Kapitel 5. Andreas K.G. Thörn: Hur plantera? Fyra modeller för församlingsbildning Introduktion Syftet med kapitlet är för det första att baserat på intervjuer med församlingsplanterare redogöra för konkreta exempel på hur olika typer av församlingsbildande utformats inom Pingströrelsen och för det andra att jämföra informanternas berättelser om de olika typerna för att se likheter och skillnader i struktur, församlingssyn, inspirationskällor och verksamhet. Under de senaste femton åren har det bildats eller antagits ett antal församlingar inom Pingströrelsen. Det har även initierats en rad församlingsplanteringar.290 De nya församlingarna och planteringarna har bildats på olika sätt. Det har exempelvis handlat om fristående församlingar som sedan anslutits till rörelsen; om planteringar av pionjärer inom rörelsen; om projekt som initierats av en moderförsamling; om en grupp som lämnat en befintlig pingstförsamling och om omstart eller nystart av en församling. Dessa olika sätt att bilda församling kommer att diskuteras i kapitlet. Slutsatsen av undersökningen är att det finns vissa tydliga skillnader när det gäller synen på ledarskap, vilka som har initiativ och ansvar för en nyplantering samt om och hur planterarna är ansvariga inför externa grupper. Däremot föreligger stora likheter när det gäller synen på vad en församling är och de övergripande sätt på vilket församlingarna organiseras.
290 För en kartläggning av församlingsplanteringar inom Pingst under 2000-talet se Nilsson & Josefsson ovan, kapitel 4. För årlig dokumentation om nya medlemsförsamlingar i Pingst se Pingströrelsens årsbok för de aktuella åren.
113
