1 Inledning
Den internationella pingstväckelsen fick när den nådde Skandinavien ett positivt gensvar hos flera predikanter inom Metodist-episkopalkyrkan i Sverige. Under en kort period i början av år 1907 såg det ut som att väckelsen skulle få en spridning inom kyrkan. Det fanns en uttalad längtan efter en förnyelse- och omvändelseväckelse efter flera år av stagnation. Någon väckelse blev det emellertid inte då, men något mer än tio år senare fick kyrkan uppleva en andedopsväckelse, och man kan tala om en pingströrelse inom Metodistkyrkan. Den blev dock inte långvarig. Den aktuella perioden sträckte sig över åren 1918– 1922 och kallas här för »väckelseåren«. Någon undersökning av Metodistkyrkans förhållande till pingstväckelsen har inte publicerats och i kyrkans arkiv, tidskrifts- och bokutgivning finns inget som pekar på att några studier har genomförts. Snarare tycks man inom kyrkan ha undvikit att i efterhand skriva något om de händelser som här tas upp. Så till exempel nämns inte pingstväckelsen åren 1918–1922 i en jubileumsskrift från år 1968. Där konstateras att under åren 1918–1920 hade det tagits in över »1.000 provmedlemmar varje år« (Hurtig 1968 s. 64)1, siffror som indikerar en omvändelseväckelse, men att denna skulle kunna haft en anknytning till en samtidig andedopsväckelse nämns inte. Syftet med denna skrift är att med fokus på helgelse och andedop redogöra för skeendet inom Metodist-episkopalkyrkan i Sverige (Metodistkyrkan) dels under år 1907, dels under väckelseåren. Syftet är också att teckna bakgrunden till händelserna under dessa två tidsperioder. En fråga som i någon mån besvaras är varför pingstväckelsen inte fick fäste i kyrkan under dessa två skeden. Framställningen sker utifrån ett pingströrelseperspektiv, vilket motiverar ett kapitel med sex korta biografier över predikanter inom Metodistkyrkan vilka verkade för pingstväckelsens spridning inom kyrkan åren 1918–1922: Per Nilsson, Karl Gottfrid Ljung, Gustaf Dahl, Anders Edmundh, Edvin Lundin och Carl Gustaf Hjelm. Dessa lämnade näm1 Metodistkyrkan tillämpade provmedlemskap (se s. 17 nedan). – Det finns möjligen en
syftning på väckelsen i jubileumsskriften i ett uttalande som citeras nedan (s. 235). 1 Inledning
8
