Eko 2/2021

2 2021

Eko

BORGÅ ENERGI -BOLAGENS KUNDTIDNING TÄVLINGSIDROTTAREN LEVER SIN DRÖM

UPPVÄRMNINGSSÄTT FÖR SMÅHUS

ELBIL, HYBRIDBIL…?

Sara Kuivisto är en framgångsrik löpare, men hurudan är hon som människa?

Värmesystemet påverkar boendekomforten och fastighetens användningskostnader.

Bilismen elektrifieras med fart och alternativen är många.

2/2021 Eko 1

Genom att välja

miljövänlig energi bryr vi oss tillsammans om kommande generationer

ALL EL SOM VI SÄLJER ÄR UTSLÄPPSFRI www.pbe.fi info@pbe.fi

Eko I DETTA NUMMER

18

12

16

8 30

5 NYHETER Så här förnyar du ditt elavtal Värmeackumulatorn färdig att tas i bruk

16 TÄVLINGSIDROTTAREN LEVER SIN DRÖM Sara Kuivisto, framgångsrik löpare

26 DATAHUB Informationsutbytessystemet snart i bruk

8 UPPVÄRMNINGSSÄTTET HAR BETYDELSE Vid val av uppvärmningssätt i småhus lönar det sig att ty sig till professionell hjälp

18 ELBIL, HYBRIDBIL...

Alternativen är många

27 TITELIDROTTAREN Jesper Lindahl blickar redan mot nästa säsong

12 PRESENTATION Nya ekonomi- och förvaltningsdirektören Anu Kiviniemi 13 BANBRYTANDE LÖSNINGAR Borgå Energi är ett av Finlands äldsta energibolag

19 ELBILANDE HUSBOLAG I husbolagen diskuteras anskaffning av laddstationer

28 HÄLSNINGAR FRÅN BRYSSEL Patrick Wackströms kolumn

21 LADDSTATION I SMÅHUS Säker laddning med rätt slags laddstation

29 NYHETER E-signering

22 SÄSONGARBETARE Emilia Valasti och Konsta Kuusela

30 FRÅN SOMMARSÄSONG TILL VINTERTID Stugan i vinterskick

24 STADSVÄRME UR MARKGRUNDEN? Geovärmeprojektet avancerar 2/2021 Eko 3

LEDAREN

Ett lokalt energibolag i framkanten av omställningen till en klimatneutral framtid

Borgå Energi -bolagen Tolkis hamnväg 1 och 3 06750 Tolkis PB 95 06101 Borgå tel. 019 661 411 www.pbe.fi info@pbe.fi

4 Eko 2/2021

utsläppsfri el genom flera projekt samägda med övriga finska elbolag. Tack vare vårt långsiktiga fokus på att säkra tillgången till utsläppsfri el för våra kunder har vi kunnat hålla våra elpriser på en väldigt konkurrenskraftig nivå trots de höga marknadspriserna på el. Det har varit glädjande att se att våra konkurrenskraftiga priser har hämtat många nya kunder till Borgå Energi under höstens gång.

Efter två månader på jobbet kan jag konstatera att Borgå Energi verkligen lever upp till uppfattningen jag fick under rekryteringsprocessen. Borgå Energi är ett lokalt energibolag, med väldigt kunnig personal som tidigt har anpassat sig till framtidens utmaningar. Vi jobbar aktivt för att vidareutveckla bolaget och fortsättningsvis vara det naturliga valet för våra kunder.

Måns Holmberg Verkställande direktör från och med 1. januari 2022

BILD: ELLA KAASINEN

Det var den uppfattningen jag fick av Borgå Energi under processen som ledde till att jag blev vald till Borgå Energis nya verkställande direktör efter att energiråd Pat­rick Wackström går i pension. Sedan början av oktober har jag haft glädjen att få jobba ihop med Borgå Energis kunniga personal i en tid dominerad av förändringar och utmaningar på de finska och europeiska energimarknaderna.

Under hösten 2021 har samhället gradvis öppnats upp mera an efter som vaccinationsgraden mot Covid-19 har stigit och vi har kunnat återgå till ett mera normalt liv. Det här har också inneburit en ökad ekonomisk tillväxt, vilket klart har påverkat den europeiska energimarknaden. Under hösten har priserna på energiråvaror (gas och kol) och utsläppsrätter stigit skarpt. Då även nederbörden kring de nordiska vattenmagasinen har varit lägre än normalt har marknadspriset på el ökat kraftigt.

Borgå Energi är väl rustat för att möta framtidens utmaningar. Vi har redan över en längre tid fokuserat på förnybar och utsläppsfri energiproduktion och i normala fall är all fjärrvärme vi producerar fossilfri och förnybar. Det är bara då det är riktigt kallt som vi behöver använda en mindre mängd naturgas för att möta de högsta konsumtionstopparna. Därmed har de skenande priserna på gas och utsläppsrätter inte alls påverkat Borgå Energi i samma utsträckning som flera av våra konkurrenter.

I november tog vi vår värmeackumulator i Vårberga i testbruk, vilket ytterligare ökar leveranssäkerheten på fjärrvärme och minskar behovet av fossila bränslen. Ackumulatorn kan utnyttjas för att jämna ut de högsta konsumtionstopparna på fjärrvärme; då efterfrågan på värme är lägre kan värme lagras för att användas då behovet av fjärrvärme är som störst.

Borgå Energi är på framkanten av omställningen till en klimatneutral framtid även gällande den el vi säljer till våra kunder. Vår egen elproduktion är baserad på flis och på vattenkraft och därutöver producerar vi även

Chefredaktör Ella Kaasinen

Layout Creative Peak

Redaktörer Rolf Gabrielsson Maarit Gabrielsson Nita Torni

Tryckeri Lehtisepät Oy, Lahti Upplaga 28 500 stycken

NYHETER TEXT: ELLA KAASINEN

MIN ENERGI - elektroniska tjänster

Flyttelefonen betjänar Då du flyttar kan du lätt och behändigt genom att ringa Borgå Energis flyttelefon, tfn. 019 661 4230, försäkra dig om att du genast har ström på din nya adress.

Flyttelefonen betjänar på finska och svenska från måndag till fredag kl. 8-18.

Lönar sig att utnyttja!

Borgå Energis nya kundsystem

SÅ HÄR FÖRNYAR DU DITT ELAVTAL I FORTSÄTTNINGEN Det nya kundsystem, som vi tog i bruk i våras, gör att vi kan erbjuda våra kunder många olika slags nya tjänster.

Via Online-tjänsten på vår webbplats kan du se dina förbrukningsuppgifter, göra flytt­ anmälan, kontrollera dina räkningar och uppdatera dina egna personuppgifter.

Där finns också uppgifter om fjärrvärmeförbrukning. Vidare kommer du via Online-tjänsten åt att se uppgifter om dina existerande avtal med Borgå Energi.

FÖRLÄNGNINGSERBJUDANDE FÖR DITT UTGÅENDE ELAVTAL Om du har ett tidsbundet elavtal med oss och gett oss din e-postadress kommer du att i slutet på avtalsperioden − minst 1,5 månad innan avtalet löper ut − få ett förlängningserbjudande av oss per e-post med en länk till vår Online-tjänst, via vilken du kan bekanta dig med erbjudandet samt godkänna det.

Ifall du inte gett oss din e-postadress eller av någon orsak inte reagerat på det förlängningserbjudande du mottagit per e-post, får du ett textmeddelande av oss.

Det innehåller förlängningserbjudandet samt anvisningar om hur man godkänner det.

Ungefär en månad innan avtalet löper ut får du ännu ett sedvanligt förnyelsebrev av oss per post om du inte redan godkänt erbjudandet på basen av ett e-post- eller textmeddelande från oss.

Ett per brevpost anlänt förlängningserbjudande kan man i fortsättningen godkänna per e-post genom att e-posta vår kundtjänst på adressen asiakaspalvelu@ pbe.fi eller genom att med telefonens QR-kodläsare läsa QR-koden i erbjudandet i brevet och följa instruktionerna. Du kan också ringa vår kundtjänst eller skicka erbjudandet undertecknat till kundtjänsten. Det är viktigt att du godkänner avtalet före det sista datum för godkännande, som vi meddelat, så att avtalet träder i kraft i tid. Avtalet bör godkännas i vårt system två veckor före det skall träda i kraft.

Ta i bruk elnätets avgiftsfria text­meddelande­­ tjänsten om avbrott Vi skickar dig orsaken till avbrottet och den uppskattade avbrottstiden.

Mera information:

pbe.fi/avbrottsvakt/

ETT NATURLIGT EKOLOGISKT VAL Utsläppsfri och förnybar energi

2/2021 Eko 5

NYHETER TEXT: ROLF GABRIELSSON, ELLA KAASINEN

Betydande inbesparingar med BOOSTER Borgå Energi är först i Finland med att använda ett unikt styrsystem för fjärrvärmeproduktionen som helhet.

Borgå Energis Värme- och produktionsavdelning har under de tre senaste åren tillsammans med konsultbolaget Afry implementerat en förändring av verksamhetssättet. Det av Afry utvecklade produktionsstyrningssystemet Afry Performance Booster har en central roll i det hela.

Produktionsingenjör Peter Tallberg har för Borgå Energis del svarat för ledningen av projektet. Han berättar att det var sakkunniga från Afry, som med en vision om en årlig inbesparing på rent av en miljon euro med en verksamhetseffektivering utan några som helst investeringar gav impulsen till att förändra verksamhetssättet.

– När vi beslöt att gå med i projektet kunde Afry i praktiken testa sin vision, och konceptets första pilotprojekt startade.

Enligt Tallberg var tänkesättet tidigare det att fjärrvärme säkert produceras tillräckligt åt alla kunder och vid sidan om det el.

– Med det nya produktionssättet speglas verksamheten endast mot bästa tänkbara resultat och allt, som är mindre än det, är avvikande. De uppnådda inbesparingarna framgår genom att spegla den producerade värmens MWh-pris, in-

klusive alla intäkter och utgifter kvartalsvis mot en så kallad baseline eller referenspunkt. Som första baseline användes år 2017 och därifrån framåt har vi använt samma kvartal föregående år.

Tallberg berättar att data samlas in för produktionsstyrningssystemet från olika system till Afrys system, där all kalkylering sker.

Borgå Energis operatörer och övrig personal kan via sina egna monitorer och datorskärmar uppdaterat följa med läget.

De ser dessutom meteorologiska institutets prognos för utetemperaturen och fjärrvärmenätets prognosticerade effektbehov.

– På skärmarna kan man följa med för produktionen viktiga mätare, som exempelvis visar temperaturen i det utgående fjärrvärmevattnet, den sista kundens tryckskillnad, onödig användning av toppbelastningsanläggningar, hur prognostiseringen av elproduktionen lyckats och ett maximalt samkörningsutnyttjande av anläggningarna.

Flera mätare har både en övre och en undre gräns. Respektive mätare har en målprocent när det gäller den tid, under vilken den borde finnas mellan dessa

gränser, i annat fall skall operatören, då arbetsskiftet slutar, anteckna ett avvikelsemeddelande om saken.

– Tanken är att spåra systematiska fel, som man kan påverka. Monitorerna visar också direkt hur mycket något fel betyder i reda pengar, förtydligar Tallberg.

Afry Perfomance Booster kommer enligt Tallberg att spela en viktig roll i Borgå Energis värmeproduktion och -distribution också i framtiden.

– När bolagets fjärrvärmeackumulator tas i bruk behövs det för automatiseringen av processen en så noggrann prognos för effektbehovet i nätet under de närmaste timmarna och dygnen som möjligt samt uppgifter om hur behovet bäst lönar sig att producera.

Konsulternas vision var ju att det redan under det första året skulle gå att spara en miljon euro genom att effektivera produktionssättet. Hur gick det?

– Helt lyckades det inte, men inbesparingar på aktningsvärda 571 000 euro uppstod ändå, berättar Peter Tallberg.

Följ vår feltjänst! pbe.fi/feltjänster

Kolla elnätets eller fjärrvärmens distributionsläge • Felanmälan om distributionsläge, också träd som fallit över linjen Felanmälan om gatubelysningsfel • Ta i bruk elnätets avbrottstjänst • Läs felmeddelanden

6 Eko 2/2021

VÄRMEACKUMULATORN FÄRDIG ATT TAS I BRUK Fjärrvärmelagrets hetvattentank inklusive rörledningar har blivit färdig. Det cisternformade lagret, som byggts i anslutning till värmecentralen vid Gnistvägen i Vårberga, har redan fyllts med fjärrvärmevatten och nu slutförs instrumentering och automationsarbeten.

BILDER: TAAVI KIESILÄINEN, NIKO LAURILA

Borgå Energis chef för värme och produktion, Ari Raunio, berättar att det år 2020 påbörjade investeringsprojektet lyckats väl.

– Vi kommer att kunna ta värmelagret i bruk under den här värmesäsongen. I början är det säkert en hel del provande och testande så att vi får alla inställningar och körningsprogram sådana, som vi vill ha dem.

Värmelagret, som kan jämföras med en värmeackumulator, har en diameter på 20 meter och är 40 meter högt. Det rymmer ca 10 000 kubikmeter fjärrvärmevatten. När efterfrågan på värme i nätet är mindre, lagras hett fjärrvärmevatten i ackumulatorn, och när efterfrågan är större, tas lagervatten därifrån i den omfattning som behövs.

Värmelagret ingår i det utvecklingsoch investeringsprogram på cirka 45 miljoner euro, som Borgå Energi genomför för fjärrvärmeproduktionens del under de närmaste åren.

Ny elstation på Hattulastranden Borgå Elnät Ab bygger en ny elstation på Hattulastranden, som kommer att ersätta den gamla, på 1970-talet byggda elstationen.

Den nya elstationen stärker eldistributionen och -leveranssäkerheten i centrala Borgå med omnejd. Med totalinvesteringen på ca 4,5 miljoner euro bereder man sig också på elektrifieringen av trafiken. Projektet förväntas vara klart hösten 2023.

I planeringen av Hattulastrandens elstation har speciell uppmärksamhet

fästs vid anpassningen av anläggningen till miljön, vilken i general- och landskapsplanen definieras som sceniskt värdefull. Byggnaderna och det dem sammanbindande staketet bildar en klar och tydlig helhet, som förenhetligar landskapsbilden och kompletterar det befintliga och kommande byggnadsbeståndet på området. Valet av lärkträd och rostfärgat väderbeständigt stål till fasadmaterial har inspirerats av området samt dess byggnader och deras historia, berättar Pauliina Aho på arkitektbyrån Virkkunen & Co Ab, som stått för den arkitektoniska planeringen.

Förplaneringen av elstationen har gjorts i samarbete med Rejlers Finland Ab, som också fungerar som byggkonsult. Byggnadsbyrån Nousiainen Ab sva-

rar för byggandet av ställverket och huvudtransformatorbyggnaden samt gårdsområdet och inhägnaden inklusive planering. Sähkölandia Ab är entreprenör för mellanspänningsställverket. Ställverksentreprenaden omfattar utöver 2-skenaställverket bland annat kompensations- och jordfelsströmkompensationsanordningar samt huvudtransformatoranslutningar. Huvudtransformatorerna (2 st) levereras av Multirel Ab, som representerar fabriken Koncar i Kroatien.

Borgå Elnät Ab:s vd Magnus Nylander konstaterar att det känns bra att få förnya också den här redan över 50 år gamla elstationen och att kunna utnyttja ny högklassig teknik.

2/2021 Eko 7

O 8 Eko 2/2021

Visst har det betydelse hur ett SMÅHUS värms upp!

Värmesystemet påverkar såväl boendekomforten som fastighetens användningskostnader och andrahandsvärde.

O

Om du har planer att uppdatera värmesystemet i ett gammalt hus eller om du är i färd med att välja värmesystem till ett hus, som skall byggas, får du det bästa resultatet genom att ty dig till professionell hjälp. Det finns mycket att beakta och med en fackpersons hjälp finner du en pålitlig lösning lämpad för just ditt objekt. I planeringen samordnas invånarnas behov, ekonomiska aspekter, byggplatsens och byggnadens potential samt värmesystemets egenskaper.

Klimatförändringen och de därmed förknippade energispar- och utsläppsminskningsbehoven förpliktigar att beakta till exempel koldioxid- och partikelutsläpp. Ur miljösynpunkt är det tillrådligt att skaffa en uppvärmningslösning, som använder förnybar energi. Det är också bra att ha i åtanke kostnaderna för hela systemets livscykel: investeringen i ett värmesystem kommer kostnader för service, underhåll och användning. Bränslepriset kan till exempel vara en stor kostnadspost i framtiden.

TEXT: NITA TORNI || BILDER: VIRPI LEHTINEN, NIKO LAURILA

RENA YMNIGHETSHORNET UPPVÄRMNINGSLÖSNINGAR

Det finns en uppsjö av olika uppvärmningslösningar på marknaden. Det lönar sig att noggrant bekanta sig med alternativen och också att överväga hybridlösningar, som utnyttjar flera olika uppvärmningsalternativ.

Eluppvärmning Eluppvärmning kan implementeras antingen som vattenburen uppvärmning, luftuppvärmning eller radiator- eller golvuppvärmning. För vattenuppvärmning behövs en separat varmvattenberedare. Eluppvärmningen kan lätt kopplas till ett externt styrsystem, som optimerar elanvändningen och till exempel automatiskt sänker temperaturen i olika utrymmen då ingen vistas i dem.

För att sänka användningskostnaderna kan eluppvärmningen kompletteras med till exempel en luftvärmepump. Också vedeldning i värmelagrande eldstäder när det är smällkallt minskar behovet av köpt elenergi.

Fjärrvärme Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Finland. Fjärrvärme produceras i anläggningar för kombinerad värme- och elproduktion och i separata värmecentraler. Det går snabbt och lätt att ta i bruk fjärrvärme då det finns ett distributionsnät för fjärrvärme i närheten. Fjärrvärmevatten leds från fjärrvärmenätet till

EKOENERGI ÄR UTSLÄPPSFRI OCH LÄMPAR SIG DÄRFÖR VÄL SOM ENERGIKÄLLA FÖR DITT VÄRMESYSTEM! 2/2021 Eko 9

BORGÅ ENERGIS FJÄRRVÄRME ÄR NÄSTAN 100-PROCENTIGT FÖRNYBAR.

husets värmedistributionscentral, där det finns värmeväxlare för uppvärmning av de olika utrymmena i huset och för varmvatten. Vattencentralvärme är det vanligaste värmedistributionssättet.

Luftvärmepumpar Småhusägare kan välja mellan flera olika värmepumplösningar. Luftvärmepumpen utvinner värme ur utomhusluften och sprider den till rumsutrymmena i huset, luft-vattenvärmepumpen sprider värmen till ett vattenburet värmesystem medan frånluftsvärmepumpen återvinner värmen i husets frånluft. Luftvärmepumpar kan också användas för att förbättra kvaliteten på inomhusluften samt för nerkylning.

Rätt dimensionerad kan en luftvärmepump fungera som husets primära uppvärmningsmetod. Mestadels rekommenderas ändå ett annat uppvärmningssätt i reserv och som komplement under den kal�laste tiden. Vanligen används pumpens egna elmotstånd som ett sådant komplement.

Luftvärmepumparna lämpar sig också i sin tur utmärkt som stöd för andra värmesystem. Till exempel i eluppvärmda hus kan man med en luftvärmepump effektivt sänka uppvärmningskostnaderna.

Jordvärme Jordvärmepumpen utnyttjar värme, som finns lagrad i mark, berg eller vatten. I djupare, ner i berg borrade värmebrunnar fås värme ur energi, som från jordklotets kärna överförs in i berggrunden samt ur varma grundvattenströmmar. Ett vattenburet golvvärmesystem lämpar sig särdeles väl som värmedistributionssätt för jordvärmepumpar.

Innan man skaffar en jordvärmepump är 10 Eko 2/2021

det skäl att vara i kontakt med elnätbolaget på orten och få klarlagt att husets huvudsäkring är tillräckligt stor, och för att få veta om det behövs en så kallad mjukstart eller likströmsstyrd pumpmodell. Installation av jordvärmerörnät förutsätter åtgärdslov och, om meningen är att installera rörnätet i vattendrag, lov av vattenområdesägaren.

Solfångare Ett miljövänligt solvärmesystem kan till exempel bestå av solfångare på taket, varmvattenberedare, pump- och styrenhet samt rörledningar. Värmen distribueras enklast med vattenburen golvvärme, vattenradiatorer eller som luftvärme. Bäst lämpar sig solfångarna som komplement till något huvuduppvärmningssystem.

Pellets Pellets pressas vanligen av sågspån och träspån, ibland av flis och energived. Ett pelletuppvärmningssystem består av panna, brännare, matarskruv och silo. Systemet

ansluts till en vattenburen värmedistribution. Både silon och pelletsleveranserna till tomten kräver gott om plats: ett medelstort egnahemshus förbrukar omkring åtta kubikmeter pellets om året.

En pelletskamin kan användas som komplement till ett annat uppvärmningssystem.

Många modeller fungerar med termostat eller timer och en del kan kopplas till vattenburen värme eller varmvattenberedare.

Flis-, spån- och klabbpannor Också i flis-, spån- och klabbpannor används trä som bränsle. Värmedistributionen sköts vanligen via antingen ett vattenradiatornät eller ett vattenburet golvvärmenät. Liksom i fråga om pelletsvärmen gäller det också i det här fallet att noggrant planera bränsleanskaffning och -lagring.

Eldstäder Eldstäders uppvärmningseffekt skall inte underskattas! Fastän eldstäder sällan är den enda uppvärmningsmetoden är det lätt

att med dem komplettera andra uppvärmningssätt. Särskilt då det är smällkallt lönar det sig att använda en eldstad som komplement. Överväger man att skaffa eldstad lönar det sig att också titta närmare på lättanvända pelletskaminer.

Naturgasuppvärmning Ett med naturgas fungerande uppvärmningssystem är långt jämförbart med oljevärme. Naturgasen lagras ändå inte såsom oljan utan uppvärmningssystemet ansluts till gasdistributionsnätet på orten. Den regionala tillgången på naturgas är mycket begränsad, men där den finns att tillgå kan den vara ett konkurrenskraftigt alternativ.

Oljeuppvärmning Ett oljeuppvärmningssystem består av oljepanna, oljebrännare, regleranordningar och oljecistern. Också ett dylikt system ansluts till vattenburna värmedistributionssystem. Beroende på de stigande oljepriserna är det bara en liten del av småhusägarna som idag väljer oljeuppvärmning. Oljan är också ett fossilt och mycket långsamt förnybart bränsle, och det rekommenderas därför allmänt att man avstår från att använda den av bland annat miljöskäl.

UTSLÄPPSFRI FJÄRRVÄRME Produktion av fjärrvärme med biokraft är i linje med EU:s klimatmålsättningar.

Borgå Energi har i sin användning av förnybara energikällor nått nästan 100 procent i både el- och värmeproduktionen redan nu, årtionden i förtid.

Biovärmekraftverket i Tolkis producerar miljövänlig fjärrvärme och internationellt certifierad EKOenergi av skogsflis.

– Vår fjärrvärme skiljer sig till sin fördel med sin utsläppsfrihet, berättar

Borgå Energis chef för värme och produktion, Ari Raunio.

– Som biobränsle använder vi bland annat det skogsflis, som inte lämpar sig för annan fortsatt användning och som i annat fall skulle lämnas att ruttna i skogen. Att bränna flis förorsakar inte mera utsläpp än en naturlig förruttnelseprocess, varför man kan tala om verkliga nollutsläpp.

Hybridlösningar Med hybriduppvärmning avses en kombination av två eller flera uppvärmningssätt och alternering mellan dem till exempel i enlighet med års- eller dygnstid. Nivån på styranordningarna inverkar i betydande grad på systemets funktion och användningskostnader. Som bäst sörjer smarta anordningar för att uppvärmningssystemet vid varje given tidpunkt använder den förmånligaste energiformen.

INBESPARINGAR OCKSÅ GENOM ATT MINSKA UPPVÄRMNINGSBEHOVET

När man väljer uppvärmningssystem är det klokt att också tänka på hur man kan förbättra husets energieffektivitet och minska behovet av uppvärmning. Det är mycket sannolikt att alla investeringar i syfte att minska uppvärmningsbehovet är lönsamma. Byte av fönster, lösningar för värmeåtervinning, tätning av konstruktioner och/ eller isolering samt smart användningsstyrning kan märkbart minska husets värmesvinn och behovet av köpt energi.

Källor: Motiva, Energiatehokas Koti, Ymparisto.fi

BEHÖVER DU HJÄLP MED VALET AV UPPVÄRMNINGSSÄTT? MOTIVA HAR EN JÄMFÖRELSERÄKNARE PÅ ADRESSEN: http://lammitysvertailu.eneuvonta.fi 2/2021 Eko 11

PRESENTATION

BORGÅ ENERGIS NYA EKONOMI- OCH FÖRVALTNINGSDIREKTÖR

Små saker i vardagen gör en glad Man lär sig ständigt nytt!

Anu Kiviniemi, som i början på september tillträdde som Borgå Energis nya ekonomi- och förvaltningsdirektör, har en lång karriär bakom sig inom ekonomiförvaltningssektorn.

TEXT OCH BILD: ELLA KAASINEN

De senaste 11 åren av sin drygt 20 år långa yrkeserfarenhet har Anu Kiviniemi skaffat som både ekonomichef och ekonomidirektör i olika företag. Inte heller industri­ branschen är helt ny och annorlunda som arbetsplats för henne, för hon har det senaste årtiondet länge jobbat med bland annat Uddeholms specialstål.

Den egna hemstadens energiföretag har Anu med familj alltid anlitat för att tillfredsställa sina olika energirelaterade inköpsbehov. Anu är inte heller så litet stolt

VEM? ANU KIVINIEMI FÖDD: 1976 i Hammars i Borgå.

UTBILDNING: tradenom, ekonomiförvaltning 2000 från Kymenlaakson AMK. Studerar vid sidan av jobbet för en YAMK-examen (högre yrkesutbildningsexamen) i Haaga-Helia.

FRITIDSAKTIVITETER: mångsidig motion, ridning, pardans samt simning i öppet vatten året om.

NJUTER AV: tid tillsammans med familjen, som består av make, tre döttrar och två hundar.

MOTTO: av sin egen mommo, som hon minns med värme, och som bevisligen är bra: ”Sånt är livet – ångest, besvär, jämmer, smärta och värk”.

12 Eko 2/2021

över sin nya arbetsgivare och över att Borgå Energis el och fjärrvärme är miljövänligt producerade.

– Det är ett faktum, som det är trevligt att framhålla. Och det känns bra att få sätta sina egna spår i en sådan verksamhet.

Anus barndomshem finns i Hammars i Borgå. Somrarna tillbringades på mommos mjölkgård nära Nilsiä. Inget alltså att förundra sig över att natur och djur är viktiga för henne.

– Som ung jobbade jag många somrar som lantbruksavbytare på mjölkgården i Nilsiä. Som litet äldre sommarjobbade jag i diversehandeln Robin Hood.

– Små saker i vardagen gör en glad. Sådana är exempelvis svampplockning med barnen eller mat, som färdigt tillredd väntar när man kommer hem. Positiv feedback känns alltid bra, men också det, då man själv kan gläda någon annan. Hemma väntar också två hundar – Ukko och Sansa – som med sitt ivriga mottagande vid hemdörren gör en glad varje dag.

Hur ser då Anu sig själv i sin nya roll?

Som några av sina starka sidor lyfter hon fram sin bottenlösa nyfikenhet samt förmåga att greppa också stora helheter.

– Många års chefserfarenhet till trots tänker jag som så, att jag alltjämt är något av en nybörjare, men jag försöker alltid leda på ett rejält sätt och beakta hela organisationens behov. Jag fattar mina beslut ef-

ter bästa förmåga, för företagets bästa. Man lär sig ständigt nytt! Åldern för också med sig en barmhärtigare attityd: – Jag bryr mig uppriktigt om människors välbefinnande och gör allt för att det skall synas i mitt ledarskap.

Avslutningsvis vill Anu ännu tacka sin nya arbetsgemenskap för att hon blivit så varmt mottagen.

– På kort tid har jag förstått att det här arbetet görs som ett team och att de bästa resultaten uppnås tillsammans!

En utmaning är Anu redan färdig att nämna: – Utmaningen är att tillsammans med den nya verkställande direktören Måns Holmberg fortsätta Borgå Energis framgångsrika väg lika fint som våra företrädare.

KOLDIOXIDAVTRYCK Jag släcker alltid lampor och för värmesvinnets skull vädrar jag inte i ett. Jag försöker använda de saker jag skaffat ända till slut, och låta bli att förnya sådant jag har bara för att jag vill. Jag sorterar flaskor, papp, dagstidningar och trädgårdsavfall för återvinning.

LÅNG HISTORIA MED

BANBRYTANDE LÖSNINGAR Porvoon Energia Oy – Borgå Energi Ab, som är ett av Finlands äldsta energibolag, passerade 120-årsmilstolpen år 2020. Dess långa historia rymmer många långtgående och också banbrytande avgöranden, vilka har lett till att bolaget redan för många år sedan blev en av de grönaste aktörerna i branschen i sin storleksklass.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: ANSSI VUOHELAINEN, NIKO LAURILA

2/2021 Eko 13

1911 Bolaget övergår i Borgå stads ägo och ändras till ett kommunalt elektricitetsverk

1920 Elverket börjar köpa el för distribution av Sydfinska Kraft Ab, SFK

1971-73 De första flyttbara fjärrvärmecentralerna till Vårberga

1981 Avtal med SFK om leverans av fjärrvärme till Borgå från värmekraftverket i Tolkis

1995 Dotterbolagen Borgånejdens El Ab, Borgånejdens Värme Ab och Borgå Elnät Ab grundas Samma år, 1995, köpte energibolaget delar av SFK:s energidistributionsnät, vilket följande år följdes av köpet av SFK:s kraftverk i Tolkis

1900 1900 Borgå Elektriska Aktiebolag grundas

1913 Elverket flyttar till utrymmen vid nuvarande Mannerheimgatan, som uttryckligen planerats och byggts för dess ändamål

1954 Åke Hällsten anställs som elverkets direktör

1980 Roy Granroth efterträder pensionerade Hällsten som verkställande direktör

1991 Energiverket bolagiseras till energibolaget Porvoon Energia Oy – Borgå Energi Ab Ett naturgaseldat värmekraftverk blir färdigt i Harabacka

M

Miljövärden styr alltjämt starkt det anrika bolagets verksamhet. Det syns bland annat i det produktionsutvecklingsprogram för fjärrvärmen, som nyligen började implementeras med investeringar på ca 45 miljoner euro, vilka kommer att ytterligare minska bolagets redan nu ringa användning av fossila bränslen.

Allt fick sin början då fabrikör R.W. Ekblom den 3 september år 1900 grundade Borgå Elektriska Aktiebolag, som till en början producerade och distribuerade el främst för belysningsändamål inomhus i Borgå. Det är i det här bolaget, vilket år 1911 övergick i Borgå stads ägo och ändrades till ett kommunalt elektricitetsverk, som Borgå Energis rötter finns.

Staden började år 1920 köpa distribu-

14 Eko 2/2021

tionsel åt sitt elverk av Sydfinska Kraftaktiebolaget SFK, som grundats några år tidigare. SFK skaffade i sin tur elen från AB Stockfors kraftverk i Kloosari.

De första stegen i syfte att bredda verksamheten med fjärrvärmeproduktion och -distribution togs åren 1971–73 då några flyttbara värmecentraler placerades i Vårberga. År 1981 ingicks ett avtal med SFK om leverans av fjärrvärme från bolagets värmekraftverk i Tolkis till Borgå via en fjärrvärmerörledning, som SFK finansierade.

I och med att fjärrvärmen kommit med i bilden döptes elverket om till Borgå stads energiverk. Sommaren 1991 bolagiserades energiverket till energibolaget Porvoon Energia Oy – Borgå Energi Ab. Fyra år senare grundade bolaget tre dotterbolag, Borgånejdens El Ab, Borgånejdens Värme Ab och Borgå Elnät Ab. Samma år, 1995, köpte energibolaget delar av SFK:s energidistributionsnät, vilket följande år följdes av köpet av SFK:s kraftverk

i Tolkis. Kraftverket uppdaterades år 2002 för användning av träbaserad biomassa som bränsle och år 2013 fick det som granne ett nytt biovärmekraftverk, som också det drivs med träbiomassa. Bolagets tredje värmekraftverk togs i bruk år 1991. Det finns i Harabacka och använder naturgas som bränsle.

Fjärrvärmeverksamheten utvidgades till Lovisa och Askola. I Lovisa började Borgå Energi producera och leverera fjärrvärme år 1999, och tio år senare var bolaget ensam värmeleverantör i staden. År 2020 såldes Lovisaverksamheten till ett investeringsbolag.

Dotterbolagen Borgånejdens El Ab och Borgånejdens Värme Ab fusionerades år 2001 med moderbolaget och elnätaffärsverksamheten bolagiserades år 2005 till Borgå Elnät Ab. År 2020 inledde Borgå Energi genomförandet av det för fjärrvärmeproduktionen uppgjorda utvecklingsprogrammet 2020+ med ett fjärrvärmelagerbygge i Vårberga.

1999 Produktion och distribution av fjärrvärme inleds i Lovisa

2002 Kraftverket i Tolkis uppdateras att använda träbiomassa som bränsle

2005 Elnätaffärsverksamheten bolagiserar till Borgå Elnät Ab Magnus Nylander utnämns till bolagets verkställande direktör

2007 Ett trådlöst WIMAX-nät öppnas

2013 Ett nytt biovärmekraftverk blir färdigt intill det gamla kraftverket i Tolkis

2021 Måns Holmberg väljs till Borgå Energis verkställande direktör efter Patrick Wackström, som går i pension

2000 2001 Borgånejdens El Ab och Borgånejdens Värme Ab fusioneras med moderbolaget

2003 Internet-tjänsten PBEzone lanseras

Fjärrvärmeverksamheten utvidgas till Askola

I utvecklingsprogrammet ingår utöver värmelagret en värmepumpanläggning och en ny pannanläggning i Tolkis samt nya naturgaspannor till produktionsanläggningen i Harabacka.

På elsidan fokuserar man idag alltmer på vind-, sol- och vattenkraft. Med utvecklingsprogrammet för fjärrvärmeproduktionen minskas den egna direkta elproduktionens andel av elanskaffningen i och med att man i fortsättningen i Harabacka kommer att producera enbart värme liksom också i den anläggning, som skall ersätta det äldre kraftverket i Tolkis. Endast det nyare biovärmekraftverket i Tolkis kommer fortsättningsvis att fungera enligt CHP-principen, det vill säga att samtidigt och med samma bränsle producera både värme och el.

Resten av den el Borgå Energi saluför får bolaget bland annat från många vind- och solkraftparker, i vilka det äger produktionsandelar. En del kommer enligt samma princip från Industrins Krafts, TVO:s två kärn-

2006 Patrick Wackström väljs till Borgå Energis verkställande direktör efter Roy Granroth, som går i pension

2008 Internet-affärsverksamheten säljs till Lovisa Telefon

2020 Fjärrvärmeverksamheterna i Lovisa säljs Utvecklingsprogrammet 2020+ för fjärrvärmen börjar realiseras

kraftverk i Euraåminne. Där är Borgå Ener- rades om för kontorsbruk. Elproduktionen gi med också i den tredje kärnkraftverksen- hade redan efter år 1920 varit bara sporaheten samt i det kärnkraftverk, som Fenno- disk då elverket började köpa sin el av SFK. Borgå Energi och dess dotterbolag lämnavoima planerar att bygga i Pyhäjoki.

En växande andel av elanskaffningen de den av arkitekt Selim A. Lindqvist planerade fastigheten år sker i Norge i form 2018 och flyttade adav vattenkraftproduministration och övcerad el. Sin banbryriga kontorsfunktiotarroll trogen började BORGÅ ENERGI HAR ner till Tolkis till det Borgå Energi redan av Stora Enso år 2011 för många år sedan AMBITIÖSA köpta och saneraskaffa produktionsFRAMTIDSPLANER. de kontorsbyggnadsandelar i små norska komplexet. I köpet invattenkraftverk, då möjligheterna att bygga ut vattenkraften i gick också andra byggnader, bland annat den gamla cellulosafabriken samt markomFinland var - och är - mycket begränsade.

Administrativt har Borgå Energi funnits råden.

Med flytten koncentrerades all verksamvid Mannerheimgatan största delen av tiden. Bolagets föregångare lät där bygga ett het, såväl produktion som administration arkitektoniskt värdefullt hus, dit kontor och till Tolkis. elproduktion flyttades år 1913. Elproduktionen upphörde elverket slutgiltigt med år 1943, varefter maskinsalsutrymmena änd2/2021 Eko 15

Största delen av Borgåborna känner Sara Kuivisto som en framgångsrik löpare, men hurudan är hon som människa?

TEXT: MAARIT GABRIELSSON BILDER: ANETTE SUNDSTRÖM

S TÄVLINGSIDROTTAREN SARA KUIVISTO lever sin dröm 16 Eko 2/2021

Sara Kuivisto utstrålar självförtroende, något som behövs då man tävlar på världstoppsnivå.

– Jag är verkligt krävande och ambitiös, kräver mycket av mig själv.

– Jag nöjer mig inte med enbart en god prestation, utan vill nå någonting ännu bättre. Varje träningsrunda gör jag också in i detalj så bra jag kan, koncentrerat.

Hon tillägger att en idrottare måste vara självisk och lita på sig själv.

– Allt sker på idrottens villkor.

Det har enligt Sara krävt smidighet av hennes närstående, föräldrar och syskon att de har orkat stöda henne såväl mentalt som fysiskt.

– Jag måste lyfta på hatten för dem.

Oeftergivligheten säger hon ha sig med från hemmet.

– Jobba har man också alltid behövt, att bli liggande på soffan har inte varit något alternativ.

Löpningen kom redan i barndomen in i hennes liv.

– Jag var bra på idrott i skolan, förutom i lagidrott, som inte har varit min starka sida.

Jag är mera något av en ensam varg.

Tävlingsidrott började hon med som 16-åring.

– Jag anslöt mig först till Porvoon Urheilijat. Vi var ett bra tjejgäng med bra tränare. Till en början löpte jag häck och olika sträckor, allt från korta till långa.

Sedermera har hon bytt förening från PU till Borgå Akilles.

BORGÅBO

VEM? SARA KUIVISTO FÖDD: år 1991 i Borgå TILLBRINGAT BARN- OCH UNGDOMEN: i Borgå FAMILJ: föräldrarna Irmeli Veittikoski och Matti Kuivisto samt storasyster Hanna Greta och hunden Alwin YRKE: idrottare, kock LÖPGREN: medeldistanslöpare, representerar Borgå Akilles, tränare Ari Suhonen EGNA REKORD: 400 m 55,26; Åbo, 800 m 1,59,41 och 1500 m 4.02,35 ; Tokio OS I TOKIO 2021: fyra lopp och fyra finländska rekord, på 1 500 och 800 m till semifinalerna, gick som första kvinna i Finland under 2-minutersgränsen på 800 meter

I Saras familj har man ägnat sig åt idrott av alla slag.

– Mina föräldrar är mycket aktiva och rörliga av sig. Vi har cyklat, skidat, simmat och ridit.

Familjen har haft flera hästar. Också nu står det tre hästar i stallet, plus en ponny.

– Det var ju en rent fysisk grej att sköta hästarna, och samtidigt var man också ute en hel del, med dem.

När det gäller löpning har Sara fascinerats av grenens enkelhet.

Jag får göra det jag njuter av.

OS i Tokio håller hon för sin absolut mest krävande tävling hittills.

– Jag deltog i fyra lopp och inför varje lopp gällde det att ladda upp för en maximal prestation. Det krävde mycket och stoltast är jag över att jag alltid lyckades samla mig och igen komma stark till startstrecket.

För att kunna träna behövs ekonomiskt stöd.

– Min familj har stött mig ekonomiskt och framgångarna har fört med sig sponsorer, lokalt bland annat Borgå stad och BorHon tränar i huvudsak i Borgå, två gånger gå Energi. om dagen, på morgonen och kvällen. TräHon konstaterar att vägen för en idrottare ningen är mångsidig med farter av alla slag i början är stenig. samt uthållighets-, styrke- och banträning.

– I början då man borde jobba hårt för – Det är gott om bra löpterräng i Borgå, att nå goda resultat är man ännu okänd strandvägar, Kokon, och då är det svårt sandvägar och spånatt få ekonomiskt JAG TYCKER INTE OM stöd. Men den vägen banor. Jag använder dem alla flitigt. måste alla gå.

ATT SPRINGA Sara säger att hon Ari Suhonen har I OJÄMN TERRÄNG. är banlöpare och varit Saras tränare i behöver jämnt och tio år och tränarens bra träningsunderlag. andel i framgångarna är enligt henne bety– Jag tycker inte om att springa i ojämn dande. terräng, utan springer hellre på sand, det är – Personkemierna måste absolut mötas. också skonsammare mot fötterna.

På hösten håller vi ett par veckors semester, – Det som här saknas är en inomhu- men med undantag för det har vi varje dag, sidrottshall, en sådan borde man nog satsa året om, att göra med varandra. Om den anpå. Friidrott räknas ju ändå till de så kal�- dras face irriterar så blir det ingenting av lade huvudidrottsgrenarna vid sidan av fot- det hela. Utan Ari och hans vetskap tror jag boll och ishockey. inte att jag skulle vara där jag är nu. Vi har Följande tävlingar, som Sara har siktet in- tillsammans fått till stånd fina saker och vår ställt på, är inomhus-VM i Serbien och in- gemensamma resa har varit unik. omhus-FM här hemma.

– Vi tycker att det är ganska toppen att

finländska rekordet på 800 meter både på dam- och herrsidan innehas av två Borgåbor, Ari och Sara!

I fråga om framtiden berättar Sara att hon tänker löpa så länge som det är trevligt och motivationen hög, med siktet alltjämt inställt på medalj i en elittävling.

Hon säger sig leva just ett sådant liv, som hon alltid drömt om.

– Jag får leva proffsidrottarliv och göra allt det jag njuter av.

– Jag lever här och nu, och vill inte på äldre dagar sörja över att jag inte försökt. Jag satsar allt på det här och vill se hur långt det bär.

Man kan bonga Sara springande i konditionstrapporna i Kokon. Intervjumorgonen hade hon sprungit upp och ner för trapporna fem gånger.

– Trapporna är fina, det är trevligt att det skapats en sådan här träningsmöjlighet.

Hon rekommenderar löpning för dem, som är intresserade av konditionsidrott.

– Det är effektiv träning. Redan en halv timme gör gott.

Sara cyklar gärna tillsammans med sin pojkvän Olli Lappalainen, som hör till Akilles Green Team -tävlingscykellag och som också är målvakt i Akilles bandylag.

– När vardera idrottar på tävlingsnivå förstår bägge bra, om man väljer joggningsrundan framom en filmkväll.

– Åt vänner måste man förstås ibland säga, sorry nu hinner jag inte, men lyckligtvis har de varit förstående.

2/2021 Eko 17

ELBIL, HYBRIDBIL…?

Bilismen elektrifieras med fart och lösningarna är många när det gäller utnyttjandet av elektriciteten som drivkraft allt från helt och enbart eldrivna bilar till hybrider, som använder

A

traditionella bränslen och el.

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILD: SHUTTERSTOCK

Alternativterminologin är bred i och med att bilar med enbart förbränningsmotorer. Det biltillverkarna lanserat egna benämningar finns alltid en elmotor med i en större elför tekniskt samma grundlösning. Plug-in, ler mindre roll. Eller också enbart elmotor.

Plug-In-Hybrid, PHV (Plug-In Hybrid Vehicle) och PHEV (Plug-In Hybrid Electric Ve- BÄST I STADSKÖRNING hicle) är alla exempel på laddhybrider, som Elbil är ett gott val i synnerhet för persoalltså också har en förbränningsmotor. ner, som vill minska personbilismens utKommunikationsministeriet har i sin släpp och energiförbrukning. Bäst kommer rapport rörande åtgärder för att minska elbilen till sin rätt i stadskörning, där fördetrafikens utsläpp på förslag för år 2030 satt len med noll­utsläpp är som störst. Det ofsom mål 700 000 laddbara elbilar år 2030, fentliga snabbladdstationsnätet gör det nuav vilka majoriteten helt och enbart el­ mera möjligt att också färdas längre sträckdrivna. Nu är anor med elbil, i syntalet helt eldrivnerhet i södra Finna bilar uppe i ca land. Om man vid 18 000 och antalet sidan av stadskörMED SNABBLADDNING laddhybrider är ca ning har behov av FÅR MAN BEROENDE PÅ 70 000. Alltså änlängre landsvägs­ nu ett gott stycke körning på olika LADDNINGSEFFEKT EL kvar till ministeriFÖR 50 -150 KM PÅ UNGEFÄR håll i landet är en ets mål. laddhybrid eller en EN HALV TIMME. Det kommer att lätt hybrid ett änfinnas olika meldamålsenligare val. lanformer på marknaden innan målet är En laddningsbar elbil behöver i praktinått. En del biltillverkare har emellertid re- ken alltid kunna laddas där den hålls. Tilldan nu meddelat att de inte längre, eller in- fälligt kan laddningen skötas från ett bilvärte längre efter något år kommer att tillverka meuttag eller ett motsvarande hushållselut-

18 Eko 2/2021

tag, så länge som en långvarig (över 2 timmar) laddningsström är tillräckligt begränsad (t.ex. 8 A). Eluttagsinstallationens lämplighet och elsäkerheten bör säkerställas före användning. Bilvärmeuttagets timer möjliggör vanligen inte en tillräckligt lång laddningstid.

I praktiken rekommenderas användning av enkom för elbilar gjorda eluttag och stöpslar eller laddstationer. För de offentliga laddstationernas del i Europa har man kommit överens om en gemensam stöpselstandard (Type 2). Grundladdningseffekten räcker i allmänhet till för att ladda en elbil också med tomt batteri under natten.

En laddstation lämpad för laddning av grundtyp (Type 2 -eluttag) kostar ca 1 000 euro. Dessutom tillkommer kostnader för installation och kablage samt eventuella kabelgrävningsarbeten. Man kan också skaffa en laddstation som tjänsteleverans.

Snabbladdning är möjlig närmast på offentliga laddstationer, som byggs i allt större antal. De offentliga laddstationerna finns till exempel på parkeringsområden, vid köpcenter, på servicestationer eller vid gatukanter. Laddning förutsätter autentise-

ring som användare och betalare. Det säkrar också att ingen annan kan använda samma laddningsprocess för att ladda sin egen bil.

Räckvidden för en elbil räcker för de flestas dagliga behov. I Finland kör man i me­ deltal 18 000 km i året med personbil, det vill säga i genomsnitt 50 km om dagen.

MÅNGA GODA SKÄL ATT ELBILA

I framtiden uppskattas elbilarnas räckvidd öka till rent av 1 000 km – i idealiska förhållanden. Tillsvidare rör sig de officiella räckviddsuppgifterna om mellan 250 km och, i bästa fall 600 km. I praktiken räcker strömmen i till exempel Finlands vinterförhållanden till kanske bara hälften av den uppgivna räckvidden, också beroende på körsätt. Med en laddhybrid kommer man beroende på förhållanden och körsätt 20-80 km på bara el. Hybriderna har mindre batteripaket än elbilar.

Fördelen med de laddbara bilarna är nollutsläpp, god energieffektivitet och låg bullernivå samt möjlighet att använda förnybar energi. En elbil är också utsläppsfri oberoende av trafiksituation och utomhustemperatur medan utsläppen från en förbränningsmotor ökar i rusningstrafik och under kallkörning. I Finland kan man betrakta körning med elbil som en ekogärning, eftersom utsläppen från vår elproduktion är mindre än i många andra länder, där elen ännu långt produceras med kolkraft. I synnerhet en elbilist, som använder Borgå Energis kolneutrala el, kan kalla sig själv ekobilist.

Att köra på el är billigare än att använda fossila bränslen. Energikostnaden för en laddbar elbil, vars förbrukning är till exempel 20 kWh/100 km, är ca 3 euro/100 km, vilket är ungefär en fjärdedel av en motsvarande bensindriven personbils energikostnad.

Elbilande

HUSBOLAG Nu när elbilarna blir vanligare diskuterar man i allt fler husbolag anskaffning av laddstationer.

I

TEXT: NITA TORNI

I de flesta husbolag finns det något slags elinfrastruktur på parkeringsplatserna, till exempel eluttag för bilvärmare, som med hjälp av timer kan användas för förvärmning av bilen vintertid. Uttagen kan också användas för att ladda el- eller hybridbilar, men det rekommenderas inte eftersom vanliga eluttag inte är avsedda för långvarig effektkrävande användning. Användning av bilvärmaruttagen blir vanligen också en jämställdhetsfråga – utan förbrukningsmätning per uttag fakture-

Källa: Motiva

2/2021 Eko 19

rar husbolaget lika mycket för alla bilplatser oberoende av hur mycket energi, som förbrukas på respektive plats.

Oberoende av om bolaget vill investera i bilplatser med aktionärbestämda laddningsmöjligheter eller i laddstationer för användning i hela bolaget, väcks frågor om bland annat kostnaderna för byggandet av laddningsinfrastruktur. Kostnaderna varierar och påverkas bland annat av i vilket skick bolagets elhuvudcentral och elanslutningarna är, och hur stora de är. Ibland kan man tvingas skaffa en separat huvudcentral för laddstationerna.

De största kostnaderna föranleds av basinfrastrukturarbeten såsom kabeldragning för att säkerställa en tillräcklig strömtillgång i laddstationerna. Investeringen kan förarga om man inte själv har elbil. Laddningsinfrastruktur är emellertid också något, som höjer husbolagets värde och i framtiden sannolikt en förutsättning för att husbolagets attraktionskraft skall bestå.

Lagstiftningen förpliktigar att skapa laddningsberedskap i samband med större reparationer ifall husbolaget har minst fyra parkeringsplatser.

ALTERNATIVEN ÄR FLERA

Allra enklast är det att uppdatera eluttaget för bilvärmare till ett Type 2 -uttag, som motsvarar elbilismens behov. Det här ändringsarbetet sköter en elmontör snabbt – bara det först klarlagts att fastighetens elsystem håller den effektbehovsökning, som

ändringen kräver. Med ett dylikt ändrings- ten månatligen direkt av användarna i enligarbete löser man ändå inte jämlikhetsfrå- het med gjort avtal och deras respektive förgorna utan jämsides med uppdateringen av brukning. eluttagsinfrastrukturen behövs en uttagsspecifik mätarlösning eller en i bolagsord- HUR AVANCERAR PROJEKTET? ningen inskriven laddningsvederlagslös- Vanligen får projektet sin början då en eller ning. Alternativt kan man välja en smart flera aktionärer föreslår åt husbolagets styladdstationslösning, med vars hjälp den relse att det ordnas möjligheter att ladda elsom laddar direkt kan faktureras för sin bilar i bolaget. Styrelsen för därefter ärenelanvändning. det till bolagsstämman för behandling. EfI samband med laddstationsprojekt, som ter att bolagsstämman fattat beslut om hukräver mera omruvida man vill fattande ändskaffa laddplatringsarbeten, kan ser låter man göhusbolaget invesra en så kallad intera i laddningsitial kartläggning, ARA BEVILJAR UNDERSTÖD infrastruktur och i vilken det utFÖR ÄNDRINGAR I ELSYSTEM reds vilken beredbeställa erforderliga ändringar i skapen i fastigheÄNDA TILL ÅR 2022. elsystemet samt ten är att installeFÖRUTSÄTTNINGEN ÄR lösningar relatera laddstationer.

ATT HUSBOLAGET SKAPAR rade till användMed olika slags ningsuppföljning lösningar får man BEREDSKAP ATT INSTALLERA av till exempel olika antal laddMINST FEM LADDPLATSER. utrustningsleveplatser och på barantör eller elbosen av kartlägglag. När det gälningen vet man ler installation av laddstationer kan man hur många laddplatser, som kan installeras i också tänka sig till exempel gemensamma fastigheten med ändringar i till exempel parlösningar för flera husbolag eller outsour- keringsområdets elanslutning eller fastighecing av laddstationerna åt ett tjänsteleveran- tens huvudelcentral. törsbolag. Om husbolaget skaffar både inÄndringar i elsystemet kan förutsätta fra och därtill hörande förbrukningsuppfölj- också andra reparationer. Det kan till exning som hyres- eller leasingtjänst, är hus- empel behövas nya genomföringar i fastigbolagets andel av projektkostnaderna vanli- heten eller andra ändringsarbeten med ingen rätt liten, och har i praktiken närmast att verkan på byggnaderna. Ifall det sätts upp göra med själva projektstarten. Leasingtjän- en egen elcentral för laddplatserna kan steleverantören debiterar laddningstjäns- också placeringen av den kräva separat planering. Därför är det idé att anlita en fackplanerare och också be försäkringsbolag och räddningstjänst om utlåtande.

På basen av kartläggningen kan husbolaget be om offerter av leverantörer av olika lösningar. Det egentliga beslutet om att gå vidare fattas sedan igen på bolagsstämman, där man tar ställning till valet av leverantör, projektkostnader och hur kostnaderna fördelas mellan bolaget och aktionärerna.

När besluten fattats ser den valda leveranDu kommer väl ihåg att bekanta dig med kraven tören till att laddningsplatserna blir färdiga på kvalificerad majoritet i att tas i bruk i enlighet med ställda krav och beslutsfattandet på bolagsgjorda avtal. stämman samt skillnaderna i beslutsprocessen då Tilläggsuppgifter https://pbe.fi/sv/ bilplatserna innehas av foretaget/rad-och-tips/elbilar/ aktieägarna och inte KÄLLOR Kiinteistöliitto: Ohje sähköautojen av bolaget. latauspisteiden toteuttamiseksi, Motiva: Kiinteistöjen latauspisteet kuntoon -opas, STEK, Kiinteistolehti.fi, Energianeuvonta.fi

20 Eko 2/2021

Laddningstiden är beroende av bland annat billaddarens effekt, batteriets laddningsstatus och temperatur samt utomhustemperaturen.

Laddning av elbil i EGNAHEMSHUS TEXT: NITA TORNI || BILD: SHUTTERSTOCK

Överväger du att skaffa elbil och funderar du samtidigt

F

på möjligheterna att ladda den hemma?

Fastän det i princip går att ladda en elbil från ett vanligt eluttag rekommenderas det inte eftersom ett sådant uttag inte är avsett för stora effekter eller långvarig användning såsom elbilsladdning natten lång. Det är förknippatl med brandrisk och därför rekommenderas det i stället att man skaffar en egen laddstation för elbilen. Med rätt slags laddstation försäkrar du dig om att bilen laddas på ett säkert sätt då den står hemma på gården eller i garaget.

Också den eltekniska branschens nationella standardiseringsorganisation Sesko rekommenderar användning av fast installerat laddningsaggregat, som har ett för elbilsladdning gjort eluttag. Om avsikten ändå är att använda ett redan befintligt uttag bör en kartläggning göras, i vilken uttagets skick, jordfelsbrytare och kablagets tillräcklighet kontrolleras.

BÖRJA MED INITIAL KARTLÄGGNING

Det lönar sig att anlita en elplanerare eller -entreprenör för att få en noggrann kartläggning av laddningslösningar lämpade för just ditt hus. Själva laddstationen kan man beställa av till exempel ett elinstallations- eller elbolag. Leverantören vill san-

nolikt veta till exempel hur stora husets säkringar är, hur huset värms upp och var elcentralen finns. Priset på stationen påverkas också av var den placeras, inom- eller utomhus, på väggen eller på en fritt stående stolpe.

Små egnahemshus har vanligen en elanslutning på 3 x 25A, och större eluppvärmda hus en anslutning på 3 x 35A. Bägge til�låter elbilsladdning bara den övriga elförbrukningen i fastigheten beaktats. Grundregeln är att laddstationens märkstyrka skall vara klart mindre än storleken på fastighetens huvudsäkring.

Laddstationen kräver en egen kabeldragning från huvudelcentralen eller en undercentral och därför bör också huvudelcentralen kontrolleras. Ju närmare huvudelcentralen laddstationen placeras desto förmånligare är installationen.

FLEXIBILITET MED BELASTNINGSSTYRNING

Vid behov kan man ta i användning belastningsstyrning eller en smart laddstation, som följer med den övriga elförbrukningen i huset och reglerar strömtillförseln till billaddaren i enlighet med den. Om man

till exempel samtidigt använder bastuugn, dammsugare och spis sänker belastningsstyrningen elbilsladdarens effekt och förhindrar att fastighetens elanslutning överbelastas. Bilen laddas således med mindre effekt då det förbrukas mycket el för andra ändamål i huset och effekten höjs då förbrukningen minskar.

OM STORLEKEN PÅ SÄKRINGARNA I FASTIGHETEN ÄR 3 X 25A REKOMMENDERAS EN LADDSTATION PÅ 3 X 16A ELLER MINDRE. Även om elbilen i huvudsak skulle laddas nattetid, då elförbrukningen vanligen är liten, kan belastningsstyrning ändå vara på sin plats ifall hustekniken utnyttjar nattström. Ta alltså en fackperson till hjälp i planeringen så får du en fungerande och säker laddningslösning!

2/2021 Eko 21

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILD: ELLA KAASINEN

Det bästa är när man ser någon lära sig något nytt.

Pedagogiken varit till hjälp

I KUNDBETJÄNINGEN Emilia Valasti, som studerar till klass- och gymnastiklärare, har jobbat på Borgå Energi sedan år 2014.

– Jag började som 15-åring och har från första början hört till kundbetjäningsteamet med olika arbetsuppgifter, allt från postning till konkret kundbetjäning.

Att börja med var Emilia sommaranställd och senare också inhoppare under julferierna.

– Numera jobbar jag vid sidan av studierna ett par dagar i veckan på distans med kundbetjäningsuppgifter i mitt eget lilla hemkontor.

Emilia säger sig trivas med kundbetjäningsarbetet. Energibranschen, som är stadd i ständig utveckling, finner hon intressant.

Som försäljningsförhandlare tar hon emot samtal och svarar på mejl.

– Till mina arbetsuppgifter hör att hjälpa kunder i elavtalsärenden och också i prisförhandlingar.

Hon poängterar hur mycket hon lärt sig under sina Borgå Energi -år, bland annat om elförbrukning, förhandlingar och om hur man skall bemöta människor av olika slag.

22 Eko 2/2021

– Allt det här har jag haft nytta av också i min egen vardag. Jag har till exempel redan gjort mitt eget elavtal, säger hon med ett skratt.

Det bästa i jobbet har varit att få bli bekant med nya människor och arbetskamrater och framförallt att få betjäna kunder.

Emilia vill nämna den trevliga arbetsgemenskapen.

– Arbetskamraterna är fina och jag har alltid fått hjälp när jag behövt det.

Stressiga arbetsdagar är enligt henne det mest krävande.

– Vi har alltid mycket mera att göra i månadsskiftet än i genomsnitt och då kan dagarna ibland vara stressiga.

– Man vänjer sig nog, lär sig en egen arbetsrytm och får arbetsdagen att gå rätt bra.

Arbetsuppgiftsskalan är förstås ganska bred, vilket också det kan vara krävande ibland.

Minnen har hon också fått. Emilia minns till exempel ett kraftigt åskväder, som drog fram över Borgå för ett par år sedan.

– Vi hade kunder i kundbetjäningskontoret och plötsligt slog blixten ner någonstans så hårt att strömmen gick, det blev kolmörkt och ingenting fungerade.

– Det var på något sätt komiskt att ett elbolags kontor mörklades totalt. Kunderna var förvånade.

– Nå, strömmen kom ju snabbt tillbaka.

För en ung kvinna som Emilia är motion viktig, vilket också syns i hennes val att utöver klasslärarstudierna också studera till gymnastiklärare.

Emilia simmar, joggar, går på gym, fotvandrar och skidar.

– De fysiska aktiviteterna har varit en del av mitt liv alltsedan barnsben. Vi har alltid i

VEM? EMILIA VALASTI FÖDD: 1998 i Borgå TILLBRINGAT BARN- OCH UNGDOMEN: i Borgå, gått grundskola och gymnasium i Borgå BOR: för närvarande i Vasa FAMILJ: far, mor och lillasyster STUDERAR: i Vasa, till klass- och gymnastiklärare vid Åbo Akademi, examen om ett par år

familjen skidat och åkt skridsko tillsammans.

Jag tycker också om att prova nya grenar.

För att allt inte skulle vara bara fysiska aktiviteter ägnar hon sig också åt att spela piano. Och på det musikaliska området säger hon sig vara allätare, men med förkärlek för popmusik.

På frågan hurudan hon är som människa, svarar Emilia, vänlig, trevlig och positiv.

– Mitt motto i livet är att alla borde ha det bra att vara. Dit strävar jag.

– Det försöker jag ha i tankarna varje dag och därför har jag valt läraryrket, för i det kan man hjälpa människor och lära dem nya saker.

– Det bästa är när man ser någon lära sig något nytt och också lyckas med det.

Hon vill också satsa allt mer på en hållbar utveckling.

– Enligt min mening har vi en ren och vacker natur i Finland och jag hoppas att den också kunde förbli sådan.

Emilia har gått ett par kurser i hållbar utveckling. Det har hon haft nytta av också i sitt arbete på Borgå Energi, som redan länge satsat på ekologi i sin verksamhet.

I sina pedagogiska studier försöker hon också tänka på hur hon kunde utnyttja sitt kommande yrke även i kundbetjäningsarbetet.

– I lärarens arbete är det viktigt att differentiera undervisningen så att varje person säkert förstår vad jag menar.

– På det sättet försöker jag ha med lärdomarna från mitt kommande yrke också i det här kundbetjäningsarbetet.

TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILD: ELLA KAASINEN

Borgå Energi gav Konsta

MULTIKOMPETENS Konsta Kuusela är tacksam för de tio år han i olika repriser vid sidan av studierna jobbade på Borgå Energi.

– Bolaget var en rejäl och flexibel arbetsgivare. Arbetet anpassade sig till mina olika livssituationer, jag jobbade emellanåt på deltid och emellanåt på heltid.

Konsta arbetade inom försäljning och i kundbetjäning.

– Varje år gav ny kompetens och jag lärde mig nytt om användningen av olika system.

Han berättar att arbetsuppgifterna i kundbetjäningen gav honom goda erfarenheter, som varit viktiga för honom också i hans marknadsföringskarriär, det kundcentrerade tänkandet sitter nu i ryggmärgen.

Konsta upplever det också som givande att han under Borgå Energi -åren kunnat bredda sin kompetens.

– Som bäst ger sommarjobbserfarenhet-

erna inspiration med tanke på vad man vill göra i fortsättningen i sitt liv. Det är en värdefull möjlighet, konstaterar han.

– Man får också goda erfarenheter av vad man själv har att ge, tillägger han.

Konstas far, Akke Kuusela har länge arbetat inom energibranschen och det väckte också Konstas intresse för branschen och den vägen blev den bekant för honom.

– Jag är inte tekniskt lagd, men intresserad av olika system, överhuvudtaget av eldistribution och -produktion och i företagsförsäljningens utvecklingsprojekt fick jag också i praktiken utnyttja och utveckla de färdigheter som utbildningen gett mig.

Den snabba rytmen var enligt honom det mest krävande i arbetet.

– Åtminstone har jag blivit bättre på att prioritera arbetsuppgifter och lärt mig att snabbt bilda mig en uppfattning om vad slags hjälp kunden behöver. Ibland var det utmanande då det togs flitigt kontakt och telefonen ringde i ett.

Han berättar att han till en början var litet spänd vad gäller det andra inhemska språket och krävde mycket av sig själv.

Han minns en kund från den första tiden, som ville ha betjäning på svenska.

– Jag hänvisade honom till en kollega, som var bättre på svenska än jag. Kunden satte sig ner och sade att "jag har en sån här kinkkinen juttu". Jag tänkte då att månne inte också jag i alla fall hade klarat mig.

Härnäst har Konsta för avsikt att ta till sig

bilbranschen och förkovra sin egen kompetens där.

Han började på Ford Finland i våras först som försäljnings- och marknadsföringskoordinator och från och med början av september är han sales and online marketing specialist, det vill säga sköter digitala försäljningskanaler och marknadsföring.

Konsta drömmer också om att skaffa sig arbetserfarenhet utomlands, kanske i USA. – I något skede kunde det också bli aktuellt att bilda familj.

Nu är det ändå inte det främsta på dagordningen utan fokus är satt på arbete.

På frågan vad han skulle göra om han hade tid och pengar i överflöd svarar Konsta entydigt att han skulle göra en lång road trip i Staterna i en öppen Ford Mustang.

– Öppen sportbil och stor, öppen väg framför sig, det ger semesterfeeling.

– Jag har gjort några bilresor med familjen och ibland också ensam, både på östoch västkusten. Som universitetutbyteselev har jag varit i staden Bellingham nära Seattle samt i San Diego i sydligaste Kalifornien. Den här sista utbytesperioden blev på hälft på grund av coronan så resetanden värker alltjämt.

Konsta konstaterar avslutningsvis att nyckeln till lycka är en god balans mellan ett intressant arbete, familj, hobbyn och goda vänner.

Och den nyckeln har han redan i sina händer.

VEM? KONSTA KUUSELA FÖDD: 1994 i Helsingfors TILLBRINGAT BARN- OCH UNGDOMEN: i Helsingfors UTBYTESELEV: utbytesår i gymnasium i Tyskland, universitetsutbyteselev i Washington och Kalifornien UTBILDNING: ekonomie magister med marknadsföring som huvudämne, maj 2021 från Aalto-universitetet BOR: i Tölö, Helsingfors FAMILJ: föräldrar och syskon, hunden Topi ANSTÄLLNINGAR: Borgå Energi åren 2011, 2013-2021, Ford Finland från 31.5.2021 som försäljnings- och marknadsförings­ koordinator, från den 1.9.2021 sales and online marketing specialist HOBBYN: landsvägscykling, golf, slalom, actionfilmer, bl.a. Arnold Schwarzenegger, Quentin Tarantino, Tom Hanks

Varje år gav ny kompetens.

2/2021 Eko 23

STADSVÄRME TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: NIKO LAURILA, TAMPEREEN SÄHKÖLAITOS OY

Borgå Energis och 14 andra stadsenergibolags gemensamma

D

geovärmeprojekt har avancerat till genomförandefasen.

Den geovärmebrunn, som i forskningssyfte borras i Tammerfors, är redan över en kilometer djup.

Pilotborrningens första etapp på ett 1 000 meters djup nåddes i augusti. Borrningen har fortsatt i syfte att komma ner till ett djup på ca 3 000 meter. Förhandlingar förs om fortsatt borrning ända ner till ett måldjup på 6-8 kilometer när den första fasens resultat analyserats. Beräkningar visar att det på ca sju kilometers djup är tillräckligt varmt för att geovärmen direkt skall kunna användas som en betydande ny fjärrvärmekälla.

På basen av forskningsresultaten bestämmer de projektdeltagande bolagen i sinom tid var för sig om de börjar borra efter geovärme på sina respektive fjärrvärmedistributionsområden.

Fördelarna med geovärme är bland annat att den är utsläppsfri, reglerbar och oberoende av årstid. Den förorsakar inga transportkostnader och det finns en färdig kundkrets för den i städer med vidsträckta fjärrvärmenät.

24 Eko 2/2021

Målsättningen med forskningsprojektet är att utveckla en för finländska förhållanden passande borrteknik och samtidigt metoder, med vilka man så effektivt som möjligt kan utnyttja värmen ur en djup geovärmebrunn, som en del av fjärrvärmeproduktionen.

– Det går att producera varmt vatten för distribution i ett fjärrvärmenät på många olika sätt. För fjärrvärmekunden är geovärmen ett intressant och bekymmersfritt tillskott i urvalet, för kunden kommer åt att utnyttja värmen i markgrunden utan tekniska ändringar i värmefördelningsrummet, konstaterar Borgå Energis miljöoch utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

I Finland finns det regionala skillnader i möjligheterna att utnyttja geotermisk energi. Geovärmepotentialen och den bästa teknologin får man reda på endast med hjälp av pilotbrunnar.

Som plats för den första pilotbrunnen valdes Tarastenjärvi i Tammerfors, där en djupbrunn nu borras intill Tammervoima värmekraftverk. Tammervoima

är en så kallad baslastanläggning, det vill säga att det produceras fjärrvärme och el i den året om.

– Placeringen intill en baslastanläggning som Tammervoima gör den till en utmärkt demonstrationsmiljö för en ny slags energiproduktion, förklarar Rouhiainen.

Effektmässigt kommer pilotbrunnen in-

Fördelarna med geovärme är bland annat att den är utsläppsfri, reglerbar och oberoende av årstider.

ur markgrunden i Borgå? te att vara särskilt märkvärdig, uppskattningsvis 2 MW, när till exempel en enhet i biovärmekraftverket i Tolkis har en värmeeffekt på ungefär 40 MW. Målsättningen är att få geovärme in i fjärrvärmenätet i Tammerfors redan de närmaste åren. När det går att göra på ett säkert och kostnadseffektivt sätt kan man med geovärmen ersätta fossila bränslen. Geovärme är en förnybar naturtillgång, som inte påverkas av vare sig årstider eller väder.

Och när kunde det strömma geovärme i fjärrvärmenätet i Borgå?

– Det är det ännu för tidigt att ens spekulera om, svarar Jukka Rouhiainen. Vi är intresserade, annars hade vi inte gått med i hela projektet, men fortsättningen beror i hög grad på forskningsresultaten. Än så länge ser det lovande ut.

Den första pilotbrunnen borras i Tarastenjärvi i Tammerfors.

GEOVÄRME Geotermisk energi är solenergi lagrad i jordens ytlager och djupare ner värmeenergi, som alstras av radioaktiva ämnens sönderfall. Sådan energi har använts för värme- och elproduktion i decennier i geotermiskt aktiva områden som i Island, där den stiger upp till ytan som gejsrar.

I Finland tar geovärmeproduktionen ännu bara sina första steg. I Europa har teknologin redan långa anor.

I Frankrike borrades de första energibrunnarna på 1980-talet. Det finns redan omkring 300 geovärmeanläggningar i Europa med en sammanlagd värmeeffekt på ca 5 000 megawatt. Eftersom det i de sydligare delarna av Europa inte alltid finns en färdig kundkrets via värmenät, som i Finland, har man i stället där hittat på olika slags andra användningsmöjligheter allt från spa-anläggningar till livsmedelsindustrin.

En geovärmebrunn skiljer sig från de välkända jordvärmebrunnarna såtillvida att jordvärme fås på ungefär 200-300 meters djup och geovärme på 6-8 kilometers djup. Jordvärmens

temperatur måste dessutom ytterligare höjas med hjälp av värmepumpar innan den kan användas, medan vattnet i en geovärmebrunn färdigt är ungefär 100 grader hett. Någon värmepump behövs då inte och geovärmen räcker till för att värma upp till och med hela stadsdelar medan jordvärmen vanligen är en uppvärmningslösning för enskilda egnahemshus eller mindre boendesamfund.

Stadsenergibolagens geovärmeprojekt är unikt i Finland. Till exempel St1:s Deep Heat -projekt i Esbo genomförs med en tvåbrunnsmetod när pilotprojektet i Tammerfors baserar sig på en teknik med bara en brunn. Den liknar en normal jordvärmebrunn, där kallt vatten går in och hett vatten kommer upp tillbaka ur samma brunn.

Geovärme är enligt Jukka Rouhiainen definitivt framtiden.

– Den är en effektiv lösning på vägen mot en utsläppsfri och koldioxidneutral framtid, säger han och påminner samtidigt om att Borgå Energis fjärrvärme redan nu är nästan hundraprocentigt förnybar.

2/2021 Eko 25

TEXT: ROLF GABRIELSSON || BILDER: NIKO LAURILA, SHUTTERSTOCK

DATAHUBBEN snart i bruk

Datahubsystemet för centraliserat informationsutbyte inom eldetaljhandeln i Finland tas i bruk i slutet på februari nästa år.

E

Enligt den ursprungliga tidtabellen skulle implementeringen ske redan i april i år.

– Datahubsystemet förutsätter att alla marknadsaktörer tar det i bruk samtidigt, och när det visade sig att ca 30 procent av användningsplatserna i distributionsnäten ännu skulle ha blivit utanför systemet om det togs i bruk i enlighet med den ursprungliga tidtabellen, beslöt man att skjuta på ibruktagandet, berättar Borgå Energis miljö- och utvecklingschef Jukka Rouhiainen.

Med det här projektet vill man skapa en plats, där alla olika uppgifter och händelser förknippade med elanvändning finns samlade, och rättvist och uppdaterade är tillgängliga för alla därtill berättigade.

– Idag är situationen ännu den att uppgifter om Finlands omkring 3,7 miljoner elanvändningsplatser ligger decentraliserade i företagens egna system och utbytet av information dem emellan går tidvis långsamt, säger Rouhiainen om bakgrunden till projektet.

I distributionsnätbolagens och elförsäljarnas egna system finns en mängd uppgifter om varje elanvändningsplats, exempelvis ägarens eller innehavarens kontaktuppgifter och förbrukningen på respektive användningsplats.

Nu koncentreras alla uppgifter till en och samma plats, datahubben, som är ett slags lager för kund- och elanvändningsplatsuppgifter. Där kommer uppgifterna att finnas tillgängliga på lika grunder och samtidigt för alla parter. Byte av försäljare, flytt och andra elavtalsrelaterade ändringar är exempel på situationer, som förutsätter informationsutbyte, och där ett centraliserat datasystem är till hjälp.

– Datahubben kan också behandla och för-

26 Eko 2/2021

ädla uppgifter lagrade i den. Dessa uppgifter kan i likhet med eventuella framtida mobilapplikationer erbjuda elkonsumenterna helt nya tjänster till exempel för att följa med förbrukning eller energibesparingsåtgärders verkan, konstaterar Rouhiainen.

Uppgifterna i datahubben kommer att användas av ca 100 elförsäljare och över 80 elöverföringsansvariga distributionsbolag.

Koncentreringen av uppgifterna från de olika aktörernas system till en plats förbättrar också betjäningen för alla elkonsumenter.

Konsumenterna kommer att kunna ta del av sina egna i datahubben lagrade uppgifter via en kundbetjäningsportal och, som hittills, även via det egna elbolagets digitala tjänster. I datahubtjänsten syns utöver de egna personuppgifterna också de med elanvändningen relaterade kunduppgifterna.

Allt som allt är det fråga om ett dyrt och stort projekt. Enligt Jukka Rouhiainen har man beaktat datahubprojektet i den färska reformen av Borgå Energis kundbetjäningssystem liksom de system- och processändringar, som projektet medför.

– För att försäkra oss om ett säkert informationsutbyte har det varit nödvändigt att på ett säkert sätt kunna identifiera varje användningsplats och dess ägare. När det gäller identifieringen av kunduppgifter används socialskyddssignum för konsumentkundernas del och fo-nummer för företagens del, berättar Jukka Rouhiainen.

Datahubben byggs upp av Fingrid, eller rättare sagt av dess dotterbolag Fingrid Datahub Oy. Projektet har uppgetts kosta 41,9 miljoner euro.

I KORTHET • Ett gemensamt system förbättrar den betjäning elkonsumenten får då informationsutbytet mellan olika parter sker i realtid.

• Elkonsumenten kan följa med förbrukningen på sin egen elanvändningsplats eller användningsplatser oberoende av distributions- och elförsäljningsbolag.

• Datahubben

administreras

av

Fingrid Datahub Ab, som är stamnätbolaget Fingrids dotterbolag.

I DATAHUB-PROJEKTET SKAPAS ETT LAGER FÖR MÄTNINGS-, KUND- OCH ELANVÄNDNINGSPLATSUPPGIFTER.

VEM? JESPER LINDAHL FÖDD: 1997 i Borgå TILLBRINGAT BARNOCH UNGDOM: i Borgå BOR NU: i Jyväskylä STUDERAR: idrottspedagogik vid Jyväskylä universitet HÖR TILL: Akilles Green Team -cykelteam

Titelidrottaren blickar redan mot nästa säsong TEXT: MAARIT GABRIELSSON || BILD: NIKO LAURILA

För Borgå Energis Årets titelidrottare, Jesper Lindahl, som hör till Akilles cykelsektions

I

Green Team, gick sommaren inte alldeles enligt planerna.

I början på sommaren låg Jesper sängbunden i influensa.

– Det inverkade ganska mycket på min kondition. Det kändes inte så bra när det blev ett veckolångt avbrott på en bra säsongstart, konstaterar Jesper.

I övrigt förlöpte sommaren med projektjobb på universitetet på studieorten Jyväskylä.

Under tävlingssäsongen från våren till hösten ställde Jesper upp i 20 tävlingar.

– För min personliga del blev det inte min bästa säsong, i någon tävling gick det bättre, men på det hela taget var det ganska jämntjockt.

Jesper tävlar som en del av Akilles Green Team -cykelteam och enligt honom gick det förhållandevis bra för teamet.

Han poängterar att då det är fråga om lagsport åker man för alla, varje teammedlem skall ges en chans. Om någon i teamet har en bättre dag än andra lönar det sig att hjälpa honom till en bra placering.

– Vi vann några viktiga tävlingar. I Borgåloppet var det Ukko Peltonen, som åkte först i mål, och i FM-kvartersloppet i Uleåborg var Jaakko Sillankorva först över mållinjen.

– I lagtempoloppet tog vi FM-brons.

– Med tanke på omständigheterna gick det loppet bra. Personligen var det min bästa säsongprestation. Då kändes det bra.

De tuffaste motståndarna hör enligt Jesper till toppcyklisterna i Finland, bland dem Anders Bäckman från Sibbo, som tävlar för IBD Cykling -team.

– Han är redan en rutinerad tävlingscyklist och åkte bra i många lopp.

– Vi placerade oss ganska jämnt bland de 5-10 bästa med ganska många jämnstarka insatser från vår sida.

– Jag har också själv deltagit i några etapp- och landslagslopp.

Jesper säger sig vara tacksam för stödet från Borgå Energi.

– Jag kunde delta i tävlingar för halvproffs i Estland och en del av det stöd jag fick gick till deltagaravgifter och tävlingsresekostnader, coronatest och andra omkostnader. Det har också gått pengar till cykeln och dess underhåll.

Vid det här laget har Jesper redan långt blicken riktad mot nästa säsong.

– Det skulle vara fint att få åka på något sydligt träningsläger. Vet ändå inte om det

kommer att lyckas.

– Visst är det helt annat att kunna träna utomhus och samtidigt njuta av vacker natur. Det motiverar på ett helt annat sätt än att träningtrampa inomhus.

Jesper har ännu drygt ett par år kvar av sina studier.

– Jag strävar efter att under den tiden kombinera idrott och studier så att det inte blir alltför stressigt.

Den unga tävlingscyklisten vill vara en förebild för andra unga och motivera dem att träna.

– Redan för 500 euro får man en bra grundcykel. Det lönar sig ändå att tänka på hurudan terräng man kommer att åka i, och välja cykel i enlighet med det.

JESPER LINDAHLS PLACERINGAR UNDER TÄVLINGSSÄSONGEN 2021 • Rosendahl GP, sjätte (Tammerfors) • Halssila MTB, etta (Jyväskylä) • FM i lagtempo, trea (Uleåborg) • TS-Kvarterslopp, åtta (Åbo)

2/2021 Eko 27

HÄLSNINGAR FRÅN BRYSSEL

INEFFEKTIVITET OCH LUFTSLOTT Mitt intressebevakningsarbete i Bryssel lider mot sitt slut. Jag har representerat Finsk Energi rf, ET, i den europeiska elindustrins intresseorganisation, Eurelectrics slutanvändarmarknadskommitté. Förtroendeuppdraget är knutet till mitt vd-skap i Borgå Energi, så när jag vid årsskiftet lämnar det för att gå i pension, avstår jag också från Bryssel-uppdraget.

Mitt intressebevakningsarbete började år 2013 och redan följande år fick jag uppleva en av flera kommande höjdpunkter i arbetet då jag kallades till den inofficiella arbetsgrupp, som grundats för att koordinera slutkunds- respektive distributionskommitténs arbete.

En annan höjdpunkt kom då jag kal�lades att representera intresseorganisationen i underhandlingar med den europeiska konsumentorganisationen BEUC (Bureau Européen des Unions de Consommateurs), som krävde allehanda elhandelsdirektiv, vilka skulle ha gjort elräkningen ännu svårbegripligare. Vi lyckades få organisationen att avstå från sina krav.

Jag har hela tiden haft ET:s starka bakgrundsstöd. Under ledning av Pekka Salomaa diskuterade vi alltid i en expertgrupp mötesagendan inför Eurelectrics följande möte. Ett varmt tack till honom och i synnerhet till den ledande experten Riina Heinimäki för de klara och tydligt komprimerade bud-

28 Eko 2/2021

skap jag fick med mig från vår sida till Bryssel.

Så här i efterskott måste jag säga att EU i mitt tycke kunde vara litet effektivare. Unionen sysselsätter till exempel en uppsjö i sig kompetenta sakkunniga, som ändå kanske i sin verksamhet har en egen agenda utan någon större gräsrotsförankring. Ni har eventuellt hört om så kallade luftslott när man förnyar direktiv, som inte ännu hunnit implementeras i medlemsländerna, och det sålunda inte finns någon verklig grund att bygga nytt på.

För närvarande är man upptagna med kommissionens i somras offentliggjorda, omfattande lagstiftningspaket Fit for 55, vars syfte är att minska EU:s växthusgasutsläpp med minst 55 procent till år 2030 från 1990-årsnivå.

Paketet innehåller också en reform av EU:s energilagstiftning, så min efterträdare i Bryssel kommer säkert att ha intressanta intressebevakningsår framför sig.

Må det avslutningsvis nämnas att Borgå Energi som enskild aktör redan i åratal uppfyllt de klimatkrav, som EU ställt för energibranschen, även de nu föreliggande, ännu strängare kraven.

Patrick Wackström energiråd, verkställande direktör

NYHETER

TIPS Mobilcertifikat underlättar uträttandet av ärenden elektroniskt!

Certifikatet ansluts till SIM-kortet i mobiltelefonen och med det kan man bekräfta sin identitet i olika nättjänster i stället för att göra det med bankkoder. För att ta certifikatet i bruk behöver man bara kontakta sin telefonoperatör. Ytterligare information: mobiilivarmenne.fi

MED E-SIGNERING

uträttas ärenden snabbt och säkert TEXT: NITA TORNI || BILD: JAN LYDMAN

Borgå Energi har tagit i bruk e-signering vid undertecknandet av flera formulär för uträttande av ärenden på sin webbplats. e-signeringen sker med hjälp av Telia Sign -tjänsten och baserar sig på stark autentisering.

D

Det blir allt vanligare att uträtta ärenden elektroniskt och börjar bli vardag inom de flesta samhällssektorer. Utvecklingen leder sannolikt till att pappersdokument, som undertecknas fysiskt, snart kommer att gå till historien.

– Att uträtta ärenden på nätet är dagens melodi. Det är redan vanligt att utnyttja olika elektroniska tjänster, för det är ett snabbt och smidigt sätt att sköta ärenden. Coronatiden har ytterligare påskyndat denna utveckling, kommenterar Berndt Hjelt, teknisk försäljare på Borgå Elnät med ansvar för elanslutningar och småskalig elproduktion.

Utgångspunkten när det gäller elektro- vidgning av e-signeringsmöjligheten, och niskt uträttande av ärenden är att man det föll sig naturligt att nu ta teknologin till med en digital underskrift kan sluta binhjälp också vid undertecknandet av andande avtal på ett säkert, snabbt och dra allmänt använda beställnings- och smidigt sätt var och när som helst. En på avtalsformulär. stark autentisering – Vår primära målbaserad e-signering sättning är att göra bekräftar underteckvardagen enklare för narens identitet, och våra kunder. När man någon handskriven till exempel kan sköta NÄR DU FLYTTAR underskrift behövs insina avtalsärenden på BEHÖVER DU ETT te längre därefter. De nätet då det bäst pasundertecknade dosar en själv, behöver ELAVTAL, NÄR kumenten finns geman inte beställa tid DU BYGGER, nast att tillgå och kan hos kundbetjäningen lätt sparas i egna arinom bestämda tidsELANSLUTNING kiv. Någon risk för att ramar, kommenterar OCH ELAVTAL. pappersdokument Borgå Elnäts kundrelaskall tappas bort finns tionschef Tomas Nordinte längre. ström.

Tillsvidare kan man på webbplatsen ETT NATURLIGT STEG I KUNDBETJÄNINGEN elektroniskt underteckna elavtal, beställDigital signering är inte heller i Borgå Enerningsformulär för elanslutning och formugis tjänsteutbud något nytt. Elavtal har relär för anslutning av småskalig produktion dan länge kunnat beställas med e-signetill elnätet samt ett allmänt upplysningsring via Online-tjänsten, och nu går det i formulär, med vilket en elentreprenör kan en handvändning att på webbplatsen skicka till exempel en anslutnings-/mätbeockså beställa till exempel en elanslutning. gäran. I fortsättningen kommer formulärDet var uttryckligen användar- och urvalet att ytterligare breddas. kundvänligheten, som motiverade en ut2/2021 Eko 29

TEXT: NITA TORNI || BILD: SHUTTERSTOCK

FRÅN SOMMARSÄSONG TILL VINTERTID – kom ihåg elmätaren!

E

Om stugbesöken blir färre eller helt uteblir under vintern lönar det sig att sätta stugan i vinterskick i god tid innan det blir kallt ute.

Erfarna stugboare vet vad det innebär att förbereda stugan för vintern. För nyare stugägare kan det vara bra att sätta sig in i hur man säkerställer bra vinterförhållanden för stugan, ekonomisk elanvändning under den kalla perioden samt hur man förhindrar att till exempel skador uppstår.

Det finns olika slags tips och anvisningar som kan vara till hjälp.

VATTEN OCH VÄRME Om man har för avsikt att använda stugan också vintertid, och hålla grundvärme på vintern igenom, är det bra att justera värmen innan det kalla vädret börjar. En lämplig grundvärme är 5-15 grader.

Om det finns rinnande vatten i stugan, lönar det sig att om möjligt tömma vattenledningarna och ta in pumpen.

Om stugan inte byggts vinterbonad och inte används vintertid lönar det sig inte att hålla ens grundvärme på. Med torrhållningsuppvärmning hålls stugan 3-5 grader varmare än uteluften. Också solvärmare lämpar sig för ändamålet och de behöver inte kopplas till elnätet.

FÖRDELAR MED MODERNA ELSYSTEM Numera går det att skaffa distansstyrda uppvärmningssystem, med vilka man kan öka både stugans användningskomfort och även dess energieffektivitet. Med distansstyrningen kan du till exempel höja temperaturen i stugan i förväg så att det är varmt och skönt i den när du kommer dit.

Det går åt mindre ström då stugan värms upp med lägre effekt under en längre tid.

30 Eko 2/2021

Om du har en fjärravläsbar elmäta- skaffa en med två kompressorer, vilket gör re kan du stänga av strömmen från mä- det möjligt att hålla kylen påslagen fastän taren i stället för med huvudströmbryta- kylskåpet inte är det. ren. Då får nätbolaget veta att elförbrukSängkläder, täcken och dynor lönar ningen upphört och du faktureras bara för det sig att tvätta och sätta undan luftigt den verkliga förbrukningefter att de först torkat en, inte som en uppskattordentligt. ning baserad på tidigare Matskafferi och torrskåp användning. Om strömkan det vara bra att gå STÄNG AV STRÖMMEN men stängs av med huigenom och kasta bort FRÅN MÄTAREN vudströmbrytaren måste livsmedel, vilkas bäst föI STÄLLET FÖR en uppskattningsfaktura re datum infaller under skickas eftersom kontakHUVUDSTRÖMBRYTAREN: vinterperioden. Redan i ten till mätaren bryts och det här skedet kan man DÅ ÖVERFÖRS ÄVEN därmed också tillgången lista sådant som behöINFORMATION OM till förbrukningsdata. När ver skaffas till nästa stugmätaren förblir i kontakt säsong!

FELSITUATIONER TILL med elbolaget, får bolaAtt ventilationen fungELNÄTET I REALTID. get också uppgifter om erar skall man komma eventuella fel. ihåg att se till: stugan får Det lönar sig att följa med elförbrukning- inte heller under vinterhalvåret tätas för en i stugan med hjälp av de förbrukningsmycket, för då kondenseras det för myckrapporter som elbolaget tillhandahåller. et fukt inomhus. Det lönar sig att lämna Om det framgår avvikelser i förbrukning- mellandörrarna öppna så att luften cirkuen kan man effektivt ta itu med eventuel- lerar bättre. la problem genast då de upptäcks och inSäkerheten kan förbättras med övervakte först då det våras och stugan igen bör- ningssystem, stuggårdskarlsservice samt jar användas aktivare. egna kontrollbesök.

VAD ANNAT KAN DET VARA SKÄL ATT BEAKTA, OM STUGAN BARA ANVÄNDS SPORADISKT VINTERTID? Det lönar sig att stänga av kylskåpet, tvätta och torka det, och lämna det öppet om stugan inte används under en längre tid. Om det finns en kyl i stugan och man vill hålla den på hela vintern är det idé att

Borgå Energis gröna el är ett smart klimatval, och ett naturligt val också för din stuga!

Läs mera om fjärravläsbara mätare på vår webbplats: https://pbe.fi/sv/elnat/fjarravlastaelmatare/