Pingstväckelsens första år: Den överkonfessionella perioden Pingstväckelsen anlände till Sverige år 1906 och identifierade sig först som en samfundsöverskridande rörelse.59 Man bildade inte egna församlingar, utan hade som ambition att förnya de som redan existerade. Pingstväckelsen antog med andra ord en överkonfessionell modell, lik den som kännetecknade Helgelseförbundet. Den första pingsttidningen Glöd från altaret betonade i denna anda att den var “skilld [sic] från alla partier” och inte stod “på något speciellt samfunds sida” utan var till ”för alla troende i de olika samfunden”.60 Den som sympatiserade med pingstväckelsen skulle därför inte bilda någon ny församling utan förbli “i den ställning vari Gud har kallat honom”, som det hette med hänvisning till 1 Kor 7:17.61 Pingstväckelsen hade sin främsta spridning i Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Frälsningsarmén.62 När pingstväckelsen påverkade en församling eller en stad kunde det emellertid leda till att det formades pingstbetonade bönegrupper inom en församling eller i anslutning till en eller flera församlingar. I dessa bönegrupper möttes människor som omfamnat pingstväckelsen, och hit kunde även de som var nyfikna på rörelsens budskap och praktiker söka sig. Redan år 1907 fanns sådana grupper i bland annat Göteborg, Skövde, Motala Verkstad och Sandviken.63 Ibland ledde emellertid pingstväckelsens inflytande på en församling till spänningar mellan de som sympatiserade med budskapet och praktikerna och de som var skeptiska. Inom baptismen blev ibland konsekvensen att de pingstbetonade baptisterna gick ur den församling de tillhörde, och bildade en ny baptistförsamling, där pingstväckelsens uttryck och spiritualitet tilläts. Filadelfiaförsamlingen i Stockholm bildades som en sådan pingstbetonad baptistförsamling år 1910, med namnet Stockholms sjunde baptistförsamling Filadelfia. Detta var möjligt på grund av att ordningen inom baptismen tillät eller till och med uppmuntrade flera baptistförsamlingar i samma stad. Pingstbetonade baptistförsamlingar bildades tidigt även i Göteborg, Luleå och Karlstad.
59 Se Alvarsson 2007 för pingstväckelsens etablering och första år i Sverige. 60 Glöd från altaret 1 (1909), s. 1. 61 Alvarsson 2007, s. 30. 62 Se Gäreskog 2013 för metodismen och Gäreskog & Gäreskog 2010a för Frälsningsarmén. 63 Alvarsson 2007, s. 37f.
41
