NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2019 • ÅRGÅNG 138
Vår hoved” målsetting er å være et instrument for å få en best mulig jernbane.
”
Jon-Erik Lunøe, ny administrerende direktør i Bane Nor Eiendom
Böle ny knutpunkt i Helsingfors DANMARK: DSB bygger nya verkstäder NORGE: Miljarder till Gjöviksbanan
FINLAND: Öppen data utvecklar tjänster
SVERIGE: Malmbanan först ut med nya ERTMS
Knutpunkten för framtidens järnvägsbransch
Välkommen tillbaka 5-7 oktober 2021! elmia.se/nordicrail
2
NJT NR 5 2019
LEDARE
Samhällsbygge eller bara en kostnad?
N
yligen lyssnade jag på SJ AB:s vd, Crister Fritzson, som hade bjudits in av NJS svenska avdelning för att berätta om SJ:s framtida utmaningar. Det är sällan jag känt mig så övertygad om att höghastighetsjärnvägar behövs även i Norden. Den bild som Crister Fritzson målade upp över behovet av snabbtåg i Norden var inte den introverte järnvägstjänstemannens. Nej, det var samhällsbyggarens och statsmannens bild. Med riktigt snabba tåg som kör i 320 kilometer per timme får vi en helt ny samhällsstruktur. Större och bärkraftigare arbetsmarknadsregioner med ett utvecklat näringsliv, samt bättre förutsättningar för högre utbildning och forskning. En betydligt starkare ställning gentemot övriga Europa, kort sagt. När den fasta förbindelsen under Fehmarn
Bält är klar knyts hela Öresundsregionen betydligt närmare norra Europa, och drar naturligtvis nytta av detta. Men även Skandinaviens övriga huvudstäder kan bli en del av denna regionförstoring. Fast då krävs det snabba tåg med restider på drygt tre timmar mellan Stockholm och Köpenhamn eller Oslo och Köpenhamn. Annars kan dessa regioner inte inkluderas i den tyngdpunktsförskjutning som kommer att ske. I mitten av 1800-talet vågade våra styrande politiker fatta framtidsinriktade beslut. Att anamma en ny teknik som ersatte det gängse sättet
att färdas med båt eller med häst och vagn. Järnvägsbyggandet blev också ett samhällsbyggnadsprojekt när helt nya stationssamhällen anlades och viktiga järnvägsknutar utvecklades. Närmare hundra år efter de första järnvägarna i Norden tog utvecklingen av vägtrafiken fart. Bilen blev en symbol för frihet och rörlighet. Nya vägar, som bidrog till samhällsutveckling och regionförstoring, anlades. Men i dag kan bilen inte längre bidra till regionförstoring på samma sätt som tidigare. Det går inte att korta restider genom att tillåta markant högre hastigheter på våra vägar. Snarare är det tvärt om, att restiderna med bil ökar med ökad trafik. I stället är det tåget som transportmedel som är nyckeln till regionförstoring och utvecklad arbetsmarknad. Men då krävs att våra politiker inte ser nya höghastighetsjärnvägar enbart som en kostnad. Det är en samhällsutveckling och ett samhällsbygge för nästa generation.
MIKAEL PRENLER Huvudredaktör
NJT
”
Vår hovedmålsetting er å være et instrument for å få en best mulig jernbane.
Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2019 • ÅRGÅNG 138
”
Jon-Erik Lunøe, ny administrerende direktør i Bane Nor Eiendom
Böle ny knutpunkt i Helsingfors DANMARK: DSB bygger nya verkstäder NORGE: Miljarder till Gjöviksbanan
FINLAND: Öppen data utvecklar tjänster
SVERIGE: Malmbanan först ut med nya ERTMS
Nya Böle station och köpcentret Mall of Tripla öppnades den 17 oktober. FOTO: ARJA AALTO
NJT NR 5 2019
Årets sista NJT bjuder bland annat på läsning om DSB:s etablering av nya verkstäder i Danmark, utrullningen av tågskyddssystemet ERTMS i Sverige och utmaningen med digitaliseringen i Finland. Vi får också möta Bane Nor Eiendoms nya chef som vill vara med och skapa Norges bästa möjliga järnväg. Trevlig läsning!
INNEHÅLL
Yhteiskunnan hyöty vai kustannus?
K
uuntelin 18.11. SJ AB:n toimitusjohtajaa Crister Fritzson´a, joka oli kutsuttu kertomaan NJS:n Ruotsin osastolle SJ:n tulevaisuuden haasteista. Harvoin olen tullut niin vakuuttuneeksi siitä, että suurnopeusratoja tarvitaan myös Pohjoismaissa. Tulevaisuuden kuva, jonka Fritzson maalasi suurnopeusjunien tarpeesta Pohjolassa ei ollut vain pelkän rautatievirkamiehen. Ei, se oli yhteiskunnan rakentajan ja valtiomiehen kuva. Todella nopeiden, 320 km:n tuntinopeudella kulkevien junien avulla saamme kokonaan uuden yhteiskuntarakenteen. Suuremmat ja kestävämmät työmarkkina-alueet, joilla on kehittynyt yrityssektori sekä edellytykset korkeammalle koulutukselle ja tutkimukselle, mikä tarkoittaa lyhyesti sanottuna merkittävästi voimakkaampaa asemaa muuhun Eurooppaan nähden. Kun kiinteä Fehmarn Belt-yhteys valmistuu,
niin se sitoo koko Öresundin seudun merkittävästi lähemmäksi Pohjois-Eurooppaa, ja luonnollisesti hyödyttää sitä. Mutta myös Skandinavian muut pääkaupungit voivat tulla osaksi tätä kehitystä. Ainakin silloin edellytetään nopeita junayhteyksiä, matka-ajaltaan noin kolme tuntia Tukholman ja Kööpenhaminan sekä Oslon ja Kööpenhaminan välillä. Muuten nämä kaupunkiseudut eivät pääse mukaan tapahtuvaan kehitykseen, jonka uusi yhteys mahdollistaa.
1800-luvun keskivaiheilla johtavat poliitikkomme uskalsivat tehdä tulevaisuuteen suuntautuvia päätöksiä hyväksymällä uuden tekniikan, joka korvasi silloisen tavan kulkea laivalla tai hevosilla ja vaunuilla. Rautateiden rakentamisesta tuli myös yhteiskunnan rakentamisprojekti, kun kokonaan uusia rautatieseisakkeita perustettiin ja tärkeitä rautatiesolmuja kehitettiin. Lähemmäs sata vuotta Pohjolan ensimmäisten rautatieyhteyksien jälkeen alkoi tieliikenne kehittyä nopeasti. Autosta tuli vapauden ja liikkumisen symboli. Uusia teitä, jotka auttoivat yhteiskuntakehitystä ja alueiden laajentumista, perustettiin. Mutta tänä päivänä auto ei vaikuta alueiden laajenemiseen samalla tavalla kuin ennen. Ei käy päinsä lyhentää matka-aikoja
sallimalla merkittävästi korkeampia nopeuksia maanteillämme. Pikemminkin on päinvastoin, että matka-ajat autoilla kasvavat lisääntyneen liikenteen takia. Sen sijaan juna on kulkuvälineenä avain alueiden laajentumiseen ja kehittyviin työmarkkinoihin. Mutta silloin edellytetään, etteivät päättäjämme pidä uusia suurnopeusratoja vain kustannuksena. Kysymys on yhteiskuntakehityksestä ja yhteiskunnan rakentamisesta seuraavalle sukupolvelle. MIKAEL PRENLER Päätoimittaja
Ledare: Samhällsbygge eller bara en kostnad? 3 Finland: Böle station allt viktigare som knutpunkt
4
Danmark: DSB’s nye værk-
steder er godt på vej
6
Krönika: Utmaning att lyckas
betjäna alla resande
7
Sverige: Start för ERTMS i stor skala
8
Sverige Ett gränslöst Norden
i fokus på Nordic Rail
Kors&tvärs
9
10–17
Danmark: Meget at opleve
indenfor den polske jernbane
18
Finland: Öppen data banar
väg för nya tjänster
19
Porträttet:”Vi vil bidra til å
få Norge på skinner”
20
NJS: Seminarium om
Europas mest digitala reseföretag
22
NJS: Redaktionsmöte avsluta-
des med studiebesök
NJT NR 5 2019
23 3
FINLAND
Böle har blivit en viktg knutpunkt för omstigning mellan tåg, buss och spårvagnar.
Böle station allt viktigare som knutpunkt Byggandet i Böle i norra Helsingfors nådde den 17 oktober en mellanetapp som var värd en fest. Då öppnade Böle järnvägsstation, köpcentret Mall of Tripla och musikmuseet Fame. Samtidigt stod Bölebrons kollektivtrafikterminal klar och det nya västra tilläggsspåret blev färdigt några dagar senare. Detta betyder förändringar i stationens gång- och körförbindelser och bättre service för passagerarna.
Den nya stationen är belägen på samma plats som den gamla Böle station, och förbindelsen till Östra Böle, Bangårdsvägen och Bölebron är densamma som innan den gamla stationen revs år 2017. Den tillfälliga stationen var i användning fram till öppnandet av den nya. Därefter används endast Böle nya station. Den nya järnvägsstationen och kollektivtrafikterminalen gör att Böle nu blir en ännu viktigare knutpunkt och kollektivtrafikens mest centrala bytesplats. De ökade passagerarströmmarna 4
NJT NR 5 2019
flyter smidigare än förr eftersom det går att promenera direkt till spårvagnen och bussen från tåget. Trafikförändringarna har kompletterats då rutterna för stombusslinjerna 500 och 510 har ändrats, och ändhållplatsen för spårvägslinjerna 2 och 7 flyttats från Västra Böle till Böle station. Därtill har ett nytt spår 11 tagits i bruk. På spåret stannar P-tågen via Myrbacka till flygplatsen och A-tågen till Alberga. Lokvägen är nu cyklisternas huvudsakliga förbindelse i riktningen norr–söder. Det har blivit fler cykelparkeringar vid stationen eftersom Tripla har plats för 3 400 cyklar, både i varma lokaler och utomhus. Nytt köpcenter
Tjänsterna i Böle och hela Helsingfors förbättrades när det nya köpcentret Mall of Tripla öppnades. Det går lätt att komma dit med kollektiva trafikmedel. Tripla har 250 butiker i fem våningsplan och är dubbelt så stort som köpcentret Kampen i centrum av Helsingfors. Dessutom finns där en stor parkeringshall samt även en biograf och 60 restauranger.
Tjänsterna i Böle och hela Helsingfors förbättrades när det nya köpcentret Mall of Tripla öppnades. Dit kommer man lätt med kollektiva trafikmedel.
I närheten ska det byggas kontor, hotell och bostäder. Det finns också utrymme för en eventuell framtida metrostation. Även musikmuseet Fame öppnade dörrarna för allmänheten den 17 oktober. Det nya tilläggsspåret
Trafikledsverket har utöver byggandet av tillläggsspåret i Böle också deltagit i bland annat arbetena för att förbättra den öppna platsen vid stationen, byggandet av infartsparkeringsplatser för cyklar samt i byggkostnaderna för områdena som rör kollektivtrafiken. Kostna-
Mall of Tripla är det nya köpcentrat i direkt anslutning till Böle station.
Den nya stationen i Böle öppnade den 17 oktober. Informationstavlan ska hjälpa synskadade och andra resenärer att hitta rätt i den nya stationen (bild till höger). FOTO (SAMTLIGA BILDER): ARJA AALTO derna för att bygga tilläggsspåret beräknas uppgå till cirka 40 miljoner euro. I och med det nya tilläggsspåret får såväl fjärrtrafiken som närtrafiken till Riihimäki och Lahtis två nya spår i bruk i båda riktningarna. Detta gör trafiken smidigare och möjliggör flera tågturer. Trafiken i Böle påverkar tågtrafiken i hela landet. Också störningarna i godstrafiken minskar när passagerartågens punktlighet förbättras. Det västra tilläggsspåret är det sista spåret och den sista plattformen som ryms i Böle. Sedan har allt utrymme ovan mark använts.
Byggandet av flervåningshus har börjat i det alldeles nya bostadsområdet Postparken i den norra delen av Böle. Postparken byggs i förra området för landtrafikcentralen, nära Centralparken och Ilmala bangård. Byggarbeten omfattar sammanlagt sex kvarter. Samtidigt anläggs gatorna i området och den övriga kommunaltekniken byggs. I takt med byggandet av nya kontor och affärslokaler beräknas antalet arbetsplatser i Böle fördubblas till cirka 50 000 före år 2040. Arbetsplatser och affärslokaler byggs i alla områden i Böle. Områdets invånarantal beräknas nästan tredubblas till 30 000 invånare. Böle Blicken mot framtiden stärker även sin roll som evenemangsstadsdel Trots att en viktig mellanetapp har nåtts fort- och en mångsidig serviceerbjudare. sätter byggandet och utvecklingen i Böle ännu länge efter att järnvägsstationen, kollektiv- Knutpunkt för trafiken trafikterminalen och köpcentret har blivit Böle är en knutpunkt för trafiken med utmärkfärdiga. Norr om Tripla börjar byggandet av ta förbindelser från Helsingfors stadskärna och Bangårdskvarteren och anläggandet av gator från alla håll i Finland med alla trafikformer. fortskrider. Trots att en del av Lokvägen fär- De två stationerna, Böle station och Ilmala digställdes i oktober kommer gatulinjen i den station, blir mycket betydande omstigningsnorra delen att ändras under de kommande platser inom kollektivtrafiken, där det är enåren. kelt att byta fortskaffningsmedel. Från båda
stationerna går även tågen till flygplatsen tätt. Böle station blir Finlands mest livligt trafikerade station och via den åker snart över 47 miljoner resenärer per år. Varje dag reser 150 000 människor via Böle station. ARJA AALTO
KÄLLOR: HELSINGFORS STAD TRAFIKLEDSVERKET
Lyhyt yhteenveto suomeksi
Pasilan uusi asema, ostoskeskus Mall of Tripla ja musiikkimuseo Fame avasivat ovensa 17. lokakuuta Helsingissä. Pasilan rakentamisessa saavutettiin lokakuussa välitavoite, joka antoi aihetta juhlaan. Ostoskeskus Tripla, uusi rautatieasema ja Pasilansillan joukkoliikenneterminaali valmistuivat ja otettiin käyttöön 17.10. ja uusi läntinen lisäraide 21.10. Tämä aiheutti muutoksia aseman niin kulkureitteihin kuin ajoyhteyksiin sekä paransi matkustajien palveluita ja vaihtamista kulkumuodosta toiseen. Pasila on Helsingin seudun liikenteen vilkkaimpia vaihtoasemia. NJT NR 5 2019
5
DANMARK
DSB’s nye værksteder er Fra 2021 og frem til 2026 vil DSB etablere nye værksteder i Fredericia, København, Aarhus og Næstved. – Arbejdet med at planlægge etablering af DSB’s nye værksteder kører rigtig godt. Vi følger tidsplanen og er langt i planlægningsfasen, og fra midten af 2021 begynder vi at bygge værkstedet på Godsbanegården i København. Parallelt vil vi også starte arbejdet med at etablere det første af de nye værksteder i Fredericia, siger underdirektør i DSB og chef for projektet Nye værksteder, Torben Kronstam.
Værkstedet i Fredericia skal være klar til at modtage de første leverancer af nye, elektriske og mere miljøvenlige tog i 2023, og det har en ideel placering i forhold til testsporene i Sønderjylland. Værkstedsarealet bliver udvidet med 2 600 kvadratmeter til 6 500 kvadratmeter, og på tre værkstedsspor vil det få kapacitet til at vedligeholde 30 togsæt om ugen. – Den omstillingsproces med at udfase en aldrende flåde samtidig med at indfase en helt ny litratype er særlig kompliceret, fordi eksisterende værksteder skal betjene den gamle flåde. For eksempel er opstilling og forsyningsanlæg presset i overgangsperioden. Mellem 2023 og 2029 får vi løbende leveret de nye tog, men i samme periode skal vi stadig køre med vores nuværende materiel. IC3 er udset til at skulle køre helt ind til 2029. Det giver en række specielle udfordringer, og derfor har vi valgt at værkstedet i Sonnesgade i Aarhus, hvor IC4 og IC3 vedligeholdes, og værkstederne på Otto Busses Vej i København, der vedligeholder lokomotiver og dobbeltdækkere, bibeholdes og der bygges nye værksteder på bar mark i stedet for, siger Torben Kronstam. Central placering
På Godsbanegården på Vesterbro, ved indkørslen til Københavns Hovedbanegård, vil det ene af tre helt nye værksteder blive placeret. Mere præcist vil det blive placeret på den nuværende sporgruppe 200 med Banedanmarks nye Trafiktårn som nabo. Denne placering vil ikke benytte de eksisterende indkørselsspor til det nuværende værksted på Otto Busses Vej. Det vil få et værkstedsareal på cirka 9 000 kvadratmeter, og der vil også være hjulafdrejning. Det nye værksted vil kunne vedligeholde cirka 40 togsæt på fire værkstedsspor, og det vil stå færdigt i 2025. I dag vedligeholder DSB ME- og EA-lokomotiverne samt dobbeltdækkervognene, og snart også Vectron-lokomotiver på værkstedet på Otto Busses Vej. I fremtiden vil vedligehold af lokomotiver og vogne rykke til Næstved på et nybygget værksted, som bliver det arealmæssigt største af de nye værksteder. Her vil værk6
NJT NR 5 2019
”Den omstillingsproces med at udfase en aldrende flåde samtidig med at indfase en helt ny litratype er særlig kompliceret, fordi eksisterende værksteder skal betjene den gamle flåde.” Torben Kronstam, chef for DSB’s projekt Nye værksteder
stedsarealet blive 15 000 kvadratmeter med såkaldte fuldstammespor, hvilket giver mulighed for at vedligeholde et samlet togsæt med lokomotiv og vogne, som kan køres samlet ind på sporene. Det betyder også, at værkstedet vil blive 300 meter langt for at kunne rumme den konstellation.
Ud over selve værkstedet i Næstved, vil der ved Næstved station komme til at foregå klargøring på en udvidet klargøringsstation samt mulighed for at vaske togene. Vedligehold af vogne og el-lokomotiver flytter fra værkstedet på Otto Busses Vej til Næstved, når værkstedet står færdigt i 2025. – I forbindelse med at vi i dag vedligeholder og reparerer tog på værkstedet på Otto Busses Vej, bruger vi virkelig meget plads og tid på at rangere tog til og fra værkstedet og ind til Københavns Hovedbanegård. Det sker i samme område som den øvrige trafik til og fra Hovedbanegården foregår, og set i det perspektiv er det en virkelig positiv ting, at vi flytter værkstedet, for det kommer til at frigive en del kapacitet til den øvrige togtrafik hvilket er tiltrængt i dette område, siger Torben Kronstam. Værksted med udviklingsmuligheder
På en bar mark i Aarslev ved Aarhus vil der fra 2026 ligge et helt nyt værksted, som vil være det eneste af de nye værksteder, hvor der senere er mulighed for at udvide med yderligere værksteds- og opstillingsspor. Værkstedet vil først blive taget i brug i 2026–2027, da Banedanmark elektrificerer strækningen til Aarhus mel-
FINLAND
godt på vej
Utmaning att lyckas betjäna alla resande
N
u för tiden sköts många tjänster av oss själva, antingen på nätet eller via en smarttelefon och olika applikationer. Dagens medborgare och konsumenter använder verkligen allt oftare digitala tjänster, oavsett om det är fråga om köp av en tågresa, besök på vårdcentralen eller för skötsel av bankärenden. Men frågan är om alla som behöver en tjänst är i stånd att sköta sitt ärende själv med hjälp av digitala tjänster. Trots att digitaliseringen har gjort det smidigare finns det en ökad risk för att allt fler människor blir helt utan betjäning då de inte kan använda sig av digitala tjänster, exempelvis på grund av något handikapp eller av åldersskäl. Dessutom krävs det att anläggningar och automater som används för olika tjänster är i funktionsdugligt skick för fungera dygnet runt utan störningar. Detta gör att vi även behöver alternativa tjänster.
P
lem 2024–2026. Det vil blive klart det største af de nyetablerede værksteder til de kommende elektriske togsæt, da der vil blive otte værkstedsspor og en kapacitet til at vedligeholde 80 tog om ugen. Arealet forventes at blive mere end 11 000 kvadratmeter, og også her vil der komme faciliteter til opstilling, klargøring og hjulafdrejning. MORTEN TJERRILD
Lyhyt yhteenveto suomeksi
DSB perustaa uudet varikot Fredericiaan, Kööpenhaminaan ja Næstvediin vuosina 2021– 2026. Suunnittelutyö DSB:n uusien varikkojen perustamiseksi sujuu hyvin. – Pysymme aikataulussa ja olemme päässeet pitkälle suunnitteluvaiheessa. Vuoden 2021 puolesta välistä aloitamme rakentaa varikkoa Kööpenhaminan tavaraliikenneratapihalle. Rinnakkain tämän kanssa alkaa myös työ ensimmäisen varikon perustamiseksi Fredericiaan, kertoo DSB:n apulaisjohtaja ja projektin Nye værksteder päällikkö, Torben Kronstam.
Ved indkørslen til Københavns Hovedbanegård vil det ene af tre helt nye værksteder blive placeret, med Banedanmarks nye Trafiktårn som nabo.
å digitaliseringens utmaning har bland annat Kommunikationsministeriet, i samarbete och på bred bas, KRÖNIKA utarbetat ett åtgärdsprogram för att främja trafikens och kommunikationens digitala tjänsters tillgänglig- Arja Aalto Ordförande i NJS het. Det väsentliga i programmet, som sträcker sig till 2021, är att det finska avdelning i stället för specialtjänster planeras tjänster som passar för alla. Denna ”design for all”-princip innebär att hänsyn tas till olika behov när det produceras tjänster. Det kan gälla personer som har det allra svårast att använda digitala tjänster, som exempelvis hörsel- och synskadade, rörelsehindrade och äldre personer. Med denna princip skapas tjänster som anpassas bättre för alla. Beträffande åtgärderna strävar man till att de är konkreta och betonar att det också bör finnas andra tjänster än enbart elektroniska. Det behövs fortfarande alternativ till elektroniska tjänster, och man kan inte straffa personer som använder dessa med orimliga kostnader till följd, jämfört med bruk av elektroniska tjänster.
D
en vanliga passageraren är mera intresserad av de tjänster som hänför sig till själva resandet. Tågresenärernas digitala tjänster, den mobila applikationen vr.fi och biljettautomaterna, har förnyats. Självbetjäning gynnas på alla sätt och på den nya järnvägsstationen i Böle, i anslutning till köpcentret Tripla, finns det inte längre tillgång till personlig biljettförsäljning utan enbart biljettautomater. Från VR:s automater köps biljetter till VR:s fjärr- och närtrafik och från HRT:s automater går det att köpa biljetter till Helsingforsregionens närtrafik. Som resenär bör man i allt högre grad känna till kollektivtrafikens system och resealternativen. En gemensam vilja och samplanering behövs för att kunna förverkliga resehelheterna smidigt. Öppnandet av datamaterialet har gjort det möjligt att utveckla och förena nya tjänster med varandra. Förutom digitala tjänster behövs en fungerande stationsinfrastruktur och tillgång till hinderfri materiel för att lyckas med att betjäna alla i tågresandet. NJT NR 5 2019
7
SVERIGE
Start för ERTMS i stor skala Nu har Trafikverket påbörjat ut rullningen av det nya europeiska tågskyddssystemet ERTMS i stor skala. Först ut är Malmbanan mellan Boden och Riksgränsen där signalanläggningen moderniseras. Redan i juni inleddes arbetena i närheten av Gällivare. – Det här är ett viktigt steg mot driftsättningen som planeras 2022, säger programchef Anders Åkeson.
På Malmbanan är huvuddelen av signalanläggningen över 50 år. Många signalställverk som har, eller är på väg att passera sin tekniska livslängd, finns där. I dag har cirka 20 procent av signalställverken på Malmbanan passerat sin tekniska livslängd. När Trafikverket driftsätter det nya systemet mellan 2022 och 2023 har cirka 40 procent av ställverken passerat sin tekniska livslängd. – Signalanläggningen kan inte vänta, säger Anders Åkeson. Den här reinvesteringen behöver göras nu. Arbetet samordnas med andra Trafikverksprojekt, för att hålla nere störningarna. Två tredjedelar av LKAB:s malmtransporter från Kiruna går norrut till Narvik, och en tredjedel går söderut till Luleå. Den minst störningskänsliga delen på Malmbanan är sträckan Gällivare–Råtsi, i mitten. Det är där arbetet börjar. Färre ställverk och ökad standard
De nya digitala ställverken kan styra större områden. När Trafikverket nu digitaliserar signalanläggningen minskar antalet ställverk på Malmbanan från dagens 50 till sju. – Vi får en anläggning, som är enklare att övervaka, där det förebyggande underhållet underlättas, säger programchefen. Vi standardiserar också anläggningen och byter från fem generationer av ställverk till några få generationer. Antalet reservdelar blir färre och ställverken blir enklare att underhålla. – Med bytet av signalställverk får vi möjlighet att bygga in fler funktioner i anläggningen, som till exempel längre mötesspår. Ett antal sådana projekt är planerade i andra delar av Trafikverket. När de är på plats ökar kapaciteten. 8
NJT NR 5 2019
FAKTA ERTMS ERTMS är ett signalsystem för järnväg som EU har beslutat ska införas i medlemsländerna. Trafikverket har tidigare infört ERTMS på fyra pilotbanor: n Botniabanan driftsattes 2010. Leverantör: Bombardier. Version: M95, SR 7.3. n Ådalsbanan
driftsattes 2011. Leverantör: Bombardier. Version: M95, SR 7.3.
n Haparandabanan driftsattes 2013. Leverantör: Hitachi. Version: M11,V4. n Västerdalsbanan driftsattes 2012. Leverantör: Bombardier. Version: Regional SR 7.1.
ERTMS-programmet utvecklar ett nytt tågskyddssystem och rustar upp signalanläggningen, där ställverken är viktiga komponen-
ter. Tio procent av projektets beräknade kostnader berör utvecklingen av signalsystemet. De resterande 90 procenten är en reinvestering i signalanläggningen, som behöver göras oavsett vilket tågskyddssystem som används. Ett utbyte av signalanläggningen i två steg, först till ett med ett moderniserat ATC för att sedan uppgraderas till ERTMS, beräknas kosta 40 procent mer och har därför valts bort. Två etapper
Utbyggnad och driftsättning av ERTMS på Malmbanan är planerad i två etapper. Driftsättning av sträckan Riksgränsen–Boden sker 2022–2023 och sträckan Boden–Luleå 2026. Den fortsatta utbyggnaden av ERTMS som ingår i den nationella planen 2018–2019 är sträckorna Älvsjö–Hallsberg, Hallsberg– Mjölby och Katrineholm–Malmö som kommer att driftsättas mellan 2023 och 2025, samt sträckorna Trelleborg–Lockarp, Lund– Göteborg och Göteborg–Kornsjö (norska gränsen) med driftsättning 2025–2027. På övriga banor ska utbyggnaden av ERTMS vara klar senast 2035. MIKAEL PRENLER
Ett gränslöst Norden i fokus på Nordic Rail Samverkan över gränserna. Det stod i fokus när transport- och infrastrukturbranscherna samlades på Elmia i Jönköping i början av oktober. Ett nytt forum och två mässor skapade en unik helhetsupplevelse. – Mitt bestående intryck av evenemanget är att samverkan över gränserna verkligen behövs, säger Magnus Ringqvist, projektledare på Elmia.
Hur ser egentligen framtidens transporter och infrastruktur ut? Och kan Sverige, med hjälp av sina nordiska grannar, hitta en gemensam lösning på ett unikt samarbete som både gagnar ländernas transportsektor och som är fördelaktig för vår miljö? Frågorna var tydliga och många under de tre mässdagarna. – Branschen har flera tydliga utmaningar och möjligheter. Som en röd tråd genom de tre dagarna gick viktiga och strategiska framtidsfrågor: ett gränslöst Norden, forskning och innovationer samt kompetensförsörjning, säger Magnus Ringqvist. – När vi tittar på hur vi ska lösa allt det här, så är svaret att vi gör det tillsammans i branschen. Det är ingen enskild aktör som klarar av de här utmaningarna – alla måste hjälpa till.
Trafikverket tog det första spadtaget i juni för att ersätta det 50 år gamla signalsystemet med det europeiska systemet ERTMS. Från vänster Trafik verkets projektledare Stefan Scherp, Trafikverkets funktionsledare entreprenad Johan Olsson och Omexoms platschef Fredrik Axelsson. FOTO: DANIEL OLAUSSON/FOLLOW THE LIGHT
Lyhyt yhteenveto suomeksi
Trafikverket on aloittanut uuden eurooppalaisen junaturvallisuusjärjestelmän ERTMS:n käyttöönoton laajassa mittakaavassa. Ensimmäisenä vuorossa on Malmirata välillä Boden– Riksgränsen (valtakunnanraja), missä opastinlaitos modernisoidaan. Jo kesäkuussa aloitettiin työt Gällivaren läheisyydessä.
Viktig mötesplats
Under tre dagar blev Elmias mässhallar och konferenssalar Nordens viktigaste mötesplats för transport- och infrastrukturbranscherna. En knutpunkt för utställare, konsulter, tillverkare och tjänsteföretag. Men också för forskning, samarbete över gränserna och innovationer. För första gången arrangerades Elmias nya forum för framtidens infrastruktur och transporter – Elmia Nordic Future Transport Summit – parallellt med Elmia Nordic Rail och Elmia Nordic Transport Infrastructure. Här låg fokus på strategiskt viktiga framtidsfrågor med högaktuella teman på agendan. Framför allt diskuterades och debatterades ett utökat samarbete mellan de nordiska länderna när det handlar om ökad smidighet att ta sig land- eller sjövägen med exempelvis gods. – Våra statschefer har kommit överens om att Norden ska vara världens mest integrerade region 2030. Då finns det en hel del kvar att göra, sa bland annat stortingsledamot Stein Erik Lauvås, Nordiska rådets utskott för tillväxt och utveckling i Norden. För att järnvägsbranschen ska klara av alla utmaningar i framtiden är kompetensförsörj-
FAKTA Nordic Rail 2019 n Antal
utställare: 260
n Antal
unika besökare: 3 533
n Antal
dagbesök: 4 283
n Representerade
utställarländer: 20
ningen en central och strategisk fråga. Inte bara för ett enskilt land, utan frågan är lika viktig i alla nordiska länder. På mässans sista dag arrangerades därför Career Forum för att belysa behovet och hur branschen ska locka den generation som i dag går ut i arbetslivet till järnvägsbranschen. Närmare 150 studenter var på plats för att träffa företrädare för järnvägsbranschen och lära sig om vilka karriärer som finns. Att järnvägen är en framtidsbransch är alla överens om, särskilt mot bakgrund av den allt intensivare debatten om vårt klimat och långsiktiga överlevnad. Nöjd med nysatsningar
Sammantaget är Elmias projektledare nöjd med årets arrangemang. – Min spontana känsla är vikten av att den nordiska järnvägsbranschen har ett gemensamt forum för samarbete över gränserna. Jag är särskilt nöjd med att våra nysatsningar, Technical Walks och Career Forum, togs emot så positivt. Det sporrar oss att jobba vidare med att utveckla den unika mötesplats som Elmia Nordic Rail är, säger Magnus Ringqvist. Elmia gör nu en uppföljning av årets mässor och konferens tillsammans med programrådet där NJS är representerat. Därefter startar planeringen inför nästkommande Elmia Nordic Rail som äger rum den 5–7 oktober 2021. MIKAEL PRENLER
Lyhyt yhteenveto suomeksi
Yhteistoimintaa yli rajojen. Tämä oli keskeinen teema, kun kuljetus- ja infrastruktuurialat kokoontuivat Elmiaan Jönköpingissä lokakuun alussa. Uusi foorumi ja kahdet messut loivat aivan ainutkertaisen kokonaiselämyksen. –Tapahtumasta saamani pysyvä vaikutelma on, että yhteistyötä yli rajojen todella tarvitaan, sanoo Elmian projektijohtaja Magnus Ringqvist. NJT NR 5 2019
9
KORS & KORS & TVÄRS TVÄRS
LAND SVERIGE
Tågresandet fortsätter öka
SJ-chefen slutar och gästspelar som kock SJ:s vd Crister Fritzson har sagt upp sig och kommer sluta under våren 2020 efter åtta i bolaget. Men innan han lämnar sitt uppdrag har han gästspelat som kock och komponerat en maträtt som serveras på tågen runt om i Sverige.
n För
åttonde året i rad ökade resandet på järnväg i Sverige under 2018. Det gäller både antalet resor och den totala längden som resenärerna har färdats. En bidragande faktor är det regionala tågresandet som ökar snabbt, visar statistik från Trafikanalys. Under 2018 gjordes 246 miljoner resor på järnväg. Det var 7 procent fler än året innan och det högsta antalet tågresor sedan år 2000. Efter 2010 har tågresandet ökat stadigt varje år. Totalt har resandet ökat med 37 procent. Antalet kilometer som alla resenärer färdas har ökat med 2 procent på ett år till drygt 13,5 miljarder kilometer 2018. Även detta är mer än tidigare under 2000-talet. – Tågen hade en sämre punktlighet under 2018 med stundtals stora störningar i trafiken. Trots det verkar resenärerna fortsätta att välja tåget, säger Fredrik Lindberg, statistiker vid Trafikanalys.
– Det har varit fantastiskt att få leda ett så spännande företag som SJ. Under de här åren har det hänt väldigt mycket. Resandet med SJ har ökat stadigt och att vi nu får ta över Öresundståg och en stor del av tågtrafiken i Norge är fina kvitton på att SJ är ett kompetent och framtidsinriktat bolag, säger han. Gillar italienska köket
Inlandstågs nya ellok. FOTO: JOHN NILSSON
Inlandståg utökar flottan med ellok n För att bättre kunna möta det ökade behovet av hållbara transporter på järnväg har tågoperatören Inlandståg köpt in ett ellok av modell RC4. Inköpet av loket skapar ökade transportmöjligheter på järnväg, även utanför den oelektrifierade Inlandsbanan och är ett steg i att bolaget ska kunna erbjuda sina kunder hållbara gods- och persontransporter, men även för att ta sitt ansvar för att nå de nationella miljömålen. Företaget har som mål att deras spårbundna fordon ska vara fossilfria 2020. Loket, med tillverkningsår 1975, ägdes tidigare av Green Cargo.
10
NJT NR 5 2019
Crister Fritzons pastarätt Skultorp serveras på Kalf & Hansens restauranger i Stockholm och på SJ:s tåg med bistroservering till FOTO: MATS EK och med 15 december.
Hållbar godstransport på Inlandsbanan n Genom ett nytt godstransporten. pilotprojekt vill Inlandsbanans tanke Gällivare LKAB och Inlandsmed pilotprojektet är banan att genomföra att verifiera bärigheen gemensam satsning ten och kapaciteten för Inlandsbanan på hållbar godstrankalk- och makadamsport genom Norrtransport på järnvägsOrsa lands inland. sträckan mellan Orsa StockI en avsiktsoch Gällivare. De vill holm förklaring planerar också se över möjligbolagen att utreda en heterna att driva dessa ny, fossilfri kalk- och transporter med hjälp makadamtransport av fossilfritt bränsle. mellan Orsa och Gällivare och Under 2020 kommer tester av vill på sikt utreda en utfasning godstransporter att genomföras och analyseras. av dagens dieseldrivna lok från
Crister Fritzson har också hunnit med att komponera en egen maträtt som just nu serveras på SJ:s tåg i Sverige och i Kalf & Hansens restauranger i Stockholm. Den italienskinspirerade rätten har fått namnet Skultorp, en hyllning till orten utanför Skövde där SJ:s vd växte upp. – Det här var en ovanlig och väldigt rolig utmaning. Eftersom jag tycker mycket om det italienska köket fick det bli en rätt med italiensk touch. Det är en pasta med morötter, spenat och fetaost och till det kycklingköttbullar smaksatta med salami på en bädd av tomatsås med rosmarin. Det är faktiskt riktigt gott, om jag får säga det själv, säger Crister Fritzson.
Tidigare start för Roslagsbana n Täby kommun, Stockholms stad, Vallentuna kommun, Österåkers kommun och Region Stockholm har kommit överens om att tidigarelägga starten för förberedande arbeten inför utbyggnaden av Roslagsbanan till år 2020. Det betyder att utbyggnaden kan börja sex år tidigare än planerat enligt överenskommelsen i Sverigeförhandlingen.
VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Mikael Prenler
Ny fordonsdirektör i SJ AB Den 1 december tog Arvid Fredman över rollen som chef för SJ AB:s fordonsdivision med cirka 650 medarbetare och närmare 100 konsulter. Arvid Fredman kommer att ingå i SJ AB:s koncernledning. Han är i dag chef för fordonsdivisionens trafikupphandlingar och har innan dess bland annat arbetat som konsultchef på Interfleet Technology. Nuvarande fordonsdirektör Claes Broström går in i rollen som ansvarig för SJ AB:s stora fordonsprojekt fram till januari 2021, då han går i pension. Till dess är han kvar som medlem i SJ AB:s koncernledning.
n
Under våren kommer Flixtrain etablera sig i Sverige.
FOTO: FLIXTRAIN
Flixtrain till Sverige nästa år Nu står det klart att Flixtrain blir ny tågaktör 2020 och att Sverige blir den första marknaden som Flixtrain expanderar till efter lanseringen i Tyskland.
I våras lämnade Flixbus in en ansökan till Trafikverket om att få köra tåg i Sverige under namnet Flixtrain – Flixtrain lanserades för cirka ett och ett halvt år sedan i Tyskland. Inspirerade av framgången där, utvärderade vi möjligheten att trafikera tåg i andra länder. Sverige är en lovande marknad och vi ser fram emot att göra en stor insats för omställningen till hållbara transporter. Att Flixtrain blir ny tågaktör i Sverige är oerhört roligt
och spännande, säger Peter Ahlgren, vd för Norden på Flixbus. Flixtrain kommer att trafikera sträckorna Stockholm– Göteborg och Stockholm– Malmö. Tågen på sträckan mellan Stockholm och Göteborg stannar även i Falköping, Hallsberg och Södertälje. På sträckan mellan Stockholm och Malmö stannar tågen i Lund, Alvesta, Nässjö, Linköping och Norrköping. – Flixtrain kommer integreras med våra busslinjer och vi kommer erbjuda en smidig bokningsprocess med både buss och tåg på en och samma plats, med nya resesträckor utan långa bytestider, säger Peter Ahlgren. NJS genomför under våren ett seminarium om Flixtrains trafik i Sverige.
Simulator ska utbilda förare i ERTMS n När ERTMS (European Rail Traffic Management System) rullas ut finns ett praktiskt problem. Banorna som utrustas räcker inte för att landets alla lokförare ska kunna övningsköra på dem. Ett forskningsprojekt ska därför ta fram en helt ny körsimulator. Trafikverket har beviljat anslag till forskningsprojektet ”Testplattform med simulatorer för effektiv och trafiksäker driftsättning av ERTMS”. Projektet ska ledas av VTI (Statens väg- och transportforsknings-
institut), och ska resultera i den nya ERTMS-körsimulatorn. – Både vi inom ERTMS-programmet och tågoperatörerna ser det här som ett välkommet stöd i processen med att förbereda järnvägsbranschen på ERTMS-leveranser, säger Helena Tilander, utbildningsansvarig på ERTMS-programmet. Projektet ska klargöra hur utvecklingen av en digital testbana i simulatormiljö kan bemöta trafikledningens och lokförarnas utmaning vid driftsättningar av ERTMS.
Arvid Fredman blir ny chef för SJ AB:s fordonsdivision. FOTO: HANNA KATZEFF
Tågföretagen nytt förbund på spår n Vid en extra stämma i Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) fattades de sista besluten inför bildandet av ett gemensamt bransch- och arbetsgivarförbund för spårtrafik. Tågföretagen bildas formellt vid årsskiftet och blir det åttonde förbundet inom Almega. Uppdraget är att driva viktiga bransch- och påverkansfrågor för medlemsföretagen, utveckla och förhandla kollektivavtal samt ge kvalificerad arbetsrättslig rådgivning och stöd i arbetsgivarfrågor.
WHAT IF YOUR SWITCHES COULD TALK? MONITOR YOUR ASSETS IN REAL TIME Use the power of data driven insights to reduce your maintenance cost. Transform your business with predictive maintenance.
Bright ideas. Sustainable change
NJT NR 5 2019
11
VINJETT TVÄRS NORGE KORS &
Nattogtilbudet anbefales utvidet n Jernbanedirektoratet anbefaler i en ny rapport at tilbudet på nattogene i Norge utvides og blir mer tilpasset passasjerenes ønsker. Det er stor etterspørsel etter soveplasser og belegget er på 87–100 prosent på nattogstrekningene. Norske Tog må i løpet av få år bestille nye vogner til natttogene fordi dagens vogner har en anslått gjenværende levetid på cirka åtte år. Det eller mest tydelige ønsket er at mange vil ha tilgang til hvilestoler om natten.
Det legges opp til timesavganger på Gjøvikbanen, noe som vil gi et betydelig løft for hele banen. FOTO: NJÅL SVINGHEIM . Direktør Odd Aksland i Kolumbus har hatt stor suksess med billettsamarbeidet med Vy Tog FOTO: NJÅL SVINGHEIM så langt.
Eksplosiv vekst på Jærbanen n Over 3,2 millioner passasjerer reiste med lokaltogene på Jæren (Stavanger–Sandnes–Egersund) i årets første åtte måneder. Veksten er på hele 21,3 prosent og kommer etter at det nå er innført både utvidet billettsamarbeid mellom tog og buss, samt bomring i Stavanger. Vy Tog har inngått billettsamarbeid med det fylkeskommunale trafikkselskapet Kolumbus, selv om denne trafikken snart skal overtas av Goahead. En slik avtale skal videreføres som en del av Trafikkpakke 1 med ny togoperatør fra desember. Billettsamarbeidet gjør det langt rimeligere og enklere å reise kollektivt med både buss og tog. Dette skjer samtidig mer omfattende bomring på innfartsveiene til Stavanger.
12
NJT NR 5 2019
Milliardsatsning på Gjøvikbanen Til sammen skal det de nærmeste årene satses over en milliard kroner på Gjøvikbanen. Timesavganger, kryssingsspor, moderne stasjoner og nytt signalanlegg er blant tiltakene.
Allerede fra ruteendringen i desember får den 128 kilometer lange Gjøvikbanen flere avganger, med et nytt tog fra Gjøvik om morgenen og en ny avgang fra Oslo tidlig på ettermiddagen. Største satsningen
I 2022 blir det timesavganger i grunnrute til og fra Gjøvik, noe som betyr om lag dobbelt så mange avganger som i dag. For å få til dette skal det gjennomføres en stor pakke med tiltak langs hele banen. – Vi gjennomfører nå den største satsingen på Gjøvikbanen siden den ble elektrifisert i 1963, sier områdedirektør Lars Berge i Bane Nor. Innen utgangen av 2022 skal Bane Nor ha gjennom-
ført oppgradering av banen og stasjonene for tilsammen godt over en milliard kroner. – Nå går vi i gang med å fjerne flaskehalser og bygge ut kapasiteten slik at det blir plass til flere tog på Gjøvikbanen. Vi innfører også moderne trafikk-
styring mellom Roa og Gjøvik. Dette er også viktige tiltak for godstrafikken på den sørlige delen av Gjøvikbanen. De fleste av godstogene til og fra Bergen går over Gjøvikbanen til Roa og derfra til Hønefoss og Bergensbanen.
FAKTA n Gjøvik stasjon: Sporomlegging, nye plattformer og hensettinsanlegg samt nytt kontaktledningsanlegg. n Jaren stasjon: Nye sideplattformer, overgangsbru, hensettingsanlegg. n Movatn og Hakadal stasjoner: Nye og lengre plattformer med planfri adkomst.
Gjøvikbanen Gjøvik Oslo
n Nittedal
stasjon: Nye og lengre sideplattformer, ny overgangsbro med heiser og trapper til plattformene. Forlengelse av kryssingsporet. n Monsrud
kryssingsspor: Forlenges til 1165 meter.
n Reinsvoll kryssingsspor: Nytt kryssingsspor ved Reinsvoll stoppested. n Fjernstyring
med ERTMS Roa–Gjøvik
VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Njål Svingheim
Kompetanseløft for nytt signalanlegg
Veidekke bygger løsmasseog fjelltunnel
Bane Nor har åpnet sitt nye test- og kompetansesenter for digitaliseringen av jernbanen.
n Tunnelarbeidene for det nye dobbeltsporet på Vestfoldbanen ut fra Drammen har startet. Veidekke skal bygge løsmassetunnel, betongkulvert og fjelltunnel på strekningen. Det er klart etter at også den andre tunnelkontrakten nylig ble signert med Veidekke, som vil bygge seks kilometer dobbeltsporet og fjelltunnel til en pris av 1,96 milliarder kroner. Den 540 meter lange betongkulverten nærmest Drammen stasjon og den 290 meter lange løsmassetunnelen inn til fjelltunnelen koster dermed nesten like mye. 1,827 milliarder er prislappen på den kompliserte anlegget. Strekningen skal være klar for trafikk i 2025 og inkluderer total ombygging av Drammen stasjon og dobbeltspor til Gulskogen.
Over 5 000 ansatte i hele jernbanesektoren skal nå tilbake på skolebenken for å bli klare for en jernbane med European Rail Traffic Management System (ERTMS). Jernbanen er i ferd med å bli høyteknologisk og digital. I løpet av de neste ti årene vil dette endre jernbanesektoren fullstendig. Bane Nors Campus Nyland er et nytt kompetanseog testsenter for utviklingen og innføringen av det nye digitale signalsystemet ERTMS. Ny teknologi med ERTMS
Jernbanen får nå et kompetansesenter som er plassert midt imellom historie, daglig drift,
Overgangen til ERTMS signalsystem vil føre til store endringer i norsk FOTO: NJÅL SVINGHEIM jernbane. vedlikehold, utvikling og innovasjon. Campus Nyland skal gjøre eksisterende yrkesgrupper i stand til å håndtere ny teknologi og navigere i den nye hverdagen som introduseres med ERTMS. Norsk Jernbaneskole har alle-
rede holdt et ukeskurs for togledere og planlegger også kurs for hovedsikkerhetsvakter. Siemens, som er en av tre leverandører til ERTMS-programmet, har gjennomført sitt første grunnkurs for ERTMS.
Vi utför järnvägskontroll enligt EG-direktiv. Vi kontrollerar att ny- och ombyggnad av det transeuropeiska järnvägssystemet följer EG-direktivens (EU-direktiv 2008/57/EC) tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, TSD.
Vårt metodiska systemarbete och våra erfarna och kvalificerade medarbetare säkerställer hög kvalitet i genomförandet. Vi har lång erfarenhet och hög kompetens av kontrolluppdrag i Sverige, Finland och Norge.
För mer information, besök vanaheim.se E-post kontakt@vanaheim.se Telefon 070-610 19 50
www.vanaheim.se NJT NR 5 2019
13
DANMARK VINJETT
KORS & TVÄRS
Nyt signalsystem i Østdanmark n Signalerne
på den danske jernbane stammer fra 1950’erne og 1960’erne og er en af de primære grunde til forsinkelser. Banedanmark er derfor i gang med en af de største forandringer på den danske jernbane nogensinde, at udskifte de gamle signaler med det nye fælleseuropæiske digitale signalsystem ERTMS (European Railway Traffic Management System). Med det nye signalsystem modtager lokomotivføreren køresignalet direkte på en skærm i førerrummet via radiokommunikation. Det betyder, at de signaler, der i dag står langs jernbanen, i fremtiden fjernes. Det nye signalsystem sættes som det første sted i Østdanmark i drift mellem Roskilde og Køge den 15. december 2019. Frem mod december tester personalet systemet, og der laves de sidste installationer, før systemet kan blive godkendt.
KILDE: BANEDANMARK
Østbanen kræver modernisering Østbanen er nu i så dårlig en tilstand at Lokaltog A/S, som er operatør og infrastrukturforvalter, har set sig nødsaget til at nedsætte strækningshastigheden fra 100 km/t til 75 km/t. For at modernisere de cirka 50 kilometer jernbane kræves en investering på op til 650 millioner DKK så at den kan fortsætte i yderligere 40–50 år. I følge Lov om Trafikselskaber er det regionerne, som har det politiske og økonomiske ansvar for drift og anlægsinvesteringer på de danske lokalbaner, i Østbanens tilfælde er det Region Sjælland. Politikerne i Region Sjælland mener ikke at regionen har de nødvendige penge til formålet, og derfor har regionsrådsformanden rettet direkte henvendelse til transportminister Benny Engelbrecht for at få Staten til at hjælpe med investeringen – foreløbigt uden resultat.
n
14
NJT NR 5 2019
Lørdag 14. december 2019 klokken 20.05 kører det sidste toget i land fra færgen i Rødby Færge. FOTO: PER KURLAND
Sidste tur med jernbanefærger i Danmark Når Eurocitytog 39 kører i land fra færgen i Rødby Færge lørdag 14. december klokken 20.05 er det endegyldigt slut med jernbanefærger i Danmark.
På grund af de forestående store sporarbejder i både Danmark og Tyskland, der skal føre frem til den kommende Femerntunnel, så har DSB og DB besluttet at ophøre med at køre tog via færgeoverfarten Rødby– Puttgarden. Men i stedet kører der fra 15. december tre daglige forbindelser fra København til Hamburg
via Fyn og Jylland. Togrejsen via Fyn og Jylland vil blive cirka 10 minutter hurtigere end den nuværende rejsetid. Det forventes på dansk side, at arbejdet med København Femern BæltforbindelRødby sen for alvor går i gang i 2020/2021, og fra midten af 2021er det nok også slut med tog fra Nykøbing Falster til Rødby Færge, indtil Femernforbindelsen forventes åbnet i 2028/2029.
Jernbanefærge forbindelsen mellem Danmark og Tyskland startede i december 1903, da overfarten Gedser–Warnemünde startede. Efter anden verdenskrigs afslutning var der to jernbanefærge forbindelser, nemlig stadig Gedser–Warnemünde (DDR) og en ny, Gedser–Grossenbrode (BRD). Gedser–Grossenbrode blev i maj 1963 erstattet af Rødby– Puttgarden. Gedser–Warnemünde blev i 1993 erstattet af Gedser–Rostock, dog uden jernbanespor på færgerne – og nu er det så helt slut.
Danmarks transportminister til møde i Kiel n Det var primært infrastrukturprojekter af særlig betydning for Jyllandskorridoren til den tyske nabo mod syd, som var på dagsordenen, da transportminister Benny Engelbrecht i slutningen af oktober mødtes med de øvrige elleve medlemmer af Dansk-tysk transportkommission. På mødet drøftedes blandt andet de tyske erfaringer med batteritog og projekter af fælles betydning for de to lande.
– Tyskland er vores største handelspartner, og der handles i stigende grad på tværs af landegrænsen. Derfor er Benny det afgørende Engelbrecht at infrastrukturen har optimale rammer. I regeringen ønsker vi at gøre transportsektoren grønnere, og i den sammenhæng er internatio-
nalt samarbejde afgørende. Derfor er kommissionen et vigtigt forum, hvor vi kan orientere hinanden om erfaringer og fremtidige projekter, som kan være med til at skabe en mere klimavenlig infrastruktur mellem landene, sagde transportminister Benny Engelbrecht. I forbindelse med mødet diskuterede Engelbrecht Femern Bælt-forbindelsen bilateralt med transportminister Bernd Buchholz fra Slesvig-Holstein.
VINJETT Kors & tvärs-redaktör: Tommy Frost
Storstrømsbroen har fået sit eget besøgscenter En bro rejser sig over Storstrømmen mellem Sjælland og Falster. Det er der stor interesse for i lokalområdet, og derfor har Vejdirektoratet åbnet et besøgscenter ved Storstrømmen med udstilling og skolefaciliteter, der fortæller om byggeriet.
Transportminister Benny Engelbrecht og folketingsmedlem René Christensen deltog ved åbningen. Det nye Besøgscenter Storstrøm viser byggeriet af den nye Storstrømsbro i tekst og billeder. Besøgscenteret er nabo til brobyggepladsen på Masnedø, hvor de store produktionshaller er tæt på at være opført, så støbningen af broens elementer kan begynde inden årets udgang. – Det er helt naturligt, at et så stort broprojekt vækker nysgerrighed hos både nabo-
FAKTA Storstrømsbro n Den nye Storstrømsbro bliver fire kilometer lang og over 100 meter høj, og bliver dermed Danmarks tredjestørste bro efter Øresundsbroen og Storebæltsbroen.
Storstrømsbroen, der blev indviet i 1937, skal erstattes af en ny bro da den ikke kan holde til den øgede jernbanegodstrafik, der følger FOTO: VEJDIREKTORATET med Femern Bælt-forbindelsens åbning. er, skoleelever og ingeniørkunstinteresserede. Besøgscenteret vil være med til at videreformidle de mange interessante dele af byggeriet på en engagerende og ved-
kommende måde, så vi alle bliver en lille smule klogere på, hvordan man bygger Danmarks tredjestørste bro, sagde transportminister Benny Engelbrecht.
n Den nye bro skal erstatte den gamle bro, der blev indviet i 1937, da den ikke kan holde til den øgede jernbanegodstrafik, der følger med Femern Bælt-forbindelsens åbning. n Den nye Storstrømsbro forventes at åbne for biltrafik i 2022 og for tog trafik i 2023. Nedrivningen af den gamle bro forventes at være afsluttet i 2026. KILDE: TRANSPORTOG BOLIGMINISTERIET
Let’s talk smart • Analytics • Traffic Management • Integration • Automation • Security Get on speaking terms with your diverse infrastructure.
RAIL
www.cactusrail.se
NJT NR 5 2019
15
VINJETT TVÄRS FINLAND KORS &
Rysk import av virke har rullat i gång VR Groups ryska dotterbolag Finnlogs verksamhet har kommit i gång med fart.
VR Group meddelade i våras att företaget sökte efter tillväxt med en ny affärsverksamhet. Ett ryskt dotterbolag bildades för anskaffning av vagnar och för att fungera som operatör för VR i Ryssland. De första 24 råvirkesvagnarna, som företaget har skaffat, är färdiga och den kommersiella trafiken har inletts med transport av den första kundens virkesimport inom skogsindustrin. Det första virkeslasset anlände till Finland i slutet av oktober. Söker tillväxt
– Vi söker aktivt efter tillväxt på nya områden. Vi vill tjäna våra nyckelkunder allt bättre och stärka vår konkurrensförmåga. Målsättningen är att utvidga Rolf Jansson verksamheten även till andra kundrelationer och produktgrupper, säger Rolf Jansson, verkställande direktör för VR Group. 300 ryska vagnar
Finnlogs vagnar tas i bruk av VR Transpoints finländska nyckelkunder inom importen av trävirke. Finnlog fungerar som operatör för vagnarna i Ryssland, har hand om underhållsavtalen samt svarar operativt för planering och styrning av vagnarnas användning på den ryska sidan. Finnlog anskaffar totalt 300 ryska vagnar, som ska vara levererade till slutet av april år 2020. Vladislav Shepetovski är verkställande direktör för företaget. Han har i flera år varit direktör för VR Group i Moskva och Rysslands landdirektör, något som han också fortsätter med.
KÄLLA: VR
16
NJT NR 5 2019
Konstinstallationen vid Helsingfors centralstation satte sin prägel på järnvägsområdet på olika sätt i FOTO: ARJA AALTO takt med att mängden dagsljus varierade.
Udda konst på stationen i Helsingfors Under Helsingfors festspel förändrades huvudstadens infartsleder till konstutrymmen och gav folk möjlighet att ta del av verk som använde sig av både ljud och ljus.
Trafikledsverket möjliggjorde konstinstallationerna genom att erbjuda utrymmen och säkerhet för verken vid Helsingfors centralstation och vid Helsingfors flygplats. Konstinstallationen vid järnvägsstationen var ett gemensamt verk av Jon Hopkins, artist inom elektronisk musik, och Ville Hyvönen, audiovisuell designer. Verket satte sin prägel på järnvägsområdet på olika sätt i takt med att mängden dagsljus varierade. Rytmisk musikvärld
Längs gången som leder till flygplatsens järnvägsstation sågs Meeri Koutaniemis och Sami Yaffas Enter Me-verk, där fotografering, den instrumentala
världens rytmer och dans i form av videoprojicering förenades. Timo Kaukolammis och Jenni Pystynens verk Silent Sea vid Västra terminalen utnyttjade avgångsaulans öppna utrymmen och vyn mot horisonten. Verket bestod av en rytmisk musikvärld och en installation uppbyggd av delar som reflekterar ljuset. – När vi skapade verket funderade vi tillsammans med min man Sami Yaffa mycket på
FAKTA Helsingfors festspel är Finlands största konstfestival. I år firades den över hela staden mellan 15 augusti och 1 september.
n
Enter Helsinki-verken kunde upplevas under hela den tid som festspelen pågick på Helsingfors centralstation, vid Västra terminalen och vid HelsingforsVanda flygplats.
n
vad förbipasserande innebär. Syftet är att utmana stelheten i offentliga utrymmen, vad som är tillåtet eller inte i offentliga utrymmen. En dans på järnvägsstationen eller en komplimang från någon okänd kan få till möten mellan människor, vilket verket försöker uppmuntra, berättade Meeri Koutaniemi om tillkomsten bakom installationen Enter Me. Utrymmena talade
Även konstnären bakom verket på järnvägsstationen, Ville Hyvönen, berättar att utrymmena talade till honom under skapandet av verket. – Järnvägsstationen är ett oroligt ställe där det kryllar av människor under dygnets olika tider. Folk rör sig på järnvägsstationen även på kvällar och nätter och det gör det till ett särskilt intressant utrymme för konsten, menade Ville Hyvönen. KÄLLA: TRAFIKLEDSVERKET
VINJETT Mer resurser till underhåll i vinter Trafikledsverket och övriga aktörer har dragit lärdom av förra vintern och utvecklat modeller och anvisningar för årets vinterunderhåll. Resurserna utökas för att sköta de besvärligaste situationerna.
Vintern 2018–2019 var svår för alla aktörer på statens bannät, eftersom en lång oavbruten period med minusgrader och mycket snöfall inföll under januari. Identifierat problemen
Trafikledsverket har tillsammans med trafikstyrningen och operatörerna gått igenom de mest frekventa problemen och identifierat olika utvecklingsåtgärder för att trygga bättre framkomlighet. Bland annat beskrivs
Trafikledsverket har i samarbete med övriga aktörer utarbetat särskilda snöarbetsplaner för att bättre FOTO: LEIF ROSNELL/VR klara tågtrafiken i vinter. de mest kritiska snöarbetsobjekten närmare i de snöarbetsplaner som ska göras upp innan vintersäsongens början. Det mest centrala i vinterberedskapen är att trygga samarbetet mellan olika aktörer och att avsätta resurser. I samarbete med VR Group, Fenniarail, Finrail och HRT har Trafikledsverket inrättat en
vinterberedskapsgrupp, som följer situationen både regionalt och nationellt samt producerar information för ovan nämnda aktörer. Statens bannät har delats in i tolv underhållsområden. För den kommande vintern har snöarbetsplaner gjorts upp för dessa områden. Därtill har Trafikledsverket ökat personal- och utrusningsresurser för alla under-
hållsområden, vilka vid behov tas i drift. I vinterunderhållet är det viktigt att förutse vädersituationen. Trafikledsverket utvecklar tillsammans med sina samarbetspartner regionala och mer målriktade väderprognoser och förvarningsanmälningar. KÄLLA: TRAFIKLEDSVERKET
Din partner inom Norden Simulering och Testing ▪ Simulering och testning ▪ Experts inom hjul/räl-kontakt ▪ Testning av rullande materiel OberoendeTrejdepartstjänster ▪ Notified Body (NoBo) ▪ Assessment Body (AsBo) ▪ Designated Body (DeBo) - DK ▪ Independent Safety Assessor (ISA) Tekniskt stöd ▪ Rullande materiel ▪ Säkerhet och Signal ▪ Infrastruktur www.tuv-sud.se - info@tuv-sud.se NJT add no. 4+5_new .indd 1
NJT 11:09:43 NR 5 2019 9/12/2019 AM 17
DANMARK
Studierejsen viste et Polen, hvor der gennem de seneste 20 år er lavet store investeringer i infrastruktur og rullende materiel.
Meget at opleve indenfor den polske Polen har, siden landet blev en del af EU, oplevet en fantastisk udvikling også på landets jernbanenet. Mange forbinder Polen med dampdrift og gamle vogne på dårlige spor. Entusiasterne rejser til Wolsztyn midt i det vestlige Polen for at opleve store damplokomotiver, køre plandrift og besøge det sidste store damplokomotivdepot i Europa. Men der er meget mere at opleve indenfor jernbanen, og derfor gennemførte Ida Rail en studierejse til Polen fra den 23. til den 27. september 2019.
Rejsen gik til Poznań og derfra via Bydgoszcz til Gdańsk. I Gdańsk afholdes den største østeuropæiske jernbanemesse, Trako, den sidste uge i september hvert andet år. Det blev til en intensiv uge med besøg på Stadlers fabrik i Środa, rejse med og besøg hos det regionale togselskab Koleje Wielkopolskie og besøg på togfabrikken Pesa i Bydgoszcz, inden rejsen nåede til Gdansk og en hel dag på Trako jernbanemessen. På hjemrejsedagen var der mulighed for at opleve Gdansk på egen hånd og for eksempel køre med det omfattende sporvognsnet, der er i byen. Studierejsen viste et Polen, hvor der gennem de seneste 20 år er lavet store investeringer i infrastruktur og rullende materiel. På hoved18
NJT NR 5 2019
Studierejsen med Ida Rail og NJS inkluderede besøg hos det regionale togselskab Koleje FOTO: OLE PLUM Wielkopolskie. strækningerne mellem Poznan, Bydgoszcz og Gdańsk var det oplevelsen af at sporet er af høj kvalitet, og de tog der kører er enten nye eller med totalrenoveret materiel. Det regionale togselskab, der blev besøgt, kunne fortælle om en udvikling, hvor man på ti år er gået fra at have cirka 600 tusinde passagerer till sidste år at have 11,7 millioner passagerer på 11 ruter med en samlet længde
på 955 kilometer. Man præsterer mere end 6,5 millioner. togkilometer, og i 2019 køber man 10 nye 4-vogns EMU, ELF II, hos PESA, så materielparken består af 19 DMU og 44 EMU. Noget som få togselskaber kan præstere, og som netop gjorde dette besøg inspirerende og særdeles interessant. OLE PLUM
FINLAND
Öppen data banar väg för nya tjänster Den finska statsbanans öppna data har dels möjliggjort helt nya digitala tjänster och utvecklade tjänster för resenärerna och dels olika former av utredningar och nya former av statistik. Detta eftersom all information är lätt tillgänglig för vem som helst via öppna gränssnitt.
FOTO: OLE PLUM
jernbane FAKTA Ida Rail n Ida Rail er det jernbanetekniske selskab i Ida, Ingeniørforeningen i Danmark. n Ida
Rail samarbejder med NJS om mange møder og arrangementer.
n Medlemmer
af NJS kan deltage i Ida Rail møder og rejser. De sidste mange år har Ida Rail arrangeret faglige studieture.
Lyhyt yhteenveto suomeksi
Puola on, sen jälkeen, kun maasta tuli osa EU:ta, kokenut fantastisen kehityksen myös maan rautatieverkoston osalta. Monet yhdistävät Puolaa höyryvetoon ja vanhoihin vaunuihin huonoilla raiteilla. Harrastajat matkustavat Wolsztyyn läntisessä Puolassa kokeakseen isot höyryveturit aikataulunmukaisessa liikenteessä ja käydäkseen Euroopan viimeisellä suurella höyryveturivarikolla. Mutta Puolan rautateillä on paljon enemmän koettavaa, ja siksi IDA Rail teki opintomatkan Puolaan syyskuun lopussa 2019.
Finland har eftersträvat att publicera så mycket som möjligt av den offentliga information som myndigheter förvaltar som öppet data. Som en del detta öppnade det dåvarande finska trafikverket i mars 2015 tjänsten Digitraffic. Tjänsten utgjorde den första versionen av järnvägens öppna data och innehöll uppgifter om tilldelad bankapacitet och tågens gånguppgifter samt gångprognoser. I dag kan den öppna datans informationsinnehåll delas in i tre delområden: n tågens tidtabeller och gånguppgifter, n bannätets infrastruktur, samt n banarbeten och tågtrafikbegränsningar. All denna information överförs i realtid från de operativa systemen genom Digitraffictjänsten i maskinläsbart format till vem som helst för fri användning. Informationen omfattas av en Creative Commons-licens. Från början av 2019 har ansvaret för produktionen och distributionen av informationen funnits hos trafikledningsföretaget Traffic Management Finland AB. Mycket information
Tidtabells- och gånguppgifterna innehåller dels tidtabellerna för samtliga resande- och godståg, de förverkligade gångtiderna inklusive förseningsorsakskoder samt gångtidsprognoser för tåg som är i rörelse. Information om resandetågens sammansättning inkluderas i uppgifterna. Även uppgifter om tågens geografiska position baserade på GNSS (Global Navigation Satellite System) finns tillgängliga i realtid liksom uppgifter från signalställverken via fjärrstyrningssystemen om spårsträckor tågen belägger och frigör under sin gång, samt för tågen ställda rörelsevägar. Bannätets infrastrukturuppgifter innehåller förutom spårets mittlinje även alla signalers och växlars positioner. Spårens största tillåtna hastighet ingår också. Meddelanden om exempelvis tillfälliga hastighetsnedsättningar eller avstängning för banarbete vid ett bestämt tidsintervall, kan knytas till bannätsobjekten. Även detta publiceras som öppet data. Det är enkelt att utforma tjänster som baseras på data i maskinläsbart format.
Gånguppgifterna för ett tåg med förseningsorsakskod (M1= Resenärbetjäning: överskriden uppehållstid för resandetåg). Typiska tjänsteapplikationer är information till resenärer för att kunna följa resandetågens gång, exempelvis junat.net/sv/. Prisad tjänst
En tjänst som i stor omfattning tillgodogör sig öppen data är den av artikelförfattaren skapade Julia-tjänsten juliadata.fi/ som ursprungligen var avsedd att underlätta järnvägsentusiasternas hobbyverksamhet. Tjänsten har dock fått användare över hela järnvägssektorn och belönades 2018 med priset Årets järnvägsgärning. I tjänsten är det lätt att leta efter och läsa tidtabeller för samtliga tåg, betrakta de grafiska tidtabellerna och se var tågen och de olika banelementen är belägna på kartan. Live-vyerna uppdateras alltid automatiskt när ny information finns tillgänglig i det öppna gränssnittet. Tjänsten, som även fungerar smidigt i mobiltelefoner, finns tills vidare endast på finska. TEEMU SIRKIÄ Översättning: Anders Järvenpää
Lyhyt yhteenveto suomeksi
Rautateiden avoin data on mahdollistanut Suomessa uusien digitaalisten palveluiden syntymisen sekä tiedon hyödyntämisen matkustajille suunnattujen palveluiden lisäksi myös erilaisissa selvityksissä ja tilastoissa, koska kaikki tieto on rajapintojen kautta helposti saatavilla kenelle hyvänsä. Suomessa on ollut tavoitteena julkaista mahdollisimman paljon viranomaisten hallussa olevaa julkista tietoa avoimena datana. Osana tätä tavoitetta myös Liikennevirasto avasi maaliskuussa 2015 rata. digitraffic.fipalvelussa ensimmäisen version rautateiden avoimesta datasta, joka kattoi tiedot myönnetystä ratakapasiteetista, junien kulkutiedoista ja ennusteista. NJT NR 5 2019
19
NORGE
”Vi vil bidra til å få Norge på skinner” Den nye toppsjefen i Bane Nor Eiendom er ikke tvil om hva som er viktigst. – Vår hovedmålsetting er å være et instrument for å få en best mulig jernbane, sier Jon-Erik Lunøe. Jernbanens eiendommer er helt enestående og gir oss enorme muligheter, slår den nye eiendomsdirektøren fast. Etter noen måneder i jobben begynner han å få oversikt.
– Jeg visste at eiendom utgjør store muligheter, men det har likevel overrasket meg hvor mye en strategisk utvikling av den enorme eiendomsmassen virkelig kan bety for å utvikle jernbanen som ryggrad i transportsystemet, sier Jon-Erik Lunøe. – Jeg har de siste ukene hatt en spennende og bratt læringskurve når det gjelder selve jernbanesystemet, og er veldig fascinert av å se alt fra innsiden. Hvordan det store samspillet virkelig må fungere for å få togtrafikken til å gå. Egentlig handler dette om mye mer enn jernbane. Det handler om by- og stedsutvikling, om å skape en framtid der toget og annen miljøvennlig transport sammen med gode sentra med enkle og tilrettelagte løsninger, bidrar til et bærekraftig samfunn. Bærekraft
Jon-Erik Lunøe kommer raskt inn på bærekraft og viktigheten av å ta riktige miljøvalg. – Ja, jeg er svært opptatt av at vi, når vi utvikler og forvalter eiendommer, setter energiog arealeffektivitet i sentrum. Derfor er det så spennende å se vår eiendomsvirksomhet i sammenheng med jernbanen som system, den er jo i særklasse det mest energi- og arealeffektive transportsystemet vi har. Du er tydelig på at dette også handler om jernbanens behov? – Jeg har jo fått med meg at det hevdes at vi kun er opptatt av å tjene penger, og at vi ikke tenker helhet og jernbane. Dette er helt feil. Jeg har lest jernbanereformen to ganger, smiler Jon-Erik Lunøe. – Oppdraget vårt er tydelig beskrevet, og det er å utvikle og skape verdier slik at disse kan komme jernbanen til gode. Der står det 20
NJT NR 5 2019
også at de verdiene vi skaper, kan brukes direkte til jernbaneformål. Dette gir oss spennende muligheter. Nylig kjøpte vi for eksempel en eiendom på Kongsberg som Bane Nor vil trenge til togparkering en gang i fremtiden. Bane Nor Eiendom er en profesjonell eiendomsaktør og kan ta opp lån for ombygging og investering i eiendom på lik linje med private eiendomsselskaper. Slik kan vi være strategiske og i forkant av utviklingen og sikre områder vi ser vi vil få bruk for. Samtidig er vi nøye med å passe på at de deler av vår virksomhet som får bevilgninger over statsbudsjettet, ikke kryss-subsidierer kommersiell virksomhet. Hva med diskusjonen rundt jernbanen i byene? – Jeg mener det er en god idé å frakte folk direkte inn i bysentraene, jeg da, smiler JonErik Lunøe. – Det er en av de viktigste styrkene til jernbanen at den raskt kan bringe mange mennesker fra sentrum til sentrum. Så ser jeg at noen konspirerer rundt at Bane Nor er opptatt av at stasjonene skal ligge i sentrum, fordi Bane Nor Eiendom har store verdier å utvikle der. Dette vil jeg bestemt avvise. Bane Nor tar ikke hensyn til våre muligheter for kommersiell eiendomsutvikling når vi anbefaler plassering av jernbanetraseer og stasjoner. Det vil alltid være oppdraget fra Stortinget og samfunnsmessige
”Jeg har jo fått med meg at det hevdes at vi kun er opptatt av å tjene penger, og at vi ikke tenker helhet og jernbane. Dette er helt feil. Jeg har lest jernbanereformen to ganger.” Jon-Erik Lunøe, administrerende
direktør i Bane Nor Eiendom
målsetninger som er førende for Bane Nors anbefalinger. – Samtidig er det riktig at jernbanen fra gammelt av sitter på store og verdifulle arealer i mange byer. Ved å utvikle disse til kontorarealer, hoteller, butikker og boliger, støtter vi massivt opp om jernbanen, vi støtter opp om byutvikling og vi støtter opp om bærekraftmålene. Dette gjelder ikke bare i de største byene, i stadig større grad gjelder det også i de mindre ”stasjonsbyene” og tettstedene. – Når det gjelder togparkering og verksteder som jernbanen også må ha, mener jeg derimot at dette ikke hører hjemme i sentrum. Vi må være både kreative og ydmyke når vi ser etter gode løsninger her. I denne sammenhengen er jeg også opptatt av at vi skal være arealeffektive. Ha sin pris
Ikke helt overraskende er Bane Nor Eiendoms nye administrerende direktør opptatt av all bruk av eiendom skal ha sin pris. – Ja, det mener jeg alltid må legges til grunn. – Ved å ta en riktig pris eller leie for alle våre eiendommer og fasiliteter, sikrer vi at arealene brukes effektivt og målrettet og at brukerne
PORTRETTET Navn: Jon-Erik Lunøe Alder: 56 år Aktuell: Ny administrerende direktør i Bane Nor Eiendom Kommer fra: Ulven AS (eiendomsutviklingsselskap) Utdanning: Sivilingeniør bygg og anlegg, master i prosjektledelse Familie: Gift og har to voksne barn Hobby: birøkter på si, spiller tennis
Jon-Erik Lunøe ser enorme muligheter i jernbanens eiendommer og vil sette bærekraft i sentrum. FOTO: SIV DOLMEN
ikke legger beslag på mer plass enn nødvendig. Vi bygger for tiden nytt verksted både i Stavanger og Bergen og har også planer om nytt verksted på Støren. Selvsagt skal dette bli gode verksteder med nok kapasitet, men fra gammelt av har man nok i jernbanen vendt seg til at ”vi har plass nok”. Dette skriver seg fra en annen tid da driften hadde et langt større behov for slike områder. Har bare begynt
Det har de siste årene skjedd en enorm utvikling av jernbanens arealer. Mest kjent er nok Oslo S-området med Barcode, Bjørvika og Schweigaards gate, men andre eksempler er det heller ikke mangel på. Fredrikstad, Grefsen, Drammen, Porsgrunn, Stavanger, Jessheim, Voss og Vikersund, lista blir stadig lenger. Felles for stedene er at det legges opp til en effektiv utnyttelse av arealer nær stasjonen, noe som bidrar til by- og stedsutvikling og til myndighetenes nullvekstmål. På Østlandet skjer det for tiden mye, særlig på intercitystrekningene. Men vi har tilsvarende muligheter rundt alle de store byområdene. Vossebanen har sine muligheter, Jærbanen og Trønderbanen det samme.
– De som sier at vi nå har solgt ut og utviklet det meste av jernbane-”indrefileten”, tar veldig feil. Vi har bare begynt. Dere har også ansvar for å drifte publikumsarealene på stasjonene, slik som plattformer, venterom og adkomster, er det like spennende? – Det å forvalte og drifte eiendommene våre, og særlig stasjonene som besøkes av så mange mennesker hver dag, er en veldig viktig del av virksomheten. Målet vårt er at stasjonene skal fremstå som rene, hyggelige og trygge for de reisende, og det skal være enkelt å komme seg av og på toget. Vi har mange gamle stasjonsbygg, og flere av dem er vernet og fredet, noe som krever mye av oss. Vi må prioritere og legger planer for modernisering og oppgraderinger i tur og orden. Filosofien vår er at bruk er det beste vern. – Vi vet at de reisende ønsker seg både kaffe og noe å bite i, og i hvert fall på de litt større stasjonene utgjør det et attraktivt marked. Vi kan få til butikker, spisesteder og andre tjenester. På den måten skaper vi både liv og et tilbud for folk på farten. Jon-Erik Lunøe er åpen på at det er med-
arbeidere fra ulike kulturer som jobber sammen i Bane Nor Eiendom. – Nå går det interne samarbeidet for øvrig veldig bra, sier Jon-Erik Lunøe. – Det jeg er sikker på midt oppe i alt dette, er at jernbanens behov og utvikling i stor grad avhenger av om vi lykkes med å gjøre toget til en naturlig del av hverdagen til stadig flere mennesker. Verdiskapende eiendomsvirksomhet med miljøvennlige løsninger i sentrum skal være bidra sterkt til å gjøre jernbanen enda viktigere og mer attraktiv i tida framover. Det er vårt mål og samfunnsoppdrag, avrunder eiendomsdirektøren. NJÅL SVINGHEIM
Lyhyt yhteenveto suomeksi
Bane Nor Eiendomin uusi huippujohtaja ei epäröi, kun määritellään, mikä on tärkeintä hänen tehtävässään. Meidän päätavoitteemme on olla väline parhaan mahdollisen rautatien aikaansaamiseksi. Rautateiden kiinteistöt ovat ainutlaatuisia ja antavat meille valtavia mahdollisuuksia, vakuuttaa uusi kiinteistöjohtaja. Vajaan kahden kuukauden työssäolon jälkeen hänelle on alkanut muodostua kokonaiskuva tilanteesta. NJT NR 5 2019
21
NJS NJS-AKTIVITETER 9 december
Aktivitet: Technique for Efficient and Sustainable Railway Traffic Plats: Solna
Mer info: www.njsforum.com/anmalan Mer på www.njsforum.com
Bli medlem i NJS Som medlem i NJS – forum för nordiskt järnvägssamarbete, blir du en del av ett kvalificerat nätverk inom den nordiska järnvägsbranschen. Du inbjuds till intressanta seminarier och får Nordisk järnbanetidskrift (NJT), Nordens ledande facktidskrift inom järnvägsområdet, fem gånger per år. Anmäl dig som medlem på njsforum.com
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift
Nordisk järnbanetidskrift (NJT) ges ut av Forum för nordiskt järnvägssamarbete (NJS). Medlemstidningen utkommer med fem nummer per år i Danmark, Finland, Norge och Sverige. NJS:n jäsenlehti ilmestyy viidesti vuodessa. ISSN 0029-1382 Upplaga: 2 500
22
NJT NR 5 2019
Seminarium om Europas mest digitala reseföretag SJ:s digitala utveckling, SJ här och nu samt behovet av höghastighetståg. Det var några av de utmaningar som SJ AB:s vd, Crister Fritzson, berättade om på ett välbesökt NJSseminarium som arrangerades den 18 november på Trafikverket i Solna.
Vad många inte känner till är att SJ AB rankades som Europas mest digitala reseföretag enligt en mätning gjord av konsultföretaget Bearingpoint som jämfört 47 företag inom den europeiska persontrafiksbran- Crister schen. Fritzson Crister Fritzson redogjorde för SJ AB:s digitala resa som sker på fem fronter: kunderna, medarbetarna, fordonen, anläggningen och trafiken. Samarbete med kunderna
Ett av de digitaliseringsprojekt som SJ AB har genomfört är att tillsammans med sina kunder samla in data om olika vagnlägen på plattform på alla Sveriges stationer. Kunderna uppmanades att ta en bild av skylten ”Vagnläge” på en station och skicka bilden till SJ. På så sätt kunde SJ på mycket kort tid kartlägga alla vagnlägesskyltar med GPS-positionering, data som sedan kan användas av SJ:s kunder för att placera sig på rätt plats på plattformen.
Ansvarig utgivare/Vastaava julkaisija: Mikael Prenler e-post: njt@precon.se Redaktion/Toimitus: Mikael Prenler (huvudredaktör/ päätoimittaja), Sverige tel: +46 70-524 24 61 e-post: njt@precon.se Njål Svingheim, Norge njal.svingheim@jernbanedirektoratet.no Arja Aalto, Finland e-post: aalto-arja@outlook.com Tommy Frost, Danmark e-post: tfr@moviatrafik.dk Redaktionsadress/Toimituksen osoite: Mikael Prenler Kittåkers väg 16 SE -784 55 Borlänge
Crister Fritzson berättade också om SJ i dag, att bolaget har en stor resandeökning i sin kommersiella trafik, och ställde en fråga till åhörarna. – Vet ni hur många nya resenärer per dag som SJ har fått under de fyra senaste åren? Svaret är imponerande. SJ AB har fått 5 000 nya resenärer varje dag under de fyra senaste åren. Så onekligen är efterfrågan på tågresor stor. Crister Fritzson berättade också att SJ kommer att köpa nya tåg under de närmaste åren, 30 snabbtåg och 30 regionaltåg, för att klara resandeökningen. Behov av höghastighetståg
Avslutningsvis tog SJ AB:s vd upp behovet av att bygga nya höghastighetsjärnvägar. Han behandlade frågan från en vinkel som mycket bra visar varför även Sverige behöver höghastighetståg. Och det handlar om samhällsutveckling och regionförstoring. Den prognos över förväntat antal tågresor 2035 på sträckorna Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö/Köpenhamn som Crister Fritzson redovisade pekar på 20 miljoner tågresor per år med höghastighetståg, men bara 12 miljoner per år om vi inte bygger nya höghastighetsjärnvägar. NJS-seminariet om SJ:s framtida utmaningar lockade närmare 80 deltagare och Crister Fritzsons föredrag följdes av många initierade frågor.
Grafisk form, layout och repro/ Ulkoasu, taitto ja jäljennöskuvaus: Mediabaren i Stockholm AB e-post: redaktionen@mediabaren.se Annonser/llmoitusten hankkijat: Per Olof Lingwall Tel: +46 70 724 55 12 e-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se Tryckeri/Kirjapaino: Exakta print
341
MIKAEL PRENLER
Kontaktpersoner i NJS/ NJS:n yhteyshenkilöt: Danmark: Sten Otto e-post: kasserer@njs.dk Norge: Nina Tveiten e-post: nina.tveiten@banenor.no Sverige: Per Olof Lingwall e-post:per-olof.lingwall@trafikverket.se tel: +46 707 24 55 12 Finland: Viola Boström e-post: vbostrom@gmail.com tel: +358 401341121
769
Kommande nummer 2020: Seuraavat numerot 2020: 27/2, 23/4, 11/6, 1/10, 3/12
www.njsforum.com
NJT:s nordiska redaktion och NJS nordiska styrelse besökte Väyläs lärcentrum i Kouvola.
FOTO: MIKAEL PRENLER
Årligt redaktionsmöte avslutades med studiebesök n Den nordiska redaktionen i Nordisk järnbanetidskrift har haft sitt årliga redaktionsmöte, denna gång i Finland. Vid mötet fastställdes produktionsplanen för år 2020, och utgivningen sker som tidigare med fem nummer under året, varav tre nummer under våren och två nummer under hösten.
Annonsera i NJT En annons i NJT – Nordisk järnbanetidskrift – är det självklara valet för dig som vill synas och nå viktiga beslutsfattare inom den nordiska järnvägsbranschen. Tidningen utkommer med fem nummer per år i en upplaga på 2 500 exemplar, och ges ut i Danmark, Finland, Norge och Sverige.
utgivningen. Efter mötet gjorde redaktionen och nordiska styrelsen ett studiebesök på Väyläs lärcentrum i Kouvola där rektor Miia Asikainen och järnvägstrafikdirektör Markku Nummelin presenterade lärcentret och verksamheten.
Hela utgivningsplanen med teman samt tider för annonsbokning finns i annonsen nedan. Besök på Väyläs lärcentrum
I samband med redaktionsmötet hölls även ett gemensamt möte med NJS nordiska styrelse för att få deras synpunkter på
MIKAEL PRENLER
UTGIVNINGSPLAN 2020 Nr Tema
Sista bokningsdag
Material till tryckeri
Utgivning
1
Långväga godstrafik – den nya sidenvägen
5/2
14/2
27/2
2
Klimat och miljö
25/3
3/4
23/4
3
Ett gränslöst Norden
13/5
22/5
11/6
4
Regionaltrafik
9/9
18/9
1/10
5
Brounderhåll
11/11x
20/11
3/12
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 1 • FEBRUARI 2019 • ÅRGÅNG 145
”Vår felles jobb er å få mer tog for pengene, at toget tiltrekker seg flere passasjerer til lavere kostnad for det norske samfunnet.” Hans Henrik Kristensen, direktør for persontrafikk avtaler i Jernbanedirektoratet
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 2 • APRIL 2019 • ÅRGÅNG 145
”Den stora frågan är att få upp kapaciteten i järnvägsnätet. Den är viktigare än enstaka minuter.” Anna Höjer, vd och Nordenchef för Bombardier transportation
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 3 • JUNI 2019 • ÅRGÅNG 145
”Det verkar som om Norge har studerat vad som har fungerat och vad som inte har fungerat i andra länder.”
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 4 • OKTOBER 2019 • ÅRGÅNG 138
Gunnar Alexandersson, transportforskare på Handelshögskolan i Stockholm
”
Järnvägen kopplar ihop oss på ett sätt så att vårt samhälle kan fungera.
”
Magnus Ringqvist, projektledare, Elmia
NJT Nordisk Järnbane Tidskrift NR 5 • DECEMBER 2019 • ÅRGÅNG 138
”
Vår hovedmålsetting er å være et instrument for å få en best mulig jernbane.
”
Jon-Erik Lunøe, ny administrerende direktør i Bane Nor Eiendom
Annonsbokning och priser: Kontakta: Per Olof Lingwall Tel: +46 707 24 55 12 E-post: per-olof.lingwall@trafikverket.se
Nu genomförs EU:s fjärde järnvägspaket DANMARK: Milstolpe för Fehmernförbindelse SVERIGE: Storsatsning på utbildning FINLAND: Nya järnvägsorganisationer NORGE: Drift och underhåll konkurrensutsätts
Klart för byggstart av Fehmarntunneln DANMARK: Miljardsatning på infrastruktur SVERIGE: SJ tvingas göra om upphandling FINLAND: Perrong i trä ska minska klimatutsläpp NORGE: NSB byter namn till Vy
Järnvägen forsatt tungviktare i försvaret DANMARK: Ny bana Köpenhamn–Ringstedt SVERIGE: SJ AB tar över Öresundstrafiken FINLAND: Centralstationen jubilerar NORGE: Vätgasdrift alternativ för nollutsläpp
Hela branschen samlas i Jönköping DANMARK: Så fungerar ATC-tekniken NORGE: Batteritåg på frammarsch
NJT
Officiell nordisk mässtidning 2019
FINLAND: Futuristiskt perrongtak i trä
SVERIGE: Trafikverket krävs på miljonvite
Böle ny knutpunkt i Helsingfors DANMARK: DSB bygger nya verkstäder NORGE: Miljarder till Gjöviksbanan
FINLAND: Öppen data utvecklar tjänster
SVERIGE: Malmbanan först ut med nya ERTMS
NJT NR 5 2019
23
Returadress: Per Olof Lingwall NJS – Forum för nordiskt järnvägssamarbete c/o Trafikverket 172 90 Sundbyberg
Minutiös planering. Lyfter svensk järnväg.
Driftsäkerheten på Södra stambanan är nu betydligt bättre tack vare sommarens leverans och installation av 16 växlar i Osby, Mosselund, Tunneby och Diö. Vi var extremt snabba med de åtta första växlarna. Vi lade en växel var fyrtionde minut. Det var fintrimmat – trots mycket arbete på spåren och långa avstånd mellan platserna. Fredrik Johansson, projektledare för prefabrikation och logistik
vosslohnordic.com
