samlas söndagen den 1 april.”73 Ordnandet av en församling innebar alltså att en gemenskap av troende antog en någorlunda komplex men, som man uppfattade det, biblisk organisation. En sak som inte hörde till kraven för ordnandet var att församlingen bestod av stora skaror medlemmar. Ofta var man ungefär ett tiotal.74 En följd av detta var att många församlingar hade svårt att själva bekosta byggandet av sina lokaler och kapell, varför gemensamma insamlingar i Evangelii Härold var vanligt.75 Sammanfattningsvis prioriterades församlingsbildandet i den gren av pingstväckelsen som efter 1913 blev Pingströrelsen och som uppfattade sig som en distinkt församlingsrörelsen, snarare än som en överkonfessionell väckelse.76 Man “ordnade”, som man sade, samfundsfria församlingar med en tydlig ledningsstruktur, troendedöpta medlemmar och utrymme för Den helige Ande att verka.77 De exakta omständigheterna kring församlingsbildandet varierade beroende på de lokala omständigheterna: ibland övergick en församling till Pingströrelsen, ibland bildades nytt baserat på ny eller äldre evangelisation.
Organisationen av församlingsverksamhet i en stad Den unga Pingströrelsen hämtade mycket från baptismen, inklusive praktiken att bilda flera församlingar i en och samma stad. Göteborg fick exempelvis i rask takt tre pingstförsamlingar: Salem 1914, Gilead 1919 och Smyrna 1922.78 I Stockholm fick Filadelfiaförsamlingen snart sällskap av en församling på Södermalm. Den bildades hösten 1919, genom att ett trettiotal medlemmar fick flyttningsbetyg från Filadelfiaförsamlingen för att bilda ny församling. Ingen konflikt tycks ha legat bakom, utan det var helt enkelt en tillämpning av den baptistiska ordningen som såg det som oproblematiskt med flera församlingar i samma stad. Evangelii Härold 73 Evangelii Härold 3 (1917), s. 59. Min kursivering. 74 Nyberg Oskarsson 2007, s. 57. 75 Evangelii Härold 3 (1917), s. 103; Evangelii Härold 4 (1919), s. 39, 64, 106, 130, 190, 76 Ett exempel på att det prioriterades var att Pethrus ofta närvarande vid ordnandet, som i exemplet med Karlsborg ovan. Se även Samuelsson 1983, s. 64. I synnerhet år 1916 sätter Pethrus av tid till att resa, besöka och även konsolidera församlingar runt om i Sverige. Jfr Alvarsson 2007, s. 41. 77 Josefsson 2005, s. 99. 78 Alvarsson 2007, s. 30.
44