Carl Gustav Hjelm Carl Gustav Evert Hjelm föddes i Norrköping den 2 april 1903. 266 Gustav var son till handelsresanden Karl Johan Hjelm och Elin Maria Andersson. Han var andra barnet i en syskonskara på sju, men fyra av hans syskon avled i tidig ålder. Fadern var inte troende och inte intresserad av religiös verksamhet. Modern var medlem i metodistförsamlingen Bethel och tog med sig Gustav redan innan han börjat folkskolan till gudstjänster och andra samlingar i Bethelkyrkan. Tillsammans med sin mormor gick han ofta till högmässan i Hedvigs kyrka. Den undervisning han fick av en kvinnlig söndagsskollärare i Bethels söndagsskola torde ha varit avgörande för att han 13 år gammal efter ett möte gick hem och böjde sig »i ensamheten för Gud« (Hjelm 1943 s. 17). Det var den 31 december 1916 efter en »kamp och kris under två år«. För mig betydde omvändelsen att fortsätta vägen rakt framåt. Fullt frivillig och medveten var denna handling. Jag hade tänkt igenom saken och var helt på det klara med vad jag gjorde. […] Jag fann den säkra punkten i tillvaron. (Hjelm i Lundgren 1963 s. 62)
I slutet av maj 1917 konfirmerades Gustav i Bethel. Som barn till en församlingsmedlem förväntades det av honom att han nu skulle bli medlem, men det ville han inte. Anledningen var »dels därför att pastorns fru [Anna Lellky] sjöng ner mig i mötet, då jag skulle vittna, dels därför att min bästa kamrat inte fick någon bibel« (Hjelm 1965 s. 52). Hans kamrat var en flicka som av sina föräldrar hade tvingats att bli konfirmerad i Svenska kyrkan, men som dessutom var med i Bethels konfirmationsklass. Att hon som en av de sex eleverna inte fick en bibel på konfirmationsdagen, upprörde Gustav. Händelsen med Anna Lellky kan ha inträffat vid konfirmationen. Han hade då blivit uppmanad att vittna:
266 C.G. Hjelm lämnade efter sig en ansenlig bokproduktion i vilken det finns åtskilligt
självbiografiskt material. Från hösten 1962 fram till sin död 1965 skrev han ett flertal artiklar med minnesbilder ur sitt liv. Dessa publicerades i Hemmets Vän, sammanställdes av Stig Hällzon på förlaget Evangeliipress och gavs ut i tre delar under samlingsnamnet Sådant är livet (Hjelm 1965, 1966 och 1967). Artiklarna placerades i samma ordningsföljd som i tidningen. En del av dessa texter hämtade Hjelm från sin bokproduktion; i allmänhet har de bearbetats något. Stig Hällzon har utifrån bl.a. detta material skrivit en biografi om Hjelm (2003). Ett av de »sex fallstudier av en ecklesial baspraktik inom svensk frikyrklighet fram till 1960-talet« i Sune Fahlgrens doktorsavhandling (2006) gäller en predikan av Hjelm. Carl Gustav Hjelm
307
