Kapitel 3. Fredrik Wenell: Att ha nöd eller att älska. Om teologiska motiv till församlingsbildande Introduktion Den tidiga Pingströrelsen i Sverige växte enormt mycket på förhållandevis kort tid. Gunilla Nyberg Oskarsson konstaterar att bara under 1920-talet startades 340 nya pingstförsamlingar.125 Det är alltså rimligt att tala om rörelsen som en församlingsbildande rörelse. Tillkomsten av nya församlingar avtog, men har på 2000-talet återigen blivit aktualiserat. Syftet med den här artikeln är att ge teologiska perspektiv på församlingsbildande verksamhet. Vad är den teologiska motivationen och drivkraften till att församlingar bildas och varför skall fokus vara församlingsbildande snarare än enskilda individers frälsning? Vid en översiktlig läsning av Evangelii Härold (EH) i början och mitten av 1900-talet kan det konstateras att motivationen till församlingsbildande handlade om själavinnande snarare än om att starta nya församlingar. Själavinnande var i sin tur motiverat av en nöd för människor som inte var frälsta. Vid en liknande skanning av nyare och idag växande församlingar är det inte nöden som fokuseras utan snarare att alla människor är älskade och välkomna.126 En av dessa nyare och växande församlingar, Hillsong Stockholm, presenterar sig exempelvis som “en kyrka som älskar Gud, älskar människor och älskar livet. Vi tror att Gud är för människor och att Han älskar dem, och att kyrkan är en plats dit alla är välkomna.”127 Andra liknande församlingar lägger också betoningen på att “komma
125 Nyberg Oskarsson 2007, s. 56–57. 126 Se Nillson & Josefsson om drivkrafter för församlingsbildning, kapitel 4 nedan. 127 http://hillsong.com/stockholm/ (åtkomst 20150904).
63
