Martha nr 4/20

G i f t f r i v a r d a g 4 /2 0 R E L AT I O N E R MILJÖ M AT E KO N O M I G Ö R S J Ä LV MÅ BRA

BÄSTA BÖNGLASSEN / NATURLIGT RENT / BULJONGKOKARENS ABC / PLANERA PENSIONEN / LILLA MJÖLKGUIDEN

ledaren

från redaktionen

Statens nedskärningar drabbar de mest utsatta på Busholmen, med ett leende som går från öra till öra. – I dag ska vi laga mat, jag tycker om att laga mat, jag tycker mycket om att laga mat, vet du, säger han. Under förmiddagen får han under hushållsrådgivarnas vakande öga och pedagogiska handledning lära sig tillreda morotssoppa och äppelpaj.

Nästa dag möter jag i samma korridor ungdomar från en ungdomsverkstad. Ekonomirådgivaren ska lära dem göra en egen budget samt upplysa dem om riskerna med snabblån.

För några veckor sedan presenterade Finansministeriet sitt budgetförslag för nästa år. Enligt det skärs bidragen till social- och hälsovårdsorganisationerna ner med 33 procent, vilket motsvarar 127 miljoner euro.

Vänverksamhet, kristelefoner, gruppverksamhet för ensamma, kurser i matlagning och vardagshantering för specialgrupper, ja listan kan göras lång. Det är många av de mest sårbara och utsatta i samhället som drabbas om resurserna minskar så här drastiskt.

Marthaförbundet bedriver med det stöd som riktas till social- och hälsovårdsorganisationerna projektet Hantera vardagen. Ungdomar i ungdomsverkstäder, arbetslösa, psykosociala grupper, invandrargrupper, personer med funktionsvariationer och småbarnsföräldrar tar del av den vardagskunskap som delas. I år har ett nytt projekt som riktar sig till ensamma äldre kört i gång.

Målet med ovannämnda samhälleliga projekt är att minska ojämlikheten i samhället, att ge alla människor förutsättningar att leva ett gott liv oberoende av socioekonomisk ställning eller bakgrund. Våra rådgivare delar med sig av sin kunskap, handleder och ger verktyg för en fungerande och bra vardag.

Tredje sektorn är en betydande producent i vårt välfärdssamhälle. Social- och hälsovårdsorganisationerna sysselsätter cirka 50 000 personer, olika frivilliga beräknas uppgå till omkring 500 000. Skulle de föreslagna nedskärningarna i stödet till organisationerna bli verklighet kommer väldigt många människor att beröras. De som drabbas mest är de som behöver hjälpen mest. Utsatta i samhället som blir utan det extra stöd i vardagen som de behöver. Fler kommer att få det svårare att få vardagen att fungera, och det förebyggande arbetet kommer att minska.

Någon står nyfiket och tittar vid min dörr. Samma glada ansikte möter mig igen, och leendet är lika stort som då jag såg honom för några timmar sedan: – Nu ska jag ta taxibilen hem och jag har äppelkaka med mig, ska äta mera senare, vet du. han kommer in i marthaförbundets kök

Annika Jansson, verksamhetsledare

HUR KOMMER VI ATT LEVA i framtiden? På den frågan finns inget exakt svar, men vi kan göra några kvalificerade gissningar på basis av artiklarna i detta nummer av Martha.

Under coronatiden har efterfrågan på Marthaförbundets odlingstips och vardagsmenyer ökat markant – kanske är det en längtan efter en ny livsstil som ligger bakom uppsvinget?

En gammal dröm om en egen odlingslott gick i uppfyllelse då kocken Rebekka Clarke på grund av coronan blev tillfälligt arbetslös. Hon började odla på kartong som hon placerade direkt på vildvuxna ytor. Clarke följer den så kallade no dig-metoden, där man inte tar ett enda spadtag i jorden.

Låter det för bra för att vara sant? Läs mer på sidan 4!

Intresset för rengöring och desinfektion är av förklarliga skäl stort i dag. Därför känns det viktigt och bra att i Martha kunna lyfta fram miljövänliga rengöringsmedel. Bläddra dig fram till sidan 8 och läs vad bloggaren Cecilia Lassfolk och förbundets ekologirådgivare Anita Storm har att säga om kemikaliefri städning och vilka städprylar du behöver.

Egenföretagaren och studeranden Francesca Åström har hittat ett smart sätt att främja såväl sin egen karriärutveckling som de klimatpolitiska målen. Tillsammans med sex unga kvinnor har hon tagit fram en glass på inhemska bondbönor. I dag drömmer hon om att glassen i framtiden ska produceras lokalt, på lokala råvaror, allt för att minska utsläppen. Titta in hemma hos Francesca på sidan 12.

Välkommen till ett nytt nummer av Martha!

Mikaela Groop, redaktionschef

2

Giftfri vardag 4/20

innehåll 4

26

16

Hon odlar utan att gräva Går det att odla utan ett endaste spadtag i jorden? Den så kallade no dig-metoden är lätt och ekologisk, för Rebekka Clarke handlar den om att respektera och samexistera med naturen.

8

Allt du vill veta om ekostädning Här är städtipsen som håller år efter år!

12

”Våga ta plats och tro på dig själv” – Våga ta plats, säger Francesca Åström till unga kvinnor som vill ta sig fram i företagsvärlden. Som en av upphovsmakarna till världens första bondbönsglass är hon själv bästa beviset på mod och uthållighet.

12

16

En buljong – fyra rätter En buljong är lekande lätt att koka och kan fungera som bas för många rätter. Den kan också enkelt varieras, beroende på vad du hittar i skafferiet.

20

4

Komjölk versus havredryck – vad skiljer dem åt?

Havredrycken är en av de stora utmanarna på mejerimarknaden. Hushållsrådgivare Sandra Mellberg reder ut skillnaderna mellan havredryck och vanlig komjölk.

22

Dags för pensionen?

Att gå i pension handlar inte enbart om att sluta arbeta, omställningen påverkar dig och din vardag på flera olika sätt. Våra rådgivare tipsar om enkla saker du kan göra för en välfungerande vardag även efter arbetskarriären.

26

Vad händer om vattnet plötsligt stängs av eller blir otjänligt? Klara Eklund, direktör för Raseborgs vatten, berättar om hur du kan förebygga och rida ut en vattenkris.

Instagrammat @marthaforbundet Tvål och schampo i fast form är att föredra för den som vill göra kemikaliesmarta val.

Hygienprodukter i flytande form innehåller konserveringsmedel som kan vara mycket allergiframkallande.

Bli bättre på vattenberedskap

30

Kemikaliesmartha pysseltips för hela familjen Vad ska man tänka på då man väljer pysselmaterial? Cecilia Nyman, sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor, ger dig sina smartaste tips.

#marthaforbundet #kemikaliesmart #giftfrittdagis

Giftfri vardag 4/20

3

Hon odlar utan att gräva, med växterna som bundsförvanter Går det att odla utan att gräva ett endaste spadtag i jorden?

Den så kallade no dig-metoden är lätt och ekologisk – men också effektiv, då det går minimalt med tid för att rensa ogräs.

För Rebekka Clarke handlar no dig om att respektera och samexistera med naturen.

Text Ida Henrikson Foto Benjamin Suomela

4

Giftfri vardag 4/20

Vem?

REBEKKA CLARKE Ålder: 33 år.

Familj: Mamma och syster i Storbritannien, finlandssvensk sambo, vänner och självvald familj i Finland.

Yrke: Holistisk kock.

På mitt nattduksbord just nu: En bok om ätbara njutningar och historia kring lusthöjande föda.

Favoritörter: Koriander (renande) och citronverbena (lugnande).

Favoriträtt: Supergrön sallad på tiotals olika växter och vildörter.

I

våras skaffade Rebekka Clarke en ny spade, som i augusti fortfarande står glänsande och så gott som orörd i ett hörn av hennes urbana odlingslott vid Brändö Gård i Helsingfors. Hon odlar enligt den så kallade no dig-metoden, där man inte behöver gräva i jorden alls.

Låter det för bra för att vara sant?

Det överflöd av grönsaker, örter och ätbara blommor som växer i Clarkes trädgård talar ändå sitt tydliga språk. Det är kålrabbi, ängssyra, fänkål, rucola, rödbeta, kål, zucchini och rabarber i prydliga pallkragar. I ett litet växthus längst bort växer tomater och gurka. En del av lotten är tillägnad ätbara blommor och medicinörter, såsom malva, echinacea och vallmo, citronverbena och koriander.

– Jag känner mig som hemma här och är väldigt inspirerad av den finländska naturen, berättar Clarke, som är född och uppvuxen i Storbritannien. Till Helsingfors flyttade hon för tre år sedan från Thailand, där hon hann bo i över sju år.

Till vardags arbetar hon som holistisk kock och studerar örtmedicin.

– Jag vill hjälpa människor att äta näringsrik och hälsosam kost, säger hon.

HOLISTISK ODLING

För Clarke innebär ett holistiskt sätt att se på maten att den inte bara hälsosam, utan även hållbart producerad, lokal och säGiftfri vardag 4/20

songsbetonad – samt främst växtbaserad.

Som kock är hon självlärd. Hennes mamma och mormor är florister och Clarke har själv studerat och arbetat som trädgårdsmästare. För henne är växterna ett sätt att uttrycka sin kreativitet.

När hon kom till Finland hittade hon sig själv i en mycket mansdominerad och hård restaurangbransch. Hon längtade efter ett mer naturnära sätt att se på maten och började bekanta sig med vildörter.

– Finland har en kort säsong som gör att allt växer mycket snabbt. Jag älskar att få uppleva hur allt exploderar i blom på ett ögonblick.

I dag driver Clarke ett eget cateringföretag tillsammans med en annan inflyttad britt. På grund av coronapandemin och dess inverkningar på restaurangvärlden var hon ändå arbetslös under en stor del av våren och sommaren. Då hade hon äntligen möjlighet att förverkliga sin dröm om en egen odlingslott.

NO DIG – INGET GRÄVANDE

Trädgården, som hon delar med en vän, var vild och övervuxen och hade stått orörd i 10–15 år då Clarke tog över. Det betyder att jorden var av bra kvalitet och rik på näringsämnen och naturliga svamporganismer.

– Vi ville inte störa det fantastiska system av mycel som skapats under alla dessa

år. Det är som ett slags internet under marken, via vilket växterna får information om var de kan hitta vatten och näring, förklarar Clarke.

Om man vänder upp och ner på jorden förstörs dessa komplicerade nät och det kräver både tid och energi för marken att reparera sig själv. Om man gräver lösgörs också koldioxid. I stället började Clarke läsa på om no dig-metoden och inspirerades framför allt av den brittiske odlaren Charles Dowding.

– Det verkar nästan för lätt, jag tror inte att folk har tagit det på allvar. Vi är så vana vid det traditionella systemet där man river upp allt.

Det finns flera olika varianter av metoden, men Clarke använde sig av kartong som hon placerade direkt ovanpå de vildvuxna ytor där hon skulle börja odla. I ett par veckors tid vattnade hon pappskivorna, så att de och växtligheten under dem började förmultna en aning.

Sedan täckte hon kartongen med ett tunt lager kompostmylla. Ovanpå sådde hon frön och fröplantor.

– I no dig efterapar man naturens gång och bygger lager på lager av näringsrik, fertil jord. De flesta grönsaker behöver inte sås särskilt djupt. Växterna får sin näring från ytan och rötterna når sedan ner i den porösa jorden med alla de gångar som maskar och andra smådjur har 5

Vi ville inte störa det fantastiska system av mycel som skapats under alla dessa år. Det är som ett slags internet under marken, via vilket växterna får information om var de kan hitta vatten och näring. skapat och som vi sparat intakta genom att låta bli att gräva.

I stället för kartong kan man också använda sig av ogräsdukar eller till exempel mattor av naturmaterial för att skapa ogräsfria odlingsbäddar, men Clarke menar att marken älskar fibrerna från kartongen.

DELA UTRYMMET

En hörnsten i no dig-metoden är den näringsrika komposten som matar jorden.

– I år lyckades vi köpa kvalitativ kompostmylla ganska billigt. I framtiden är tanken att endast använda vår egen kompost, säger hon och pekar mot den bortre änden av trädgården, där en respektingivande hög av växtrester börjat ta form.

– Nästa år matar vi jorden med ny kompost igen.

Metoden följer alltså permakulturens principer, är fullt ekologisk och respekterar naturens egna cykler. En annan fördel är att väldigt lite ogräs klarar sig igenom de olika lagren.

– Det är inte många timmar jag har lagt ner på att rensa ogräs den här som6

maren. De få grässtrån som tittar fram går lätt att plocka bort.

Clarke är ändå snabb att påpeka att hon egentligen inte har något emot ogräs, hon brukar använda det i sin matlagning. Till exempel nässlor och gråbo torkar hon, så de får gärna blomma här.

– Jag tycker om att dela mitt utrymme med andra arter.

Den enda arten hon haft problem med är hararna som har ätit lite för mycket av skörden – något som åtgärdats med ett nytt staket runt lotten.

självförsörjande på grönsaker, något som är extra välkommet i dessa osäkra tider.

För Clarke finns det också en andlig aspekt med att odla i samklang med naturen. Det handlar om en närvaro och tacksamhet gentemot växterna.

– Jag ser plantorna som mina bundsförvanter. Jag studerar och respekterar dem och försöker leva i samklang med dem. Jag vill lyssna på vad de säger mig, hur de kan hjälpa mig. Då kan jag lära mig att förvalta deras helande kraft.

MÅNGA FÖRDELAR

Clarke menar att no dig-metoden ger större och bättre skörd än traditionell odling. Som bevis har hon gjort ett litet experiment: längs ena långsidan har hon planterat några rader av sallad och grönsaker på det traditionella sättet, genom att vända upp jorden. No dig-sidan är både renare från ogräs, men också betydligt frodigare och rädisorna är nästan dubbelt så stora som på den ”vanliga” sidan.

I sommar har hon upplevt en märkbar ekonomisk skillnad i att vara närapå

Rebekkas bästa odlingstips Gör din egen ekologiska växtnäring av ogräs: Plocka nässlor och vallört i ett ämbar och täck dem med regnvatten. Du kan också lägga med litet sjögräs om du vill. Låt blandningen stå i solen i en vecka, tills den börjar fermenteras.

Använd sedan som koncentrat då du vattnar dina odlingar.

Giftfri vardag 4/20

böcker

Pengar, nyttotänk och livet Text Mia-Maja Wägar

P

engar, förmögenhet, tillgångar, resurser – kapital. Kärt barn har många namn. Pengar är också temat för Milja Sarkolas debutroman Mitt kapital. Allt börjar med att bokens berättarjag, en kvinna i medelåldern, köper en bostad tillsammans med sin make och sin far. Sammanlagt 515 000 euro är priset för fyrarummaren i stadsdelen Dal i Helsingfors, men det känns svårt att berätta det för svågern, som rättframt ställer frågan om hur mycket lägenheten kostar. För det är problematiskt att prata om pengar och egendom. Opassande och fult.

LIVETS STÖRSTA INKÖP

För majoriteten av oss är en bostad ett av livets största inköp och investering, även för huvudpersonen i boken. Läsaren får följa med berättarjaget till bankens huvudkontor, där hon precis har tecknat ett bostadslån. Samtidigt har hon börjat fondspara, sett över sina försäkringar och blivit premiumkund. Hon har också utrett vad arvsskatten skulle bli ifall hennes far plötsligt skulle gå bort. Allt ser bra ut på nätbanken och på kontoutdraget.

Men något triggas i gång hos huvudpersonen i samband med att skuldebreven undertecknas. I sin dagbok antecknar hon månatligen sina tillgångar och skulder, samtidigt som pengarna sakta smyger sig in i allt hon ser och hör omkring sig. På bokens sidor beskriver Sarkola en fixering och en oro som snabbt blir påtaglig även

Sarkola, Mirja: Mitt kapital. Förlaget 2020, 160 s. ISBN: 9789523332706

för läsaren. Nyttomaximering är ledordet genom hela romanen.

AVSKALAD STIL

Mitt kapital känns sval och avlägsen med början från omslaget. Samma avskalade stil fortsätter genom hela boken, Sarkola beskriver lakoniskt miljöer och personer.

Men den kyliga och raka stilen fungerar utmärkt i sammanhanget. Man hör ofta människor säga att livet inte ska kretsa kring pengar, att pengar bara är ett verktyg för att klara av vardagen och uppnå drömmar. Och man kan väl inte ha starka känslor till ett verktyg – eller kan man?

Ingen kan påstå att Sarkola beskriver verkliga ekonomiska utmaningar, på det

sätt som vi är vana vid att se dem i samhället. Ekonomiska utmaningar förknippas i allmänhet med att pengarna helt enkelt inte räcker till. En situation där oro och ångest för hur man ska klara sig blir en stor del av den upplevda verkligheten. I boken är ångest ändå en känsla som starkt förmedlas till läsaren, trots att berättarjaget har det gott ställt. Hennes besatthet av pengar och hennes strävan efter nyttomaximering blir ett sätt för henne att ta kontroll över livet. Hon ställer sig konstant frågan hur hon ska få ut det mesta av situationen, oberoende av om det gäller arbete eller relationer. Hur länge orkar en människa hålla på så utan att gå under?

Sarkola lyckas hålla läsarens intresse vid liv från pärm till pärm. Som läsare känner man både förargelse och medlidande då man följer med huvudpersonens utveckling i berättelsen. Många kan säkert känna igen sig i hur berättarjaget tänker och känner, vilket gör att man kanske själv också börjar studera sitt förhållande till pengar och ställer sig frågan: Vad betyder pengar för mig, egentligen?

Milja Sarkola är teaterregissör och dramatiker. Mitt kapital är hennes debutroman som utkom våren 2020 både på svenska och på finska (Pääomani, Teos). Boken spelas också som teaterpjäs på Q-teatteri i Helsingfors under hösten 2020.

RÖSTA OCH VINN EN KOKBOK! VAR MED OCH UTVECKLA

även sända ett postkort till

fick artikeln Gott te ger guld-

tidningen! Rösta fram din

Marthas redaktion, Medel-

kant i vardagen på sidan 4 i

favoritartikel i detta nummer

havsgatan 14 C, 00220 Hel-

Martha nummer 3/2020 flest

av Martha.

singfors. Märk kortet eller ku-

röster. Marthas kokbok som

vertet ”Kokbok”. Bland de svar

lottades ut i samma nummer

att skriva rubriken på arti-

Allt du behöver göra är

som inkommit lottar vi ut tre

vanns av Jenni Broo, Över-

keln samt ditt namn och din

exemplar av den illustrera-

malax, Ellinore Stenback, Ku-

adress och skicka uppgifter-

de kokboken för hela familjen

ni, och Katja Salojärvi, Hel-

na till marthabladet@martha.

Tack för maten!

singfors. Kokboken kommer på

fi senast 28.10.2020. Du kan Giftfri vardag 4/20

I förra röstningsomgången

posten – grattis!

7

Allt du vill veta om

ekostädning Fler och fler börjar intressera sig för miljövänlig städning. Bloggaren Cecilia Lassfolk och förbundets ekologirådgivare Anita Storm ger tips om kemikaliefri rengöring och vilka städprylar som behövs.

Text Johanna Granlund Foto Karin Lindroos

C

ecilia Lassfolk bloggar sedan tio år tillbaka under namnet Morotsliv, där hon skriver om hälsosam kost och om kemikalier i hemmet och i skönhetsprodukter. Bloggen kom till då Lassfolk efter en utbrändhet kände att hon ville göra en omfattande livsstilsförändring och börja leva mer hållbart och hälsosamt.

– Syftet med Morotsliv är att dela tips och inspiration, och när det gäller ekostädning vill jag föra fram att det är enkelt, smidigt och effektivt, säger hon.

DISKMEDEL OCH ÄTTIKA

För vardagsstädningen använder Lassfolk sig av två olika milda rengörings-

medel samt av mikrofibertrasor.

– Jag har alltid ett par sprejflaskor med färdigt utblandat diskmedel stående, en i köket och en i badrummet. Jag blandar ungefär en del miljövänligt handdiskmedel med fyra delar vatten och använder det både som allrengöringsmedel och om jag diskar för hand.

Det andra standardmedlet består av ättika utblandat med vatten. Ungefär fem procent ättika ger lagom styrka.

Blandningen kan du till exempel spreja på kalkavlagringar och använda vid fönstertvätt eller som komplement till diskmedlet då du diskar glas.

– Just i badrummet och köket kommer man långt med de här två blandningarna.

De är tillräckliga för dagliga avtorkningar. Om du bara orkar plocka och torka av lite varje dag på diskbänk och i handfat, blir smutsen aldrig så ingrodd att du skulle behöva starkare medel.

Cecilia Lassfolk rekommenderar daglig vädring med korsdrag som en del av städrutinen.

– Jag vädrar för att få in syre och blåsa ut lite damm. Damm består inte bara av hår och ludd, utan det drar också till sig kemikalier, säger hon.

EFFEKTIVT MED MIKROFIBER

För veckostädningen tipsar Lassfolk om att skaffa ett filter som har högt HEPA-värde till dammsugaren. HEPA-vär-

Fakta om …

Hormonstörande ämnen Ofta behövs det en större mängd av ett skadligt ämne för att vår hälsa ska påverkas, men för hormonstörande ämnen fungerar det tvärtom. Kroppen påverkas inte nödvändigtvis av en enskild större dos av ett hormonstörande ämne, utan det är den kontinuerliga tillförseln av små mängder som är skadlig.

Hormonstörande ftalater finns i många dofttillsatser, bland annat i olika rengöringsmedel (och i parfymerade hudvårdsprodukter). Sköljmedel är en produkt där ftalater ingår i dofttillsat-

8

sen. Vi får i oss hormonstörande ämnen i kroppen då vi klär oss eller sover i textilier med rester av sköljmedel, eller då vi andas in eller rör vid ytor med partiklar av syntetiskt doftande rengöringsmedel.

Forskare menar att exponering för hormonstörande ämnen under graviditeten kan få följder för flera generationer framåt, eftersom ämnena tycks påverka fostrets gener. I den svenska Selmastudien har man undersökt inverkan av hormonstörande ämnen hos 2 500 mammor och barn. Alla mammor

som undersöktes hade ftalater i bröstmjölken, men hos de mammor där halten var högre, kunde man se en större inverkan på barnets utveckling och beteende. Hormonstörande ämnen tycks också vara kopplade till diabetes typ-2 och vissa former av cancer.

Genom att välja rengörings- och hudvårdsprodukter utan tillsatta doftämnen, och genom att lämna bort sköljmedel eller ersätta det med ättika, minskar du din exponering för hormonstörande ämnen.

Giftfri vardag 4/20

Om du bara orkar plocka och torka lite varje dag på diskbänk och handfat blir smutsen aldrig så ingrodd att du skulle behöva starkare medel.

det indikerar hur mycket partiklar filtret släpper igenom. Ju högre värdet är, desto bättre.

– För att bli av med små partiklar är det bättre att dammsuga än att sopa. När du sopar virvlar det upp ganska mycket damm. Som komplement till dammsugningen kan du ytterligare våttorka golven.

Använder du en mikrofiberduk då du våttorkar behövs det inga särskilda rengöringsmedel till ett normalsmutsigt golv.

– Bomullstrasor har runda fibrer som liksom skuffar smutsen framför sig, medan mikrofibertrasorna har vassa fibrer som skär av smutsen. Om golvet är väldigt smutsigt eller om det är fråga om ett trägolv kan du torka med tallsåpa.

Lassfolk dammtorkar hemmets ytor och elektronik med mikrofiberdukar utan några rengöringsmedel, om det inte handlar om väldigt smutsiga ytor.

Dammtorkningen kan göras antingen med fuktade trasor eller med torra.

Torra mikrofibertrasor är statiska, vilket bidrar till den dammsamlande effekten.

Handfat rengörs med diskmedelsblandningen och speglar och duschväggar med ättikslösningen. Båda sprejas på och får verka en stund innan de torkas bort. Wc-stolen rengör Lassfolk enligt följande recept: – Jag häller ett par matskedar matsoda och ett par deciliter ättika i toaletten på kvällen och låter det stå över natten.

Nästa morgon sprejar jag på ytterligare lite diskmedel och skurar ur toan.

Giftfri vardag 4/20

SÅPA FÖR ALLRENGÖRING

Marthaförbundets ekologirådgivare Anita Storm understöder Cecilia Lassfolks val av rengöringsmedel och redskap. Som komplement till handdiskmedlet lyfter hon fram tallsåpa.

– Tallsåpa är ett bra allroundmedel, också för grövre städning. Välj en tallsåpa där pH-värdet ligger runt tio. Det finns också tallsåpa med pH 7–8, men då är den utspädd med vatten och innehåller skadliga konserveringsmedel – läs i innehållsförteckningen, rekommenderar Storm.

Vill du ekostäda faller de flesta av städmedlen i butikshyllorna bort från inköpslistan. Medel som är märkta med Svanen-märket eller någon europeisk miljömärkning är ett någorlunda okej val,

även om de inte fyller de allra hårdaste kriterierna för minimal miljö- och hälsopåverkan. Äkta såpa är också ett bra val ur butikens hyllor med rengöringsmedel.

– Var försiktig om det står något i stil med grön eller organic i produktnamnet.

Det räcker inte med att företaget har valt ett grönt produktnamn, det behövs också en tredjepartscertifiering, påpekar Storm. Ättika och matsoda kan naturligtvis köpas i matbutiken, men eftersom det går åt större mängder kan du också beställa hem dem från olika företag som har specialiserat sig just på produkter för ekostädning.

STARKA KEMIKALIER

Ekostädning främjar både miljön och hälsan.

9

– Du städar inte bara i din omgivning, utan påverkar också din kropp då du andas in rengöringsmedlen och då de tas upp av huden, säger Anita Storm.

Många konventionella rengöringsmedel innehåller starka kemikalier som är skadliga för miljön då de släpps ut i naturen. De bidrar också till utsläppet av fosfater i vattendragen. Dessutom innehåller de kemikalier som kan vara hormonstörande och allergi- eller cancerframkallande.

Anita Storm förespråkar att man helt och hållet undviker bakteriedödande medel, möjligtvis med undantag för under en epidemi.

– Det finns så många goda bakterier som hjälper oss att må bra. Om man använder bakteriedödande medel försvinner inte bara de skadliga bakterierna, utan också våra bakterievänner, vilket på sikt kan ge mer utrymme för våra bakteriefiender. Det här är särskilt viktigt att tänka på med tanke på tarmhälsan, säger hon.

Ibland kan man få intrycket av att alla kemikalier bör undvikas, men så är ändå inte fallet. Rent begreppsmässigt kan både grundämnen och olika blandningar kallas för kemikalier.

– Vi kommer aldrig att bli helt kemikaliefria, så i stället ska vi sträva ef-

ter att bli kemikaliesmarta och undvika carcinogena och hormonstörande kemikalier. För att kunna göra det behövs kunskap och aktiva val, säger Anita Storm.

Läs mer: www.martha.fi/smartha-tips, välj kategorin ”städning”, www.morotsliv.com, www.selmastudien.se, www.naturskyddsforeningen.se/ hormonstorande-amnen, boken Städglädje med Marléne Eriksson av Marlene Eriksson och Eva Nyqvist (Norstedts 2018)

Gröna städtips för ett rent hem Vädra dagligen, särskilt i sovrummen.

Undvik att ha datorer och annan elektronik i sov- och barnrum. Elektroniken alstrar damm som innehåller tungmetaller och andra skadliga kemikalier.

Om huset har maskinell ventilation: Byt filter i ventilationssystemet med jämna mellanrum.

Fyll hemmet med gröna växter. De renar luften från skadliga ämnen, avger syre och förbättrar luftfuktigheten. Effektiva luftrenare är bland annat murgröna, svärmorstunga, bergpalm, ampellilja samt olika sorter av kalla och dracaena.

Klipp engångstrasor av utslitna textilier, eller använd trasiga strumpor. I stället för att våttorka elektronik med en vanlig trasa, och därmed skölja ut tungmetaller och hormonstörande ämnen i avloppet, använd engångstrasor som kastas bland det brännbara avfallet, där de gör mindre skada.

10

Giftfri vardag 4/20

Städa smart Miljövänlig städning betyder att du använder naturliga rengöringsmedel och väljer bort starka kemikalier. Rengöringsmedel som innehåller följande ämnen ska du undvika: • Tensider • Klor • Antibakteriella medel, såsom triclosan • Tvålämnen • Alkohol • Citronsyra • Mjukgörare • Enzymer • Parfymer • Blekningsmedel • Optiska blekningsmedel

En hållbar städskrubb För att börja ekostäda kommer du långt med följande medel och redskap: Miljövänligt handdiskmedel: Basrengöringsmedel.

Outspädd tallsåpa (pH cirka 10 och utan konserveringsmedel): Basrengöringsmedel. Ättika: Tar fram glans och lyster i glas samt rostfritt efter rengöring, tar även bort kalkavlagringar. Torka alltid med en våt trasa eller skölj efteråt. Använd som sköljmedel vid klädtvätt eller för att ta bort svettlukt. Använd inte ättika på fogar, silikon, marmor, annan sten eller oglaserat kakel.

Matsoda: Har både antiseptisk verkan och slipande effekt. Pudra soda över en fuktig trasa och torka av handfatet. Strö soda över ulliga mattor, mjukisdjur eller fårskinn och dammsug efter några timmar. Rengör golvbrunnar och avlopp med en blandning av 1–2 dl soda och ungefär samma mängd ättika. Låt verka en stund och häll över några liter kokande vatten.

Tvättnötter: Tvättar rent kläder.

Kan användas några gånger och komposteras därefter.

Vanliga städredskap fungerar bra för till exempel golvtorkning och fönstertvätt, men veckostädningen underlättas om du har: Mikrofibertrasor: För torr- eller våttorkning, också för att skura golv. Är tillverkade av polyester och avger därmed mikroplaster, men fördelen är större än nackdelen eftersom man kan städa mer effektivt utan att behöva ta till starka rengöringsmedel med skadliga kemikalier.

Dammsugare med ett filter som har ett högt HEPA-värde.

Sprejflaska: För olika blandningar av diskmedel, såpa- eller ättika.

Spreja ättiksblandningen med en hård stråle för att inte andas in så mycket av den.

Giftfri vardag 4/20

11

Det går att övertyga andra. Det viktiga är att vara säker på det man gör samt också att våga säga emot och rätta till missuppfattningar vid behov.

12

Smartha smaker 3/20

”Våga ta plats och tro på dig själv”

– Våga ta plats, säger Francesca Åström, 24, till unga kvinnor som vill ta sig fram i företagsvärlden. Hon är en av grundarna till uppstartsföretaget Lipasu, som tillverkar världens första bondbönsglass.

Text Maria Svanström Foto Erika Lindström

A

llt började på en kurs i produktutveckling i livsmedelsvetenskap vid Helsingfors universitet. Uppgiften var att ta fram ett recept av spannmål eller baljväxter som lämpar sig för personer som följer någon specialdiet. Francesca Åström deltog i kursen och hennes grupp, som bestod av sex andra kvinnor, beslöt sig för att ge sig in på något innovativt och utveckla en glass på bondböna.

– Under de senaste åren har det på marknaden kommit flera nya livsmedel tillverkade av bondbönor, men traditionellt har den använts till foder. Vi skapade receptet genom att se på innehållsförteckningarna till soja- och havreglass, för åtminstone för två år sedan fanns det inget recept för bondbönsglass.

Lärarna var till en början smått skeptiska till projektet, men receptet lyckades över förväntan. Den första satsen av bondbönsglassen såldes på restaurangdagen i Helsingfors samma vår.

NYA IDÉER

Personalen på universitetet har hjälpt till med både produktutvecklingen och företaget. Därtill har de unga företagarna fått hjälp av familjemedlemmar som har en bakgrund som privatföretagare.

Till exempel har Åströms egen gudmor, Anja Kahri, som bland annat är medlem i många företagsstyrelser, hjälpt till med avtal. Åström säger att hon har varit förvånad över att det finns så många fördomar mot unga kvinnor i företagsvärlden.

– Ingenting har sagts rakt ut, men särGiftfri vardag 4/20

skilt äldre män i större företag har inte alltid genast tagit oss på allvar. Det är för att vi är studerande, och för att de flesta av oss är under 25, i deras ögon är vi söta småflickor.

Attityderna har ändå ändrats under diskussionerna.

– Det går att övertyga andra. Det viktiga är att vara säker på det man gör samt också att våga säga emot och rätta till missuppfattning vid behov.

Flickor får enligt Åström ofta lära sig att inte ta så mycket plats, men det ska man enligt henne inte bry sig om. För att klara sig måste man våga säga sin åsikt och våga ta plats.

EN GENERATIONSFRÅGA

Åström ser skillnader mellan generationerna när det gäller hur man förhåller sig till företagande.

– I min egen åldersgrupp, 20–35-åringar, verkar man vara öppnare för nya idéer. Vi vågar kasta fram förslag, även om de inte alltid går igenom, och är vana vid att pitcha och berätta historier om produkterna. Företagskulturen bland 40–60-åringarna är ofta stelare.

Mycket har hunnit hända sedan allting fick sin början. Medlemmarna i gruppen har grundat ett företag och fått synlighet för sin produkt bland annat genom tv-programmet Suomalainen menestysresepti. Företaget Lipasu Ab ägs förutom av Åström också av Kaisa Andersson, Annika Ikonen, Hilma Koskinen, Roosa Kukkonen, Anni Niskakoski och Mirva Sorsila. Samarbetet mellan dem har från första början fungerat bra.

– Vi är förstås inte alltid eniga, men jag tycker att det skulle vara konstigt om precis allt skulle gå som en dans på rosor när vi är så många. Mycket tid kan gå åt till att diskutera småsaker, men om de stora linjerna är vi överens.

LOKALA RÅVAROR

I dag har livsmedelskoncernen Valio licensrättigheterna till bondbönsglassen.

– Vi sköter fortfarande vårt företag och bland annat marknadsföringen på sociala medier. Men medan det i fjol fanns heltidsarbete för tre till fyra personer, finns det i dagsläget arbete för bara en.

Målet med glassen har varit att den ska innehålla så många lokala råvaror som möjligt. Förutom bondbönorna kommer bland annat rybsoljan i glassen från Finland.

Det finns hopp om att produkten in13

Vem?

FRANCESCA ÅSTRÖM Ålder: 24 år.

Bor: I Helsingfors.

Hobbyer: Trädgårdsodling, hantverk och målning. Ska börja cykla.

Framtidsdrömmar: Möjligtvis produktutveckling inom livsmedelsbranschen, att grunda framgångsrika företag och att arrangera evenemang (det senare som en hobby). Äter helst: Inhemskt i säsong.

om de närmaste fem åren ska börja säljas utomlands.

– Till en början blir det säkert i närområdena, i Norden och i Ryssland, eftersom det är enklast med tanke på logistiken. Jag hoppas på att glassen i framtiden inte i sig ska exporteras, utan att den i stället ska tillverkas i en lokal fabrik och innehålla lokala råvaror från den plats där glassen säljs.

TRE SMAKER

Glassen säljs för närvarande i tre smaker: passionsfrukt och lime, choklad samt mynta.

– Vi har fått testa oss fram till vad som fungerar. I början tillverkade vi till exempel glass med smak av choklad och kaffe, men det fungerade inte. Detsamma gäller rosmarin och hallon, som vi ändå hoppas kunna tillverka i framtiden.

I början befarade de blivande företagarna att smaken av bondböna skulle vara så stark att den skulle tränga igenom, därför föll valet på starka smaker. Det skedde ändå inte – bondbönsglassen i sig, utan smaktillsatser, har en mild smak. Åström skulle i framtiden helst se att 14

företaget har ett sortiment med några grundsmaker som säljs året runt och därtill säsongsmaker som säljs i små partier.

– Bland annat pepparkaksglass kunde vara en sådan smak. Jag drömmer också om att få utveckla ”glitterglass”. Den skulle få vara en lite galen ”enhörningsglass” med smak av sockervadd.

EGET TRÄDGÅRDSLAND

Francesca Åström tillbringade i år sin sommar på familjens sommarstuga i Iittala.

– Det verkade först vara stört omöjligt att få sommarjobb inom den egna branschen på grund av coronaviruset, därför sade jag upp min lägenhet i Helsingfors.

Jag fick ändå jobb på Kultasuklaa i Iittala och har stortrivts. Åström har i sommar också kunnat förverkliga ett projekt som hon länge drömt om: ett eget trädgårdsland.

– Där finns allt man kan tänka sig, bland annat potatis, ärter och jordgubbar.

I ett växthus odlar jag meloner.

Alla sju medlemmarna i företaget studerar fortfarande vid sidan av företagsverksamheten. Åström studerade själv fli-

tigt i våras för att bli klar med sin kandidatexamen.

– Jag har trivts jättebra på campuset i Vik. Särskilt mycket har jag tyckt om labbkurserna som inte enbart handlar om att läsa kurslitteratur. Åström, som kommer från Helsingfors, sökte sig av en slump till livsmedelsbranschen.

– Jag funderade på vad jag skulle göra efter gymnasiet och sökte in till juridiska fakulteten. Jag kom ändå inte in vid första försöket och höll ett mellanår. Följande år sökte jag in för att studera både juridik och livsmedelsvetenskap. Då kom jag in på linjen för livsmedelsvetenskap, men inte för att läsa juridik.

Som egenföretagare måste man vara uthållig och målmedveten, vilket Åström har visat prov på. Hon har sökt in till juridiska fakulteten sammanlagt fyra gånger.

– Det skulle jag fortfarande vilja testa på. Under den närmaste tiden ska jag fundera på vad jag vill göra i framtiden.

Om jag stannar kvar inom livsmedelsbranschen vill jag helst delta i produktutvecklingen, då får man vara med och göra något konkret.

Giftfri vardag 4/20

Martha testar

Testpanelen har provsmakat bönglassen Marthas oberoende testpanel, där förbundets två hushållsrådgivare och ekonomirådgivaren ingick, har betygsatt de tre olika smakerna på bönglassen och kommit fram till ett mycket jämnt slutresultat.

Foto Sandra Mellberg

CHOKLAD Betyg: 4 – 4 – 4,5 (12,5) Motivering: Konsistensen är krämig och mjuk. Glassen smälter bra i munnen.

Smaken av bondböna tränger igenom, vilket sänker vitsordet lite.

MYNTA Betyg: 5 – 4 – 4 (13) Motivering: En absolut vinnare! I denna glass gifter sig smak, konsistens och utseende till en läcker sommardelikatess. Konsistensen är mjuk, och smaken av mynta är stark och naturlig.

Motivering: Glassen ser ut som vilken chokladglass som helst. Mjuk, något seg. Bondbönan kommer fram i smaken. God chokladsmak, inte för söt.

Motivering: Krämig konsistens. Smakar ”växt”, men smaken är inte störande. God chokladsmak.

Motivering: Den ser ut som ”Ville Vallaton”-glass.

LIME-PASSION Betyg: 4,5 – 3,5 – 5 (13) Motivering: En fräsch och somrig bekantskap. Påminner om sorbet. Enda minuset är färgen, som är konstgjord och påminner om modellera.

Motivering: Bra konsistens: len, mjuk och krämig. Konstgjord färg, men ändå mynta.

Man känner smaken av bondböna, smakar växtbaserat.

Bra myntsmak, inte för söt.

Något vattnig i smaken.

Motivering: Konsistensen är sorbetaktig. Färgen påminner om gurkmeja. Smaken av gurkmeja är mer framträdande än smaken av bondböna.

Motivering: Konstgjord färg, nästan för gul. Känns som sorbet, bara smälter i munnen. Fräsch smak. Bondbönan kommer inte fram, vilket är positivt. Supergod! Känner smaken av både passion och lime. I glassen framkommer ytterligare en smak som det inte går att sätta ord på, kanske är det gurkmeja? Lämnar nästan lite hetta efter sig.

Giftfri vardag 4/20

15

Matbiten

b u l j on g

Min e

s tro

nes

op

pa

En

r e tt ä r f yra 16

Smartha smaker 3/20

Matbiten

Att koka buljong är ett utmärkt sätt att utnyttja alla råvaror fullt ut. Så spara gärna grönsaksspill, fiskrens eller köttskrov i kylen eller frysen och tillred en mustig buljong vid tillfälle.

E

n buljong som tillreds med eftertanke förhöjer smaken i maten avsevärt. Buljongen kan du använda som stomme i till exempel soppor, grytor och såser.

Under hösten är svampen i högsäsong. Använder du svamp i buljongen lyfts även den femte grundsmaken, umami, som är kännetecknande för just buljonger och fungerar som smakförstärkare.

Text och recept Sandra Mellberg Foto Karin Lindroos

En buljong som tillreds med eftertanke förhöjer smaken i maten avsevärt och kan utgöra grunden för flera olika maträtter.

GRUNDRECEPT FÖR GRÖNSAKSBULJONG

Minestronesoppa

Så gör du:

(6 portioner)

Detta grundrecept på buljong fungerar som bas för fyra unika recept. Buljongen går att enkelt att variera beroende på vad du hittar i skafferiet. Använd också skalen (eller enbart skalen) av grönsaker

En härlig vegetarisk minestronesoppa kan tillagas på säsongens grönsaker när som helst under året. Skär upp grönsaker, koka buljongen på rester och skal, och låt grönsakerna koka mjuka.

Voilà, soppan är nästan klar!

1. Skala pumpan och hacka löken (koka buljongen på skalen). Skär grönsakerna i centimeterstora kuber. Behåll tomaterna hela.

och grönsaksspill, om det är rengjort.

• • • • • • • • •

1 gul lök 1 rödlök 2 morötter 1 palsternacka 2 stavar bladselleri 1 msk rybsolja 2 l vatten 1 dl torkade trattkantareller 1 msk torkad libbsticka eller andra valfria örter • 3 lagerblad • några kryddpepparkorn • salt Så gör du: 1. Skär grönsakerna i bitar och fräs i olja i en djup kastrull. Tillsätt svamp, örter och kryddpepparkorn.

2. Häll på vatten och koka upp. Låt koka på svag värme cirka en timme.

Sila av och smaka av med salt.

3. Reducera buljongen genom att låta den småkoka i ytterligare en halv timme eller ungefär tills hälften av vätskan försvunnit. Frys in som iskuber och använd på samma sätt som en buljongtärning.

Giftfri vardag 4/20

• • • • • • • • • • • • •

1 gul lök 1 liten pumpa, till exempel butternut 1 zucchini ett vitkålshuvud 2 morötter 2 stavar bladselleri 250 g körsbärstomater ca 1 l buljong en kruka färsk basilika en kruka färsk persilja 3 klyftor vitlök 2 msk olivolja ca 500 g kokta bönor (till exempel en blandning av vita bönor och kidneybönor) • salt och peppar Till servering: • 350 g kort okokt pasta • 150 g fårticka eller annan svamp • 1 dl riven svartstämplad emmentaler • olivolja

2. Flytta över grönsakerna i en stor kastrull och häll över av buljongen så att den täcker grönsakerna. Fyll på med vatten om det behövs mer vätska.

3. Hacka örterna och tillsätt i soppan, spara några kvistar till servering.

4. Krossa vitlöksklyftorna med en kniv och tillsätt i soppan.

5. Ringla över olivolja och koka upp. Låt koka på svag värme tills grönsakerna är mjuka.

6. Tillsätt bönorna mot slutet.

7. Smaka av med salt och peppar.

8. Koka pastan al dente i en separat kastrull. Skiva fårtickan och stek upp med salt och peppar.

9. Häll över soppan i skålar och toppa med pasta, stekt fårticka och riven ost. Strö över lite örter och ringla över olivolja. Servera!

TIPS! Om du kokar och serverar pastan separat ger den mera tuggmotstånd, vilket bidrar till en trevligare matupplevelse.

17

Matbiten

TIPS! Du kan också toppa soppan med bönor, grillad kyckling och picklade eller fermenterade grönsaker. Bara fantasin sätter gränser!

Ramensoppa med rotfruktsnudlar

Sjömansbiff med kantareller

Viltskavsgryta

(4 portioner)

(4 portioner)

(4 portioner)

Redan i början av 1900-talet började man servera ”sjömansbiff” ombord på båtar. Rätten tillreddes i en och samma gryta och var därför praktisk att tillaga när man är ute till sjöss. Rent vatten fanns inte i större mängder, därför tillsattes ofta öl som vätska i rätten. I dag har vi däremot rent vatten i kranen och använder det till sjömansbiffen, som också har uppgraderats med höstliga kantareller.

Skav innebär att köttet skärs i tunna skivor före tillagning. Att laga skav av köttet är ett smidigt sätt att ta tillvara hela djuret, eftersom även de sega bitarna blir möra när de tillagas i tunna skivor. Köp färdigt köttskav från frysdisken, eller ta tillvara viltkött som du har liggande i frysen.

Receptet är en inhemsk variant av den japanska ramensoppan. För att göra nudlar av rotfrukterna har vi använt oss av en grönsakssvarv , men rotsakerna kan även skäras i tunna stavar. Om du saknar kolhydraterna kan du naturligtvis att byta ut rotfruktsnudlarna till vanliga nudlar.

• • • • • • • • • • • •

1 palsternacka 2 stora morötter 2 gulbetor 100 gram kinakål 200 g svamp av valfri sort, till exempel karljohan eller fårticka 4 ägg 2 msk soja ca 2 cm riven ingefära 1 msk sesamolja 8 dl buljong chili gräslök

Så gör du: 1. Skala rotfrukterna och gör nudlar av dem.

2. Koka nudlarna snabbt i lättsaltat vatten, cirka 1 minut räcker. Skölj därefter med kallt vatten.

3. Strimla kålen.

4. Stek svamparna och krydda med salt och peppar.

5. Koka äggen.

6. Koka upp soja, ingefära, sesamolja och buljong. Portionera ut i skålar och börja med nudlarna.

7. Tillsätt strimlad kål och svamp. Häll över buljongen och toppa med två ägghalvor, chili och gräslök.

18

• • • • • •

400 g benfritt nötkött salt, peppar 1 lök 150 g kantareller 1 kg potatis valfria färska örter, till exempel persilja, timjan och rosmarin • 4 dl buljong Så gör du: 1. Skär köttet i skivor, tvärs över fibrerna. Bryn köttet i lite fett i en ugnstålig gryta och krydda med salt och peppar.

2. Skala och skiva potatisen och löken. Bryn löken tillsammans med kantarellerna.

3. Blanda potatis-, lök- och kantarellblandningen med köttet i grytan.

Gör en liten bukett av örterna och lägg ner i grytan.

4. Häll över buljongen och grädda i 200 grader i cirka 1,5 timme.

• • • •

• • • • • • • •

1 gul lök 250 g skav 1 msk olja eller smör 200 g svamp av olika sorter (till exempel karljohan, fårticka, vinkremla eller trattkantarell) 1 burk crème fraiche 4 dl buljong 2 tsk dijonsenap 2 tsk svartvinbärssylt eller -gelé 1 dl lingon timjan persilja salt och peppar

Så gör du: 1. Hacka löken och stek i fettet tillsammans med köttet i en gjutjärnsgryta.

Tillsätt svampen och stek under omrörning tills allt är gyllenbrunt.

2. Tillsätt crème fraiche, buljong, senap och sylt och låt puttra i cirka 5 minuter. Tillsätt lingon och örter och låt puttra ytterligare 5 minuter. Smaka av med salt och peppar.

3. Servera med kokt potatis.

TIPS! Skav gör du enkelt genom att skära tunna skivor av ett köttstycke medan det fortfarande är halvfryst.

Giftfri vardag 4/20

Miljötipset

Bli smarth på plastsortering!

Text Cecilia Nyman Foto Karin Lindroos

Experten tipsar: Så sorterar du plast på rätt sätt I tunnan för plastavfall: Påsar, kassar Plastomslag, höljen Burkar för yoghurt, glass och fil Flaskor för schampo och diskmedel Askar för tomater, kiwifrukt, färdigmat (Skölj lätt kladdiga askar, låt torka. Skruva loss korkar och lock.

Lägg inte förpackningar in i varandra om de är av olika plastsort.)

A

tt sortera plastavfall är klimatsmart. Plastsorteringen minskar den mängd energi och råmaterial, i detta fall olja, som behövs för att framställa en produkt. Via sortering säkerställer du även att skräpet inte kommer ut i naturen, där plast omvandlas till mikroplaster. Mikroplaster sprids effektivt i miljön och påverkar såväl människans hälsa som djurlivet. Återvinning av plastförpackningar går under producentansvaret. Producentansvaret förpliktar producenterna att ordna och betala för återvinningen av förpackningsmaterialet.

SKÖLJ OCH TORKA AV

Viktigt är att skölja, diska och torka av plastförpackningen innan den läggs i återvinningen. Marinader och rester av fett på plastens yta försämrar kvaliteten på plasten och gör den oanvändbar. Har du färdigt diskvatten för dina kastruller och dylikt? Skölj då till sist av asken med köttmarinaden eller smörasken. Har du inget diskvatten tillhands? Släng den kletiga asken i brännbart avfall – därmed smutsar du inte ner de övriga förpackningarna i plaståtervinningen. Etiketter och klistermärken behöver inte tas bort från plastens yta, men underlättar produktionen av returplast.

Plastförpackningar behöver inte sorGiftfri vardag 4/20

teras enligt färg, allt kan läggas blandat i samma sorteringskärl. Produkter av returplast blir därav oftast gråa i färgen.

Plastförpackningar som samlats in via konsumenterna i Finland skickas inte utomlands, utan återanvänds i Finland.

Att öka användningen av returplast är bra ur miljösynpunkt. Koldioxidutsläppet minskar med 1,5 kilo vid användning av 1 kilo returplast, jämfört med så kallad jungfrulig plast.

Källor: www.uusiomuovi.fi/fin/kuluttajalle, www.lsjh.fi/fi/ Läs mer: HSY: www.hsy.fi/sv/invanare/sortering/ Sidor/default.aspx, Stormossen: www.stormossen.fi/sv/ sorteringsguide/#/

Får läggas i plaståtervinning, men återvinns inte Frigolit (styrox) Bionedbrytbara plastpåsar Kaffepaket, chipspåsar (har ett inre skikt av aluminium) Brännbart avfall: PVC-plast, med märkningen nr 3 Plastburkar med farliga ämnen: målarfärg, olja, läkemedel Bruksvaror i plast hör till kommunens ansvar för sophanteringen och får därmed inte läggas i tunnan för plastavfall. Plast av typen PVC (polyvinylklorid), märkt med nummer 3, får inte heller läggas i plaståtervinningen. PVC-plast är en blandning av flera olika ämnen och är därför svår att återanvända. Den plast som inte får återvinnas bör i stället sorteras som brännbart avfall (blandavfall).

Till bruksvaror hör: Leksaker Pulkor Köksredskap Tandborstar Sortti-stationer (i huvudstadsregionen) tar även emot: Pulkor Leksaker: ämbar, spadar, mopeder, bilar … mot en liten kostnad.

Vad gör man av den återvunna plasten?

Krukor, plastkassar, plasthinkar och plaströr

19

Komjölk versus havredryck – vad skiljer dem åt?

Under de senaste årtiondena har mycket g jorts för att ta fram klimatsmart växtbaserad mat som ska hjälpa oss att äta hållbart och miljövänligt.

Därmed har även vegetabiliska alternativ till komjölken hittat till butikshyllorna. Havredrycken är en av utmanarna på mejerimarknaden, men vilka är skillnaderna mellan havredryck och vanlig komjölk?

Text Sandra Mellberg Illustration Terese Bast

H

avredrycken har blivit speciellt populär i de nordiska länderna, där det finns gott om havre. Orsaken till att man velat hitta alternativ till vanlig komjölk beror på de stora utsläppen av växthusgaser, som till relativt stor del kommer från kornas utsläpp av metangas. Debatten mellan förespråkare av komjölk å ena sidan, och förespråkare av havredryck å andra sidan, har gått het under en lång tid och båda sidorna håller fortfarande fast vid sina argument.

Näringsmässigt skiljer sig de båda dryckerna åt ganska mycket, eftersom mjölk och havredryck är uppbyggda på

MÄTTADE VS OMÄTTADE FETTER

Behöver du dra ner på mängden mättat fett kan du också välja fettfria varianter av mjölk, eller så kan det vara värt att prova på havredrycken. Den senare innehåller tillika något mer fibrer som till största del består av betaglukaner. Dessa är naturligt förekommande i havre och kan bidra till att sänka kolesterolvärdet i blodet om intaget är minst 3 gram per

Per 100 g

Lättmjölk 1,5 % fett, berikad med vitamin D

Havredryck, 1,5 % fett, berikad med kalcium och vitamin D, B2 och B12

Energi

46 kcal

45 kcal

Fett

1,5 g

1,5 g

- varav mättat

1g

0,2 g

Kolhydrater

4,8 g

6g

Protein

3g

1,4 g

Kalcium

120 mg

120 mg

Vitamin D

1,0 µg

1,5 µg

Vitamin B2 (riboflavin)

0,18 mg

0,21 mg

Vitamin B12

0,4 µg

0,4 µg

Vitamin A

17 µg

0 µg

Näringsinnehåll för komjölk och havredryck.

20

helt olika sätt. Proteinhalten i mjölken är ungefär tre gånger högre än i havredrycken, och fettet i havredrycken är nästan enbart omättat, medan fettet i komjölken till största delen är mättat.

dag. Därför kan havredrycken vara ett bra alternativ om du behöver sänka ditt kolesterolvärde.

Mjölk innehåller många naturligt förekommande mineraler och vitaminer.

Havredrycken är något mera näringsfattig jämfört med komjölken, men flera havredrycker på den finländska marknaden berikas med extra kalcium, D-vitamin och B12-vitamin för att efterlikna mjölkens näringssammansättning.

I Finland är det svårt att få i sig tillräckligt D-vitamin via kosten, därför berikas mjölkprodukter med vitaminet. Det är alltså inte enbart havredrycken som berikas, även komjölken innehåller tillsatser av D-vitamin. Däremot är det inte tillåtet att tillsätta vitaminer i ekologiska produkter, så varken ekologisk mjölk eller ekologisk havredryck innehåller några vitamintillsatser.

GLUTENFRITT ALTERNATIV

Oavsett hur man ser på skillnaderna mellan havredryck och mjölk, kan de flesta enas om att fler växtbaserade alternativ ger mjölkallergiker och laktosintoleranta ett större utbud att välja mellan. Havredrycken kan tryggt användas av dem som inte tål komjölk. Havre är i sig självt glutenfritt, och även om många av havredryckerna på marknaden kan innehålla spår av gluten, är havredrycken i stort sett glutenfri.

Giftfri vardag 4/20

Visste du att …?

Havredryck kan användas på precis samma sätt som mjölk.

Den kan avnjutas som sådan, till exempel som måltidsdryck, i gröten eller för att ersätta mjölk i bakning. Havredrycken kan också tillsättas i kaffe eller te, men kan ibland skära sig när den tillsätts i varma drycker.

Surhetsreglerande medel brukar tillsättas i vissa industriella varianter för att få havredrycken att blanda sig väl med andra varma drycker.

Havredrycken har en egen, ganska distinkt smak av havre. Den milda smaken framkommer dock inte alltid när drycken blandas med andra ingredienser. Därför märker man i allmänhet inte av havresmaken i till exempel stekta plättar eller bakverk tillagade på havredryck. Däremot kan man känna den mjuka, runda smaken av havre när man blandar ner havredryck i kaffe, te eller smoothies.

Hemgjord havredryck Du behöver: • 10 dl vatten • 2 dl havregryn • 1 krm salt • 2 msk rybsolja Så gör du: 1. Mät upp vatten och havregryn i en mixerskål. Tillsätt salt och olja.

2. Mixa blandningen tills den är helt slät och utan klumpar. Häll över drycken i en saftsil eller genom en ren kökshandduk och sila bort havreresterna.

3. Häll upp drycken i rena glasflaskor och förvara dem i kylen. Skaka alltid flaskorna före användning. Havredrycken håller sig i kylskåp cirka fem till sju dagar.

TIPS! Smaksätt drycken med kanel, vanilj eller kardemumma. Mät upp och häll i cirka 0,5–1 tsk krydda per liter dryck innan du mixar den.

Giftfri vardag 4/20

21

Dags för pensionen?

Att bli pensionär innebär ofta en stor förändring i livet. Men till skillnad från många andra förändringar är ålderspensionen något som du kan förbereda dig på, både mentalt, praktiskt och ekonomiskt.

Text Marina Nygård Foto Linus Lindholm

S

om alltid när något stort händer i livet lönar det sig att stanna upp och ref lektera över hur förändringen påverkar hur du mår, din ork, dina relationer och din ekonomi.

Att gå i pension handlar inte enbart om att sluta arbeta, det påverkar din vardag på många olika sätt. Pensionen kommer att påverka bland annat tidsanvändningen, du får avsevärt många fler timmar i dygnet att fylla, vilket för någon kan vara en lättnad, för andra en utmaning.

SÄMRE SJÄLVKÄNSLA

Din jag-bild kan komma att förändras när du inte längre lika starkt förknippas med yrkesrollen, och du kan behöva omvärdera dig själv. Och när du inte längre arbetar kommer du kanske inte heller att känna dig behövd på samma sätt som tidigare, vilket kan påverka din självkänsla. Samtidigt kommer dina människore-

lationer att förändras då du inte längre umgås med kollegor dagligen. Å andra sidan kan ditt eventuella parförhållande få nya dimensioner då du tillbringar mer tid hemma.

Ditt så kallade rörelserevir ändras då du inte längre dagligen rör dig mellan hemmet och arbetsplatsen, och du kommer kanske att sakna den stund då du tog dig till och från arbetet, eller den dagliga stunden på lunchrestaurangen.

Och sist, men inte minst, din ekonomi påverkas då pensionen är avsevärt mycket lägre än lönen under arbetskarriären, vilket kan kräva omställningar i hur och vad du konsumerar. Du går också miste om olika anställningsförmåner, men å andra sidan kan du få förmåner som tillkommer pensionslivet.

Källa: Taskinen, Sirpa: Hyvillä mielellä eläkkeelle.

Fakta om …

Pensionerna i Finland Hur stor din pension blir beror på hur mycket du har haft i lön och hur länge du har arbetat. Utöver inkomster tjänar man också in pension i olika utsträckning när man lyfter olika sociala förmåner. År 2019 fick finländaren i medeltal 1 716 euro per månad i pension.

Medianpensionen var 1 497 euro per månad. Mannens medelpension var 1 937 euro, medan kvinnans medelpension uppgick till 1 533 euro, och var alltså en femtedel lägre än mannens.

Hälften av pensionärerna får mindre än 1 500 euro i månaden. Av dem är två tredjedelar kvinnor. Sammanlagt 8 procent av pensionärerna lyfter över 3 000 euro per månad i pension, av dem är en klar majoritet män.

Sammanlagt 5,8 procent av finländarna i åldern 15–64 får en pension som baserar sig på arbetsoförmögenhet.

Källa: Statistikcentralen

22

Giftfri vardag 4/20

11 tips – så förbereder du dig ekonomiskt inför pensionen 1. Ta reda på vad som gäller: Kontrollera på förhand villkoren och storleken på din kommande pension: när kan du gå i pension, hur stor kommer den att bli och hur påverkar en förkortning eller förlängning av din arbetskarriär storleken på pensionen?

2. Kolla upp vad din vardag kostar: Vilken är din konsumtionsnivå? Vad kostar din vardag? Det är viktigt att känna till vad dina obligatoriska utgifter är när dina inkomster kommer att sjunka.

3. Gör upp en budget: När du vet hur stora dina utgifter är kan du lättare göra en realistisk budget. Komplettera med eget sparande. Spara och/ eller placera inför den kommande pensionen om du har möjlighet. Ju tidigare du börjar, desto mindre belastande blir det på månadsnivå och desto mera kan du dra nytta av ränta på ränta-effekten.

4. Se över dina skulder: Speciellt dyra krediter lönar det sig att betala före pensionen. Fundera också på om du kan betala eventuella bostadslån innan dina inkomster sjunker, för att lättare klara av boendekostnaderna.

5. Gå igenom dina kostnader: Se över dina löpande kostnader och fundera på vad som är nödvändigt och vad som är valbart. Passa också på

att konkurrensutsätta dina tjänster. Granska även om ditt aktuella försäkringsbehov överensstämmer med dina avtal. Dina försäkringsbehov kan också variera under livet, beroende på livssituationen, skuldsättning och dina åtaganden.

6. Förbered dig på oväntade kostnader: När inkomsterna sjunker är det viktigt att ha en buffert för oväntade utgifter. Många pensionärer uppger att deras ekonomi inte skulle klara av stora händelser som rörsanering, sjukdom eller makans dödsfall. Spara därför ihop till en buffert och kom ihåg att varje euro i en buffert är bättre än ingenting.

7. Granska ditt boende: En stor del av våra utgifter går till boende. Fundera därför på om ditt boende är lämpligt med tanke på din kommande livsförändring. Tänk på kostnader, kommande renoveringar, bekvämlighet och livskvalitet.

8. Se över din situation på arbetet: De sista åren du arbetar kan du kräva anpassning. Ta inte för givet att du bör och ska arbeta med samma uppgifter och i samma utsträckning ända till pensionen. Kanske din arbetsgivare är villig att anpassa dina arbetsuppgifter för att ta tillvara din kompetens och hjälpa dig att må bra de sista åren i arbetslivet?

Ta också reda på vad deltidsarbete skulle kosta dig i lönebortfall och pensionsbortfall om du väljer att gå ner i arbetstid, och vice versa, om du väljer att fortsätta arbeta deltid efter pensionen, antingen inom din egen bransch eller med något helt annat.

Väg in alla faktorer, såsom ekonomi, trygghet, hälsa och livskvalitet.

9. Tänk igenom dina människo- relationer: Många stöder sina yngre släktingar ekonomiskt. Det är viktigt att du kan säga nej om dina nya ekonomiska omständigheter inte längre ger utrymme för det.

10. Fundera på juridiken: I alla livssituationer är det viktigt att fundera på juridiska aspekter, men behovet blir extra stort ju äldre man blir. Fundera därför på hur du vill att dina tillgångar ska fördelas och vem som ska vara din förmyndare om du behöver en sådan i framtiden.

11. Ta hand om din hälsa och ditt välmående: Ta hand om dig själv och njut av livet. Spara inte på bekostnad av din hälsa, tvärtom tackar din plånbok dig om du stöder din hälsa. Kom också ihåg att dina pengar är just dina. Det är du som bestämmer huruvida du vill använda dem och om du vill efterlämna något till arvingar.

Svårt att komma i gång? Experten tipsar!

I PROJEKTET vanheneminen.fi utfördes en undersökning år 2018 där det noterades att många önskar att de hade förberett sig för ålderdomen genom att spara i ett mycket tidigare skede. En av orsakerna till att man inte har sparat kan vara att den egna ekonomin inte har gett utrymme för att spara, men det är också vanligt att sparandet är något som egentligen skulle ha varit möjligt, men man har prioriterat annorlunda eller skjutit upp det.

Många tycker att det är lättare att spara pengar till exempelvis bostadens hand-

Giftfri vardag 4/20

penning än till pensionen. En avgörande skillnad är målsättningen: när du sparar till en handpenning har du en klar uppfattning om hur mycket du behöver spara, medan pensionen är mera abstrakt.

TIPS! Du borde fundera igenom hur mycket extra pengar du skulle vilja ha varje månad, hur en eventuell avkastning inverkar på kapitalet och dessutom uppskatta hur länge du tror att du kommer att leva. Det kan kännas otrevligt att fundera på de här aspekterna.

Det är också vanligt att prioritera an-

nat sparande i stället för pensionen. I olika livsskeden brukar det finnas olika sparändamål som man vill prioritera och då kan pensionen falla i glömska.

TIPS! Fundera på om du kan ha olika sparmål och också avsätta en liten summa varje månad till pensionen.

Tidsaspekten är viktig när du sparar till din framtida pension. Du har nytta av bland annat avkastningen på räntan från tidigare intjänad ränta på sparkapitalet. Avkastningen hjälper dig nå ditt sparmål tidigare.

23

Menyförslag för en vanlig vardag Frukost: Ägg, en eller två smörgåsar på grovt bröd med ost eller skinka, paprika och tomat Mellanmål: Yoghurt eller kvarg med bär och nötter Lunch: Ugnsbakad fisk med ägg och sås, potatis, spenat och grönsaker – syrad rödkål eller marinerade grönsaker Mellanmål: Smoothie med yoghurt och linfrön Middag: Kött med rotsakspytt och smörstekt svamp

24

Mat är mycket mer än näring De kostrelaterade problemen efter pensioneringen handlar sällan om att vi får i oss för mycket av det goda, till exempel chips och läsk. Snarare äter vi för lite och för sällan och vi blir lite för bekväma av oss. Hur ofta ska man då äta och vad?

Text Emilia Nord Foto Karin Lindroos

F

ör många pensionärer blir det kanske en kopp kaffe och knäckebröd till morgonmål, förmiddagsfika med kanske en bulle och till slut urartar situationen till ett enda småätande hela eftermiddagen och kvällen.

Detta leder till att man konstant är sugen på någonting, men aldrig riktigt hungrig – vilket inte är bra vare sig för blodsocker, förbränning eller för vikten.

Att äta fem till sex portioner om dagen är alldeles lagom. Fördelningen över dagen kan vara morgonmål, mellanmål, lunch, mellanmål, middag och kvällsmat. Genom att äta så många gånger och med ett intervall på ungefär tre till fyra timmar hålls blocksockret jämnare, vilket gör att att man känner sig piggare och på gott humör.

IDENTITET OCH DELAKTIGHET

Måltiderna kan ge så mycket mer än bara näring och energi till kroppen.

Maten och måltidens kulturella och sociala betydelse är starkt kopplad till vår identitet och vår delaktighet i samhället. Detta kan bli särskilt tydligt för dem som lever ensamma, och som i och med pensionen förlorar sitt lunchsäll-

skap, kollegerna. Många ensamboende anser att måltiden förlorar sin betydelse när det inte finns någon att dela den med. Det kan därför finnas skäl att på förhand tänka genom sitt eget förhållningssätt till mat och måltider. Känner du någon annan som också lever ensam och som kommer gå i pension eller som redan är pensionär? Kunde ni turas om att tillreda lunch som ni sedan äter tillsammans? Att äta tillsammans med andra gör många gånger att maten smakar bättre.

Ifall dina sociala kretsar främst har varit arbetsrelaterade kan den stundande pensionen kännas skrämmande, då en del av den dagliga sociala samvaron försvinner. Många kommuner erbjuder så kallad dagcenterverksamhet och det finns gott om pensionärsföreningar. Genom att gå med i sådan verksamhet får du möjlighet att träffa personer som du kanske aldrig annars hade mött, och även få kontakt med likasinnade.

Källor: Davidsson, Ulrika och Schulz, Malin: Viktcoach för seniorer – GI-mat, träning och hälsa. Hamilton, Louise: Mat och motion för mogna 60+.

Förslag på enkla och goda mellanmål Kokt ägg – klarar sig bra i rumstempretatur och är enkelt att ta med sig.

Grynost med till exempel makrill eller annan fisk i tomatsås Omelettwrap: Tillred en naturell omelett och låt kallna. Fyll den med förslagsvis lite sallad, ost och något kött och rulla ihop.

Ett stort salladsblad med fiskröra.

Yoghurt eller kvarg med bär och lite frön eller nötter.

Smoothie gjord på yoghurt och bär.

Giftfri vardag 4/20

Välkommen att dela en måltid med våra volontärer!

INOM MARTHAFÖRBUNDETS projekt Matlust! utbildas så kallade matlustvolontärer som har kunskap om det senaste kring seniorers näringsintag och hur man kan til�lämpa den i vardagen. Matlustvolontärerna besöker gärna seniorer för att dela en måltid och matminnen tillsammans med dem. Kontakta projektledare Emilia Nord, emilia@martha.fi, 045 901 3531, om du önskar få besök av en volontär eller om du känner någon som vill dela sin måltid med en matlustvolontär.

TIPS! Tisdag 29.9 klockan 17 håller ekonomirådgivaren Marina Nygård och projektledaren Emilia Nord en kurs i hur man kan förbereda sig inför pensionen. Läs mer och anmäl dig på www.martha.fi/evenemang.

25

Vardagsberedskap

Var förberedd när vattnet plötsligt tar slut – med enkla medel klarar du krisen Vattenförsörjningen är en av samhällets viktigaste hörnstenar. Ändå tenderar vi nästan att ta för givet att rent vatten ska strömma ur våra kranar dygnet runt och i oändliga mängder. Därför är det också lätt hänt att vi inte är förberedda när olyckan väl är framme och det plötsligt inte finns tillgång till rent vatten.

Text och Foto Maria Wasström

M

ed några enkla förberedelser klarar du också av den situationen att kranvattnet blir otjänligt som dricksvatten eller försvinner.

– Det viktigaste är att du har några liter rent vatten i en dunk i fall det skulle bli störningar i vattendistributionen, råder Klara Eklund, direktör för det kommunala affärsverket Raseborgs vatten.

Tillsammans klättrar vi upp i det 24 meter höga vattentornet i Karis i Raseborg. Från balkongen har man fin utsikt över villastaden Karis, men för Karisborna har vattentornet en betydligt viktigare funktion. Det reglerar vattentrycket i vattenledningarna som förser hushållen i tätorten med bruksvatten. Från tornet går vattenledningar ut till byggnaderna i området. Eftersom vattenreservoaren lagrar vatten på hög höjd uppe i tornet uppstår ett tryck som gör att det bara är att vrida på kranen för att få tillgång till rent vatten i hela Karis centrum. Så fungerar vattendistributionen på de flesta orter. Vattnet kan antingen vara renat sjövatten eller grundvatten. I Raseborg är bruksvattnet grundvatten som vid behov kan tas från tolv olika vattentäkter. I Raseborg finns tre vattentorn som sköter tryckregleringen: ett i Karis, ett i Pojo och ett i Ekenäs.

PÅ EGET ANSVAR

Den kommunala vattendistributionen når givetvis inte alla hushåll. I glesbygden ansvarar varje hushåll själv för sin vattenförsörjning och har i regel antingen 26

Direktör Klara Eklund vid det lokala affärsverket Raseborgs vatten får ibland njuta av utsikten från Karis vattentorn på sin arbetstid.

en borrbrunn eller en grävd ringbrunn till sitt förfogande.

Eklund säger att det är rätt ovanligt med omfattande problem i vattenförsörjningen i de lokala vattenverken.

Möjliga störningar i vattendistributionen kan till exempel bero på läckage.

Rörnätet i de flesta städer är gammalt och de ekonomiska resurserna räcker inte till för att åtgärda den växande saneringsskulden. Rören borde förnyas i en snabbare takt än vad städer och kommuner har råd med. Det leder till att rören då och då springer läck. Det kan leda till avbruten distributionen i ett visst område medan skadan repareras. Också i Raseborg inträffar detta då och då.

– Om reparationerna är planerade an-

mäler vi i förväg när vattendistributionen avbryts, men det är klart att det också kan inträffa oförutsägbara läckor. Är olyckan framme försöker vattenverket reparera skadan så snabbt som möjligt, och vid behov ordnas särskild distribution av rent vatten, till exempel så att invånarna kan avhämta rent vatten från en tankbil i närheten. Då kan det vara bra att ha tillgång till rena dunkar, så att man får vattnet med sig hem.

INGEN EL - INGET VATTEN

I ett privathushåll med egen brunn leder ett längre strömavbrott så gott som alltid till problem med vattenförsörjningen, eftersom vattenpumpen i regel drivs med el. I områden med samhällsteknik Giftfri vardag 4/20

Vardagsberedskap

6 tips för att klara vattenkrisen Förvara rent vatten i kanistrar i ditt hem. Tappa upp nytt vatten regelbundet för att alltid ha tillgång till rent vatten.

Beräkna 2–3 liter vatten per dag per person. Glöm inte heller sällskapsdjuren.

Det går också bra att frysa vatten i plastflaskor (fyll dem inte ända upp!) så håller vattnet längre.

Skriv upp datumet, så vet du när du tappade upp vattnet.

Se till att ha kärl eller kanistrar att hämta vatten med från tankbilar eller brunnar vid en störningssituation.

Var extra uppmärksam inför oväder som kan orsaka strömavbrott.

medför elavbrotten vanligtvis inte att vattenförsörjningen avbryts, eftersom pumparna kan drivas med generatorer, men Eklund uppmanar konsumenterna att vara uppmärksamma.

– Om alla konsumenter samtidigt går i duschen och spolar i toaletterna vid ett strömavbrott kan det nog hända att vattentornet riskerar att tömmas på vatten, säger hon.

Efter en stunds räknande och funderande uppskattar hon att vattentornet i Karis i teorin kunde tömmas på vatten på omkring sex timmar ifall invånarna fortsatte att använda vatten som vanligt under ett långt strömavbrott. Samtidigt understryker hon att det är svårt att uppskatta, eftersom många apparater, såsom diskmaskin och tvättmaskin, inte fungerar vid ett strömavbrott.

VÄNTA PÅ INFORMATION

Då det uppstår problem med vattendistributionen skickas det ut information från myndighetshåll och vattenverken har noggranna instruktioner för hur de handskas med olika situationer.

Vid behov samarbetar vattenverken då med räddningsmyndigheterna. Det kan löna sig att följa med lokala nyhetssändGiftfri vardag 4/20

Karis vattentorn är ritat av arkitekten Hilding Ekelund. Det färdigställdes år 1951 och har nyligen grundrenoverats. Uppe i tornet finns en bassäng med över en halv miljon liter vatten. Den finns där för att trycket i vattenledningarna ska hållas jämnt hela tiden.

ningar, kommunala webbplatser och sociala medier.

– Det viktigaste är att inte gripas av panik, utan hålla sig lugn och invänta instruktioner, säger Klara Eklund.

Har man en egen borrbrunn kan det vara svårt att få tillgång till vatten i fall av ett strömavbrott. I en grävd ringbrunn är vattnet däremot lättare tillgängligt med en stäva. Ett utedass kommer lätt till undsättning vid ett längre strömavbrott. Har man inget sådant får man ty

sig till hinken eller fodra wc-stolen med plastpåsar när behoven gör sig påminda.

STÄDER STÖDER VARANDRA

Klara Eklund uppskattar att vattenverket i Raseborg är relativt väl förberett på olika former av störningar i vattendistributionen.

– Vi har tillgång till flera vattentäkter och flera områden är förbundna med varandra, så att man vid behov kan dirigera om vattentillförseln.

27

Vardagsberedskap

Det viktigaste är att inte gripas av panik, utan hålla sig lugn och invänta instruktioner.

Det här har man också testat i praktiken, då Karis vattentorn nyligen genomgått en grundrenovering och varit taget ur bruk. I stället har vattentrycket reglerats av tornet i Pojo, vilket också har fungerat.

Ledningsnätet i Raseborg är också sammankopplat med Hangös dito, vilket gör att näten kan stödja varandra vid eventuella krissituationer.

BAKTERIER I BRUKSVATTNET

Förutom att strömavbrott kan ställa till det för vattenförsörjningen händer det då och då att vattnet förorenas. Det kan innebära att sjukdomsalstrande bakterier kommer åt att sprida sig i bruksvatten.

Det upptäcks vanligen snabbt, eftersom det regelbundet tas prover av det kommunala bruksvattnet. Det är de lokala hälsovårdsmyndigheterna som övervakar vattenkvaliteten. Ifall det finns tecken på att bakterier kommit ut i vattnet informeras invånarna och uppmanas till exempel att koka vattnet innan det används som 28

dricksvatten. Eklund betonar att det är ytterst sällan som dricksvattnet förorenas så att det blir hälsovådligt, men att myndigheter och vattenverk reagerar snabbt om det finns minsta orsak att befara kontamination.

– Det är oftast frågan om säkerhetsåtgärder tills man med säkerhet kan fastställa om vattnet faktiskt är kontaminerat. Det kan också handla om fel i samband med provtagningen, men vi är väldigt strikta och tar inga risker, säger Eklund.

I privata brunnar händer det att ytvatten sipprar in i samband med översvämningar, rikliga regn eller snösmältning. Då gäller det för brunnsägaren att vara på alerten och vidta åtgärder. Ytvatten kan innehålla skadliga bakterier och får inte blandas med grundvattnet i brunnen.

Privathushåll med egen brunn uppmanas att vart tredje år ta prover för att säkerställa bruksvattnets kvalitet.

Visste du att ...?

En finländare använder i genomsnitt 130 liter vatten per dygn.

På 1970-talet användes omkring 400 liter vatten per person och dygn.

Av hushållens vattenförbrukning går över 40 procent till duschning. Därtill utgör toalettspolningar, måltider och klädtvätt en betydande del av den dagliga vattenförbrukningen.

Största delen, omkring 63 procent, av dricksvattnet i Finland utgörs av grundvatten.

På jorden finns det över en miljard människor som inte har tillgång till rent vatten.

Giftfri vardag 4/20

Julresa till Lappland

EN EURO I TAGET

E N E U R O I TA G E T

KAPITEL 1

1

Nytt i Marthashoppen VILL DU KOMMA I GÅNG med ditt sparande? Har du funderingar kring din konsumtion eller hur du gör upp en budget? Ekonomiguiden En euro i taget tar upp grunderna för en hållbar vardagsekonomi och finns nu att köpa i Marthashoppen. Boken är en lätt redigerad version av den upplaga som delas ut till andra stadiets skolor inom Marthaförbundets projekt En euro i taget. Gör din beställning via Marthashoppen på www.martha.fi/marthashop. Pris: 12 euro (porto tillkommer)

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskapen vid Raitismaja 22–27.12 i Äkäslompolo.

560 euro per person inkl. transporter och helpension.

www.raitismaja.fi Bokningar & förfrågningar: 06-3180 900 / 0400 126 830

info@raitismaja.fi

måndag-torsdag 16-20 fredag 16-21 lördag 12-21

Öppet : vard.9-17, lörd. 9-13

Välkommen till oss och bekanta dig med våra HÖSTNYHETER!

ETT HÅLLBART VAL! STILRENT & NÄRPRODUCERAT

FINNISH DESIGN MADE IN FINLAND Studio Marja Rak • Kanalesplanaden 21 • 68600 Jakobstad • 050 589 0095 • marja@marjarak.com • www.marjarak.com

Kemikaliesmartha pysseltips för hela familjen I affärerna kan du hitta ett digert utbud av tillbehör och färdiga produkter för kreativt skapande. Den miljömedvetna kanske hellre gräver i hemmets lådor och skåp för att hitta pysseltillbehör som går att återanvända.

Text Cecilia Nyman Foto Karin Lindroos

F

ärdiga kemiska blandningar, såsom färger, modellera eller lim, kan innehålla en lång lista av ämnen. Vilka produkter vi väljer påverkar hur vi mår. Färdigt hobbymaterial kan exempelvis innehålla hormonstörande ämnen, ämnen med irriterande effekt på huden eller luftvägar och skadliga plaster.

Men även att återanvända gammalt har sina risker. Valet av pysselmaterial är mycket avgörande för huruvida kraven på hållbarhet och "kemikaliesmarthet" uppfylls.

SÄTT SÄKERHETEN FRÄMST

Vid val av pysselmaterial är det viktigt att tänka på säkerheten. Barn har en tunnare hud än vuxna, och småbarn upptäcker världen genom att känna och smaka på sin omgivning. Konstnärsmaterial tillverkat för vuxna kan exempelvis innehålla giftigt bly, organiska lösningsmedel (toluen, bensen eller xylen) kan förekomma i tuscher eller allergiframkallande konserveringsmedel i lim. Färdiga lekleror för barn kan innehålla mjuk polyvinylklorid (PVC)-plast med hormonstörande ftalater (plastmjukgörare). Var därför uppmärksam när du handlar färdigt hobbymaterial (lim, färger, modellera) i affären.

Färdiga blandningar av det ovan nämnda slaget är kemiska produkter.

Varje kemisk produkt har ett datasäkerhetsblad som anger exempelvis produktens beståndsdelar och eventuella effekter på hälsan. Exempelvis faroangivelserna H317 och H334 anger att produkten innehåller allergiframkallande ämnen.

Vid användning av kemiska produkter, och i synnerhet om allergiska symptom uppstår, är det viktigt att läsa produktens datasäkerhetsblad (sök på återförsäljarens 30

Tänk på att …

Inte låta barnen stoppa pysselmaterial, såsom lim, pennor, färger eller modellera, i munnen.

Följa åldersrekommendationerna. Är en produkt förbjuden för barn under tre år kan produkten utgöra en kvävningsrisk för barnet. Materialet kan också innehålla en viss procent skadliga ämnen, till exempel ftalater, som är förbjudna i produkter för barn under tre år.

Stryka pärlplattor i ett välventilerat rum utan barn, giftiga ångor avges vid strykningen.

Göra pysselförkläden av till exempel slitna t-tröjor. Undvik däremot färdiga förkläden med en vaxad yta i PVC-plast.

Tvätta händerna noggrant efter pysselstunden för att få bort rester av lera, lim och färger.

hemsida) och att berätta om effekterna av produkten till Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes).

NYTT AV GAMMALT

Vill du leva mer hållbart med tanke på såväl den egna hälsan som miljöns välbefinnande, väljer du återvunnet pysselmaterial och naturliga material. Återvinning och återbruk av material sparar naturens resurser och är oftast ekonomiskt fördelaktigt. Vid återbruk är det återigen viktigt att beakta att materialet är tryggt för det ändamål man har avsett, och att inga skadliga ämnen avges ur materialet.

När utgångsmaterialet består av pro-

dukter som inte klassas som leksaker uppfyller dessa inte nödvändigtvis kraven i leksaksdirektivet (se faktaruta 2) och är inte säkra för barn ur kemikaliesynpunkt. Exempelvis rör och slangar för bygg kan innehålla skadlig PVC-plast (ftalater), träbitar kan vara behandlade med lack eller tryckimpregnering, som innehåller tungmetaller och kreosot, äldre knappar, kretskort och metallbitar från elektronik kan innehålla giftiga tungmetaller, exempelvis kadmium, bly och kvicksilver, och äldre skumgummi kan innehålla flamskyddsmedel. Konservburkar, kapsyler och lock innehåller ett tunt inre skikt av hormonstörande bisfenol A för att göra dem täta, och toapappersrullar är gjorda av returpapper som innehåller kemikalierester — låt alltså inte mindre barn suga på dessa!

HÅLLBARA MATERIALVAL

Bra material till pyssel kan du hitta i naturen, till exempel kottar, stenar och löv.

Papper, kartong eller obehandlade träbitar passar också bra. Väljer du tygbitar, var uppmärksam på om det är ett tyg avsett för kläder eller inredning, till exempel för gardiner eller beklädnad av möbler. Tyger för kläder är säkra ur kemikaliesynpunkt, men tyger för inredning kan vara behandlade med cancerframkallande flamskyddsmedel eller innehålla ytbehandling av högfluorerade ämnen (PFAS).

PFAS har visat sig vara ämnen som är mycket bestående i miljön, dessa förorenar grundvatten och påverkar immunsystemet negativt. Undvik även syntetiska material, polyester och fleece, som avger mikroplaster vid slitage samt konstläder (den framställs av skadlig PVC-plast) och äkta läder som är garvat med krom.

Giftfri vardag 4/20

Lilla materialguiden VÄLJ

UNDVIK

; I affären: Välj material som tydligt är avsedda för barn och som är CE-märkta. Fråga råd av försäljaren!

: Kulor av frigolit/styrox, innehåller det cancerframkallande ämnet styren.

; Naturmaterial: Stenar, kottar, löv, kvistar och snäckskal. Eller välj torra livsmedel, exempelvis pasta, ärter och kryddor.

: Parfymerade tuscher och pennor (allergiframkallande).

: Lim med starka lösningsmedel (allergiframkallande).

; Pärlor, kulor, koner, ägg med mera i kartong och trä.

: Polymerlera med PVC-plast (ftalater) samt cernitlera och naturliga leror (risk för giftigt bly).

; Sugrör i papp och polyetenplast (förkortas PE-LD/ PE-HD).

: Glitter och paljetter av plast.

; Matförpackningar i kartong. ; Tyger för kläder som inte är ytbehandlade. Välj naturmaterial: bomull, linne, ylle och hampa.

: Knappar och pärlor av metall (tungmetaller) och plastsorterna polykarbonat (PC), polystyren (PS), PVC och polyamid (hormonstörande komponenter). : Konservburkar och kapsyler (bisfenol A).

; Lim och färger som är vattenbaserade eller stärkelsebaserade, fria från konserveringsmedel och gärna miljömärkta. Gör eget lim!

: Inredningstyger (flamskydd, ytbehandling), konstläder (PVC-plast), polyester och nylon (mikroplaster) och äkta läder (krom).

; Lera av bivax eller vegetabiliska vaxer med polypropen som bas. Gör egen modellera!

: Köksutrustning i teflon (högfluorerade ämnen, PFAS).

; Bionedbrytbart glitter, paljetter i kartong eller papp. ; Knappar av trä och hård polypropen (PP) eller polyetenplast. ; Kastruller och köksutrustning i rostfritt stål. ; Pet-flaskor, tomma glassförpackningar och mjölkkartonger, vilka kan användas för förvaring, pyssel och odling av till exempel påskgräs. Men återanvänd dem inte för förvaring av livsmedel eller dricksvatten.

Visste du att …?

Pysselmaterial används av barn i varierande ålder. Material för skapande klassas inte automatiskt som "för barn" eller som "leksaker", därmed uppfyller de inte heller leksaksdirektivet, den strikta kemikalielagstiftningen som tillämpas på tillverkningen av leksaker.

Leksaksdirektivet anger vilka kemikalier som är tillåtna i leksaker, dessa får inte utgöra en fara för användarens hälsa, och beskriver vilka krav på leksakers allmänna säkerhet och elsäkerhet som bör uppfyllas. En del hobbymaterial kan klassas som leksaker (det vill säga, uppfyller leksaksdirektivet) om de är produce-

Giftfri vardag 4/20

: Delar (knappar, kretskort, metallbitar, kablar) från kasserad elektronik (tungmetaller, flamskydd, ftalater). : Byggmaterial: sladdar, plastslangar och rörstumpar (ftalater, PVC). : Sprej av färger och lack, sprej lämnar små dropparna i luften (risk att de hamnar i lungorna).

rade med speciellt fokus barn och är fria från skadliga ämnen. Då ska det på förpackningen framgå att produkten är avsedd för barn. Var därför en medveten konsument och efterfråga säkra och barnvänliga produkter.

Avsaknad av starka konserveringsmedel och lösningsmedel kan i viss mån påverka kvaliteten på produkten och dess prestanda. Produkter fria från skadliga ämnen kan ge ifrån sig mindre färg, torka ut snabbare eller det kan krävas flera lager av ett svagare lim. Ibland får man därför överväga vad som är viktigast: hög prestanda, slutprodukten, den kreativa processen eller låg risk för hälsan.

31

Gör själv MODELLERA Gör egen modellera som garanterat inte innehåller skadliga ämnen. Testa gärna att laga modellera i olika skålar och använd olika färger.

Du behöver: • 1 dl vetemjöl • 1/2 dl salt • 1/2 dl kokande vatten • 3/4 msk olja • Färgförslag: gurkmeja, grönpulver, t.ex. chlorella, bärpulver, t.ex. tranbär eller svarta vinbär Så gör du: 1. Blanda vetemjöl och salt i en skål.

2. Blanda valfri färg (cirka 2 tsk) med kokande vatten och olja.

3. Rör ner med de torra varorna och blanda till en smidig deg.

4. Tillsätt mera mjöl ifall modelleran känns klibbig.

Om modelleran är för fast och svår att hantera kan vatten tillsättas droppvis, knåda in vätskan i leran.

5. Förvara degen i glasburk med lock. Modelleran håller i kylen cirka två veckor.

NATURENS PINNFIGURER Du behöver: • torra pinnar • penslar • äggoljetempera Så gör du: 1. Gå ut i naturen och samla pinnar som fallit till marken.

2. Skala av barken så torkar pinnarna snabbare, tvätta pinnarna vid behov.

3. Torka pinnarna i ugn i 100 grader i 30–60 minuter (beroende på pinnarnas storlek) för att få bort kvalster och mögel.

4. Färga pinnarna med äggoljetempera.

ÄGGOLJETEMPERA: Du behöver: • 1 del äggula • 1 del olja • 1 del vatten • pigment, t.ex. chlorella, paprikapulver, bärpulver, gurkmeja • några droppar ättika för hållbarhet

Så gör du: 1. Vispa ihop ägg, olja, vatten och pigment, droppa i lite ättika.

2. Dags att färga pinnarna! Låta fantasin flöda, skapa magiska stavar eller fantasidjur. Grenar och knotor kan bli tassar eller horn!

3. Låt färgen torka 2–7 dagar (beroende på antalet färglager).

32

Giftfri vardag 4/20

Fem frågor

Här blir fula grönsaker uppskattade För snart ett år sedan öppnade Linnea Strand en lite annorlunda livsmedelsaffär i Närpes. Affärsidén är att undvika matsvinn genom att sälja produkter som inte är perfekta och därför kan säljas till ett lägre pris, eller dagligvaror som har ett passerat eller mycket kort bäst-före-datum.

Text Cia Hemming Foto Camilla Ostberg

När lunchtiden är över levererar lokala restauranger överbliven lunchmat som Linnea Strand säljer vidare som matboxar.

– Mina kunder vill ha färska grönsaker och bryr sig inte om formen på dem, säger Linnea Strand. De kommer till min butik för att köpa grönsaker som anses vara för fula, för små eller för mjuka för att duga åt dagligvaruhandeln. Som exempelvis ärrade tomater och krokiga gurkor.

Vem är du?

– Jag är Linnea Strand från Närpes och ekonomiemagister från Hanken i Vasa.

Efter studierna arbetade jag på en bokföringsbyrå innan jag beslöt mig för att öppna LivsVinn. Jag har alltid velat bli företagare och är uppvuxen i en företagarfamilj, jag vill kunna styra och själv bestämma över vad jag gör.

Hur kom det sig att du g jorde matsvinn till en företagsidé?

– Jag fick upp ögonen för hur mycket svinn det finns – trettio procent nationellt sett – och ville göra något åt det. Jag är själv uppvuxen i ett växthus och där ser man lätt hur mycket andraklassgrönsaker som blir över. De är precis lika färska och fräscha som förstaklassgrönsaker, men duger inte åt dagligvaruhandeln för att de exempelvis har ärrade skal eller fel form. Jag samarbetar med ett tiotal växthus i regionen.

Hur sammanfattar du den första tiden?

– Det tog inte länge för folk att hitta hit Giftfri vardag 4/20

och det första halvåret har gått betydligt bättre än förväntat. Jag är absolut nöjd med resultatet och genomströmningen av kunder har blivit ännu bättre sedan jag började sälja lösglass i maj. Det finns också ett kafé i anslutning till butiken och jag har öppet från måndag till lördag.

– Trots ett varierat utbud är det andraklassgrönsakerna som har blivit grejen. Jag säljer 1 500 kilo gurka i månaden, 1 000 kilo tomat – både biff- och vanlig rundtomat – samt över 300 matlådor som består av lokala restaurangers överblivna lunch.

Vilka var svårigheterna på vägen?

– Att få folk att inse att det går bra att använda sig av andraklassgrönsaker och av produkter som har ett passerat bäst-före-datum.

Vilka är dina tips på hur var och en kan minska sitt matsvinn?

– Använd ditt sunda bondförnuft genom att smaka, lukta och titta på ett livsmedel innan du dömer ut det! Mat kräver

Fakta om ...

Matsvinnet i Finland Matsvinn uppstår i matkedjans alla länkar. Störst är det dock i hushållen där det i Finland uppgår till 120–160 miljoner kilo varje år, vilket motsvarar 20–25 kilo per person och år. Det totala matsvinnet är fyra gånger större.

Mat som produceras i onödan belastar ekonomi och miljö. Klimateffekten beräknas vara omkring 1 000 miljoner koldioxidekvivalentkilo.

Finland har tillsammans med Europeiska kommissionen som mål att vi år 2020 ska leva i ett återvinningssamhälle där avfall används som resurs.

Enligt EU:s paket för kretsloppsekonomi ska matsvinnet minska med hälften senast år 2030.

Källa: Naturresursinstitutet Luke

stora resurser för att produceras, så det är onödigt att den åker ner i skräpkorgen.

Jag lyckas sälja nästan alla varor i min butik. Ibland kan det vara något enstaka bröd som jag måste slänga.

33

marthainfo

Roosa Mikkola ny medarbetare på Marthaförbundet Roosa Mikkola heter hon, ny medarbetare och projektledare för Marthaförbundets tvååriga Östersjöprojekt som sparkar i gång i höst.

Text Mikaela Groop Foto Heidi Furu

Berätta om dig själv – vem är du, Roosa?

– Jag är en person som har lätt för att bli inspirerad och sprida glädje i min näromgivning. Jag har bott och studerat i Tyskland och Brasilien, åren där påverkar mig fortfarande starkt. Förutom tiden utomlands har jag alltid bott vid havet och har svårt att föreställa mig något annat.

Vad har du arbetat med tidigare?

– De tre senaste åren har jag arbetat vid Forststyrelsen i Vasa, bland annat med grunda havsvikar, restaureringar i marin miljö och klimatförändringens effekter på Bottniska viken. Före det var jag i sex års tid anställd som akvarist-dykare på akvariet för inhemska fiskar i Kotka och på somrarna inom Forststyrelsens program för inventering av den marina undervattensmiljön (Velmu). Jag vistats under vattenytan hela vägen från Kokkola till Kotka, och har en mycket bra bild av undervattenslivet vid vår kust.

Varför sökte du dig till Marthaförbundet?

– Tjänsten på förbundet lockade mig eftersom den erbjöd en verklig chans att nå ut till en stor skara människor med information och konkreta redskap för hur man kan påverka situationen i Östersjön. Många känner sig kanske vilsna i informationsflödet och tycker att de gör alldeles för lite för Östersjöns välmående. Man vet inte heller alltid vem man ska vända sig till med sina frågor. Via Marthaförbundets nya projekt kan jag erbjuda stöd till allmänheten.

Vad går det nya Östersjöprojektet ut på?

– Via projektet vill vi förbättra Östersjöns tillstånd på lång sikt och visa hur man med små enkla medel kan göra hållbara val i vardagen. Övergödning och plaster är ett problem i dag, men med rätt kunskap och konkreta verktyg kan var och en göra en insats för vårt innanhav. Vi satsar 34

”Hur banalt det än låter, så är det du och jag som krävs för att rädda Östersjön.”

Marthaförbundets nya medarbetare Roosa Mikkola brinner för Östersjön och för att hjälpa andra.

även på smartfisk, det ekologiska valet vad gäller fiskkonsumtion. Blir man medveten om vilka möjligheter det finns att påverka tillståndet i havet kan förändringar ske.

Vi riktar oss till allmänheten och skolor.

Vad krävs för att rädda Östersjön?

– Hur banalt det än låter, så är det du och jag som krävs för att rädda Östersjön. Det går inte fort, men vi kan göra vår beskärda del varje dag. Det finns många olika sätt som du kanske inte ens är medveten om, allt från smarta beslut i butiken, att välja rätt slags brygga till stugan eller att delta och påverka i lokala skifteslag och samfälligheter. Små åtgärder som kan ha en enormt stor påverkan regionalt och som i förlängningen påverkar miljöns allmäntillstånd vid kusten.

I vilka ärenden kan marthorna kontakta dig?

– Det går bra att ta kontakt i frågor som gäller vårt gemensamma hav. Kusten är mycket omväxlande under ytan, alla områden har sina egna särdrag och utmaningar, och jag delar gärna med mig av

den kunskapen. Det kan gälla arter, åtgärder vid havet eller avrinningsområden, vad som helst. Det finns inga dåliga frågor.

Roosa Mikkola når du på roosa.mikkola@martha.fi eller tfn 044 740 3144.

Vem?

ROOSA MIKKOLA Ålder: 36 år.

Bor: I Kotka.

Familj: Dotter, 11 år.

Utbildning: Diplombiolog, miljöplanerare (högre YH) och forskningsdykare.

Bok på nattduksbordet: Världens vinter av Ken Follet (andra omgången).

Gör helst på fritiden: Motionerar, lagar mat, vistas utomhus.

Gillar: God mat, nya upplevelser, tystnaden under ytan och i naturen.

Ogillar: Negativa attityder, orättvisa, dåligt utbud på vegetariska maträtter.

Giftfri vardag 4/20

marthainfo Aktuellt

FINLANDSSVENSKA MATKULTURDAGEN FIRAS I NÄRPES 9.10 KOM MED OCH FIRA matkulturdagen på växthusrestaurangen Lind’s kök i Närpes den 9 oktober! På programmet står mingel, mat och lansering av det årliga matkulturmagasinet, allt med fokus på inhemska odlade grönsaker.

När: 9.10, kl. 14–16 Var: Bäcklidvägen 476, Närpes Servering: Välkomstdryck, specialbuffé med salt och sött Pris: 30,50 euro Musikartisten Sofie Lundell står för sångunderhållningen. Som konferencier fungerar Annika Jansson.

Sammanlagt 50 personer får plats på tillställningen, som livestreamas via nätet och sänds direkt i lokal-tv.

Anmälan och betalning via martha. fi/evenemang senast 2.10, eller så långt platserna räcker.

Vi följer upp covid-19-läget samt myndigheternas rekommendationer för arrangemang av evenemang och förbehåller oss rätten till ändringar i programmet.

Arrangörer: Sydösterbottens Marthadistrikt och Finlands svenska Marthaförbund

PRELIMINÄRT PROGRAM Kl. 14 Välkomstdrycken serveras Kl. 14.15 Välkommen, ordföranden för Sydösterbottens Marthadistrikt Åsa Blomstedt och verksamhetsledare Annika Jansson Kl. 14.30 Buffén serveras Kl. 15 Årets matkulturmagasin Odlade grönsaker lanseras, hushållsrådgivare Elisabeth Eriksson Kl. 15.15 Från härbre till växthusrestaurang, krögaren och årets matkulturpristagare 2006 Maria Berg Kl. 15.30 Kaffe och dessert Kl. 15.45 Årets matkulturpristagare tillkännages, förbundsordföranden Andrea Hasselblatt och verksamhetsledare Annika Jansson

Save the date:

Marthaförbundets höstmöte 21.11.2020 FINLANDS SVENSKA MARTHAFÖRBUND samlas till höstmöte lördagen den 21 november 2020. Beroende på pandemisituationen arrangeras mötet antingen digitalt eller i Victoriasalen, Medelhavsgatan 14 B, Helsingfors. Själva höstmötesprogrammet inleds klockan 11 med lunch och fullmaktsgranskning, varpå mötet öppnas klockan 12.

På höstmötet behandlas stadgeenliga ärenden, bland annat verksamhetsplan och budget för nästa år. Ordnas mötet digitalt blir det ingen omröstning om centralstyrelsens förslag till nya stadgar.

Observera att alla fullmakter skickas in på förhand, närmare instruktioner kommer senare. I samband med höstmötet ersätts ombudens lunchkostnader (inte resor, dem står respektive distrikt eller förening för). Centralstyrelsens kostnader ersätts i vanlig ordning. Den officiella kallelsen till höstmötet går ut senast två veckor före mötet. För närmare information, vänligen kontakta organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@ martha.fi, tfn 044 280 6609.

Giftfri vardag 4/20

P å g å n g...

I förändringens tid VI FOGAR VÅREN och sommaren till historien, men kommer alltid att minnas 2020 som ett förändringens år. En vår då världen plötsligt krympte inför det okända, och anpassningen till både undantagstillstånd och en annorlunda vardag tog vid. Ovissheten och oron kommer inte att ge vika i första hand, men som marthor har vi mycket att ge i termer av vardagskunskap på bred front. Det vi är bra på gäller både i vanlig vardag och i krisande vardag.

Vår egen organisationsförändring fortskrider, trots att verksamheten i övrigt har hittat både alternativa och nya former.

Marthaförbundets stadgar behandlas som bäst och arbetet med distrikts- och föreningsstadgarna fortgår. Också föreningsoch distriktsstadgar måste gås igenom, eftersom vissa förändringar som föreslås i förbundsstadgarna direkt påverkar innehållet i dem. Det behöver finnas en konsekvent linje på alla nivåer för att allt juridiskt sett ska vara i sin ordning. En mycket kompetent jurist hjälper oss att hålla stadgarna uppdaterade enligt gällande standard och med att förtydliga olika moment. Det betyder i praktiken att vissa paragrafer kräver lite extra av läsaren då formuleringarna ska följa en viss praxis för att vara juridiskt hållbara.

Först ut är förbundsstadgarna, som alltjämt gås igenom och språkgranskas innan det är dags för förbundsmötet att godkänna eller förkasta centralstyrelsens förslag. Därefter kommer de bearbetade förslagen av distrikts- och föreningsstadgarna att granskas och ges vidare för beslutsfattande.

Men innan det blir verklighet ska vi njuta av den förestående marthahösten. Vi lever i en tid där det är svårt att blicka framåt och vi får alla hitta på kreativa lösningar för att kunna mötas på ett tryggt sätt.

Förhoppningsvis kan denna förändringens tid på lång sikt bidra till att ytterligare stärka marthagemenskapen. Vi möts i olika marthasammanhang, ta väl hand om varandra och om er själva!

Jessica Åhman, organisationskoordinator

35

marthainfo Coronaviruset och marthaverksamheten hösten 2020 MARTHAFÖRBUNDET UNDERSTRYKER att varje distrikt, förening/krets och medlem själv ansvarar för att följa myndigheternas bestämmelser, anvisningar och rekommendationer i den egna verksamheten och därigenom för sin del förebygga att coronaviruset sprids. Pandemisituationen lever hela tiden och verksamheten bör anpassas enligt aktuella myndighetsrekommendationer.

Håll dig uppdaterad om läget och följ informationen på webbsidorna: thl.fi/sv/web/thlfi-sv (Institutet för hälsa och välfärd, THL) och www.ttl.fi/sv (Arbetshälsoinstitutet, TTL).

Aktuellt

MARTHAS INSPIRATIONSPAKET: SKOGEN NU HITTAR DU Marthas inspirationspaket med temat Skogen på martha.fi. Paketet är fullpackat med tips för dig som vill ordna ett marthamöte utomhus.

Marthas inspirationspaket utkommer regelbundet med nya intressanta mötesmaterial som anknyter till förbundets projektverksamhet. Kolla in årets tre tidigare paket: Beredskap 72 h, Hållbart klädtänk och Tack för maten! på martha.fi, skriv in ”Marthas inspirationspaket” i sökfältet.

DAGS ATT ANSÖKA OM FÖRENINGSSTÖD FÖR 2021

INBETALNINGAR CENTRS MARTA Nykarleby Marthaförening, vår medlem Maj-Britt Blomqvist fyller 80 år 30 euro ANNA EHRNROOTHS FOND Noux Marthakrets uppvaktar Else-Maj Kihl, Birgitta Fagerholm, Eva-Stina Holmström och Eva Dahl 120 euro Inbetalningarna redovisas i tidskriften Martha utan särskild anmälan till redaktionen. Vänligen meddela vilken fond ni önskar understödja, eftersom insättningen går till ett uppsamlingskonto (Danske Bank FI57 8000 1400 0617 51).

Behöver Ni el till sommarstugan?

ANSÖKNINGSTIDEN FÖR föreningsstöden 2021 infaller under tiden 1–30.11.2020, ansökningslänken kommer att finnas på www.martha.fi/foreningsadmin. Stöden utbetalas i början av år 2021.

Föreningsstödet ska uppmuntra föreningar, kretsar och distrikt att ordna tillställningar och evenemang i såväl egen som gemensam regi. En tydlig budget och en genomtänkt beskrivning av projektet gör det lättare att skapa sig en bild av evenemanget och ökar era möjligheter att få bidrag. Beakta även övriga kriterier som finns för beviljande av föreningsstöd.

Ni som inte har kunnat utnyttja redan beviljat stöd för år 2020 får gärna omforma det tilltänkta evenemanget, så att det går att hållas tryggt utomhus, med tillräckliga avstånd inomhus eller digitalt, om det är möjligt. Det går också bra att skjuta upp evenemanget till 2021 genom att meddela detta till jessica.ahman@martha.fi. Även om ni senarelägger ett evenemang kan ni delta i årets ansökningsrunda.

Närmare uppgifter om ansökningsförfarande, kriterier och prioriteringar samt tidtabeller skickas under hösten ut till alla marthaföreningar och finns också tillgängliga på www.martha. fi/foreningsadmin. På frågor svarar organisationskoordinator Jessica Åhman, jessica.ahman@martha.fi.

MARTHAFÖRBUNDETS ÖPPNA DISTANSFÖRELÄSNINGAR HÖSTEN 2020

Välkommern!

ALLT INOM TYG & TRÅD - tyg och tillbehör - symaskiner samt service - nycklar m.m.

Rådhusg. 11, J:stad

36

VÄLKOMMEN MED PÅ Marthaförbundets öppna föreläsningar på distans! Du kan delta i föreläsningarna oberoende av var du sitter, så länge du har nätkontakt. Föreläsningarna ordnas via Microsoft Teams. Obligatorisk anmälan för att vi ska kunna skicka ut länken till föreläsningen per mejl till deltagarna.

Anmäl dig via evenemangskalendern på www. martha.fi/evenemang. Där hittar du också närmare uppgifter om kurserna samt aktuell information om alla våra kurser och föreläsningar.

tfn 040-168 6144

Giftfri vardag 4/20

aktiva marthor

Koloniträdgården i Brunakärr – från nödodling till avkopplande oas Koloniträdgården i Brunakärr är en av de äldsta i Finland, grundad år 1918 på initiativ av bland andra Helsingfors svenska Marthaförening.

I dag är koloniträdgården en oas för Helsingforsbor och många står i kö till en egen kolonilott. För Lisbeth Hänninen är koloniträdgården inte enbart en tillflyktsplats och ett intresse, utan också en plats full av minnen från en annan tid.

Text Malin Öhman Foto Malin Öhman, Helsingfors svenska Marthaförenings arkiv, Svenska centralarkivet, Helsingfors stadsmuseum

Giftfri vardag 4/20

37

aktiva marthor

Kolonisterna kan visa sin personliga smak i kolonilotternas utseende, men för det mesta är trädgårdarna lummiga och fulla av blommor.

E

tt stenkast från Mannerheimvägen i Helsingfors, bakom stenmur och täta häckar, gömmer sig en lummig labyrint av kolonilotter. I Brunakärr koloniträdgårds smala grusgångar vandrar Lisbeth Hänninen omkring och motstår frestelsen att böja sig ner och äta av smultronen som väller över staketet till en av trädgårdarna. För Lisbeth är koloniträdgården som hennes bakgård och hon känner alla vägar och vrår utan och innan.

– Jag brukar säga att jag praktiskt taget föddes här, säger hon.

Lisbeths pappa byggde stugan ”Hemgård” på den arrenderade kolonilotten någon gång kring 1920- och 1930-talet, och det är i den stugan som Lisbeth tillbringat sina barndomssomrar. Efter midsommar flyttade hela familjen ut till den tolv kvadratmeter stora stugan och stannade resten av sommaren. Stugan står kvar, men i dag sover ingen längre på loftet och det finns bara en säng i stugan, där Lisbeth övernattar en gång per vecka.

– Det är något alldeles speciellt att vakna här på morgonen och gå ut i trädgården för att se vad som växt till sig under natten.

FEM HEKTAR MARK

Det var år 1918 som Helsingfors stad, efter långa förhandlingar tilldelade ett fem hektar stort område till Martha i Hel38

Markförbättring i Brunakärr 1920.

singfors (nuvarande Helsingfors svenska Marthaförening), Svenska Kvinnoförbundet i Helsingfors och Ungdomsförbundet Fylgia. Det var under återhämtningen efter första världskriget – Finland var hårt drabbat av livsmedelsbrist, som försatt Helsingfors i krisläge. Stadsborna behövde kunna odla egen mat för att försörja sina familjer.

Konceptet var nytt för Finland och marthorna hade samlat information om koloniträdgårdar utomlands för att kunna etablera konceptet i Helsingfors.

Det stora området fördelades genom lottdragning mellan de tre föreningarna och det nordöstra hörnet tillföll Martha, som uppdelade sitt område i 52 lotter. Lisbeth Hänninens kolonilott ligger på det ursprungliga Marthaområdet.

– Det var väldigt noga var gränserna mellan föreningarna gick. Det är ju konstigt så här i efterhand, men då umgicks vi bara med familjerna i vårt hörn av trädgården.

SJÄLVKLAR SAMLINGSPLATS

Den första tiden för koloniträdgården var besvärlig, då marken var sumpig och utsatt för frost. Det krävdes stora insatser för att göra utdikning, dra avlopp och vägar. Men efter några år var marken frodig, vilket inte endast resulterade i självförsörjning utan också i stora trädgårdsutställningar och skördefester. Marthakolo-

nisterna var mycket aktiva och Brunakärr koloniträdgård blev en självklar samlingsplats för många marthor där det ordnades kurser och utflykter.

Denna förmiddag i juli står koloniträdgården i full blom. Ett svagt trafikbrus från Mannerheimvägen hörs om man lyssnar, men getingsurr och fågelkvitter överröstar bruset. Kolonilotterna varierar i storlek och utseende och präglas av kolonisternas smak och tycke – vi ser allt från lummiga tätvuxna trädgårdar med en explosion av färg och klättrande växter till en mer avskalad Japan-inspirerad trädgård med grusbeläggning och pallkragar i raka led.

– Jag tycker att en del av charmen är att alla ser lite olika ut och att man får visa sin personlighet i sin trädgård, säger Lisbeth Hänninen. ÄVEN ETT ÄPPELTRÄD

I Lisbeths egen trädgård växer bönor, zucchini, spenat, grönkål, en hel del blommor, och så det obligatoriska äppelträdet.

De första tjugo somrarna av sitt liv tillbringade Lisbeth i koloniträdgården, men senare började hon tillbringa mer tid i Borgå skärgård med sin man. När Lisbeths mamma dog år 2002 tog hon över kolonilotten. För Lisbeth blev kolonilotten ett andrum och motvikt till det krävande jobbet som sjukskötare, där hon gav mycket av sig själv.

Giftfri vardag 4/20

aktiva marthor

Visste du att ...?

Brunakärr koloniträdgård är den näst äldsta koloniträdgården i Finland, grundad år 1918.

Trädgården är en av nio koloniträdgårdar i Helsingfors.

För att köpa en stuga måste man vara medlem i Brunakärr koloniträdgårdsförening, bosatt i Helsingfors och kunna svenska, som är föreningens officiella språk.

Koloniträdgården är ett parkområde som får besökas av utomstående, men lotterna är privat område.

Sommartid ordnas ett trädgårdsloppis som är öppet för allmänheten och en gemensam sommarfest för kolonisterna.

I fotoalbumet finns Hemgårds historia dokumenterad, från början då största delen av kolonilotten var potatisåker, till dagens mindre trädgårdsland och blomprakt.

– I längden blev det tungt och jag kände att jag mådde bra av att ha en plats där jag kunde sätta mig ner och bara vara för mig själv, och gräva med händerna i jorden.

Det blev ett sätt att förverkliga mig själv, något som var bara mitt och där jag fick se något som jag själv arbetat fram växa.

Några barn rusar förbi i den smala gången så att dammet yr mellan trädgårdarna. På 1950-talet var det Lisbeth som sprang i gångarna. På barndomsbilderna står en liten Lisbeth bland högvuxna marieklockor och akvileja, bredvid breder en potatisåker ut sig.

– Jag kände mig aldrig tvingad att hjälpa till, vilket har gjort att jag faktiskt har tyckt om att rensa ogräs, tror jag.

en kolonilott innebär en del arbete och kräver engagemang. Det handlar inte enbart om att sitta och dricka kaffe under äppelträdet.

Lisbeth associerar ändå inte Brunakärr koloniträdgård med arbete, utan till sina minnen. Från familjen, från midsommarfester och från lek med grannbarnen.

Hon berättar om ett specifikt minne när vännerna Kitty och Kaj sjöng Slumrande toner en midsommarkväll. Hon pekar ut exakt var de stod, mot hörnet av kolonilotten, bredvid plommonträdet, och tor-

kar snabbt bort några tårar ur ögonen.

– Jag vet inte varför jag minns just det.

Mycket har jag glömt, men just den stunden minns jag väldigt tydligt.

Helsingfors svenska Marthaförening är en aktiv förening med sammanlagt 966 medlemmar och 34 kretsar. Föreningen firar sitt 120-årsjubileum i år. Med anledning av jubileet utkommer en historik om Helsingforsföreningens historia där du också kan läsa mer om Brunakärr koloniträdgård och om eldsjälarna bakom den.

AKTIVT FÖRENINGSLIV

Att uppskatta trädgårdsarbete är enligt Lisbeth en nödvändighet för att lyckas med en kolonilott. Intresset för odling och självförsörjning ökar hela tiden, också bland yngre generationer, vilket har lett till ett ökat antal nya kolonister och till ett aktivt föreningsliv i koloniträdgården.

Någon typisk kolonist finns det inte, menar Lisbeth – det är både barnfamiljer och äldre, men barnfamiljerna är betydligt fler i dag än när hon var barn.

– Man ska nog vara förberedd på att Giftfri vardag 4/20

39

aktiva marthor

Rekommendationer för möten inomhus Vi uppmuntrar föreningar och kretsar att ordna sin verksamhet utomhus.

Om ni ändå väljer att träffas inomhus ska ni beakta följande: Var gärna inkluderande, det är svårt för många som hör till riskgrupperna att delta i fysiska möten. Överväg att träffas digitalt om ni på så sätt kan öppna upp för fler deltagare.

Mötet bör hållas i ett tillräckligt stort utrymme så att man kan hålla ett säkert avstånd till andra människor.

Mötesutrymmet ska vara ventilerat och vädras i mån av möjlighet.

I syfte att undvika närkontakter bör möjligheterna att upprätthålla säkerhetsavstånd vid offentliga tillställningar, allmänna sammankomster och offentliga utrymmen tryggas: antalet personer bör avgränsas så att avståndet mellan var och en är minst 1–2 meter.

Risken för droppsmitta är lätt större än vanligt under till exempel allsångsevenemang eller då idrott och motion utövas i grupp, och därför bör betydelsen av att hålla säkerhetsavstånd inskärpas i dessa och liknande situationer.

Då man kommer in i ett rum eller till ett begränsat utomhusutrymme, bör man rengöra händerna med handsprit.

Handspriten ska finnas nära till hands.

Tvätta alltid händerna med tvål och vatten före måltiden och alltid när du nyst eller hostat eller om händerna är smutsiga så det syns. Torka händerna i engångspappershanddukar. Om det

inte är möjligt att tvätta händerna ska man använda handsprit.

Skydda munnen och näsan med en engångsnäsduk när du hostar eller nyser. Släng omedelbart den använda näsduken i soporna. Om du inte har en näsduk till hands, hosta och nys mot armvecket. Tvätta händerna efteråt.

Använd ansiktsskydd om du vill, med iakttagande av anvisningarna för hur det ska gå till.

STÄDNING AV MÖTESUTRYMMEN Vid städning ska man använda ett milt alkaliskt universalrengöringsmedel.

I sanitetsutrymmen kan städningen effektiveras genom användning av desinfektionsmedel.

Torka av ytor som ofta berörs, som till exempel dörrhandtag, armstöd, kontakt- och bordsytor, strömbrytare och vattenkranar minst en gång och helst två gången om dagen. I lokaler där det rör sig mycket folk rekommenderas rengöring med 2–4 timmars mellanrum.

Undvik att använda datorer som är i kollektivt bruk eller rengör dem efter varje enskild person som använt dem.

Iaktta Arbetshälsoinstitutets städhänvisningar: www.ttl.fi/sv/stadanvisningar-for-att-forebygga-smitta-av-covid-19%e2%80%af/

Mera information om ...

ANSIKTSMASKER

THL:s rekommendation om ansiktsmasker: thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/smitta-och-skydd-coronaviruset/ rekommendation-for-medborgare-om-att-anvanda-ansiktsmasker THL frågor och svar om rekommendationer för ansiktsmasker: thl.fi/sv/web/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/aktuellt/aktuellt-om-coronaviruset-covid-19/smitta-och-skydd-coronaviruset/rekommendation-for-medborgare-om-att-anvanda-ansiktsmasker/fragor-och-svar-om-ansikstsmasker Användning av ansiktsmask av tyg under coronaviruspandemin: www.ttl.fi/sv/information-om-hemmagjorda-ansiktsmasker/

40

SKRIV TILL MARTHA! TROTS SOMMARSTILTJE och semester har

redaktionen mottagit ett flertal fina berättelser och tips på hur man kan träffas under coronatiden. Era bidrag har gett mersmak och nu vill vi gärna ha fler tips från er, bilder är också välkomna! Sänd dem till marthabladet@martha.fi senast 28.10.2020, så publicerar vi dem i Marthas julnummer.

BIDRAG FÖR RENOVERING AV FÖRENINGSHUS BEHÖVER ERT FÖRENINGSHUS RENOVERAS? Nu har ni möjlighet att ansöka om

bidrag för renovering från Finlands Hembygdsförbund. Renoveringsbidrag kan ansökas av föreningar som äger föreningshus som är avsedda för fri medborgarverksamhet. Syftet med bidraget är att bevara och förbättra husens kulturhistoriska värde, skick och funktionalitet.

Ta gärna kontakt med Hembygdsförbundet om ni har någon slags renovering på kommande. De hjälper mer än gärna till så att er ansökan uppfyller alla krav, vilket kräver noggrann planering från er sida.

Bidragsansökan görs elektroniskt och sänds till Finlands Hembygdsförbund senast 30.9.2020. Anvisningar för ansökan finns på kotiseutuliitto.fi/foreningshus/renoveringsbidrag-for-foreningshus/ sok-renoveringsbidrag/. Också specialbidrag för konditionskartläggningar kan sökas, då med en blankett som finns på Finlands Hembygdsförbunds webbplats: kotiseutuliitto.fi/foreningshus/renoveringsbidrag-for-foreningshus/blanketter/. Information om Hembygdsförbundet hittar ni på kotiseutuliitto.fi/pa-svenska/.

På frågor svarar byggnadsforskare Lasse Majuri, lasse.majuri@kotiseutuliitto.fi, tfn 09–612 63221 (tisdag–torsdag).

Råd i frågor om utbetalningar och redovisningar ger informatören och projektsekreteraren Sanna Käyhkö, sanna.kayhko@kotiseutuliitto.fi, tfn 046 567 3997.

Giftfri vardag 4/20

aktiva marthor

Hattprydda festdeltagare på fin namnsdagsfest

BEMBÖLEMARTHOR PÅ GEMENSAM PICKNICK

Alla marthor samlade på trappan vid Strandis, efter festen.

ETT TJUGOTAL GLADA Bemböle-

marthor träffades i mitten av juni på lagom avstånd på en picknick i Esbo centrum. Underbart att träffas efter så lång paus! Skratt, sorl och sång avlöste varandra under klarblå himmel: ”Jag tror, jag tror på sommaren.

Jag tror, jag tror på sol igen ...”

Text Tuula Holmberg Foto Titti Ågren

LYCKAT STÄDTALKO I SJUNDEÅ SJUNDEÅ MELLERSTA MARTHAKRETS

annullerade sina månadsmöten på våren, men beslöt ändå att samlas till städtalko ute på gården till Marthabo. Så roligt det var att träffas igen efter den sociala torkan! Efter krattningen kunde vi tillsammans avnjuta gott kaffe med dopp med beaktande av det rekommenderade säkerhetsavståndet.

Text Mona Svartström Foto Jenny Paajes

Giftfri vardag 4/20

Hattprydda marthor avnjuter den goda maten.

KRONOBY MARTHAFÖRENING har infört

en trevlig tradition med att fira Marthas namnsdag den 26 juli. Tidigare år har dagen firats i någon marthas trädgård, men i år, när vi alla har längtat efter samhörighet och gemenskap, beslöt styrelsen att göra dagen extra festlig, med middag på restaurang Strandis samt underhållning och allsång med Dennis Rönngård.

Dagen brukar vara extra festlig, eftersom kravet är att alla ska bära hatt. På plats fanns denna gång sammanlagt 28 marthor, alla i olika hattar.

Festen inleddes med att två marthor kom in i salen och filosoferade kring aktuella frågor i coronatider. Och eftersom sommarsamlingen vid Hästöskatan föll bort i år på grund av undantagstillståndet, uppvaktades marthor som fyllt 70 år.

Ordföranden Ann-Catrin Hagnäs gratulerade dem med var sin ros och tillsammans sjöng vi Tiotusen röda rosor.

Ordföranden Ann-Catrin Hagnäs trivdes med sina marthor.

Vi blev serverade en mycket god middag, man kunde välja mellan kött och fisk, samt en läcker dessert. Stämningen stod högt i tak, och den alltid lika trevliga Dennis Rönngård gjorde namnsdagsfesten till en riktig toppentillställning!

Text och foto Christina Omars

MARTHATRÄFF MED VANDRING OCH MÄRKESUTDELNING EN VARM OCH VACKER försommar dag

åkte vi från Pensala Marthaförening till Storsand i Monäs. Där finns en vacker vandringsled och en vacker sandstrand. Vi vandrade i gott sällskap och njöt av den fina stranden. Matsäck hade vi med och höll ett kort möte.

Speciellt för denna träff var att vi premierade vår mångåriga sekreterare Gertrud Rögård med lilla guldmärket.

Gertrud har varit föreningens sekreterare i 20 år, därtill har hon haft betydande förtroendeuppdrag i Nykarleby Marthadistrikt och inom Marthaförbundet.

Vi önskar er alla en vacker höst med många nya möjligheter i marthaföreningarna!

Text Gun-Lis Stoor

41

eftertanken

Lösning till korsord 2/2020 V

Bild: 5x8 rutor 1076_92-15_ 20140324-5

VIRUSSJUKDOM HIMMELSKT VÄSEN VATTEN POLEMIK

TILLVERKNING PÅ PLÅT SERVITRIS TON 4 FÖRR

OMGIVNING

M

TÄTT BUSKAGE

Terese Bast

DOSSIER

S E R A F S J Ö I

LÅNG TID BRUKA

V

HÄTTA ÄTIT VÅRDS- TILL LÖST SIST

V

DESIGNA EN STEWART

FLYTER STILLA CIVILSTÅND

Å A R

F O R M A

E O N

HALVÖ OFTA MED ACK

ISRAELSTAD

H

UTÖVADES PÅ FÄLT

N Ä S

S U N D S V A L L

A K T LYSTE RIDÅ FÖR STORSTARKT KATTEN

ARTIKEL VURM FÖR DET SOCIALA

I N F L U E N S A

O R D K R I G PLATS FÖR STENSTADEN

S

KONFI-

B E S L A

SEPA- SKATION RERAT SYNERNA

M Ö S S A

FRAKTADE FÖRR BIT AV PROJEKT

A S G

B J Ä S S E V Ä C K E R I COACH

Stanna upp och tänk efter TÄNKER MAN PÅ ALLT GIFTIGT jag utsatts för som barn ligger jag

risigt till. Så känns det då förbundets rådgivare delar med sig av sin digra kunskap om en giftfriare vardag. Det blir full pott på produkter som skulle vara bra att undvika.

En bild från mina barndomssomrar dyker upp. Det är farmor och jag i köket på landet. Farmor står och röker, utan vare sig fläkt eller filter.

Själv sitter jag på golvet, på den nyinsatta laminatmattan. Jag leker med kastruller i aluminium och har förstås någon plastgrej i min mun. Jag har alltid haft god aptit och som barn åt jag massor med stora gäddor och äpplen från egna äppelträd, tidsenligt besprutade med DDT. Så kasta in handduken? Nå jo, tanken slår mig men sedan kommer en annan tanke. Tanken om vilken tur det är att vi är klokare i dag. Jag vill genast veta mer och känner mig glad för att jag får vara med och fortsätta dela kunskap.

Jag förundras förstås över hur de tänkte, ”de där äldre”? Själv brukar jag om jag har tråkigt fundera på vilka saker följande generation, eller där påföljande kommer att fråga mig om? Hur kunde vi tänka så? Hur insåg vi inte att vi borde ha tänkt om? Det känns mänskligt, lite tryggt faktiskt. Generation efter generation, liv efter liv.

Samtidigt är inget svartvitt. Man ska kunna förhålla sig kritiskt till upplysning, det tycker jag är vars och ens ansvar. Det ska finnas utrymme för den kritiska rösten, också inom marthorna. Det är den som får oss att stanna upp och tänka efter.

Kunskapstörstiga marthor med en rejäl dos sunt bondförnuft behövs.

Ju fler, desto bättre - tillsammans gör vi skillnad.

MARIA RAJALIN Skribenten är verksamhetsledare på Helsingforsmarthorna. Hon gillar att simma i havet året runt, omtänksamhet och rabarber.

OVULUMENS

ANTILOP

L A G L E D A R E Ä G G E N S

G N U LANDSKAP HALT AV GULD

PANNA FÖR PLÄTT

V

FOR

BESVÄRADE DÄCKAD KANOT

K A R A T

FINT HÅR PÅ HAAGÅK

D E G

SÅDAN MIL ÄR 5 280 FOT

E N G E L S K

FALL PÅ USAGRÄNS

SNÄRTEN GRANSKAR I RUTAN

ÖVERSIKT

P

FLITIG BLOMMA VASSBÅT

L

N I A G A R A OXUDDE 1076

RYSK TVKANAL HAR KÄNT TORN

R T

R A P P E T

F J U N

KLUMP PÅ PIZZERIAN

T E N N

A N S A T T A

Å K T E

D A L A R N A

SOLDATÄMNE

STOPPATS OM

TYCKS

I S A SANKT KORT VILL VÄNNER

S T

A N S E S

Vinnare 2/2020

BLAND DEM SOM SÄNT in rätta lösningar till

korsordet i Martha nummer 2/2020 gynnade Fru Fortuna denna gång Elisabeth Johansson, Korpo, Kerstin Myrskog, Kronoby, samt Ann-Cathrine Westerby, Pärnäs. Korsordspriset, en bricka, kommer på posten. Grattis!

Deadline

NÄSTA NUMMER av tidskriften Martha utkom-

mer i form av ett matkulturmagasin 30.9.2020.

Till denna tidning tar vi undantagsvis inte emot texter av utomstående skribenter. Därpå följande tidning utkommer 9.12.2020. Korta texter av allmänt intresse kan du e-posta senast 28.10.2020 till marthabladet@martha.fi. Redaktionen förbehåller sig rätten att förkorta, redigera och refusera material som har inkommit.

TIDSKRIFTEN MARTHA UTGES AV Finlands svenska Marthaförbund Telefon: 044 402 6884 | marthabladet@martha.fi www.martha.fi/svenska/tidskriften REDAKTION: Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors | Fax: 09-680 1188 | Bank: Danske Bank, uppsamlingskonto: FI57 8000 1400 0617 51 ANSVARIG HUVUDREDAKTÖR: Annika Jansson, tfn 050 302 3363 REDAKTIONSCHEF: Mikaela Groop, tfn 043 820 0071 EKONOMI: Monika Mäkelä, tfn 045 657 9818

i nästa nummer ...

I NUMMER 5 KAN DU LÄSA OM ODLADE GRÖNSAKER Inför den finlandssvenska matkulturdagen 9.10 utkommer tidskriften Martha som ett matkulturmagasin där inhemska grönsaker står i fokus.

Det fullspäckade magasinet lyfter bland annat fram producenterna bakom allt det goda som odlas hemmavid och bjuder på inspirerande recept med vegetarisk twist. Magasinet hittar du i brevlådan 30.9.

42

ADRESSÄNDRINGAR: Marika Danielsson, tfn 044 735 4971 LJÖMÄRKT

MI ANNONSER: CJ Center Kb, tfn 06 347 0608

OMBRYTNING: Magnus Lindström OMSLAGSBILD: Benjamin Suomela

4041 0955 Trycksak

TRYCK: Oy Grano Ab 2020 Martha trycks på miljövänligt, icke-klorblekt papper, Edixion 140 g/m2 (omslag), Edixion 90 g/m2 (inlaga) ISSN 1457-5922 (Print) ISSN 2342-9380 (Online)

Giftfri vardag 4/20

NÄTTECKENSTRÄNG VÄRL- FILMAD DENS CIRKUSTREDJE Ö ARTIST

Bild: 6x7 rutor 0851_68-16_ Gör rätt val

VEN HOPPLÖS FÖR 3,14 FÖRA IN TILL MÅLKROPPSVAKT MITT

CITERAD JULKALENDER 1979

HJÄLPER DIG BYTA NAMN

LÄKARE

ÄMNE I SKOLAN

KARPFISKARNA

OBEHAGLIGA

RINGLANDE GYMPA ARISTOKRATI TOG IPA PÅ IPA

PROFET I GT FÖR TURNUMMER TIPPANDET

AVVISAR FRÅN SKOLAN

KON

MER BULTAD

PLATS FÖR TALARE

CHEF KRING TAVLA OCH PÅ NALLE VANDRANDE SKALDER

ÄR FATTIGA I MATLAGNING FULLSTÄNDIGT EPOKER

BENA I KAR PÅ BORD

TVÄRA HAR PRECIS BILDATS

HUGSKOTT

STÖRST PÅ SVALBARD APOSTLAGÄRNINGARNA GALENPANNOR

ANSEENDET

LIVAD

BESTRAFFA NEGATIVA

LIVSFILOSOFI

GJORDA AV EN SJÄLV FARA

DET MEST FÖRFALLNA

STÄMNING SAKEN DÄR LÖPARE WAERN

LASKA TRYTA SKINNBITAR BITA

TIDSPERIODEN

TULLKONVENTION EMBALLAGEVIKTEN

OXUDDE 0851

FINA SKILLNADER

Korsordet 4/2020

Dags för höstens första Marthakryss! Det är vår korsordsmakare Tommy Öberg som gjort sitt yttersta för att skapa kluriga ordflätor. Ni som löst korsordet kan sända in lösningen till Marthas redaktion, Medelhavsgatan 14 C, 00220 Helsingfors senast 13.1.2021. Vi lottar ut tre böcker bland dem som sänt in rätta lösningar. Märk kuvertet ”Korsord 4”. Lycka till!

NAMN: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– GATUADRESS: –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– POSTADRESS: ––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Giftfri vardag 4/20

43

Personalen på Marthaförbundet

Du kan kontakta oss på många olika sätt.

Förbundets huvudkontor i Helsingfors finns på adressen Medelhavsgatan 14 C, ingång från Livornogatan. Marthaförbundets kontor i Vasa finns på Hovrättsesplanaden 15 C 30–31.

Du kan också skicka e-postmeddelande till kansliet@martha.fi eller fornamn.efternamn@martha.fi. Vi svarar på alla frågor inom tre arbetsdagar eller ger besked om längre handläggningstid.

Det går även att ringa oss på våra mobilnummer. Om vi inte har möjlighet att svara direkt kan du lämna ett meddelande på telefonsvararen, så ringer vi tillbaka. Vid brådskande ärenden är ett telefonsamtal det snabbaste sättet att komma i kontakt med oss.

Annika Jansson verksamhetsledare, 050 302 3363 Monika Mäkelä ekonomichef, 045 657 9818 Marika Danielsson administrativ assistent, 044 735 4971 Mikaela Groop redaktions- och informationschef, 043 820 0071 Heidi Furu, t.f. kommunikatör, 050 361 6081 Sandra Mellberg hushållsrådgivare, 043 820 0070 Elisabeth Eriksson hushållsrådgivare, 050 408 9179 Mia-Maja Wägar ekonomirådgivare, projektledare för Hantera vardagen, 043 820 0073 Marina Nygård projektledare för En euro i taget, ekonomirådgivare, 044 491 9304 Roosa Mikkola projektledare för Östersjön 2.0, 044 740 3144

Jessica Åhman organisationskoordinator, 044 280 6609 Cecilia Nyman sakkunnig i miljö- och kemikaliefrågor 050 388 0848 Anita Storm ekologirådgivare, 044 735 4975 Jenni Haapala t.f. projektledare för Giftfritt dagis, 050 911 2050 Maria Saloranta t.f. projektkoordinator för Giftfritt dagis 050 517 2958 Emilia Nord projektledare för Matlust!

044 901 3531 Elise Hindström verksamhetsledare för Ungmartha, 044 280 6813 Ida Haapamäki projektkoordinator, 044 749 9293 Hushållsrådgivning ti–to kl. 13–15, 044 402 6883

FÖR AKTUELL INFORMATION, TIPS OCH EVENEMANG – gå in och gilla oss på facebook.com/marthaforbundet och följ oss på Instagram: @marthaforbundet och Twitter: twitter.com/marthaforbundet BLI MARTHA ONLINE! Använd QR-koden här invid för att komma direkt till Marthaförbundets hemsida.

mar tha.fi

Personalen på förbundskansliet finns till för er. Ta gärna kontakt om ni vill bjuda in oss för att föreläsa eller diskutera kring våra temaområden.