från begränsat till obegränsat, från hämmat till blomstrande. De har alltså båda anknytningspunkter i kulturen som evangeliet svarar mot. Frågan är vad kyrkan skall göra i ett samhälle där det kulturella gapet ibland tycks allt större? Kan Houstons perspektiv tolkas som en anpassning till ett samhälle med andra kulturella och ekonomiska omständigheter? Vad skall de kulturella eller missionella anknytningspunkterna vara i ett postkristet samhälle?
Skiss på en pentekostal teologi för församlingsbildande Kännetecknande drag för vårt samhälle är dels individualisering, dels en allt högre grad av pluralisering. Det paradoxala är dock att dessa två processer leder till en styrning mot enhetlighet snarare än mångfald. I den värld av möjligheter som uppstår väljer man det som uppfattas vara det normala. I ett sådant sammanhang tycks en omvändelse som präglas av känslor och individualitet tappa innehållet i frälsningen och bli styrd av det som uppfattas vara normalt.198 De moraliska föreställningarna som tidigare antogs följa med en omvändelse omförhandlas steg för steg i takt med att också samhället ändrar moralen. Den frälsning som förkunnas och inbjuds till blir snarast en spegelbild av det omgivande samhällets värderingar. Denna process av anpassning sker samtidigt som kampen om de kristna värderingarna uppfattas som nödvändig eftersom de utgör förutsättningen för upplevelsen av nöd som är grunden för behovet av frälsning.199 Hur skall frälsningen kunna förkunnas i samhället utan att bli fångad i samhällets gemensamma föreställningar? Lösningen på detta dilemma är enligt den pentekostala teologen Simon Chan att inte förstå kyrkan som ett instrument för något annat utan som ett mål i sig. ”The church does not exist in order to fix a broken creation; rather, creation exists to realize the church”.200 Kyrkan blir ett synligt och konkret tecken på vad Gudsriket handlar om utan att jämställas med det. Chan menar därför att det är nödvändigt att teologin om församlingen aktualiseras. Om frälsningen bara blir en fråga om individens relation till Gud tycks innehållet i frälsningen alltför enkelt reflektera samtiden. Frälsningen förutsätter helt enkelt inordnandet i ett folk som lever på ett annat sätt. 198
Wenell 2015, s. 172–178.
199
Ibid. s. 179–189
200
Chan 2006, s. 23.
81
