nr 16: Pingstväckelsen inom Metodistkyrkan i Sverige åren 1907–1922

Page 99

5 Åren 1908–1917

Här redogörs för helgelsetemat inom Metodistkyrkan från årskonferensen 1908 fram till början av kalenderåret 1918 utifrån dels rapporter som distriktföreståndarna lämnade till årskonferenserna, dels artiklar och referat i Svenska Sändebudet och dels en bok om »det högre troslivet« vilken gavs ut under perioden. Även utvecklingen inom Pingströrelsen berörs.

Filadelfiaförsamlingen i Stockholm bildas Under åren som följde närmast efter 1907 fanns det i många samfundsförsamlingar medlemmar som upplevde att den »nya rörelsen« inte fick något utrymme i verksamheten. Detta bidrog till att det bildades »pingstbönegrupper« ofta med deltagare från mer än ett samfund.111 Adolf Rosenqvist skriver: Efter en upplivande och förnyande väckelse år 1907, som huvudsakligen berörde Guds folk ur olika läger, bildades utan all organisation mången så kallad bönering. Skrivaren mötte många sådana här och var och hade odelad glädje och uppbyggelse av bekantskapen allestädes. Lång tid hade dock ej förflutit förrän även i dessa små heliga sammankomster partipropagandan hade trängt in, och en och annan särmening i lärofrågor började göra sig gällande och bli ämne för samtal och diskussion. Frågorna, som på detta sätt trängde in, skulle ju bara innerligare förena dem som funnit varandra i gemensam upplevelse […] men det visade sig snart att det som skulle förena i stället blev en sprängkil som söndrade. (Rosenqvist s. 158)

Av stor betydelse för den nya rörelsen fortsatta utvecklingen var vad som hände i Stockholm: Grosshandlare Albert Engzell, medlem i en av stadens baptistförsamlingar, tog ett initiativ och ordnade till julen 111 Pastor J.A. Svedberg i baptistförsamlingen Betania i Linköping hade 1907 en positiv

inställning till pingstväckelsen, men redan 1908 intog han en mer avvaktande hållning. Detta medförde att 1909 började andedöpta i staden att samlas till bönemöten i hemmen och senare, utan att få tillstånd av församlingen, i en lokal på en utpost. I denna grupp deltog medlemmar i Linköpings metodistförsamling. Dessa var fortfarande aktiva i denna församling. Det var först sedan en pingstförsamling bildats 1917 som de lämnade metodistförsamlingen. 5 Åren 1908–1917

101


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook

Articles inside

Källförteckning

10min
pages 358-365

Bilaga 3. Rannsakningen av Karl Ljung

7min
pages 354-357

Carl Gustav Hjelm

1hr
pages 305-338

Bilaga 2. Biskopsrådets brev

2min
page 353

Del V Bilagor, källförteckning och personregister Bilaga 1. Utdrag ur Kyrkoordningen 1920

26min
pages 339-352

Edvin Lundin

14min
pages 297-304

Anders Edmundh

29min
pages 282-296

13 Väckelsens omfattning

23min
pages 223-237

Per Nilsson

40min
pages 255-274

Karl Ljung

13min
pages 275-281

10 Konferensåret 1920−1921

7min
pages 174-178

12 Om utvecklingen åren 1918–1922

11min
pages 217-222

11 Dopet blir en stridsfråga – konferensåret 1921–1922

1hr
pages 179-216

9 Konferensåret 1919−1920

13min
pages 167-173

2 Metodistkyrkans utveckling, organisation och lära

1hr
pages 11-50

Del III Väckelseåren 1918–1922 6 Pingstmöte i Stockholm februari 1918

37min
pages 124-141

7 Våren och sommaren 1918

31min
pages 142-157

5 Åren 1908–1917

41min
pages 99-123

8 Konferensåret 1918−1919

16min
pages 158-166

Del II Helgelsetemat inom Metodistkyrkan fram till vintern 1918 4 Pingstväckelsen kommer till Sverige

56min
pages 70-98

3 Helgelsen inom den tidiga Metodist-episkopalkyrkan

34min
pages 51-69

Del I Inledning och bakgrund 1 Inledning

8min
pages 6-10
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.