Lewi Pethrus och för den svenska pingströrelsen.132 I den meningen kan själavinnandet beskrivas som det kännetecknande draget i en pentekostal församlingsteologi.133 Men frågan är varför själavinnande är så centralt för den kristna kyrkan i en pentekostal tradition? Det går naturligtvis att förklara med den starka eskatologiska betoningen som varit viktig i Pingströrelsen, det vill säga att Jesus snart kommer tillbaka och så många som möjligt måste räddas.134 Ett annat sätt att undersöka detta är att ställa frågan om vad det är i den mänskliga tillvaron som personerna behöver bli räddade ifrån. Vad är motivationen till och drivkraften för att människan bör räddas mer än att komma till himlen? Ett grundläggande antagande är alltså att frälsningen aldrig enbart har handlat om att räddas till himlen utan också har konsekvenser för det mänskliga livet redan här och nu. Människan blir helt enkelt inte bara räddad från något utan också till något. Analysen av EH och Live, love, lead läggs upp genom att jag först bearbetar vad det är i den mänskliga existensen som kräver frälsning. Vad är det människor blir frälsta från? I teologisk terminologi är det naturligtvis syndens konsekvenser. Det andra området handlar om frälsningens till. Vad tjänar människan på att bli frälst nu? Frälsningen har dock både i EH och hos Houston en kollektiv dimension. Att bli frälst är också att bli en del av ett nytt sammanhang och därför ställs frälsningen till sist i relation till församlingen. Hur relaterar den kristna församlingen till att människors frälsning?
Evangelii Härold: Nöd för människors frälsning I EH är den grundläggande motivationen till att människor måste “vinnas för Gud” att de befann sig i ett förlorat tillstånd. Utan Gud hade de inget hopp varken i detta livet eller i det kommande och detta ansågs skapa ett tillstånd av nöd.135 Samhället, i vilket människan lever, gör människan bunden. Denna bundenhet benämndes nöd. Denna tidsålders väsende avbryter den djupa innerliga förbindelsen med Jesus, din själs Brudgum och Vän. Nog kan du bedja ibland, men
132 Davidsson 2015, s. 161–162. 133 Ett liknande perspektiv fanns inom Örebromissionen, se Wenell 2015, s. 61–71. 134 Se analys kring detta i avslutningen av Nilssons & Josefssons kapitel nedan, s. 109. 135 Se exempelvis Evangelii Härold 38 (1925), s. 370–371; Evangelii Härold 48 (1940), s.915– 916; Evangelii Härold 4 (1940), s. 68–69.
66
