Detta skall förstås inom ramen för det samhälle som Pingströrelsen växte fram i. Det var i hög utsträckning präglat av lutherska föreställningar som både gjorde sig gällande i de moraliska värderingarna och de kulturella normerna. Det var alltså inom ramen för en kristen kultur som pingstväckelsen växte fram.168 Detta fick också till följd att denna syn på väckelse markerade sig mot andra former av kristen tro, inte minst de mer liturgiska och rituella.169 Ritualer och liturgier betraktades som utanpåverk som inte vann några själar utan gjorde de kristna sovande eller bara medlemmar i en förening. Man kan vara med i en kristen församling och ändå inte vara en själavinnare. Man kan troget taga del i mötena, offra sin slant, ja man kan vara med i sångarskaran, man kan vara styrelsemedlem och ändå inte vara en själavinnare.170
Det finns med andra ord ingen självklar koppling mellan att vara med i en församling och vara själavinnare eller frälst. Det var den inre övertygelsen, hjärtats tro, som skulle vara aktiv och drivande. Därför handlade inte själavinnande först och främst om att värva medlemmar till församlingen.171 Det var nämligen inte bara församlingens storlek som spelade roll utan också dess karaktär, det vill säga den måste vara fylld av andligt liv och vinna människor för Gud.
Brian Houston: “The best is yet to come” I Houstons bok finns en tydlig koppling mellan det som Gud har skapat människan till och det som den enskilda människan har potential att bli. Det är något som Gud har lagt ner i människan redan från början. It may sound a bit far-fetched or oversimplified, but each one of us is born with uniquely tailored gifts and latent abilities, individually matched to our own unique purpose in life.172
Det finns med andra ord ett mål för varje människa som driver längtan. Längtan efter ett överflödande liv är enligt Houston en grundläggande 168 Wenell 2015, s. 167–172. 169 Davidsson 2015, s. 56. 170 Evangelii Härold 51–52 (1965), s. 4, 17. 171 Ibid. 172 Houston 2015, s. 28., jfr. också s. 35
73
