nr 6: Församlingsplantering i Pingst

Page 114

1. Utgångspunkter Kategoriseringen som används i kapitlet tar sin utgångspunkt i hur församlingen eller plantan är eller varit organiserad i förhållande till andra församlingar och/eller nätverket Pingst Församlingsplantering. Den avgörande frågan är då inför vad planteringen är eller församlingsbildningen varit ansvarig. Är det inför en församling och nätverket, inför nätverket eller inget alls? Med detta utgångsläge blir det rimligt att tala om tre huvudkategorier; planteringar291 knutna till församlingar (dotterplantering), planteringar knutna till nätverket (nätverksplantering) och planteringar utan formell relation till varken församling eller nätverket (fristående plantering). Det kan noteras att alla församlingsplanteringar inom Pingst sedan 2012 måste tillhöra planteringsnätverket. De projekt som både tillhör en moderförsamling och nätverket kommer att här att räknas till kategorin dotterplanteringar.292 Inom kategorin dotterplanteringar finns underkategorier: 1. Plantering med en moderförsamling. 2. Plantering med fler moderförsamlingar, det vill säga församlingar som samarbetar kring ett planteringsprojekt. Plantering med en moderförsamling (underkategori 1) kan i sin tur delas in i två varianter: a. Församlingar som bildar församlingar med avsikt att de ska bli fristående. b. Församlingar som bildar församlingar med avsikt att de ska ha kvar relationen till “moderförsamlingen” genom exempelvis ett ledarskap och samma juridiska person (en församling på många platser). Den aktuella kategoriseringen tillsammans med exempel på församlingar, blir då följande.

Dotterplanteringar: 1. Planteringar som är knutna till en församling. a. Fristående församling. Exempel på församlingar som kan inkluderas i kategorin är: Kyrka för livet i Partille/Östra Göteborg med Smyrna Göteborg som moderförsamling och Folkkyrkan i Malmköping med Ärla pingstförsamling som moderförsamling.

291 När ordet plantering används här rymmer det även omstart eller nystart av en redan etablerad församling. När Pingst Församlingsplantering definierar sätt att starta nya församlingar inkluderas även denna typ av omstart. 292 Om Pingst Församlingsplantering, se Nilsson & Josefsson, kapitel 4 ovan.

114


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook

Articles inside

Referenser

17min
pages 141-152

Sammanfattning och diskussion

5min
pages 138-140

Den teologiska förståelsen av det församlingsbildande arbetet

15min
pages 129-137

Konkreta exempel på hur arbetet organiserats

21min
pages 116-128

Utgångspunkter

3min
pages 114-115

Introduktion

1min
page 113

Referenser

1min
pages 111-112

Avslutning

7min
pages 107-110

Avgörande faktorer i den initiala fasen

11min
pages 101-106

Drivkrafter hos församlingsplanterarna

10min
pages 95-100

Kartläggning av församlingsplanteringar

3min
pages 91-94

Introduktion

5min
pages 87-90

Referenser

1min
pages 85-86

Skiss på en pentekostal teologi för församlingsbildande

6min
pages 81-84

Brian Houston: “The best is yet to come”

15min
pages 73-80

Evangelii Härold: Nöd för människors frälsning

13min
pages 66-72

Kort om metod

1min
page 64

Drivkrafter och motivation

1min
page 65

Introduktion

1min
page 63

Analys: Ny mission i en ny tid

3min
pages 55-56

Referenser

2min
pages 59-62

Sammanfattning

2min
pages 57-58

Spänningar i enhetsidealets efterföljd

5min
pages 52-54

“En församling i varje stad”

11min
pages 46-51

Att lära av historien

15min
pages 25-33

Församlingsbildande i den unga Pingströrelsen

3min
pages 42-43

Referenser

3min
pages 35-38

Församlingarna i urkristen tid

19min
pages 10-21

Pingstväckelsens första år: Den överkonfessionella perioden

1min
page 41

Gud bygger sin församling

1min
page 34

Organisationen av församlingsverksamhet i en stad

3min
pages 44-45

Hur församlingarna kom till

5min
pages 22-24
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.