SVERIGE
Järnvägspaket för gemensam tågmarknad Efter fem år är det dags att imple mentera EU:s fjärde järnvägspaket. I Sverige är det Transportstyrelsen som har i uppgift att anpassa de svenska reglerna så det harmonierar med de europeiska rätts akterna. Arbetet sker dels genom att Transportstyrelsen anpassar sina föreskrifter, dels i samarbete med Näringsdepartementet som svarar för de ändringar av lagar och förord ningar som krävs. Arbetet ska vara klart i juni 2020.
EU-kommissionen har sedan början av sek let arbetat med att liberalisera den europeiska järnvägsmarknaden och öppna för konkurrens. Redan år 2001 antogs det första järnvägs paketet som innebar en viss öppning av den internationella godstrafikmarknaden. Nya operatörer fick möjlighet att konkurreramed de nationella järnvägsmonopolen om gräns överskridande godstrafik på vissa sträckor. Det andra järnvägspaketet antogs år 2004 och innebar att liberaliseringen av den internationella godstrafiken påskyndades genom att godstrafiken i Europa öppnades för konkurrens från och med den 1 januari 2006 i stället för två år senare som angavs i det första paketet. I det tredje järnvägspaketet öppnades även den internationella persontrafiken på järnväg för konkurrens samtidigt som ett gemensamt regelverk för behörighetsprövning av lokförare infördes tillsammans med reglering av passagerares rättigheter. Och nu är det alltså dags att implementera EU:s fjärde järnvägspaket. Sex förslag
Syftet med det fjärde järnvägspaketet är att skapa bättre förutsättningar för ett gemensamt europeiskt järnvägsområde utan tekniska, administrativa och rättsliga hinder mellan länderna. Kommissionens förslag, som offentliggjordes i januari 2013 och beslutades under år 2016, omfattar sex förslag som kan delas upp i två pelare: en teknisk om driftskompatibilitet och säkerhet samt en politisk om marknadstillträde. – Medlemsstaterna har haft möjlighet att välja när det nya regelverket ska börja tilläm4
NJT NR 1 2019
pas, i juni 2019 eller i juni 2020. Den svenska regeringen har valt det senare tillfället, juni 2020, eftersom både lagar, förordningar och föreskrifter måste anpassas. Bland annat e rsätts de nuvarande järnvägslagen av fyra nya lagar, berättar Caroline Kinneryd på Transport styrelsen. Den tekniska pelaren syftar till att effektivisera och snabba upp olika administrativa beslutsprocesser, bland annat genom att EUkommissionens och den Europeiska unionens järnvägsbyrås (ERA:s) roller stärks inom områdena för järnvägens driftskompatibilitet och säkerhet. I praktiken innebär det att vissa beslut flyttas från den nationella nivån till EUnivå, samt att utrymmet för medlemsstaternas egna tekniska regler och säkerhetsregler begränsas. – Det främsta skälet är likabehandling och att samma regelverk ska gälla inom hela EU. Ett fordon som är godkänt i en medlemsstat för internationell trafik ska kunna köras i samtliga medlemsstater, säger Caroline Kinne ryd. Dock kommer det även i fortsättningen att finnas vissa begränsningar, men det blir upp till varje trafikföretag att bedöma vilka sträckor som ett fordon kan köras på. Till exempel kan svenska fordon inte köras på det finska järnvägsnätet eftersom spårvidden skiljer sig, även om fordonet är godkänt. – Det kallas för ruttkompatibilitet, berättar Caroline Kinneryd. – I ett godkännande av en spåranläggning ska ägaren också berätta hur anläggningen ser ut men inte ställa krav på viss typ av fordon. I ställer blir det upp till trafikföretaget att avgöra och identifiera var man kan köra sina tåg och ha koll på vilka parametrar som gäller. Enklare ansökningar
Den politiska pelaren handlar om marknadstillträde och regler för behöriga kollektivtrafikmyndigheter samt definition av ansvar och roller för järnvägsföretag och infrastruktur förvaltare. Bland annat öppnas de nationella persontrafikmarknaderna inom EU för konkurrens, men medlemsstaterna får ändå rätt att begränsa den kommersiella trafiken om den trafiken skulle skada den samhällsköpta kollektivtrafiken, så kallad skadlighetsprövning.
”Alla nya regle ringar kommer inte att införas över en natt, i de flesta kommer det att finnas övergångsbestämmelser. Caroline Kinneryd, handläggare, Transportstyrelsen
