändningen från HETCH och flera hubbar deltar med input via länk. Denna dag ger nya tydliga verktyg och insikter för att snabbare ta sig fram i sitt hållbarhetsarbete. AST-familjens arbete är en viktig del av den framåtrörelse vi ser. Vi är fler som vill och som lägger manken till. Inte minst ser vi mycket positiva krafter inom näringslivet. För när det är tufft, så hjälps man åt, eller hur?

ROLFSDOTTER-JANSSONCATARINA / MODERATOR INNEHÅLLSANSVARIGOCH Vi är halvvägs. Den 15 september 2015 samlades världens ledare i FN-skrapan i New York och klubbade igenom världens största och kanske viktigaste projekt: Att vi till år 2030 ska ha utrotat fattigdom, minskat ojämlikheter och löst

"Närklimatkrisen.detär tufft så hjälps man åt, eller hur?"

3 VÄLKOMNATOMORROWSUSTAINABLEAINLEDNING 2 ÅRETS TALARE OCH MODERATOR 4 HETCH 6 LAURA STORM 7 GUNHILD STORDALEN 8 SUSTAINABLE FOOD WASTE 10 AXFOUNDATION 11 MAGNUS NILSSON 14 WORLD MARITIME UNIVERSITY 16 ÅRETS HÅLLBARHETSCHEF 18 CAKE 19 FREDRIK REINFELDT 20 HUBBAR 22 HUVUDPARTNER: ÖRESUNDSKRAFT 25 HUVUDPARTNER: MAZARS OCH RYDS GLAS 26 HUVUDPARTNER: CORDIAL 27 POLARIUM 28 HÅLLBART LEDARSKAP 30 I TOLFTE TIMMEN MED GUSTAF OCH JOHAN 32 HITTARPS GATULAG 34 PETER LUNDBERG: FN 37 KRÖNIKA: NOURA BERROUBA 38 A SUSTAINABLE PRIZE 39 A SUSTAINABLEMAGAZINE är ett magasin från A Sustainable asustainabletomorrow.seTomorrow INSTAGRAM: @asustainabletomorrow FACEBOOK: @asustainabletomorrow YOUTUBE: A Sustainable Tomorrow LINKEDIN: A Sustainable Tomorrow PRODUKTION: Made in Båstad AB Julia S Ormsmarck REDAKTION: Bo LeoCatarinaNilssonRolfsdotter-JanssonHolmgren-Recht FOTO: AST arkiv när inget annat anges TRYCK: Linköpings Tryckeri AB REDAKTION"Noteverythingneedstosoundsoclever,orcharming,orlikeableallthetime.Sometimesweneedtojustbeabletosaythingstooneanother.Weneedtohearthings." Dr. Randall Mindy (Leonardo DiCaprio) i filmen Don't Look Up!

4 TALAREÅRETS TOMORROWSUSTAINABLEA CATARINA ROLFSDOTTER-JANSSON Moderator och innehållsansvarig A Sustainable Tomorrow Programledare, moderator, föreläsare och författare med internationellt perspektiv. Ca tarina är en av de mest erfarna kommunikatörerna inom områ det hållbar utveckling i Sverige. Ordförande för tankesmedjan Global Utmaning, talesperson i klimatorganisationen Våra barns klimat och medgrundare till den internationella klimatkoalitionen Our Kids’ Climate. TALAREÅRETS2022 MODERATOR FREDRIK REINFELDT Rådgivare GLOBAL OMVÄRLDSANALYS NOURA BERROUBA Ordförande LSU samt Future Thinker Global Utmaning SUMMERING JOHAN FALK CEO, Exponential Roadmap Initiative ELIN HULTMAN Hållbarhetskonsult, Cemasys LEDARSKAPHÅLLBART THERÉSE WESTERMARK Enhetschef för Konkurrensverketupphandlingstillsyn, MAGNUS PEDERSEN Utredare, Swedac UPPHANDLINGHÅLLBAR ANDERS WIJKMAN Hedersordförande Club of Rome och ordförande Climate-KIC HENRIK LINDER Nordic Sustainability Manager, Resurs Bank CATHARINA NORDEMAN Director Group HöganäsSustainability,AB CIRKULÄRA AFFÄRSMODELLER KonkurrensverketFoto: KnutsonPeterFoto:

5 TALAREÅRETSTOMORROWSUSTAINABLEA GUNHILD STORDALEN Grundare och styrelseordförande, EAT Foundation SPEAKERKEYNOTE ANNELIE JOHANSSON Grundare och vd, Happy Economy CHRIS ABBOTT Sportchef, Rögle BK CAM ABBOTT Tränare, Rögle BK EVA VATI Vd och grundare, VERIFY Agency of Sweden EVELINA LINDGREN Vd, Apak ANNIKA ANDREASEN Vd, SIS STANDARDER&LAGAR OLA JÖNSSON Medgrundare, Coest JOHANNA LUNDGREN GESTLÖF Hållbarhetschef, SPP MARIE KRÜEGER CEO, Almi Skåne FINANSIERING ANNA CELAY Vd och partner, anr+1 kommunikationsbyrå MÅNGFALD VERENICE BENGTSSON Human Rights MalmöandanLawyer, EngJonasFoto: EStudioFoto:JansinStenFoto:EStudioFoto: WallinChristinaFoto:

VI BEFINNER OSS MITT I EN BRYTPUNKT

Konceptet ger inte bara ringar på vattnet i form av att attrahera investeringar till regionen som skapar nya arbetstillfällen, det verkar också för integration och utgör en slags brytpunkt i samhället. – Framförallt är Prisma en mötesplats för människor. Du söker dig hit för att bygga relationer med fokus på innovation och lärande. Det är så vi skapar förutsättningar för verkligt hållbar tillväxt, betonar Andreas. Det är också HETCH som tillsammans med Wihlborgs är den drivande kraften bakom Techship – ett program som riktar in sig på att attrahera unga från Helsingborgs alla hörn. Hos Techship i Prisma får de möjlighet att utveckla både sina idéer och sig själva genom att arbeta tätt tillsammans och lära mer om entreprenörskap. Techship har precis avslutat sin första runda och nu står en ny grupp förväntansfulla unga helsingborgare på tur. Flera andra städer har redan hört av sig för att se om de kan göra något likande. Med Prisma har Wihlborgs skapat ett nytt landmärke mitt i Helsingborgs hamn. Andreas summerar helheten med orden: – Prisma är en långsiktig investering för framtiden. Vi är en del av Helsingborg, och Helsingborg är en del av oss. Wihlborgs fastighet Prisma är ett nytt landmärke med fokus på hållbarhet. Andreas Ivarsson, projekt- och utveck lingschef på Wihlborgs

Platsen där årets största digiloga hållbarhetskonferens – A Sustainable Tomorrow – sänds ifrån ligger på första parkett i Helsingborgs nyaste stadsdel Oceanhamnen, med en milsvid utsikt över Öresund. Här har stora handelsfartyg från när och fjärran lossat och lastat gods i snart hundra år, men nu tar en ny tid vid. Vi är i en brytpunkt och området är under stor förvandling. En helt ny stadsdel börjar ta form med fokus på hållbarhet – ekonomisk, social och miljömässig.

Prisma har fått en central roll i Oceanhamnens utveckling och var ett av de första husen i området att stå färdigt. Andreas Ivarsson, projekt- och utvecklingschef, berättar att Wihlborgs var tidigt ute med att investera och understryker vikten av att faktiskt våga gå före och visa vägen för att lyckas skapa positiv utveckling. Särskilt när det gäller att bygga hållbart. – För att skapa förändring är två saker viktiga: dels att våga ta initiativet, dels att kroka arm med de som vill i samma riktning, poängterar Andreas och förklarar att Wihlborgs sedan lång tid är en del av Helsingborg och att det finns ett stort ömsesidigt förtroende i arbetet för stadens bästa. Att Prisma skulle bli en miljömässigt hållbar och certifierad byggnad var tydligt från början. Det var också klart att den sociala aspekten av hållbarhet skulle få sätta sin prägel på själva utformningen och innehållet. Tanken var att skapa en naturlig mötesplats, vilket Prisma också blivit – med en unik gestaltning som lockar blickar till sig och en slingrande gångbro som länk till de centrala delarna och Helsingborg C. Men störst påverkan på framtiden kommer kanske ändå innehållet att ha, inte minst ur hållbarhetssynpunkt.

6

HETCH TOMORROWSUSTAINABLEA

Bland de första hyresgästerna att ta plats var techhubben HETCH – här mixas startups, snabbväxande techbolag och större etablerade företag som tillsammans driver utveckling inom techområdet.

...Laura Storm, expert on Regenerative Business and advisor to A Sustainable Tomorrow. What have you focused on in the last year? – My main focus has been on nourishing the Regenerators Academy community and holding space for 300 people all over the world (34 nationalities and from age 19-80) going through a year-long LeadershipRegenerativeJourneytogether. We spend a year diving deep into frameworks, theories, cases, inner development and learn so much from each other. Besides that my focus is to continuously plant regenerative seeds through keynote speeches and workshops. What positive progress do you see in the regenerative field? – There’s so much progress happening. So much momentum it’s wild. More and more people are rolling up their sleeves and dedicating their lives to be part of regenerating their circles of influence. Their families, community, workplace. It’s a truly exciting time to be alive with everything that is happening. I’m invited to speak about regenerative business with some of the world’s most influential people. That was unthinkable even two years ago. I vår app får du som deltagare de senaste uppgifterna kring vår årliga hållbarhets- och framtidskonferens samt till vårt nätverk, talarpresentationer och relevanta nyheter. Appen har utvecklats tillsammans med Ventla och är ett viktigt verktyg när A Sustainable Tomorrow växer och blir alltmer digitalt. Aktuella och användbara uppgifter ”on-the-go” hamnar i din telefon. I början av året presenterade vi exempelvis temat för årets konferens, Halvvägs till 2030, och efterhand har lagt GÖR SÅ HÄR: Ladda ner Ventla från App Store eller Google och ange accesskoden e-postadress verifieringskoden (4 siffror) som du får i ett eventkoden AST2022 och klicka på söksymbolen Klicka på Eventet och Gå med lyssna den Här och deltagare som gör A Sustainable Tomorrow till ett givande nätverk som verkligen kan göra Detskillnad. bästa med appen är nog ändå möjligheterna till interaktion. Du kan exempelvis chatta med andra deltagare, lägga upp bilder i aktivitetsflödet och svara på frågor. Välkommen in i appen!

vi

7. Uppdatera din profil under Deltagare Eller läs in QR-koden och följ instruktionerna! till de spännande talare som du kommer att få

till

7

THERE...HELLO

6.

presenterar vi också huvudpartners,våra ovärderligaallahubbar

AST 3. Skriv in din

15 september.

tillgång

NOTISERTOMORROWSUSTAINABLEA

play 2. Öppna appen

4. Ange

e-mail 5. Skriv in

FÖRHÖJD UPPLEVELSE MED VÅR APP

1.

GUNHILD STORDALEN:KLIMATOCHMAT TOMORROWSUSTAINABLEA behöver ett nytt livsmedelssystem"

"Världen

EAT-Lancet 2.0 rapporten som presenteras 2024 blir ett viktigt nästa steg för att öka omställningen, kunskapen och viljan att skapa en planetär hållbar kost för hela jordens befolkning. Vi behöver förebilder och trovärdiga ledare med äkta övertygelse, som kan sammanföra olikheter i nya sammanhang där forskning och verklighet möts för att förstå det viktigaste området vi alla jordens människor har gemensamt – mat. Gunhild Stordalen är en norsk läkare, filantrop och miljöaktivist. Hon är en av de mest uppmärksammade personerna från Skandinavien i hållbarhetsvärlden och en viktig förebild och ledare. Gunhild är aktiv och bidrar med ett kraftfullt arbete främst genom EAT Forum, GreeNudge-stiftelsen och Stordalen Foundation. Samma år som EAT Forum lanserades 2014 tilldelades hon WWF:s pris Årets miljöhjälte. Gunhild har tydligt uttalat att hennes livsgärning handlar om att ”förändra världen” – vilket ger oss alla i A Sustainable Tomorrow-familjen ännu mer kraft att driva på Vihållbarhetsomställningen.fickettpratmedGunhild om hennes tankar kring hållbar mat inför årets A Sustainable Tomorrow. Hur har ditt arbete med mat och hållbarhet mottagits i världen sedan lanseringen av EATLancet rapporten? – EAT-Lancet rapporten var det första försöket i historien att sätta upp vetenskapliga mål för hur man kan skapa tillräckligt med hälsosam mat åt tio miljarder människor utan att förstöra planeten på vägen. Den har skapat entusiasm, debatt, irritation och till och med hat. Vi träffade helt klart en nerv. Rapporten rankades bland de 20 mest diskuterade vetenskapliga verken 2019, och den fjärde viktigaste klimatartikeln. Rapporten har haft – och fortsätter att ha – ett enormt inflytande på både politik och näringsliv, och miljontals människors dagliga matval. Den har lagt grunden för EU:s jord till bord-strategi. 15 storstäder inklusive New York, Lima, Tokyo och de skandinaviska huvudstäderna har förbundit sig att implementera målen till 2030, och den har också inspirerat flera länders nationella kostråd, inklusive Danmark, Finland och Polen. – Vidare har rapporten påverkat stora företags affärsstrategier, restaurangmenyer och läromedel på skolor och universitet. Och inte minst var rapporten en viktig bidragande faktor till FN:s generalsekreterare António Guterres beslut att hålla det första FN-toppmötet om hälsosamma, hållbara och rättvisa livsmedelssystem hösten 2021, med en handlingsagenda inspirerad av EAT-Lancet. Vi har precis lanserat uppföljaren EATLancet 2.0 som kommer 2024, och kommer att testa och uppdatera målen, täppa till nya kunskapsluckor och gå mer på djupet om vad The Planetary Health Diet betyder för olika länder och samhällen. Vilka är de största utmaningarna för att ändra beteende och äta mer hållbart? – Det största hindret för de flesta är pris och tillgänglighet. Som EAT-Lancet visar är en optimalt hälsosam växtrik kost en hållbar kost, men denna är ofta dyrare och/eller svårare att få tag i. Idag finns det uppskattningsvis tre miljarder människor i världen som inte har råd med en hälsosam kost. Detta kräver ett systemskifte, varför EAT arbetar med att förändra policy, investeringar och affärer i takt med forskningen. Vi behöver en heltäckande strategi och politik för livsmedelssystem i alla länder med tydliga vetenskapsbaserade mål, där allt från jordbrukssubventioner till offentlig upphandling, skatter och incitament kopplas samman och stödjer nationella kostråd. Idag subventionerar de flesta länder det som gör oss sjuka och förstör planeten, medan bönder kämpar för att försörja sig. Det är fullständigt vansinne när vi vet att vi kan skapa ett mycket bättre och mer effektivt system som ger många vinnare – inte många förlorare som idag. Vilka tre råd skulle du ge den som vill äta mer hållbart? – Ät varierad, riktig mat (det vill säga undvik ultraprocessad), mestadels växter och inte för mycket. Kasta inte ätbar mat. Bra för dig och bra för planeten!

8

Få personer har uppmärksammat matens betydelse för hållbarhetsomställningen lika mycket som Gunhild Stordalen med sin kunskap, engagemang och starka utstrålning. Ofta kanaliserat genom hennes organisation EAT Forum och den uppmärksammade EAT-Lancet rapporten som tagits fram i samarbete med 37 forskare, bland andra Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Center och Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.

Rapporten sätter fingret på den allvarliga, strukturella utmaningen att dagens matproduktion och konsumtion skadar miljön och klimatet samt vår hälsa. Enligt rapporten krävs en radikal, global omställning av dagens livsmedelsystem. Planetary Boundaries och Health Boundaries skapar en skärningspunkt mellan en hälsosam diet och en hållbar livsmedelsproduktion, vilket rapporten kallar The Great Food Transformation.

10

– De närmaste decennierna behöver produktionen av livsmedel ökas till mer än vad som producerats de senaste 9 000 åren. Samtidigt går 30% av all mat som produceras förlorad. Med vår lösning kan vi minska andelen mat som slängs på grund av osäkerhet kring hållbarheten. Mat med kort hållbarhet, som annars slängs, kan tas till vara och bli mättande måltider för människor i utsatthet. Vilka nutida samt framtida utmaningar ser ni för hållbarheten i kyl- och fryskedjan och hur kan ni bidra till att lösa dem? – Andelen kylda och frysta livsmedel växer kontinuerligt, vilket inte är märkligt då det finns många uppsidor såsom längre hållbarhet, mindre matsvinn och ofta ett högre näringsvärde. Emellertid möter kyl- och fryskedjan även stora utmaningar, bland annat i form av temperaturberoende matsvinn. Det finns begränsningar i hur stor temperaturreserv man kan bygga genom att sänka temperaturen under transport och lagring, eftersom det medför hög energiförbrukning, höga kostnader och negativ miljöpåverkan. Därför är en lösning som kan minska matsvinn när temperaturavvikelser väl uppstår nödvändig.

KLIMATOCHMAT TOMORROWSUSTAINABLEA

TEMPERATURKOLL GER MINSKAT MATSVINN

– Temperaturavvikelser i kyl- och fryskedjan resulterar ofta i långdragna reklamationstvister, onödiga retursändningar och tyvärr stora mängder matsvinn på felaktiga grunder. Produkter med god kvalitet döms ut då man inte säkert vet hur mycket hållbarheten har förkortats på grund av en temperaturhöjning. Sustainable Food Waste-appen kan, med hjälp av en säkerställd databas, leverera tydlig och aktuell information om hur en produkts hållbarhet har påverkats av en temperaturhöjning. Vilken roll har livsmedelskedjan i den gröna omställningen, och var kommer ni in i bilden?

Jacob Petersson och Nazih Hazime har fått följande priser för sitt arbete med att förhindra onödigt matsvinn: MiH Guld Årets Nytänkare 2021 och The Food Waste Challenge 2022.

Nazih Hazime och Jacob Petersson upptäckte problematiken kring mat som slängs på grund av temperaturavvikelser när de arbetade i livsmedelskedjan. De bestämde sig för att lösa problemet och minska matsvinnet parallellt med sina studier på universitet våren 2021. Resultatet blev företaget Sustainable Food Waste. Berätta om bakgrunden till er affärsidé!

– Att utrota den globala hungern, minska matsvinnet, reagera på klimatförändringar och upprätthålla våra naturresurser, mat och jordbruk ligger till grund för Agenda 2030. Det gäller att livsmedelskedjan ökar takten i omställningen till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.

KLIMATOCHMATTOMORROWSUSTAINABLEA FRAMTIDENS MAT MED AXFOUNDATION >>> På Torsåker gård ges forskare möjlighet att praktiskt testa på åkern tillsammans med lantbrukare. Här utvecklas till exempel ett flerårigt vete för nordiska odlingsförhållanden. Foto: Linda Prieditis

"I teorin kan alla sluta flyga, men vi kan inte sluta äta. Vi måste fixa de ohållbara delarna i livsmedelssystemen nu." Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat, Axfoundation.

12 Hur ser framtidens mat ut? – Vi kommer att se nya grödor som blir mer hållbara proteinkällor framöver. Vi kommer att äta mindre mängd animaliskt och framför allt kommer vi att minska konsumtionen av rött kött. För att vi helt enkelt måste, både för hälsan och klimatet. Detta är vetenskapliga fakta som vi måste förhålla oss till. För oss på Axfoundation och Torsåker gård så är målet med framtidens mat att den ska vara hållbar, ha ett bra näringsinnehåll och framför allt smaka bra. Det spelar ingen roll hur hållbar en produkt är om den smakar pappkartong. Vi tror kanske inte att maten nödvändigtvis kommer att se radikalt annorlunda ut mot idag, men vi är övertygade om att den måste ha producerats på ett hållbarare sätt, säger Madeleine Linins Mörner, programansvarig för Framtidens mat på Axfoundation. Vad behövs i Sverige för att vi ska bli mer hållbara? – Det viktigaste är att vi samverkar på olika plan, att Torsåker gård är en testgård och ett praktiskt utvecklingscentrum för framtidens hållbara livsmedelssystem. Gården ligger i Upplands Väsby, cirka 30 km norr om Stockholm. Foto: Anders Johansson/Roxen Communication. vi lyssnar på faktabaserad information och förstår vikten av att hela värdekedjan ser vinningen av att bli mer hållbar. Det är när olika expertis i kedjan jobbar tillsammans som saker faktiskt blir gjorda. Man ska ha stor respekt för kunskapen hos den som kommer före och efter en själv i praktiskadenvialla.extremtekonomiskaknutarnakomplextLivsmedelssystemetvärdekedjan.ärsåpassattingenkanlösaupppåegenhand.DenaspektenärocksåviktigiomställningarförIAxfoundationsprojektvillalltidsäkerställaattallaledserekonomiskavinningenavdenlösningenvitarfram.

På Torsåker gård jobbar ni utifrån ett konkret problem för att hitta en praktisk lösning, kan du förklara? – Vi hoppas att Torsåker gård ska vara en katalysator som bidrar till att utveckla framtidens mat, genom kunskapsöverföring och praktiska hållbara innovationer inom alltifrån primärproduktion till –konsumtion.Ettkonkret exempel på hur

Axfoundation innoverar och accelererar hållbara lösningar inom tre programområden: Framtidens mat, Cirkulär ekonomi samt Hållbar produktion och konsumtion. alla hela vägen, vilket vi lyckades med! Idag pratas det mycket om restflöden, men vad innebär det i praktiken när det gäller livsmedel? – Idag så ger i princip all produktion ett restflöde, som exempelvis energi, kemikalier eller matsvinn. Det är resurser som ofta slängs, eller tappar värde längs vägen. Det här är ett enormt resursslöseri. För att nå klimatmålen är det helt nödvändigt att vi hittar effektiva sätt att ta vara på dessa restflöden. Det handlar i grund och botten om att minska svinn i alla led. Att få tillbaka så mycket som möjligt in i systemet igen är otroligt viktigt i all hållbarhet. Vi pratar om ett cirkulärt förhållningssätt till allt som produceras eller köps. Om vi alla blir bättre på att hushålla med de resurser vi har så minskar vi mycket av olika restflöden utan att vi ens tänker på det. Jag är övertygad om att vi kommer att få se många spännande innovationer inom restflöden framöver.

MERAXFOUNDATIONENDOTANK ÄN EN THINK TANK

Axfoundation är en fristående, icke vinstdrivande verksamhet som arbetar konkret för ett hållbart samhälle. Axfoundation grundades 1993 av Antonia Ax:son Johnson. Idag är Axfoundation en do-tank som arbetar utifrån företagande som förändringskraft och genom breda samarbeten med relevanta aktörer i samhället. Tillsammans med forskare och praktiker tar sig Axfoundation an komplexa utmaningar och utvecklar konkreta lösningar. I samarbete med över 200 partners adresserar Axfoundation frågor som rör sakerna vi köper, maten vi äter och resurserna vi nyttjar.

TORSÅKER GÅRD Torsåker gård är Axfoundations utvecklingscentrum för framtidens mat. Här satsar Axfoundation på att accelerera omställningen till hållbara livsmedelssystem - för klimatet, miljön och folkhälsan. På Torsåker gård utvärderar Axfoundation hållbara lant- och vattenbruksmetoder, testodlar nya och gamla grödor, identifierar restströmmar för att skapa cirkulära lösningar, och tar resultaten från åkern och vattnet rakt in till förädlingen i Ladugårdens testkök, restaurangkök och bageri.

Torsåker gård är en plats för att trycktesta nya idéer och undanröja hinder kring infrastrukturen, innan hållbara lösningar skalas upp. Ambitionen är att öka takten inom hållbar livsmedelsinnovation.

Gården ligger i Upplands Väsby, cirka 30 km norr om Stockholm. Här finns åkrar, ängar, skogsmark, experimentträdgård för frilandsodling. Dessutom finns Ladugården med fyra testkök, restaurangkök, bageri, förpackningsmöjligheter, seminariesal. På Torsåker gård drivs projekt tillsammans med forskare och praktiker, och gården är därför inte öppen för allmänheten. På Torsåker gård utvecklas attraktiva, hållbara och näringsrika livsmedel. Ett gott exempel är braxenfärs gjord på bifångst från svenska sjöar. Foto: Linda Prieditis vi jobbar är när vi tog fram den helt svenska baljväxtfärsen som en ny proteinrik källa istället för animaliskt protein. Vi började med ett extremt konkret problem – vi behöver drastiskt minska konsumtionen av ohållbart producerat kött. Så vi ställde oss frågan; går det att hitta ett hållbart alternativ till den köttprodukt vi äter allra mest i Sverige, nämligen köttfärs? Vi samlade experter på olika områden, allt från forskare till lantbrukare, förädlare, kockar och grossister för att tillsammans se hur vi kan få fram en svensk produkt som baseras på svenska baljväxter utifrån de förutsättningar vi har här. Att samla experter inom olika områden är grunden till att vi på Torsåker gård kan driva utvecklingen vidare i snabb takt. En del menar att det tar tid och är jobbigt att samverka. Vi menar att det är det som gör att vi hittar lösningarna på komplexa problem. När vi tog fram baljväxtfärsen så var det också väldigt viktigt att vi inte krånglade till det för mycket i alla leden. Det måste funka för

13

14

Berätta om Food Planet Prize, prissumman, vem som kan bli nominerad och din roll i stiftelsen! – Food Planet Prize är ett fantastiskt projekt som till skillnad från nästan alla andra stora priser inte premierar någon för det som denne redan gjort, utan för potentialen i vad man kan komma att göra, om man bara får chansen. Jag ansvarar för stiftelsen som driver själva prisprocessen och som även delar ut prissumman. Stiftelsens (och därmed även prisets) syfte är att minska miljöpåverkan från matproduktion och -konsumtion. Mitt jobb är otroligt varierat och jag arbetar med alla delar av verksamheten, från att besöka nominerade och ansvara för vårt team, till arbetet i juryn som slutligen leder till att en vinnare kan väljas. Man kanske kan sammanfatta mitt jobb som att jag ansvarar för att världens största miljöpris också är världens bästa miljöpris på så sätt att den process vi driver ska identifiera de vinnare som gör allra störst skillnad när vi tittar tillbaka på det som sker nu om låt oss säga tio år. Vem som helst kan nominera sig själv eller någon annan till priset, om det är en individ, ett projekt eller ett företag spelar ingen roll. Att nominera någon tar typ tre minuter och man gör det enklast genom att gå in på vår hemsida, foodplanetprize.org, berättar Magnus Nilsson. Berätta om Axelstorps fruktodling på Bjärehalvön och varför du lämnade Jämtland för Skåne? – Att vi som familj en dag skulle bo i Skåne har stått klart länge, min fru Tove kommer ju härifrån och även om jag själv kommer från Jämtland så kan man kanske säga att våra nästan 14 år där var lite av en oavsiktlig men väldigt lyckad omväg. Redan innan tiden på Fäviken och allt som hände där tittade jag på platser i Skåne för att göra ungefär det jag senare gjorde i Jämtland, det var bara inte så det blev. Axelstorps fruktodling är en magisk plats, inte bara för oss att bo på utan också som jordbruk med allt vad det innebär. Omringad av två olika naturreservat, utan grannar, tyst och med utsikt över havet men ändå bara någon kilometer utanför Båstad har det odlats äpplen här sedan 40-talet. Vi ställde omedelbart om till ekologisk drift när vi tog över gården 2018 och idag producerar vi mellan 100 och 200 ton äpplen varje år. Jag är själv otroligt intresserad av odling, och då särskilt av perenna grödor, något som jag tror

MAT MED MAGNUS NILSSON

KLIMATOCHMAT RROWTOMOSUSTAINABLEA

FRAMTIDENS

Magnus Nilsson är mer känd som kocken som satte Fäviken på världskartan. I den lilla byn Järpen drev Magnus restaurangen i drygt tio år och Fäviken blev omnämnd som en av världens bästa restauranger i The Worlds 50 best restaurants och belönades med två stjärnor i Guide Michelin. Att säga att bedriften var näst intill omöjlig känns konstigt eftersom han lyckades, men det krävdes ett enormt engagemang, envishet och övertygelse om att saker kan förändras och utvecklas på en plats, oavsett utmaningens storlek. Idag bor och jobbar Magnus med sin fruktodling Axelstorp på Bjärehalvön. Målet är att utveckla Axelstorp till en hållbar fruktträdgård med fokus på kvalitet och respekt för det som finns på platsen. Just nu sker en enorm förändring och omställning i odlingarna och det kommer att hända mycket på platsen de närmaste åren. Magnus ansvarar även för stiftelsen Curt Bergfors som med bland andra Johan Rockström i juryn delar ut världens största miljöpris Food Planet Prize.

Att leva hållbart är enklare för vissa och svårare för andra, vad tror du att det beror på? – Den bistra verkligheten är att vi i den rikaste delen av världen som orsakar störst skada genom vår enorma konsumtion måste konsumera mindre. Trots att det mesta av det värsta som vi gör när det kommer till miljön består av sådant som vi inte egentligen behöver utan snarare kanske villhöver, är det ytterst få av oss som på allvar gör några förändringar annat än sådana som har mycket begränsad effekt. Problemet består nog i att få människor är beredda att göra saker som leder till betydande försämringar för sig själva annat än om de tvingas till det, oavsett vilket utgångsläge man har. Det som är sorgligt är att många av dem som har störst möjligheter att ta ansvar för sig själva och sin förändringspotential ofta gör relativt lite, medan de som har små egna resurser och liten egenmakt ofta tvingas göra mer relativt sätt eftersom omständigheterna helt enkelt inte tillåter dem att ta del av den överdrivna konsumtion som skadar världen allra mest. När du ser tillbaka på åren som du drev Fäviken, låg det som ni gjorde där före sin tid eller var det snarare en historisk reflektion om hur vi levde och verkade förr i tiden? – På Fäviken gjorde vi vad jag tyckte var intressant samtidigt som vi reflekterade en unik plats och kultur genom vårt hantverk. Jag hade turen att det föll sig så att det vi gjorde i någon mån kunde betraktas som före sin tid, men det är ingenting jag tänker särskilt mycket på eller tycker är särskilt intressant. Det är mer så som det blir ibland. Hur ser framtidens mat ut? – Det enda vi vet om framtidens mat i ett längre perspektiv är att vi inte har en aning om hur den kommer se ut. Vi människor äter faktiskt (även om vi själva ibland intalar oss att vi har stor makt att själva välja vad vi stoppar i oss) det som situationen bjuder och som är logiskt för stunden. Tittar man historiskt så kan man se att detta kan förändras snabbare än vad man kanske tror. Idag har vi till exempel en mängd allvarliga hot mot vår miljö och därmed också mot vårt matsystem som var för sig eller tillsammans oundvikligen kommer förändra vad som finns tillgängligt för oss att äta. Om jag skulle försöka mig på en liten gissning så skulle jag dock tyvärr säga att vi på medellång sikt, typ tio år, förmodligen äter påfallande likt så som vi gör idag. Tyvärr säger jag eftersom vårt nuvarande sätt att producera och konsumera mat varken är bra för vår hälsa, planeten, eller särskilt rättvist för mänskligheten i stort. – Om jag skulle välja en sak med dagens matsystem som jag önskar vore annorlunda, något som jag känner extra starkt för och som det pratas alldeles för lite om utifrån ett kritiskt perspektiv, så är det frågan kring ultraprocessad mat. Vi äter otroligt många saker idag som bevisligen inte är bra varken för oss som individer eller för naturen som vi är en del av. Det gäller inte bara den ”vanliga” fabriksmaten med långa ingrediensförteckningar som idag utgör en stor del av det vi köper och äter, utan också de nya och mer eller mindre konstgjorda råvaror som börjat komma och som på bred front kommer lanseras till oss konsumenter de närmsta åren. Det handlar inte bara om olika köttanaloger som funnits ett tag utan också massor av andra artificiellt konstruerade livsmedel som vi människor aldrig tidigare exponerats för. Det är alldeles säkert inte så att alla dessa är direkt skadliga för oss, även om jag har en gnagande känsla av att en del av det vi ägnar oss åt på livsmedelsforskningens framkant idag kommer hemsöka oss i framtiden. Men däremot så tror jag inte att de flesta av dessa produkter egentligen löser problemet hållbarhetsmässigt, även om det ofta är så de säljs in.

– När det gäller att skapa ett hållbart matsystem så tror jag att vi i första hand behöver innovera kring och bli bättre på att göra mer och slösa mindre med det vi redan har, snarare än att skapa nya artificiella produkter som någon slags quick fix på ett problem som nog är bra mycket mer komplext än vi kanske ibland vill kännas vid, kanske eftersom känslan av maktlöshet då riskerar att bli övermäktig.

Tobias Millqvist har arbetat som kock i drygt 25 år och har stor erfarenhet av restaurang- och livsmedelsbranschen. Han har bland annat utvecklat det platsrelaterade köket och varit finalist i Årets kock. Hans senaste verksamhet heter Perenn och handlar om hållbar utveckling från producent till konsument. Tobias är A Sustainable Tomorrows skribent inom hållbar mat och vi tackar för hans bidrag till detta magasin!

Att jobba småskaligt och lokalt eller tänka storskaligt och globalt kan båda få en positiv effekt på hållbarheten över tid, hur tänker du? – De två perspektiven småskaligt och lokalt, eller storskaligt och globalt går inte att separera från varandra hur mycket våra mänskliga hjärnor än vill och försöker, och hur enkelt och elegant det skulle vara om det gick. När det väl kommer till kritan består all stor förändring av många små skeenden tillsammans och all liten förändring blir oundvikligen en del av ett större sammanhang. Man måste helt enkelt göra så gott man kan med det man har, och mer än så kan man inte göra.

15

Om vi accepterade att alla äpplen inte alltid behöver vara över 50 mm i diameter (vilket är minimum för ett 1:a klassens ätäpple idag oavsett hur mumsigt det mindre äpplet är) och att en fläck på skalet här och där inte gör något så skulle vi få frukt som var otroligt mycket mer smakrik, som inte skulle utsätta miljön för så mycket skit när vi odlade den och som dessutom inte skulle riskera att innehålla några rester av syntetiska kemikalier när vi äter den.

KLIMATOCHMATTOMORROWSUSTAINABLEA

Vill man på allvar försöka driva förändring så tror jag att man oavsett om man bara tänker göra det genom att ta stort ansvar för den förändringspotential som ligger en själv närmast, exempelvis ens egen konsumtion eller den verksamhet man kanske dagligen arbetar i, eller om man är ute efter att påverka många människor längre bort från en själv, så vinner man på att se helheten och respektera hur allt faktiskt hänger ihop.

vi kommer se otroligt mycket mer av i framtidens matsystem. När det gäller äpplen specifikt så är jag väldigt passionerad kring att upplysa konsumenterna om dagens vansinniga regelverk kring klassning av frukt som inte har något med ätkvalitet att göra. Det nuvarande systemet premierar endast estetisk kvalitet och därmed äpplen som pumpas upp i storlek med konstgödsel och bevattning och som hålls onaturligt perfekta utan minsta skråma genom ett enormt bruk av bekämpningsmedel.

KLIMATOCHMAT TOMORROWSUSTAINABLEA

OCEAN VALUE Consider for a moment just how dependent we all are on the ocean; for transport, for trade, for energy, for climate regulation, for recreation, for culture and history, for our well-being and for our food. How much does your company relying on shipping? Do you like to go to the beach or sail, dive, surf or fish? Would you pay more for a hotel or a house with a sea-view? How often do you eat sushi, shrimp or herrings? Most of us are very fond of the ocean and value it, but we often take it for granted and we have not looked after it as well as we should have. To achieve a sustainable and prosperous tomorrow, we need a healthy ocean, however, the ocean is in trouble today. Its shores choked with plastic debris, its fish stocks depleted, its wildlife threatened and its waters polluted. If we wish to continue depending on, and deriving wealth and benefits from the ocean, we must act now for a cleaner, more productive and biologically diverse ocean. Fortunately, the ocean is resilient and we have the knowledge and technology to allow it to recover.

OCEAN OCEAN WEALTH AND A

The seafood industry is often in the sustainability spotlight. It’s a multibillion dollar business that caters to the world’s most exclusive restaurants, and also provides a quarter of the world’s population with their primary source of protein. But is eating seafood sustainable? Can the ocean continue to feed billions of humans? Is fishing the cause of declining ocean health? Some recent media campaigns would have you believe that seafood is to be avoided at all costs and that all fishing depletes fish stocks, ultimately degrading ocean life. This is a simple and alarming message that is however fundamentally wrong. Scientific evidence clearly demonstrates that fishing and aquaculture can be sustainable. Further, consuming seafood, especially wild caught fish, results in far less climate change causing emissions than does consuming other forms of animal protein such as beef, lamb or pork. Thus it is possible to cook, eat and trade seafood with a clear conscience, but only with the assurance that it has been sustainably caught or farmed. Whether a fishery is sustainable or not is largely a matter of effective regulation and science-based management. Where there is effective regulation and strong management, fish stocks tend to be healthy and productive. In areas of the world where regulation is challenging, as in the case of many developing countries or in international waters, stocks are often depleted. Irresponsible and unsustainable fishing undoubtedly degrades ocean health and threatens food security. Illegal, Unreported and Unregulated (IUU) fishing accounts for an estimated 20 % of all seafood consumed. Governments, scientists, academics and business all must play a role in eradicating IUU fishing and ensuring responsible and sustainable fishing. Governments must rise to the challenge of effective regulation,

HEALTH FOR

A Sustainable Tomorrow provides the forum that is required to build collective relationships between businesses, researchers, engineers, academia, government and non-governmental organizations to pool resources and intelligence, and the World Maritime University (WMU) provides the ideal environment to convene and focus thinking through the lens of the maritime and ocean sectors.

TOMORROWSUSTAINABLE

Johan Hollander is a professor in Sustainable Marine Management and Ocean Governance

Francis Neat is a professor in Sustainable Fisheries and Ocean Biodiversity

A competitive edge in business is always key, and with the mainstreaming of sustainability into consumer thinking and markets, sustainable business practice is proving to provide that edge. Today’s consumers are increasingly savvy and it is no longer enough for businesses to simply brand themselves as sustainable – they must avoid “greenwashing” if they are to gain an advantage over their competitors. Demonstrating a commitment to sustainability through evidence and research is essential and working with sustainability experts, such as WMU, can make that happen. To illustrate this, let us dive into two maritime and ocean related businesses where sustainability is a key driver; seafood and shipping.

16

SUSTAINABLE SEAFOOD

By Francis Neat & Johan Hollander, World Maritime University (WMU), Malmö, Sweden.

We all want to continue to enjoy the benefits the ocean provides us, but this will require that we make informed choices, reduce our impact and view sustainability as a business goal and strategy. We must demand an end to our excessive dependence on plastics and pressure governments for better waste management. We must be informed about the seafood we purchase or trade, demand that our suppliers meet high environmental standards with transparent supply chains, and rapidly end our dependence on fossil fuels. There may be short term cost implications to this sustainable shift, but the portion of consumers who demand sustainable products is growing rapidly and to remain competitive, businesses will need to adopt demonstrably sustainable practices. This is a win-winwin for business, the consumer and our environment, allowing future generations to benefit and prosper from the ocean as we have done. We must think internationally and be prepared to solve ocean health issues not just in our own waters, but in those of our neighbours, providing support for developing countries in particular. At WMU, our mission is founded on building capacity in developing countries. We have the experience, knowledge and network to support fruitful connections between responsible maritime and ocean businesses in the developed world and the needs of developing nations.

TOMORROWSUSTAINABLEA

A Sustainable Tomorrow and a healthy ocean are within reach if we work together, learn from each other and are prepared to change our mind-set – now, not tomorrow.

KLIMATOCHMAT

Shipping also has a direct impact on the health of the oceans in other ways including pollution, noise, accidents, collisions with wildlife, and indirectly through port and terminal construction. Recognising this, the IMO has developed legally binding agreements that have reduced many of these impacts. Much progress has been made and shipping has realistic potential to become comprehensively sustainable, but it will need further research and science to achieve this and the shipping industry itself must be involved in developing and implementing change.

A SUSTAINABLE FUTURE FOR THE GLOBAL OCEAN

SUSTAINABLE SHIPPING AND CLIMATE CHANGE

management and enforcement, scientists must provide governments with the evidence to merit doing so, and businesses must organise their supply chains and markets to promote and support sustainable fisheries. Relatively few large businesses control most of the world’s industrial fishing fleets and aquaculture, uniquely positioning them to influence their suppliers and demonstrate their commitments to sourcing sustainably caught seafood. The seafood industry is able to take advantage of assurances of sustainability through organizations such as the Marine Stewardship Council (MSC) that sets a rigorous standard for fisheries to meet sustainability requirements. The MSC not only sets a bar for sustainability, but it continually raises that bar through review of its standard and audits of the fisheries within its program. By focusing on continual improvement, the MSC has been able to achieve real change on the water.

Ninety per-cent of all goods we consume are transported by ships and as such, all businesses, large and small, are directly or indirectly dependent on shipping. It is fundamental to our global economy. Although it is by far the most efficient means of transporting bulk goods, it is not without environmental impacts or carbon dioxide emissions. The shipping industry is responsible for an estimated 2.5% of the world’s total CO2 emissions. As a priority the industry has to reduce its reliance on fossil fuel. The International Maritime Organization (IMO) has pledged to cut shipping emissions 50 % by 2050. There is significant interest in alternative fuels with ships powered by ammonia and hydrogen in development and we may even see the return of sails in some sectors. As the effects of climate change become more severe each year, it is anticipated that consumers and businesses will demand their goods and transport are provided by companies that reduce or eliminate their CO2 emissions.

– Det dagliga arbetet tillsammans med mina kollegor för att göra Scania till ett bättre före tag. Det kan vara allt från att stötta våra inköpsoch säljorganisationer till att sätta de strategiska ramarna mot 2030 med företagsledningen. Jag har inte tråkigt en sekund! Var ligger Scanias fokus hållbarhetsförflyttningen?

– Scania fokuserar på tre strategiska hållbarhetsom råden där vi måste leverera under det här årtiondet för att vara relevanta och framgångsrika. Dels klimatfrågan där transportsektorn spelar en oerhört viktig roll för att sänka de globala utsläppen. Sedan har vi cirkulär ekonomi, det vill säga att vi utvecklar och designar produkter för lång livslängd och flera livscykler ända ner på komponentnivå. Det påverkar både tillverkningsprocessen och affärsmodellen. Företag som kan hushålla med resurser utan att försämra sitt affärserbjudande kommer att ha en konkurrensfördel. Det tredje området är social hållbarhet. Vi lever i en värld som präglas av autokratiers återtåg och stora geopolitiska spänningar. Då blir det ännu viktigare att främja en företagskultur som minimerar negativ påverkan på människor och samhällen.

18

– I allt detta är det viktigt att vara medveten om att den fartblinda.ing,hållbarhetsomställningensnabbariskerarattskapanyaproblem.Detmåstevaraenklokochrättvisomställnvifårintetagenvägarellerbli

– Arbetet är dynamiskt och känns väldigt meningsfullt. Många hållbarhetschefer har fått mer strategiska uppdrag som ligger närmare de affärsdrivande delarna av företaget. Hållbarhetsomställnin gen går väldigt snabbt nu. Det kommer fler och skärpta krav, vilket innebär att man får ligga i för att hänga med i utvecklin gen. Vetenskapen är tydlig med att det finns obalanser och utmaningar i sättet som vi organiserar företag, produktion och konsumtion. Hållbarhetschefen har en central roll i hur vi som företag ska svara upp mot detta. Vad är det roligaste med ditt arbete?

Andreas Follér är hållbarhetschef på Scania och utnämndes till Årets hållbarhetschef 2021. Här ger han sin syn på hållbarhetschefens roll i den pågående omställningen och berättar vilka områden Scania fokuserar på. Hur är det att arbeta som hållbarhetschef 2022?

Tidningen Aktuell Hållbarhet utnämnde dig till Årets hållbarhetschef 2021. Vad har utmärkelsen betytt för dig? – Mer än jag trodde. Det är väldigt roligt att få det här erkännandet och vi är lite småstolta på Scania. Framför allt har det givit oss råg i ryggen och energi att fortsätta driva på vår hållbarhetsresa tillsammans med våra kunder och partners. Det är också kul att kunna inspirera andra, även om alla hållbarhetsresor är individuella.

TRANSPORT TOMORROWSUSTAINABLEA

ÅRETS HÅLLBARHETSCHEF: ”VI MÅSTE LEVERERA UNDER DET HÄR ÅRTIONDET” ScaniaLindh,GustavFoto: ScaniaBoman,DanFoto:

"FOLLOW YOUR HEART!" Foto: @ridecake – ridecake.com

19 TRANSPORTTOMORROWSUSTAINABLEA

Stefan Ytterborn har bland startat och sålt sportföretaget POC och är mannen bakom den VadelmotorcykelnuppmärksammadeCake.driverdigsomentreprenör?

– Jag är inne på mitt sjunde bolag och har alltid utgått från min passion och mina värderingar. Den gemensamma nämnaren är att jag vill bidra med något som skapar nytta, både för användaren och för samhället i stort. Vad utmärker Cake och inom vilka områden kommer vi att använda elmotorcykel 2030? – Jag startade bolaget 2016 efter att ha sett en elmotorcykel på en mässa och tänkt att det här måste man kunna göra bättre. Jag såg möjligheter för en ganska omfattande affär och samtidigt kunna bidra till fossilfria transporter. Marknaden för elfordon växer med raketfart, mycket tack vare skärpt lagstiftning och nya trafikregler i urbana miljöer. Flera storstäder begränsar bilismen för att minska utsläppen och sänka ljudnivån. Bilen är ett väldigt opraktiskt fordon för att röra sig i städer, den tar mycket plats och det blir lätt köer. Elmotorcyklar kommer att bli en viktig del av den nya transportmixen, inte minst för leveranser inom servicesektorn. Cake är på väg från en framgångsrik global startup till en modern fordonsindustri med målet att sälja 50 000 motorcyklar om året 2025. Cake, Candela, Einride och Polestar är några exempel på svenska företag som uppmärksammats och tagit en position inom eldrivna fordon. Finns det någon gemensam nämnare? – Omvärlden tittar på Sverige som den nya hubben för elektrifierade fordon. Här finns en fordonsindustri med lång historik och stor kompetens, stark hållbarhetsprofil och en startupkultur som är bland de bästa i världen. Tidigare flyttade många tillverkningen till låglöneländer men idag är trenden den omvända tack vare ökat fokus på kvalitet, hållbarhet och leveranssäkerhet. Det största hotet mot en hållbar framtid är

konsumtionssamhället där vi köper för många saker med för dålig kvalitet. Därför har Cake höga prestandakrav och vi jobbar stenhårt för att öka livslängden på produkterna. Vad kräver investerare för att investera i företag som Cake och hur har kapitalets krav förändrats under din entreprenörsresa? – Som entreprenör måste du erbjuda nya perspektiv och lösningar. När jag startade Cake var jag tvungen att förklara varför eldrift kommer bli en viktig del av fordonssektorn. Få trodde mig på den tiden, men med dagens starka hållbarhetsfokus är det en självklarhet. Idag är elfordon ett område med låg risk och stark tillväxt. Med din erfarenhet och kunskap, vilket tips skulle du ge en ung hållbarhetsentreprenör? – Follow your heart! Om du är passionerad så blir du snabbt kunnig inom ditt område, och med kunskapen öppnas möjligheter att skapa nytta.

AV FREDRIK REINFELDT REINFELDTFREDRIKTOMORROWSUSTAINABLEA

HALVTIDFÖRESTÅENDE

VÄRLDENS VÅNDOR INFÖR

21

Det måste nog ses som en av mänsklighetens främsta bedrifter. Formulerandet och antagandet av FN:s 17 hållbarhetsmål i september 2015. I 169 nedbrutna delmål formuleras mänsklighetens utmaningar och tänkta bedrifter. Och det brådskar. Målen ska nås redan till 2030. Hösten 2022 är tid att göra en avstämning i halvtid. Det görs i en värld utsatt för stora prövningar. Inte för att världen skulle ha saknat utmaningar innan beslutet fattades 2015, tvärtom. Men framgångarna med 15 års arbete med FN:s milleniemål bidrog till framtidsoptimismen. Världen hade precis halverat förekomsten av extrem fattigdom och två miljarder människor ytterligare hade fått tillgång till rent dricksvatten. Det svävade en anda av det Hans Rosling lärt oss om hur världen och mänskligheten nått stora framgångar och landat i mänsklighetens bästa tid över beslutsfattarna. Nu skulle tempot öka ytterligare. Det är mycket som är unikt med de 17 målen. De antogs av alla länder. De betonar mänskliga fri- och rättigheter och har en tydlig utgångspunkt i enskilda människors levnadsvillkor som inte alltid varit fokus i FN:s arbete. I en miljö där rättigheter och gränser ofta sätts utifrån vad en nationalstat vill eller tycker, kom plötsligt ett perspektiv nere på individnivå fram och fick dominera. Målen och texterna är skrivna med en imponerande balans. I en värld där ideologiska inriktningar och världsreligioner och därtill dominerande större medlemsstater ofta hävdar sin rätt att utmåla sig som bärare av den enda sanningen är texterna tacksamt befriade från de synsätten. Det är inte skrivit med ett vänster- eller högerperspektiv, det utgår inte från islam eller kristendomen, det hyllar inte kinesiska, ryska eller amerikanska synsätt. Det håller sig nära de olika mänskliga utmaningar som utgör vardag och verklighet för världens befolkning. Texterna är inte heller skrivna av undergångsprofeter som med utgångspunkt i världens förestående undergång i alla tider har förordat en snabb revolution för att ändra allt. Den enskilt viktigaste balanseringen åstadkoms genom att de 17 målen visar att världen har flera samtidiga utmaningar som handlar om miljö och hållbarhet i ena delen och behovet av ekonomisk utveckling och förbättrade mänskliga levnadsvillkor i den andra. Den som inte förstår det kommer aldrig att bli tagen på allvar i hela vår värld. Den enda kritik man skulle kunna rikta mot målen är att det redan från början var osannolikt att allt som målsatts skulle uppnås på 15 år. När nu halvtid närmar sig har fördjupade problem i vår värld gjort det än tydligare. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina visar diktaturens verkliga ansikte. Bortom alla formulerade mål är det ändå till slut små män som vill framstå som starka som byter allt som borde göras mot paranoida beskrivningar av hot som inte finns och drömmar om makt, kontroll och respekt. Världen ska styras med våld och inte med en strävan efter gemensam utveckling. Där kriget träder in fallerar mänsklighetens utveckling. Liv går förlorade, städer och samhällen utraderas, miljön skövlas och utveckling ersätts av fattigdom, brist på livsnödvändiga förnödenheter och misär. Det drabbar Ukraina, men sprids via försämrad handel också till andra delar av världen.

Vi påminns än en gång om att mänsklighetens förmåga att förbättra sina egna villkor handlar om medicinsk, teknisk och ekonomisk utveckling, handel, öppenhet och tillit mellan människor. Den förstörs och bryts ner av den fascistoida världsutveckling som driver fram auktoritära ledare i land efter land, som skyddar sin egen korruption genom att ta den egna befolkningen som gisslan och starta korståg mot varje försök till att koordinera global utveckling. Det står och väger.

När A Sustainable Tomorrow under Bo Nilssons ledning träffas än en gång för att utvärdera framgångarna med de globala målen, utgör det ett utmärkt exempel på hur beslutsfattarna tänkte att världen skulle hantera dessa mål. I undermålen 17.16 och 17.17 pekar man på vikten av att civilsamhället mobiliseras, att det offentliga och privata möts och att initiativ tas som lär om målen och för fram exemplen som gör att de uppfylls. Det strävsamma arbete som till slut ska föra oss närmare uppfyllandet av de globala målen.

CLARA KEMPFF StudieförbundetVerksamhetsutvecklare,Vuxenskolan i Jämtlands län

NÅGRARÖSTERFRÅNAVVÅRAHUBBAR

MALIN THORSÉN vd Bright Planet ”A Sustainable Tomorrow är en mötesplats för engagerade och nyfikna krafter, och den typen av möten mellan olika sektorer och samhällsdelar behövs för att öka omställningstakten. I kölvattnet av förra konferensen bildades ett nytt nätverk i Åre som innefattar deltagare från näringsliv, kom mun, civilsamhälle och akademi. Det här året samlas vår hubb på Copperhill i Åre, som har ett eget starkt hållbarhetengagemang."

DANIEL HENRYSSON Koordinator hållbarhet och varumärke, Rögle BK Hubb #tillsammansför17ählm "Tillsammans med Karlstad Innovation Park vill vi skapa forum, bidra till insikt och sprida konkreta verktyg – allt för att snabba på transformationen så den hållbara morgondagen kommer snabbt."

MALIN ROGSTRÖM Näringslivs- och utvecklingschef på Sandbacka Science Park ”A Sustainable Tomorrow är en unik plattform för samarbete och gränsöverskridande möten där vi samlar krafterna, tänker och agerar tillsammans med de Globala målen i fokus.”

”Det är i norra Sverige som den gröna samhällsomvandlingen sker just nu. Och som hubb till ”A Sustainable Tomorrow” hoppas vi kunna inspirera det lokala näringslivet och andra aktörer i samhället till fler innovativa, cirkulära och hållbara affärer och samarbeten.”

22

ANN-SOFI ARU Aktiv styrelseordförande och ägare, Competensum

RahmatiOmarFoto: WennbergAnnaFoto:RundbergetRobertFoto:

ANN-HELEN RÖNNBERG LuleåKommunikationschef,BusinessRegion ”Vår hubb kommer att fokusera på havet och sjöfartstransporter. Vi har bjudit in olika representanter från industrin, akademin och beslutsfattare för att diskutera hur hållbarhet ska implementeras, samt arbeta mot resurseffektiva samhällen och netto-noll-tillväxt.”

”Vi ser A Sustainable Tomorrow som en arena för att lyfta blicken, öka medvetenheten och inspirera fler kring hur man kan och bör integrera hållbarhet i sin affär”

RAGNI ANDERSSON Projektledare för hållbarhetsprojektet i Destination Vemdalen 2022 ”Det budskap A Sustainable Tomorrow står för och förmedlar är viktiga frågor för Rögle BK så det är en självklarhet att stötta och vara delaktiga på de sätt vi har möjlighet.”

FRANCIS NEAT OCH JOHAN HOLLANDER Professorer vid World Maritime University

HUBBAR TOMORROWSUSTAINABLEA

”Vi jobbar mycket lokalt. Men vi vill också vara en del av något större.”

SUSANN CARDELL ÅstorpsNäringslivschefkommun

”Möjligheterna för affärsutveckling ökar genom synliggörande samtidigt som vi tillgängliggör den senaste kunskapen inom hållbarhetsområdet för det lokala näringslivet. Vi ser det som en naturlig del för att kunna skapa förutsättningar för ett bra företagsklimat med hållbar lönsamhet i fokus."

JENNY DAMGAARD Klubbchef FC Rosengård ”Att mötas och inspireras tillsammans föder nya idéer och partnerskap. A Sustainable Tomorrow är ett konkret sätt att involvera fler i det viktiga arbetet för en hållbar nutid men även framtid.”

”Att vara med i sammanhanget A Sustainable Tomorrow är en självklarhet för oss. Årets tema Halvvägs till 2030 ger oss en inblick i vad FN:s Agenda 2030 verkligen innebär. Det är kul, lärande och intressant att vara en del i detta sammanhang som ska leda oss alla närmare målet!”

KARSTEN DEPPERT Grundare Mindpark ”Konferensens fokus på gränsöverskridande möten ser vi som ett stort plus, då människor som vanligtvis kanske inte träffas får en chans att nätverka och utbyta erfarenheter.”

KARIN HERI Hållbarhetschef Malmö FF

”Affärsverken deltar som hubbarrangör för att vi vill bidra till att skapa möten och samtal runt hållbarhet lokalt, och såg den perfekta möjligheten att kombinera en nationell konferens och produktion med lokalt nätverkade och samverkan här i Karlskrona. Vi ser fram emot spännande föredrag och diskussioner den 15 september, men har också ambitionen att konferensen ska ge extra fart i arbetet med de Globala målen här i Karlskrona och att vi går från ord till handling!”

23

CAROLINE SÖRENSEN HållbarhetschefKarlskronaAffärsverken ”Hållbarhetsfrågorna är en del av FC Rosengårds DNA. Vi är stolta över att få vara hubbarrangör och sätta extra fokus på hållbarhet tillsammans med våra partners denna dag. Vi ser fram emot att inspireras och influeras av vad som händer i vår omvärld och hitta nya hållbara lösningar och samarbeten med vårt nätverk.”

KATARINA HEIDE Biträdande rektor på ProCivitas privata gymnasium i Helsingborg GerreIsakFoto:

MARIE KRÜEGER CEO, Almi Skåne ”I ProCivitas arbete med utbildning är det viktigt att rusta ungdomarna för att ta en aktiv roll i en positiv samhällsutveckling. Genom att låta våra elever ta del av det aktuella, intressanta och viktiga innehållet i Sveriges största digiloga hållbarhets- och framtidskonferens bidrar vi till att skapa medvetenhet och sprida kunskap om hur vi tillsammans kan arbeta för en mer hållbar framtid.”

LOTTE NILSSON NäringslivsutvecklareYstadskommun

”Att föra samman både människor och kunskap inom hållbarhet är viktigare än någonsin. Det är nu det behöver ske saker på riktigt.”

Hallå där, Anna Carendi, ordförande i CSR Småland som är hubbarrangör för andra gången. Hur ser ert hubbupplägg ut i år? – I år fokuserar vi på att få med studenter från Jönköping University som deltagare. Att föra samman studenter och företag tror vi kommer bli en bra mix och bra dynamik i diskussionerna. Vi kommer rama in det digitala programmet med interaktion på plats och möjlighet till diskussioner på den efterföljande lunchen. Vilka värden och resultat har ni upplevt som hubbarrangör? – Förra året samarbetade vi med tre kommuner för att ordna lokala hubbar i Jönköping, Värnamo och Vetlanda. Det innebar att vi fick deltagare från hela Jönköpings län vilket genererat fler medlemmar till CSR Småland. Det har också lett till närmare samarbete med de tre kommunerna och vi har fortsatt att lyfta hållbarhet på olika föreläsningar och workshops tillsammans. Den 25 november kommer vi att genomföra en regional hållbarhetskonferens med inspiration från A Sustainable Tomorrow, med digital sändning till olika hubbar runt om i länet och efterföljande lokalt program. AST gav oss en möjlighet till samverkan och det skapade ett större engagemang för hållbarhetsfrågorna. Nu tar vi det samarbetet vidare, vilket är ett väldigt fint bevis på vad samverkan kring AST kan leda till. Vilka förväntningar har ni på årets konferens?

ClaessonMichaelFoto:

BooKarinFoto:

– Vi förväntar oss att det som vanligt finns en oväntad programpunkt som ger en ny dimension på hur vi kan ta oss an hållbarhetsutmaningarna. Vi förväntar oss också att konferensen ska förmedla hopp om att omställningen är möjlig och ge konkreta exempel på lösningar som andra kan inspireras av. De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen? – Klimatkrisen är en stor reell kris som behöver mötas med stora reella förändringar. För att åstadkomma det behöver de juridiska, sociala, ekonomiska och fysiska strukturer som våra liv lutar mot, främja cirkularitet, hållbarhet och biologisk mångfald. Det är lätt att tänka "Vad kan lilla jag göra?" Men tvärtom behöver alla agera. Alla människor behöver fråga sig vilken position de har i samhället där de har störst påverkanskraft och sedan använda den på bästa möjliga sätt. Kanske är det som förälder du gör din röst hörd? Som lärare som du tillsammans med dina elever gör skillnad? Eller som företagsledare, konstnär, musiker, arkitekt, ingenjör, föreningsmedlem eller som aktiv medborgare i ditt grannområde? För att vi ska nå målen krävs akut kunskap om beteendeförändring. Vi vet vad som behövs men ändå görs det inte. Använd den vetenskap som faktiskt vet hur man kan designa för storskalig beteendeförändring, som har svaret på hur samverkan och samarbete kan fungera så effektivt som möjligt! Vi behöver psykologin både för att få svar på vad vi ska göra och hur vi ska göra det. Kunskapen om beteendeförändringen är central men enbart när den samverkar med annan kunskap. Det viktiga är att se till hur vi med våra beteendeförändringar kan påverka mängder av andra människors beteenden, i de områden vi befinner oss i. Och då är det inte som konsumenter primärt utan som aktiva aktörer i att bygga den värld vi vill ha, tillsammans med andra. Det är också här hoppet finns. När vi är aktiva med andra i strävan mot en hållbar framtid. Och hoppet behöver vi för att fortsätta och vara modiga. Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030? – Antagligen tillväxt och kapitalism. De flesta jag talar med som är väl insatta i de planetära gränsernas överskridande är rätt överens om att de ekonomiska lagar som samhället lutar mot idag motarbetar naturens och människans välmående och hållbarhet. Dock så bortser många klimatinitiativ från detta och det är också en politisk vattendelare. Jag är tyvärr inte nationalekonom och tycker själv att detta är väldigt svårt att få kläm på. Jag har inte svaren på exakt hur ett mer cirkulärt ekonomiskt system skulle kunna komma till men jag kan se att tillväxtparadigmet skadar både människans fysiska och psykiska hälsa. Som psykolog vet jag också att ekonomi påverkar våra beteenden enormt mycket och det finns stor potential att skapa beteendeförändring med hjälp av ekonomiska incitament. Det saknas ofta visioner om hur vår framtida hållbara värld ska se ut. Jag vill vara med och bygga den visionen utifrån vad jag vet att både människan och naturen mår bra av – gärna tillsammans med ett gäng nationalekonomer!

HUBBAR TOMORROWSUSTAINABLEA

HALVVÄGSTILL2030KATANYLÉNMedgrundareKlimatpsykologernaochvdKLOTCollective

24

Detsolceller.utvecklingsländerelever,tillsammansSolhjälpenvälgörenhetsprojektetskaparvi,medsvenskamöjlighetförskoloriattanvändasprakarominnovationerna Nu elektrifieras vårt samhälle i snabb takt med smarta lösningar, uppkopplad teknik och fler elektriska fordon. Hur hjälper Öresundskraft till att utveckla –samhället?Vårainnovationer bidrar på många sätt. Ta det här med elbilsladdning. Vi tog fram en unik lösning i form av en solbilspool med elbilar som laddas med energi från solen. Jag tror det var en aha-upplevelse för många att se hur solen direkt kan ersätta fossila bränslen och vilka fördelar det finns med att dela resurser genom en bilpool, säger Anders Östlund, vd och koncernchef på –Öresundskraft.Viharockså

25 HUVUDPARTNERTOMORROWSUSTAINABLEA

I över 160 år har Öresundskraft arbetat för att göra samhället mer hållbart. Vi startade 1859 genom att tända gatlyktorna i Helsingborg, så att staden blev ljusare, tryggare och mer tillgänglig för alla. 1974 började vi använda överskottsvärme från industriföretaget Kemira som fjärrvärme. 1999 grävde vi ner fiberkablar i Helsingborg och skyndade på digitaliseringen. Och i

SOMINNOVATIONERGERKRAFT

Anders Östlund spår att laddstationen är starten på något stort som skyndar på omställningen av transportsektorn och gör att vi kan minska beroendet av fossila bränslen. Delar som skapar helhet Öresundskraft har också andra viktiga projekt på gång. Redan hösten 2022 siktar vi på en pilotanläggning för att avskilja och fånga in koldioxid från Filbornaverket. Det är positivt för vårt klimat! – På ett övergripande plan tror jag den stora innovationen handlar om att vi som energibolag ställer om och anpassar vår verksamhet och våra erbjudanden för att möta klimatutmaningarna. Vi ska gå i täten och göra det lätt för andra att göra rätt. Anders Östlund, vd och koncernchef på Öresundskraft. Foto: Anders Andersson Vind- och solträdet i Oceanhamnen är utrustat med solceller och minivindkraftverk.

tillsammans med några partners satt upp ett vindoch solkraftverk i nya stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg. Här kan man slå sig ner, vila benen, ta en kaffe – och ladda mobilen med hållbar och nyproducerad el! Tre stora utmaningar Anders Östlund spår att energifrågor kommer att få en allt större betydelse på vägen till ett hållbart samhälle. Det är både spännande och utmanande för –Öresundskraft:Förvårdelhandlar det om tre områden: att få elen att räcka till alla, fossilfri fjärrvärme och laddning för bilar och lastbilar. Stora skiften 2022 är ett år fyllt av nya initiativ och innovationer. Tillsammans med Helsingborgs stad har vi tagit fram landets första kommunala eleffektplan, som kan bidra till en säker, effektiv och hållbar användning av elenergi. Och i staden bygger vi nu, tillsammans med Volvo Truck Center, Sveriges största publika laddstation för –lastbilar.Laddstationen kommer att få stor betydelse. Vi har en lång historia av att vara delaktiga i stora skiften. Vi möjliggjorde omställningen från gas till el i Helsingborg och vi drev på övergången till fjärr-värme. Det här är förflyttningar som påverkat och utvecklat samhället.

CSR-KOSTNADERAVDRAGSRÄTTSKATTEMÄSSIGFÖR

ÅTERBRUKAT GLAS FRÅN SPARARSKAVANK730KG CO2

Att ekonomi och hållbarhet är något som hör ihop har blivit allt tydligare under senare år. Idag ser företagen socialt ansvarstagande (CSR) som en viktig del i att skapa förtroende för sitt varumärke. Som en förlängning av det ser vi ett ökat intresse för transparens kring ett företags skattehantering. Många pratar om hållbarhet som en konkurrensfördel, men för att stimulera klimatomställningen ytterligare krävs tydliga kommersiella incitament – det måste löna sig att göra rätt. I den här artikeln belyser vi företags skattemässiga avdragsrätt för CSR-kostnader. Mycket resurser läggs på CSR men rättspraxis avseende avdragsrätten för kostnader kopplade till det är inte helt enkel att tillämpa. Rätten till avdrag för företags CSR-kostnader bedöms generellt utifrån den praxis rörande spons-ring och reklam som har utvecklats inom svensk rätt. Enligt praxis ska det finnas ett samband mellan verksamheten och CSR-kostnaderna. Kravet är högt ställt och det är inte tillräckligt att åberopa att företagets verksamhet bidrar till en negativ miljöpåverkan. Avdrag har exempelvis nekats ett företag som gav bidrag till en stor städaktion. Däremot medgavs Falcon avdrag för sponsring av ”Projekt Pilgrimsfalk” som gick ut på att rädda pilgrimsfalken från utrotning. Eftersom pilgrimsfalken används som Falcons varumärke ansågs

26

HUVUDPARTNER TOMORROWSUSTAINABLEA

I Helsingborg finns Sveriges första räcke i 100 procent återbrukat glas från SKAVANK – glas för bra för att slängas. Bakom hållbarhetsinitiativet står Ryds Glas, ett företag som anser att det är onödigt att slänga fullt fungerande glas. Inom byggbranschen slängs det varje år flera hundra ton glas. Glas som det ofta inte är något fel på. Det kan vara ett avskär från produktionen, en liten repa eller missfärgning, en felbeställning eller ett gammalt glas. Glas som kan användas och ändå ha samma kvalitet, säkerhetsaspekter och garantier som ett nytt glas. – Glas är ett fantastiskt material men att tillverka nytt glas är extremt energikrävande. Om vi kan minska andelen glas som slängs behöver det inte produceras lika mycket. Så föddes idén till SKAVANK – glas för bra för att slängas, säger Sebastian Wigström, hållbarhetschef på Ryds Glas. Inför H22-mässan i Helsingborg valde Wihlborgs Fastigheter att investera i ett 22 meter långt räcke med glas från SKAVANK. Med det återbrukade glaset sparas 730 kg CO2 jämfört med om man valt ett räcke med nytt –glas.Wihlborgs vision är att bygga cirkulärt. När Ryds Glas presenterade tanken bakom SKAVANK var valet givet, säger Hans Andersson, affärsutvecklare på Wihlborgs. Till 2030 ska Ryds Glas halvera sitt CO2-utsläpp. Därmed är SKAVANK ett viktigt initiativ som gör stor skillnad. det finnas en sådan anknytning mellan bidraget och varumärket att avdrag medgavs. Nästa steg är frågan om motprestation, eftersom det föreligger avdragsförbud för rena gåvor. Bedömningen av om det rör sig om en ren gåva grundas på om det finns en direkt eller indirekt motprestation. I avgörandet avseende Falcon framhölls det att den omständighet att sponsring förbättrar företagets goodwill, inte i sig innebär att sponsringen förlorar sin gåvokaraktär. Det är således avgörande att företaget kan visa på en ökad nytta till följd av utgifterna. Som framgår av den praxis som belysts ovan är det inte helt enkelt att motivera avdrag för kostnader kopplade till CSR. Det ställs höga krav på att kunna visa att det funnits en tydlig marknadsföringsstrategi och att kunna mäta eventuella resultat av satsningen. Med hållbar utveckling och Agenda 2030 i åtanke är det önskvärt att företagen får avdragsrätt för CSR-kostnader – det är både företagsekonomiskt och i linje med ekonomisk hållbarhet.

Sebastian Wigström, Kajza Ekblad och Hans Andersson vid Prismahuset i Helsingborg där Sveriges första räcke med glas från SKAVANK finns. Texten är skriven av Louise Tensetti, skattejurist hos Mazars.

spelplanen ritas om finns det möjlighet att ta en ny position. Väljer ni att göra minsta möjliga eller tar ni chansen att förflytta er gentemot era konkurrenter? Var är ni mest lönsamma om några år?

Hållbarhet är lönsamt Vi vet att det inte finns något motsatsförhållande mellan lönsamhet och hållbarhet. Investeringar i hållbara affärsmodeller hjälper till att skapa långsiktig konkurrenskraft och starka marknadspositioner som i sin tur ger en hållbar lönsamhet över tid.

Vi vet att hållbarhet kan vara komplext och att det finns en mängd svåra avvägningar att göra. Poängen är inte att det ska bli perfekt. Poängen är att vi gemensamt ska förflytta oss och göra lite bättre imorgon jämfört med idag. Det är ju som sagt handlingen som räknas.

Som managementrådgivare på Cordial får vi möjlighet att utveckla och stötta många olika typer av verksamheter i deras arbete att bli mer hållbara. Det är väldigt kul och utvecklande att få göra den resan med våra kunder, som har en oerhört viktig roll att spela i omställningen. Längs vägen har vi identifierat fem principer för ett

Affärsdrivengärnahållbarhetaffärsutvecklingsarbeteframgångsriktmedsomfokus.Devillvidelamedossav.hållbarhet Hållbarhet behöver vara affärsdriven, annars kommer det inte att fungera. Den riktiga framgången skapas i skärningspunkten mellan affär och hållbarhet. Det är två perspektiv som kompletterar varandra och där ni behöver tänka både och, inte antingen eller. Vilka affärsmöjligheter skulle din verksamhet kunna skapa om hållbarhet var med som en del i hur ni möter marknad och kunder? Från ord till handling Det enda som räknas är handling. Vår uppgift är att hjälpa kunden att identifiera och förstå hur de går från hållbarhet som koncept till verklig förändring i verksamheten. Det är i konkretiseringen som förståelsen för vad som behöver förändras uppstår. Det är då förflyttningen och den riktigt roliga resan börjar. Integrerad hållbarhet Hållbarhet behöver vara en integrerad del av verksamheten. En viktig framgångsfaktor är att etablera en styrning som lyfter hållbarhet till samma nivå som ekonomin, med mål, mätetal, uppföljning och incitament kopplat till hållbarhet genom hela organisationen. Då prioriteras hållbarhet i större beslut och i det dagliga arbetet. Ny spelplan Varje gång som ett nytt regelverk introduceras på en marknad ritas spelplanen om, och varje gång

27 HUVUDPARTNERTOMORROWSUSTAINABLEA

FEM PRINCIPER FÖR HÅLLBARHET

MEDBATTERITEKNIKPOLARIUM

ScaniaBoman,DanFoto:

OM STEFAN JANSSON Stefan Jansson är född 1971 i Stockholm och är andra generationens batteriman, då även hans far arbetade med batterier. I ett yrkesliv som kretsat kring batterier har Stefan bland annat varit med och startat företagen NorthStar och innan dess Abatel. År 2015 grundade han Polarium som tillhandahåller energilagringslösningarhållbara byggda på litiumjonteknik för telekom, tillverkningsindustrin och kommersiella fastigheter. Polarium omsatte över 1 miljard kronor år 2021 och är ett av Europas snabbast växande företag.

BeckAdrianFoto:

OM POLARIUM Polarium är ett svenskt bolag som tillhandahåller hållbara energilagringslösningar byggda på litiumjonteknik för telekom, tillverkningsindustrin och kommersiella fastigheter. Företaget grundades 2015 för att med hjälp av litiumteknologin bidra till en smartare och mer hållbar värld. Idag har Polarium implementerat över 350 000 installationer i mer än 70 länder på alla kontinenter och i alla klimatzoner - från ekvatorn till Arktis. Polariums huvudkontor och FoU-center ligger i Kista, tillverkning sker i Mexiko, Vietnam och Sydafrika. Via säljkanaler i Indonesien, Nya Zeeland, Sverige, Sydafrika, Storbritannien och USA nås kunder över hela världen.

Vad är Polariums affärsidé och hur bidrar detta till en mer hållbar värld, vilka utmaningar har ni lösningar på? – Idag kommer 80 procent av all energi som konsumeras globalt från fossila källor. Det är förstås fullkomligt ohållbart. Problematiken och utmaningen med förnybar energi såsom vind och sol är att den behöver kunna lagras. Vi ser ett behov och möjlighet på marknaden till att skapa verklig förändring där energilagring blir nyckeln till ett förnybart energisystem.

– Energidensiteten kommer fortsätta öka, det kommer bli säkrare produkter och i högre grad tillverkade av återvunnet material. Själva tillverkningen kommer ske genom fossilfri elektricitet. Avancerade batterisystem kommer autonomt att möjliggöra lägre elpriser och en större grad förnyelsebar el. Idag är Polarium ett så kallat enhörningsbolag (värderat till minst en miljard USD). Vad var det du såg 2015?

Stefan Jansson grundare och vd för Polarium. Du har arbetat med batteriteknik sedan du var 20 år, hur kommer det sig? – Batterier har mer eller mindre funnits med i hela mitt liv och i min karriär, även min pappa jobbade med batterier. På den tiden jobbade jag med nickel, kadmium och blybatterier, men jag kom senare att förstå att framtiden ligger i den mer hållbara litiumjonkemin. Det intressanta med just batterier är att det är en kemisk produkt som fyller stora – och olika –syften. Batteriet har inget egenvärde i sig utan fyller en funktion först när det får samverka med någonting annat, oavsett om det är en konsumentprodukt eller en samhällsfunktion.

Om du som hållbarhetsentreprenör skulle starta ännu ett företag idag, inom vilket område skulle det bli? – Oj, vilken svår fråga! Det finns så mycket inom energisektorn som är spännande just nu. Jag har svårt att se mig jobba med någon annat än energilagring just nu men måste jag säga något så skulle det vara roligt att engagera mig i unga entreprenörer som vågar tänka stort. Polarium har haft en ovanlig start för att vara ett startup-bolag. Sedan starten 2015 har ni varit väldigt anonyma och det är först nu som ni skapar och får stor uppmärksamhet. Var det en medveten plan?

ENERGITOMORROWSUSTAINABLEA

– För mig har affären alltid kommit i första hand. Att ta fram en världsledande produkt som håller vad den lovar och mer därtill och samtidigt skapa en lönsam affär är ett kretslopp som jag tror många företag söker idag. Sju år sedan vi grundades står vi nu med en sådan produkt redo att möta och möjliggöra den globala energiomställningen.

– Vi såg ett behov av smarta uppkopplade energilagringsystem baserade på litiumjonteknik, då framför allt inom telekom som står för 2-3 % av världens energikonsumtion och är en sektor som huvudsakligen använde sig av dieselgeneratorer för reservkraft. I takt med vår utveckling har medvetenheten kring energilagringens möjligheter ökat samtidigt som elpriser världen över blivit alltmer instabila. Detta har på kort tid givit oss en stark position, där vi sett att allt fler vill röra sig mot smartare reservkraft samtidigt som efterfrågan på energioptimering ökat kraftigt.

Vad betyder det att ha Vargas Holding, som även investerat i Northvolt och H2 Green Steel, som delägare och ingå i denna konstellation?

– Att Vargas investerat i Polarium är såklart hedrande. Vargas bidrar med kompetens och har en långsiktig och hållbar investeringsplan, vilket möter våra förväntningar på en investerare i Polarium. Det är otroligt häftigt att vi tillsammans med Northvolt och H2GS, som svenska bolag, ligger i framkant och till stor del är banbrytande i den globala omställningen till hållbara energikällor.

Genom att lagra grön energi när det finns överkapacitet kan våra kunder få ned sin elkostnad, samtidigt som de indirekt minskar sina koldioxidutsläpp. Dessutom möjliggör de för mer förnybar energi från intermittenta källor i energimixen.

Vilka av Polariums produkter och tjänster bidrar främst till att skapa hållbara lösningar på de 17 Globala målen? – För oss finns det alltid ett medvetande och mål att ta vara på naturliga resurser när vi utvecklar och skapar våra produkter. För att genomföra nödvändig omställning måste vi bryta vårt fossilberoende och öka andelen förnybar energi, och det behöver gå fort. Vi behöver tillgång till hållbar, tillförlitlig och förnybar energi och rena bränslen som är en förutsättning för att kunna möta flera av de utmaningar världen står inför idag som fattigdom, klimatförändringar och en inkluderande tillväxt. Energilagring har en stor roll att spela och är centralt för övergången till hållbara energisystem. Genom våra lösningar för energilagring hjälper vi våra kunder att skifta till förnybar energi och bidra till Mål 7 - Hållbar energi för alla. Att byta från fossila till förnybara energikällor är centralt för Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna. Genom att byta till våra lösningar har en av våra större partners på den afrikanska marknaden både kunnat minska på sina utsläpp och beroende av fossila bränslen med mer än 50 procent och sparat 7 miljoner liter diesel i månaden, vilket resulterat i stora utsläppsminskningar. Det är vi mycket stolta över.

29

Vad är energioptimering? – Vi arbetar med smarta energisystem, där energin aldrig står still utan hela tiden är aktiv och får arbeta. När det finns ett överskott på energi kan vi lagra den och när det är ett underskott på energi distribueras den ut. På så sätt får vi en mer balanserad energianvändning och kan sänka våra kunders elkostnader och dessutom skapa intäkter. Allt detta gör att förnyelsebar grön energi tar en större del av världens totala energiförbrukning. Vad kommer att ske inom batteriteknikutveckling och hur kommer näringsliv, samhälle och konsumenter använda batterier de närmaste tio åren?

– Vi har en identitet som lag i hur vi tävlar, vår hockeystil och våra dagliga rutiner. När det gäller våra motståndare så scoutar vår tränarstab varje lag och avgör vilka förändringar i vårt spel som är nödvändiga för att minimera de andra lagens möjlighet att använda sina styrkor. Sammantaget är detta bara möjligt för att vi har intelligenta hockeyspelare som har förtroende för vårt ledarskap.

LEDARSKAPHÅLLBART TOMORROWSUSTAINABLEA

Vilka tre egenskaper är viktigast hos en spelare i ett lag? – Tävlingsinstinkt, vilja att utvecklas och förbättras samt ödmjukhet. Vad utmärker ett fungerande lag? – Respekt och kärlek till varandra, ärlig och öppen kommunikation, en stödjande och utmanande miljö samt positiv energi och viljan att tävla för varandra. Hur får man olika individer att maximera samarbete och skapa resultat? – Jag tror att det börjar med en tydligt definierad, detaljerad plan som kommuniceras effektivt. Spelare måste vara individuellt förberedda fysiskt och mentalt för utmaningarna som en hockeysäsong medför. Jag tycker det är viktigt att betona att varje spelares bidrag är avgörande för att nå framgång, från toppspelaren till junioren. Alla är värdefulla. Vi fokuserar så mycket som möjligt på våra processer och våra rutiner, då kommer resultaten av sig själva. Hur förbereder man ett lag på att ständigt arbeta utifrån förändrade förutsättningar?

Vid SHL Awards för 2021/22 utsågs Rögle BK:s huvudtränare Cam Abbott till Årets tränare i SHL. Rögle BK vann grundserien, kom till semifinal i SHLslutspelet och vann Champions Hockey League för de bästa hockeylagen i Europa. Cam Abbott föddes 1983 i Sarnia, Ontario Kanada några minuter före sin tvillingbror Chris. Under en välmeriterad spelarkarriär i Kanada, USA, Norge och Sverige gjorde bröderna succé med sin transatlantiska vinnarmentalitet och energiska spelstil. Alla som har sett Cam och Chris spela kommer ihåg dem! Det är en stor utmaning att bli bäst i Sverige på att bygga ett vinnande lag, i en sport där förutsättningarna kan ändras under några sekunder. Där en långsiktig plan måste kunna anpassas till en ny verklighet, men ändå hålla kursen med ett lag bestående av olikheter som strävar efter samma mål och är villiga att betala priset för att uppnå det. Här har alla som arbetar med hållbarhetsomställningen något att lära. Vi är inne på en lång resa mot 2030 som ständigt utmanas av gamla ekonomiska strukturer, likriktning och gamla grupperingar, brist på modiga ledare och en rädsla för förändringar samt brist på gemensamma målbilder och lust att möta det okända. Att leda ett lag under ständig förändring där viljan att vinna är större än rädslan att förlora. Är det kanske genom en unik kombination av den transatlantiska vinnarmentaliteten och den svenska konsensusmentaliteten som Sveriges bästa hockeytränare har skapat i sitt framgångsrecept?

30

CAM ABBOTT: SVERIGES BÄSTA LAGBYGGARE

EStudioFoto:

Något är det i alla fall och vi har pratat med Cam Abbott för att lära oss mer!

ISABELLE MCALLISTER Kreativ programledarföreläsare,omställningsaktivist,författareoch

De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen? – Vi har alla hjälpt till att ge de Globala målen stor spridning, men det räcker inte med att veta vilka utmaningarna är. Vi måste självklart agera på dem, och det innebär ganska stora förändringar, speciellt i den bekväma västvärlden. Det handlar inte om att sänka vår livskvalitet, det gäller snarare att hitta andra, bättre värden i våra liv än den ytliga tillfredställelse som vår höga levnadsstandard ger oss. Vi måste utvecklas och mogna som individer innan vårt samhälle kan förändras. Det är här de inre utvecklingsmålen kommer in. Inner Development Goals är en guide för utveckling av oss själva. Det är så nära vi kan komma en definition på en välmående och engagerad människa idag. Om vi alla, och speciellt våra ledare, låter sig inspireras av visdomen som finns i denna livshandbok så kommer resten fixa sig. Det är jag säker på. Finns det en “Elefant i rummet”, något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030? – Alla tror att någon annan ska göra jobbet. Det är ganska förståeligt, vi är vana från politiken att vi röstar, och sedan tar någon annan hand om problemen. Men samhället är vi, och ingen annan kommer att fixa det åt oss. Det är vi som individer som bygger världen och det finns ingen ersättning för vårt engagemang.

PARUL hållbarhetsfrågormedMänniskorättsjuristSHARMAfokuspå mattiasbarda.seFoto: De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen? – Målen är breda och stora – bra riktlinjer men vi behöver öka farten på alla sätt och vis. Jag skulle önska att varje företag, person och familj tog en slags omstruktureringspaus. Tid för att på djupet ifrågasätta hur vi lever, varför vi gör saker och hur vi skulle vilja ha det om vi fick tänka helt fritt men inom planetens gränser. Många saker gör vi av vana, vi behöver göra plats för att tänka och agera på annorlunda sätt. Testa och prata om det. Behöver vi arbeta lite mycket som vi är vana vid, hur och vad ska vi äga? Varför reser vi och på vilket sätt? Är nya produkter och prylar viktiga? Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030? – Det är som att vi lever i två världar. Vissa har krisinsikt och andra har det inte, vilket skapar en enorm obalans. Vissa inser allvaret men förmår inte att agera i den utsträckning som behövs, vilket skapar en kognitiv dissonans. I stort sett vad vi än gör så genereras utsläpp – men hur ska vi då leva i detta? Jag upplever ett enormt skav och en frustration kring dessa frågor. Och jag tror att det måste tas på allvar. Hur kan kriserna (inte bara klimat utan andra som pågår) föra oss närmare varandra så att vi kan hjälpas åt snarare än att bli egoistiska och protektionistiska i detta läge? Det tror jag vi måste prata mer om och göra plats för. Vi och vårt sätt att leva är ”bovarna” och det gör ont att inse det. Vi måste ta hand om varandra i det skavet.

Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030? – När det gäller näringslivet och Agenda 2030, så förekommer en grov underprioritering av just hållbara produktionskedjor. Enligt stickprov mellan 2014–2018 har svenska företag större budgetar till hållbarhetskommunikation än de har till sina inköphållbarhetsarbetet,förupphandlingsavdelningarochattstärkadetfaktiskamandaten och kompetensen. Det finns verklig anledning att tro att våra inköpoch upphandlingsavdelningar har en av de mest centrala rollerna i vår nationella angelägenhet rörande global hållbarhet. Inte minst med tanke på det viktiga ansvar de bär i samband med valet av sina leverantörer och produktionskedjor.

I Sverige ser jag allt oftare referenser till begrepp som ”hållbarhetselit” och i min värld är det just detta som kan hämma intresset för hållbarhetsfrågorna bland gemene man. Vi behöver engagera och få med så många som möjligt i arbetet för hållbar utveckling. Här blir det viktigt att alla hållbarhetskollegor i branschen gör sitt yttersta för att få med de mest otippade grupperna i samhället.

De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen? – En aspekt som jag försöker understryka så ofta jag kan är vikten av att göra hållbarhetsfrågorna folkliga.

31 EXPERTPANELTOMORROWSUSTAINABLEA

– Vårt jämställda Sverige har halkat efter vad gäller jämlikhet. Sverige är ett av de länder där de socioekonomiska klyftorna växer som mest och har gjort så sedan 90-talet. Något som hämmar Sveriges utveckling i hållbarhetsfrågor. Forskare pekar på att mångfald – och de olika tankar och perspektiv som mångfald medför – är viktigt för problemlösning, innovation och förändring. Mångfald och inkludering leder till jämlikhet, vilket också gynnar en hållbar samhällsutveckling. Många företag och organisationer saknar också en tydlig idé kring affärsvärdet i sina satsningar på jämställdhet och mångfald.

WickmanMiraFoto:

JAKOB TheGrundareTROLLBÄCKavNewDivision

HALVVÄGSTILL2030

– Det har varit en fantastisk respons på alla sätt. Det har till exempel varit många deltagare som har kommit fram och tackat efter föreläsningar och sagt att de har känt igen sig i det mänskliga. Att de har fått kontakt med något inom sig. Sedan har vi fått många mail och till och med handskrivna brev av människor som har olika idéer på hur samtalet kan fortsätta. Det är egentligen det som är hela grejen. Att vi är människor som får kontakt med varandra och oss själva. Vad kan ledare inom hållbarhetsförflyttningen lära av tolvstegsprogrammet?

Ni har olika bakgrunder och karriärer, har ni kunnat lära och dra nytta av era olikheter?

32

Efter A Sustainable Tomorrows konferens Do Look Up! fick Johan Reunanen och Gustaf Skarsgård mycket beröm för sin gemensamma föreläsning ”I tolfte timmen – två tillfrisknande alkoholister filosoferar kring kopplingen mellan beroendesjukdomen och klimatkrisen”.

TOMORROWSUSTAINABLEA

– Att individuell utveckling (till exempel tillfrisknande) görs absolut bäst tillsammans. Det händer något i mötet mellan två människor som gör sitt bästa att vara just mänskliga samt att försöka applicera principer som kärlek, tillit, frigörelse och sinnesro på något så stort och omfattande som klimatkrisen. Egentligen är det ju ingen klimatkris, det är en mänsklighetskris, så det handlar nog framför allt om att vi har fått upp ögonen tillsammans för att lösningen inte ligger i mer tillväxt, eller ens grön sådan, utan att det handlar om att vi som människor behöver/kan frigöra oss från ett beteende och ett system som inte ger oss välmående och samtidigt gör vår planet obeboelig. Tänk om omställningen inte är en uppoffring utan en frigörelse?

"I TOLFTE TIMMEN" MED GUSTAF OCH JOHAN HÅLLBARHETPERSONLIG

Vad har ni fått för reaktioner på era föreläsningar om kopplingen mellan beroendesjukdomar och klimatkrisen?

– Olikheterna blir som intressantast när vi har med oss att vi alla är människor först och främst och inte så olika överhuvudtaget. Sedan har vi kanske naturligt lite olika infallsvinklar på saker och ting men det handlar nog mer om olika erfarenheter från livet och inte så mycket om karriär. Förutom att Johan är den som är strukturentusiast och Gustaf den mer kreativa och poetiska.

Berätta om det fortsatta samarbetet med A Sustainable Tomorrow och deras huvudpartners! – Under Do Look Up! så pratade vi en del om att testa på ett tolvstegsmöte för att fortsätta det mänskliga samtalet. Möten är ju något som vi båda har haft väldigt stor glädje och utveckling av i vårt tillfrisknande och ett sådant sammanhang vore kul att testa tillsammans med A Sustainable Tomorrow och huvudpartners (för de som vill såklart!). Vi är båda på ett gemensamt utforskande äventyr i detta så det kommer säkert fler idéer längre fram. Vi är såklart också nyfikna på vad våra medmänniskor inom A Sustainable Tomorrow vill utforska!

– Inget och allt. Det är helt beroende på vem du är som person. Om du är ledare och, som vi, har försökt (och försöker) hitta lösningar utanför dig själv på problem som är känslomässiga och själsliga så finns det väldigt mycket visdom i tolvstegsprogrammet. Det handlar mest om en villighet att möta sig själv och inte förneka någon sida av sig själv utan fullt ut ta ansvar för den jag är och den jag har möjlighet att bli. Vilka är era viktigaste personliga insikter sedan ni började samarbeta?

Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030? – De Globala hållbarhetsmålen är en bra utgångspunkt och bidrar till en gemensam förståelse för hållbar utveckling. De är dock mest relevanta för stater och civilsamhället. Företagsledare måste hitta praktiska lösningar för att uppnå (och även nå bortom) dessa mål både på ett vetenskapligt och lönsamt sätt. Finansieringsgapet är en viktig del av att nå målen.

De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen? –Det räcker inte att minska negativ påverkan. Inom Lindéngruppen, och våra företag, är målet att ha en nettopositiv påverkan 2030. Partnerskap och samarbete är med andra avgörande om vi ska lyckas.

TOMORROWSUSTAINABLEA

Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030? – Teknisk utveckling och innovation kommer att lösa många av våra utmaningar, men inte alla. Vi kommer även att behöva ändra hur vi arbetar och lever.

OwessonLarsFoto:

tiden inom de Globala målen. Pandemin, kriget i Ukraina och dess effekter på livsmedels- och energisäkerheten samt ökande inflationseffekter, uppkomsten av auktoritära regeringar och andra bidragande faktorer – "negativa påtryckningar" – skapar inte den grundstabilitet som behövs för att göra stora positiva framsteg.

VICTOR E. FRIEDBERG Grundare och Managing Partner i New Epoch Capital De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen? – Det som krävs för att nå de Globala hållbarhetsmålen är att öka möjligheterna att skapa lösningar som gör det lönsamt att bidra till förbättrade levnadsvillkor i en föränderlig värld. För att de sista åren gå från planer och ord till investering och handling behöver vi skapa regenerativa affärer inom planetens gränser. Det gör vi genom att dra åt samma håll och det är målens stora behållning.

HALVVÄGSTILL2030

33

ELIN ProsperousGrundareENFORS-KAUTSKYochvdförPlanetJENNYLINDÉNURNESÄgareochstyrelseordförande,Lindéngruppen

PER ESPEN STOKNES Psykolog och hållbar hetsexpert TED/LashRyanFoto:

– Det jag lägger mycket tid på just nu, i min nya fond New Epoch Capital, är vad jag anser reflekterar "positiva påtryckningar". Det handlar om att titta på konsumenternas ökade efterfrågan på mer medveten konsumtion och värderingsdrivna företag, framtagande av robusta innovationsekosystem och transformativa material. Att hjälpa till att få fram företag vars DNA reflekterar positiv impact.

– Jag tror att vi har tre elefanter i rummet – tid, transparens och sanning. Det verkar tyvärr finnas en brist på dem alla. Vi måste hitta sätt att påskynda investeringar i transformativa företag som kan ta itu med storskaliga systemfrågor och göra det på ett marknadsdrivet sätt. Den offentliga sektorn, som försöker finna politisk konsensus för att anta top-downstrategier med "morot och piska", kommer att spela en viktig roll. Inom en snar framtid kommer förhoppningsvis den privata och offentliga sektorn att tillföra en mer samordnad och katalytisk kraft till våra globala behov. Men för tillfället har den privata sektorn, även om den är mindre i totalt kapital, förmågan att röra sig snabbare, mer kirurgiskt och mer dynamiskt för att skala upp transformativa och slagkraftiga företag.

De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen? –Vad vi behöver är fem extraordinära turnarounds för att uppnå välstånd för alla på en relativt stabil planet: Eliminera fattigdom, ta itu med ojämlikhet, öka kvinnors egenmakt samt transformera mat-och energisystemen. Detta skulle göra det möjligt att bygga ett nytt ekonomiskt system som säkerställer välbefinnande för alla och anta nya indikatorer utanför BNP. Vi systemförändringar!behöver

Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030? –Vi måste prata om vem som betalar: Beskatta de 1–10 % mest förmögna tillräckligt för att finansiera de 2-4 % av BNP som behövs för att göra de nödvändiga systemförändringarna.

Finns det en "Elefant i rummet", något som vi inte talar om eller förmår ta tag i men som vi måste göra fram till 2030?

HiderBenFoto:

De Globala målen antogs 2015. Nu är vi halvvägs till 2030 – vad krävs för att vi ska nå målen? – Investeringar, framförallt i den privata sektorn men till viss del även i den offentliga sektorn, kräver en grundnivå av geopolitisk, finansiell, politisk stabilitet för att frigöra kapital och stora investeringar. Med tanke på detta så är det inte så konstigt att vi inte tagit stora steg framåt den senaste

EXPERTPANEL

I norra Helsingborg ligger idrottsklubben Hittarps IK. Klubben har ett tydligt breddfokus med ungdomsfotboll och barngymnastik som bas, men driver även en sektion med seniorboule och har därmed aktiva medlemmar i åldersspannet 3-90 år. Fotbollen utgör föreningens kärnverksamhet och med 45 lag i seriespel är man en av Skånes största på fotbollssidan. Hittarps dam- och herrlag spelar båda i division 2 säsongen 2022. Sedan början på året är även Hittarps Gatulag en integrerad del av verksamheten och en viktig del av klubbens samhällsengagemang. Gatulaget vänder sig till människor som lever eller har levt med missbruk eller psykisk ohälsa och söker ett positivt sammanhang i vardagen. För att få spela i Gatulaget krävs att du kommer nykter till träningen. I övrigt följer inga förpliktelser eller förväntningar. Målet med Gatulaget är fler meningsfulla och nyktra dagar. Med fotbollen som verktyg och genom samverkan med Helsingborgs stads olika instanser kring målgruppen, privata behandlingshem och klubbens samarbetspartners får spelarna en trygg arena med fysisk träning, nya kontaktytor och ökad motivation att ta sig ur sitt missbruk. Klubbens samarbetspartners spelar en viktig roll i att möjliggöra arbetsträning och i bästa fall anställning för motiverade spelare. Den norska fotbollsprofilen Kenneth Storvik är eldsjälen som skapat förutsättningar för att etablera gatulaget i Sverige. I Norge finns det 28 gatulag knutna till de norska elitfotbollsklubbarna. Men i Sverige är breddföreningen Hittarps IK den första och än så länge enda klubben att ha ett gatulag..

I Gatulaget spelar idag runt 20 spelare, män och kvinnor, som tränar fotboll på hemmaplanen Laröds IP två gånger i veckan utan uppehåll för jul, påsk eller andra högtider. Mellan träningarna anordnas även olika aktiviteter för att ytterligare stärka viljeriktningen hos spelarna. I uppstarten rekryterades spelare från behandlingshem i Helsingborg, men med tiden har laget själva varit delaktiga i att rekrytera lagkamrater. Alla med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa är välkomna att gå med i gemenskapen. Thony Wiinblad har varit med från starten: – Det här är min eftervård. I stället för att gå på NAmöten kommer jag hit. Här har jag lärt känna människor som jag bryr mig om och som jag känner ett ansvar inför. Det är min största drivkraft, att inte göra någon i laget besviken. Här finns en enorm acceptans och öppenhet som jag inte funnit någon annanstans. Catrin Albrektsson började senare och ser fram emot ett gatulag för damer i framtiden: – Jag har varit på rätt bana i över 10 år så jag är trygg med vem jag är och vart jag är på väg med mitt liv. Men det finns alltid en risk i att blanda män och kvinnor i ett tidigt skede av tillfrisknande från missbruk. Catrin har idag flera olika jobb och tränar med gatulaget så ofta hon kan. – Gatulaget är det bästa sammanhanget jag varit i sedan jag ändrade livsstil. Jag tränar så ofta jag kan, ingen tittar snett om jag varit borta en eller två veckor. Bemötandet är fantastiskt. Vi är ett lag där alla tränar utifrån var och ens förmåga, med gruppens stöttning och kraft kan vi gå hur långt som helst.

–GATULAGETFRÅNMISSBRUK

34 HÅLLBARHETSOCIAL TOMORROWSUSTAINABLEA

TILL VERKTYG

ARBETE MED FOTBOLLEN SOM

Vad är hemligheten bakom A Sustainable Tomorrows framgångar, nu senast med Do Look Up!? – Att vi alla, och det är många kompetenta framsynta personer involverade sedan starten, tidigt såg och förstod att gjortväldigtetttimmarochvinnandedeattliv.kräverhållbarhetsförflyttningennågotheltnyttivåraViharvarittålmodigainförförändringarinteärnågotflestasöker,viharlåtitettlagväxaframorganisktvihargjortvåra10.000tillsammans!Viharbyggtuniktnätverkmedaccesstillvarierandekompetensochdentillgängligföralla.

Vad sker fredagen den 15 september 2023? – Vi söker nu den geografiska platsen i Sverige för det mest hållbarhetsarrangemangetkraftfulla som direktsänds ut i Skandinavien. Det kommer att uppmärksamhet.skapaIårsjösätter vi ett nytt TV-format, det kommer att växlas upp och vi siktar på att fördubbla antalet hubbar 2023

– Att skapa förutsättningar för nya möten mellan människor som annars aldrig hade träffats. Det har i sin tur genererat nya insikter, kunskaper, handlingar, samarbeten, affärer och förändrat beteende och affärsmodeller.

Varför är det så viktigt att möta olika personer från andra sektorer, kulturer, städer eller sammanhang?

de närmaste åren. Hubbarna kommer att vara mer aktiva i sändningen. Huvudpartners och vår organisation bestämmer fokusområdet och jag tycker mig höra några mycket intressanta idéer, det är lovande för innehållet och de personer vi sammanför. Samt en ny strategisk, oväntad partner kanske. 2030 blir den sjuttonde upplagan, var är vi då och blir det den sista? – Hela vår utgångspunkt bygger på de 17 mål och direktiv som FN presenterade 2015. Det är ett stort och utmanande arbete kvar för världens alla länder och medborgare. Jag hoppas vi är i mål men tror inte det är realistiskt. 2030 har vi 15 års erfarenhet av verklig omställning, vilket förhoppningsvis märks genom förbättrade arbetssätt och att vi är proaktiva istället för reaktiva. Vi kommer fortsatt att ha nya utmaningar för världen men har blivit mycket bättre på att samarbeta över gränserna och konkret genomförande är normen. De Globala Målen har ”knäckt en kod” för världen. Så länge vi behöver en hållbar morgondag kommer vi att agera för dessbättreartondekännersamarbetengränsöverskridandemeniformerviintetillidag.Sådetblirävenenupplaga,dessvärreellerhurmannuserdet.

medSustainableVadhållbarhetsprofilenochpratundergenomförochnumeraTomorrow.arrangemanghållbarhets-–ASustainableDenårliga,digilogahållbarhets-framtidskonferensensintiondeupplaga2023.VitogossettmedserieentreprenörendenpassioneradeBoNilsson.ärdetviktigastesomATomorrowbidragitsedanstarten?

Detta har jag sett så många gånger och är en del av vardagen i mina möten. A Sustainable Tomorrow har flyttat många osynliga och synliga gränser och brutit barriärer genom åren, en modell som flera andra nu kopierar.

35

– För att omställningen kräver att vi har nya synsätt och beteenden i framtiden, de som inte klarar det sitter ju fast i sina gamla strukturer. Ett moment 22. Det mesta vi ska göra i framtiden har vi aldrig tidigare gjort, då är det bekvämt men samtidigt livsfarligt att fortsätta med gamla strukturer och nätverk. Det krävs mod och ett nytt ledarskap för att bryta gamla mönster.

DEN TIONDE UPPLAGAN ANORDNAS FREDAG DEN 15 SEPTEMBER

Bo Nilsson är grundaren av det som från 2013 till 2016 hette Gränslösa Möten och numera är ett etablerat nätverk och ledande

FRAMTIDENTOMORROWSUSTAINABLEA

Text: Jonas Engström, kör- och kursledare, Soulful Music Foto: Hans Orre Sara Nazari är en av Sveriges främsta spoken wordpoeter. Hon har ett brett register och framförde bland annat tänkvärda texter under såväl Musikhjälpen 2021 som Melodifestivalen 2022. Hon studerar även till jurist. Var betyder spoken word för dig och vilken är din superkraft? – Ordet är människans sätt att kommunicera, vi kan göra gott och vi kan skapa kaos med ord. Det är mitt verktyg, mitt sätt att uttrycka mig och få andra att se saker från min vinkel. Jag säger inte att den är bättre, men jag tror att den är nödvändig. Jag är också en konstnär och skrivandet har alltid varit ett behov för mig. Det måste nog vara min superkraft, viljan att göra gott utan att tro att jag alltid har det bästa svaret. Poesin har blivit min väg – språket hjälper oss att förstå saker och känna oss älskade, hörda, sedda och förenade. Vad handlar dina texter om? – De handlar om livet genom mina ögon, om människor jag mött längs vägen, om olika världar, om ett sökande efter svar och förståelse. Ibland en samhällsskildring, ibland en dikt om vackra blommor. Vilket är det kraftfullaste ordet för dig? – Det kraftfullaste ordet just nu måste vara medmänsklighet. Det är ordet jag känner mest för. Eller solidaritet.

Klimatkrisen och pandemin har påmint mig om att ”No one is safe until every is safe”. I slutänden finns det inget vi och dom. Som vi sjöng i Helsingborgs Världskörs slutsång ”Together”. ”If we fall we will fall together. When we rise we will rise together”. Därför behöver vi börja redan idag. Sång kan förändra samhällen – en ton i taget.

36

ENASARAORDKONSTNÄRENNAZARISUSTAINABLETOMORROWTONITAGET!

Vi lever i en tid då vi behöver arbeta tillsammans för att möta dagens utmaningar. Men vi lever också i en splittrad tid. Den bild vi vill visa utåt och de vi är på insidan glider isär. Som individer vill vi vara fria och oberoende och runtomkring oss finns det länder och grupper som bygger murar och bränner broar. Är då musikens uppgift att likt orkestern på Titanic ge lite lindring vid undergången? Med över 25 års egen erfarenhet och mycket ny forskning i ryggen är jag är övertygad om att sång istället kan vara en verklig kraft i arbetet för förändring. Få upplevelser kan mäta sig med känslan av enhet och närhet i den gemensamma sången. I kören är du både avsändare och mottagare. I sången öppnar vi upp och bidrar med vår röst, något av det mest personliga vi har. Jag tror på allmän rösträtt och vikten av att hitta sitt sammanhang där min röst kan bli en del av något större. Som många andra städer brottas Helsingborg med utmaningar. När Helsingborg i samband med H22 City Expo öppnade Visionsfonden för projekt som verkar för en mer skapande, pulserande, gemensam, global och balanserad stad visste jag och eventkoordinator Emma Leijon direkt att körsång kan bidra till alla dessa mål. Under våren samlade kören totalt över 100 sångare med närmare 20 olika språk som möttes i afrikanska rytmer, dragspel från Balkan, fiol från Palestina, toner från Indien tillsammans med solister från hela världen. Med sitt universella språk blev sången en helt ny mötesplats som skapade en känsla av samhörighet och en vilja att jobba vidare tillsammans. Det finns flera aspekter av samarbete som är centrala i körsång. Det krävs närvaro och det handlar också om att lyssna, underordna sig, samspela och samarbeta. Det krävs kommunikation och tillit där du som körledare står med tomma händer och litar på att sångarna följer dig och du som sångare behöver lita på att alla andra sjunger med samma kraft exakt samtidigt som du.

KRAFTRÖSTENS TOMORROWSUSTAINABLEA

För att skapa ett ackord krävs det dessutom olikheter. Inte bara fler av samma ton utan en mångfald. Det handlar om att förstå sin egen insats i förhållande till andras och sträva mot ett gemensamt mål. Alla behöver vara med och alla är vinnare när vi lyckas.

SpiroskaDanielaFoto:

– Det är en SDG-fond HÅLLBARHETSOMSTÄLLNINGFÖRFN-INITIATIVACCELERERAD (Sustainable

Arbetet leds av svenske Peter Lundberg, utsedd av FN:s generalsekreterare med uppgift att samordna FN-systemets gemensamma arbetsinsatser i Montenegro. Peter Lundberg har mer än 25 års erfarenhet av Guterres.generalsekreterarelandetförlederMontenegro.(UNärochRegeringskansliet,utvecklingsarbetehumanitärtinomFN,RödaKorsetSIDA.Sedanjanuari2021hanFN:srepresentantResidentCoordinator)iDetinnebäratthanochkoordinerararbetetde16FN-organsomverkariochrapporterartillFN:sAntónio AccelerationMontenegroFund? Development Goals) som ingår i ett femårigt samarbetsavtal mellan FN och Montenegros regering. Syftet är att accelerera implementeringen av Agenda 2030 och samtidigt främja Montenegros EUanslutning. Det är extra fokus på tre områden under perioden 2023-2027: • Inkluderande ekonomisk utveckling och miljömässig hållbarhet. • Utveckling av mänskligt kapital, minskad sårbarhet och social integration. • Social kanolikadehållbaragivarmedel–rättigheter.rättsstatsprincipenmänniskocentreradsammanhållning,styrning,ochmänskligaFondenhjälperossattsamlaförfinansieringavinitiativinomramenförGlobalamålen.Detfinns16FN-organiMontenegrosomsökamedelurfondenför

projekt i samarbete med lokala aktörer. Hittills har Luxemburg och Schweiz lovat att ge pengar till fonden, vi hoppas att fler länder vill bidra och självklart även Montenegros regering. Vi har även kontakt med den montenegrinska diasporan runt om i världen som visat stort intresse för att stötta sitt hemland. Vilken är er största utmaning? – Tidsfaktorn. Vi är redan halvvägs till 2030 och tiden för att uppnå de Globala målen håller på att glida oss ur händerna. Därför försöker FN hitta innovativa sätt att höja tempot i genomförandet och förhoppningsvis kan den här fonden bli ett bra tillvägagångssättsig,civilsamhälletsomHållbarhetsomställningenexempel.äringetstaten,näringslivetellerkanlösavarfördetkrävssamarbeteochnyaomviskalyckas.

37 FN-INITIATIVTOMORROWSUSTAINABLEA Montenegro Acceleration Fund är ett FN-initiativ för att underlätta och påskynda landets hållbarhetsomställning.

Vad är

BERROUBANOURA Ordförande för LSUungdomsorganisationerSveriges

38

KRÖNIKA TOMORROWSUSTAINABLEA

Barn och unga kan inte fortsätta stå utanför beslutsfattande när äldre generationer fortsätter omöjliggöra en hållbar och trygg framtid för oss. Tills den dagen barn och unga är med och fattar besluten ber vi er: Använd er makt för att driva förändring, höj ambitionen, släpp in oss och arbeta för att reformera de system som lett oss dit vi är idag. Om det är några roller ni särskilt får axla är det att vara goda dörröppnare, förfäder och att visa generationsöverskridande solidaritet. Ge dagens barn och unga en framtid att tro och bygga på.

VAR ÄR DEN IÖVERSKRIDANDEGENERATIONS-SOLIDARITETENHÅLLBARHETSDEBATTEN? Noura Berrouba är ordförande för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer som är intresse-, samarbets- och paraplyorganisationen för barn- och ungdomsorganisationer i Sverige. LSU samlar 85 nationella organisationer med totalt över 650 000 medlemmar. LSU:s uppgift är att stärka barn och ungas demokratiska organisering med mänskliga rättigheter som utgångspunkt.

“Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Det är den vanligaste definitionen av hållbar utveckling. En grundläggande premiss är just generationsperspektivet. Det är dagens barn och unga samt framtida generationer som kommer möta effekterna av samhällets oförmåga att möta miljö- och klimatkrisen, men också de många andra kriser som världen står i och inför. Därför är det kanske inte så konstigt att det är just barn och unga som länge gått i bräschen för miljö- och klimatomställningen och många rättighetsoch frihetskamper. Tidigare generationer har byggt upp våra samhällen på ett sätt som inte är hållbart för framtida generationers förutsättningar att leva goda liv. Det är ett generationssvek. Samtidigt står barn och unga utan reellt inflytande. Många har inte makt att påverka de beslut och förutsättningar som drabbar dem idag, inte heller de som kommer drabba dem i framtiden. Barn och unga använder istället kreativa former för att organisera sig, demonstrera och driva agendan framåt. Ungdomsrörelsen, det vill säga barn och ungas egna organisering, är stark och livaktig. Det är barn och unga som drivit resten av världen framför sig och satt ett strålkastarljus på behovet av att agera resolut för att förebygga, hantera och adressera miljö- och klimatkrisen. När Stockholmskonferensen från 1972 i år firade 50 år samlades världsledare för Stockholm+50. En möjlighet för att blicka bakåt och planera framåt. FN:s generalförsamling hade beslutat att en särskild funktion för organiserade barn och unga skulle tillsättas. Denna “youth task force” bestod av organiserade barn och unga från världens alla regioner och koordinerades av oss i LSU tillsammans med FN:s storgrupp för barn och unga och svenska miljödepartementet. Deras betyg till de senaste 50 åren av klimat- och miljöarbete? Underkänt. Det syns också i de många olika rättsprocesser som barn nu driver med barnkonventionens stipulerade rätt till (exempelvis) liv, hälsa och fred som utgångspunkt. Miljö- och klimatkrisen sätter dessa rättigheter på spel. Barn och unga vill inte vara passiva åskådare eller mottagare av andras beslut. Vi har idéer kring vad som behöver göras. Till Stockholm+50 presenterade världens barn och unga ett policydokument med de förslag som vi vill se för att accelerera omställningen.

Football for Life har handlat mer om life än om football, fotbollen har varit sekundär och vi har istället gett extra stöd till familjer för att klara av vardagen och skolan. Fotbollscentret vi etablerat med Veidekke har gjort skillnad och skapat förändring. Genom Football for Life har vi fotboll på 550 skolor och de senaste åren har vi utbildat 57 kvinnliga tränare, 39 administratörer och 41 domare. Idag finns det 63 tjej- och damlag med drygt 1000 tjejer som spelar fotboll regelbundet. Football for Life har varit med och förändrat fotbollens struktur i distriktet.

39 PRIZESUSTAINABLEATOMORROWSUSTAINABLEA

Thiel, ekolog • Helsingborgs stad • The Hunger Project Sverige och Thurne Teknik • Snömoln • Football for Life genom FC Rosengård och Veidekke Sverige

Hallå där Jenny Damgaard, klubbchef FC Rosengård. Ni fick A Sustainable Prize 2017 tillsammans med Veidekke för initiativet Football for Life. Vad har priset betytt för er? – Vi är alltid stolta över våra sportsliga framgångar men det är sällan vi får samma uppmärksamhet för de framgångar vi når i våra sociala verksamheter. Priset är ett kvitto på att vi gör bra saker även utanför fotbollsplanen. Genom Football for Life vill vi stärka unga tjejers självförtroende, självkänsla och ställning i samhället och på så sätt skapa samhälleliga förändringar. Veidekke har varit en avgörande partner till oss i Sydafrika. Att få dela priset med dem betyder mycket och är ett tydligt bevis på ett lyckat gränsöverskridande partnerskap.

Varje år delar A Sustainable Tomorrow ut priset A Sustainable Prize i samband med sin hållbarhets- och framtidskonferens. Utmärkelsen går till ett företag, en person eller ett initiativ som bidrar till hållbarhetsomställningen. Pella

Tidigare vinnare av A Sustainable Prize: •

Vinnaren av A Sustainable Prize får en bronsskulptur skapad av Agneta Gynning. Foto: Charlotte Strömwall Vad har hänt i projektet och vad har ni för framtidsplaner? – Vi har haft både framgångar och utmaningar. De två senaste åren med Covid har verkligen varit utmanande på många sätt.

TACK TILL VÅRA HUVUDPARTNERS www.asustainabletomorrow.se