MOSAIK C Ett gott liv Textbok

Mosaik C · ETT GOTT LIV

Vesa Hirvonen Pia Jussila Minna Kartano Anita Virkkula Pernilla Granlund Magnus Winberg

Schildts & Söderströms

Schildts & Söderströms www.sets.fi Finska förlagans titel: Mosaiikki, Hyvä elämä Redaktör för den finska upplagan: Taina Vuokko Redaktör för den svenska upplagan: Filippa Forsman Bildredaktör: Taina Vuokko Grafisk planering: Virve Kivelä Ombrytning: Virve Kivelä och Jukka Iivarinen/Vitale © Vesa Hirvonen, Pia Jussila, Minna Kartano, Anita Virkkula och Edita Publishing Oy © 2021 Pernilla Granlund, Magnus Winberg och Schildts & Söderströms Första upplagan, första tryckningen 2021 Fondernas samarbetsgrupp som består av Svenska kulturfonden, Svenska Folkskolans Vänner, Föreningen Konstsamfundet och Lisi Wahls stiftelse för studieunderstöd har beviljat ekonomiskt stöd för utgivningen av detta läromedel.

Det här verket är en lärobok.

Verket är skyddat av upphovsrättslagen (404/61).

Det är förbjudet att fotokopiera, skanna eller på annat sätt digitalt kopiera det här verket eller delar av det utan tillstånd. Kontrollera om läroanstalten har gällande licenser för fotokopiering och digitala licenser. Mer information lämnas av Kopiosto rf www.kopiosto.fi.

Det är förbjudet att ändra verket eller delar av det.

ISBN 978-951-52-5285-2

Till läsaren Välkommen till etikens värld!

Mosaik C Ett gott liv undersöker moralens natur och moraliska val i vardagen.

Du fördjupar dina kunskaper om vad kristendomen och andra religioners och åskådningars läror säger om etik och moral. Du bekantar dig med människor i olika situationer och lär dig att sätta dig in i deras situation.

Mosaik framhåller religionernas och trosuppfattningarnas mångfald och visar på vikten av varje människas rätt till religions- och samvetsfrihet. Du lär dig att iaktta moraliska frågor ur olika synvinklar och att fungera i vardagen så att alla har det bra.

Studera med glädje!

Författarna

3

Ordets makt Motivationstexten som inleder kapitlen berättar om en person som möter en moralisk fråga i sin vardag. Texten är verklighetsbaserad och hjälper läsaren att identifiera sig med människor i olika livssituationer.

Edward Snowden är en amerikan som arbetade för USA:s underrättelsetjänst CIA. Han började fundera över de sätt som CIA använde för att få fram information. Edward tyckte att det gjordes på fel sätt fast orsakerna till att få fram material i sig var rätt. Han bestämde sig för att göra något åt saken.

Edward blev världskänd när han berättade för medier att den Nationella säkerhetsmyndigheten (NSA) i USA avlyssnar vanliga människors telefonsamtal. Det väckte många frågor. Är det rätt att en myndighet avlyssnar telefonsamtal fast det motiveras med landets säkerhet? Får man avlyssna andras telefoner om man med hjälp av det kan rädda någons liv? Finns det orsaker som är viktigare än varje människas rätt till ett skyddat privatliv?

På grund av sina avslöjanden förlorade Edward sitt arbete, sitt hem och möjligheter att träffa sin familj och sina bekanta. Han flydde utomlands, hans pass drogs in och han vågar inte återvända till sitt hemland.

Ordets makt

| 35

Och här sitter vi nu, två flyktingflickor

Kapitlet inleds med ingressen som är en kort inledning till det viktigaste innehållet i kapitlet.

➤ Det händer ibland att människors oenighet går för långt, spårar ur och leder till våldsamheter och krig vilket orsakar stort lidande för många. Hur man ska förhålla sig till våld och om våld någonsin kan vara berättigat är några av etikens stora frågor.

Många flyr från våldsamheter och krig Finland var senast i krig under vinter- och fortsättningskrigen 1939–1944.

Det är länge sedan dess men ändå lever berättelser om krigen kvar i många

Våld och krig har alltid skapat flyktingar. På senare tid har speciellt flyktingar från kriget i Syrien väckt uppmärksamhet.

släkter. Finland måste överlåta stora delar av Karelen till Sovjetunionen och då blev många karelare evakuerade, de måste få nya platser att bo på. Karelarna blev internflyktingar i Finland. Under krigsåren fördes många så kallade krigsbarn i säkerhet till Sverige. I dag får finländarna ta emot flyktingar och asylsökande som kommer från olika håll i världen på flykt undan krig och andra våldsamheter.

med duk på huvudet.

I serien Mummo sitter två kvinnor och dricker kaffe tillsammans. Vad annat än huvudduken har de gemensamt?

Kom nu ihåg att vara en snäll flicka.

Krig och andra våldsamheter påverkar varje dag flera miljoner människor i världen. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR var nästan 80 miljoner människor på flykt år 2019. Av dem var 40 procent barn och ungdomar (under 18 år). De lider extra mycket av att vara på flykt i svåra och osäkra förhållanden. En fjärdedel av världens barn lever i fara eller rädsla för krig.

En del av dem upplever krigen på hemska sätt. I en del länder tvingar man barn att bli soldater och delta i krigföring. De måste alltså också döda andra människor. Det finns speciellt mycket barnsoldater i mellersta Afrika, Somalia och Syrien. De barnsoldater som överlever och kan ta sig ur kriget får ofta svåra mentala problem senare i livet på grund av alla hemskheter de tvingats vara med om.

Under åren 2010–2019 har mer än 100 miljoner människor tvingats lämna sina hem på grund av krig, terrorism eller andra våldsamheter. Om ett land inte kan erbjuda sina invånare tillräcklig säkerhet har de rätt att söka skydd i andra länder. Det här är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna.

Länder i världen som har och tar emot flest flyktingar år 2019 Länder med flest flyktingar

Länder som tar emot flest flyktingar

miljoner 7

miljoner 4

6

Enligt UNHCR fanns det i Finland 2019 omkring 34 000 flyktingar, asyl­ sökande och statslösa personer.

3

5 4

2

3 2

1

1 0

Syrien

Venezuela

Afghanistan

0

Turkiet

Colombia

Pakistan

48 |

Källa: UNHCR Krig och våld

| 49

Tydliga diagram, listor, tabeller och statistik beskriver de viktigaste punkterna i kapitlen. Avsikten är att du tränar din multilitteracitet.

Våldet finns överallt

De centrala begreppen markeras med fetstil när de nämns första gången i texten. Alla begrepp med fetstil finns i bokens register.

Våld påverkar individer och samhället. Bland ungdomar och vuxna förekommer våld bland annat i form av mobbning, skvaller, misshandel och slagsmål. Våldet kan eskalera och sprida sig från individer och mindre grupper till att omfatta större folkgrupper och då kan konflikten i värsta fall bli väpnad.

I dag pågår flera tiotal väpnade konflikter i världen och i dem dör varje år omkring 100 000 människor. Trots att det låter mycket har antalet människor som dör i väpnade konflikter minskat sen 1900-talet. Då kunde antalet dödade uppgå till flera miljoner per år. Risken att bli dödad i en väpnad konflikt är liten och världen är fredligare i dag än på länge.

I dag är krigen annorlunda än förr. Cyberkrig går ut på att störa internet och använda nätet för spionage. En cyberattack kan använda datavirus och sabotageprogram för att störa eller avbryta ett lands nätkontakter. Den som vill stjäla viktig information som kan användas mot ett land kanske använder spionprogram för att komma in i olika datasystem.

I ett hybridkrig använder man förutom traditionell krigföring också skrämseltaktik och sprider felaktiga uppgifter som kan leda till att olika grupper i det attackerade landet ställer sig mot varandra.

Krigsspel Traditionella datakrigsspel utkämpas på andra världskrigets slagfält eller kalla krigets olika skådeplatser. I moderna krigsspel kämpar man mot terrorister, kriminella och knarklangare och spelaren kan själv välja sida. I de nyaste spelen går man över i science fiction men också i dem är det oftast fråga om en strid mellan gott och ont.

Krigsspel intresserar oftare pojkar än flickor. Spelarna själva säger att det är roligt och ofarligt tidsfördriv men medger också att de förstår de problem som krigsspel kan medföra. En person kan bli beroende av spelen och det är också möjligt att krigsspel kan påverka unga människors utveckling och beteende negativt.

Många muslimer lider av extrema islamistiska gruppers terrorism.

Människorna på bilden tänder ljus till minne av offren i en terrorattack i Bagdad i Irak.

Många konflikter har koppling till terrorism Krig mellan länder är inte längre så vanliga men i stället har interna konflikter inom länder blivit vanligare. Ofta handlar det om olika grupperingar som försöker få makten i ett land eller en del av ett land och därför inleder väpnade konflikter med andra grupper. Sådana konflikter drabbar också civilbefolkningen och inte bara dem som deltar i stridigheterna.

Då någon genom att sprida våld och skräck försöker förändra samhället enligt sina egna politiska eller religiösa uppfattningar talar man om terrorism. Också större grupper och stater använder terrorism för att uppnå sina mål och på senare tid har speciellt olika extremgrupper utövat terrorism. Ett exempel är terrororganisationen ISIS som främst verkar i Syrien och Irak. ISIS vill skapa ett konservativt muslimskt samhälle och accepterar inte människor med annan religion, religionslösa och inte heller vissa muslimer. De flesta muslimer godkänner inte ISIS principer och anser dem vara mot islams grundtankar.

Terrorism beror ofta på ekonomisk orättvisa, fattigdom och utnyttjande. Extrema terroristorganisationer värvar vanligen unga människor som är utslagna, ångestfyllda och inte ser något hopp i sitt liv, personer som alltså inte har något att förlora. En del ISIS-medlemmar är människor som immigrerat till Europa men där har råkat ut för diskriminering. De har kanske hindrats från att bygga upp ett fungerande liv och har därför tappat tron på framtiden. I det läget har kanske ett intresse för extremrörelser väckts och en del har åkt till Mellanöstern för att kriga med ISIS.

50 | Krig och våld

Krig och våld

Stjärntexterna presenterar intressanta fenomen i populärkultur eller folkliga religionsuppfattningar. De visar på vilka sätt bokens teman syns i kulturen.

4 |

Terroristorganisationen ISIS värvade medlemmar i Europa bland annat med hjälp av internet. Hur kan vi förhindra att människor radikaliseras?

| 51

Diplomatin vill förhindra våldsamheter

Våld och krig är svåra etiska frågor för många människor från olika religioner. En buddhistisk munk stiger av tåget och möter thailändska soldater som fått order att slå ner demonstrationer i landet.

Den internationella diplomatin har en nyckelroll då man försöker hindra eller avsluta krig. Diplomati som är opartisk är till för att avbryta våldsamheter och få de olika parterna att diskutera med varandra. Många gånger kan redan upplevelsen att bli hörd hjälpa parter att komma vidare och komma överens i de frågor de strider om.

Genom olika internationella avtal har man försökt förbättra villkoren i krig, både för soldater och civila. Genèvekonventionerna kom till redan på 1800-talet och har förnyats flera gånger, senast efter andra världskriget år 1949. Genèvekonventionerna säger bland annat att man inte får använda inhumana vapen på slagfältet, civilbefolkningen ska skyddas och krigsfångar skall behandlas bra. Ett förbud mot kemiska och biologiska vapen ingår också i Genèvekonventionerna.

Förenta Nationernas grundfördrag förpliktigar länder att lösa sina konflikter fredligt och FN har mandat att till och med ingripa med vapen för att lösa eller hindra konflikter. Det betyder att FN ofta skickar fredsbevarare till ett visst område för att lugna ner situationen och hindra konflikter från att eskalera.

Kom ihåg: ➤ Flyktingar flyr ofta

undan krig och våld­ samheter. ➤ Kristna godkänner i

allmänhet försvarskrig. ➤ Med diplomati försöker

man förhindra att våld­ samheter uppstår eller fortsätter.

Banksy är en känd konstnär som förblivit anonym. Hans berömda graffiti mot våld visar en aktivist som kastar en blombukett i stället för sten.

att försvara sig själva. De har också rätt att försvara islam och det muslimska samfundet. Den här ideologin kan tolkas som att varje muslim bör i sitt inre föra en kamp för att islams värderingar skall förverkligas. Islam fördömer entydigt anfallskrig och terrorism.

Fred är en av huvudprinciperna för religionerna i Asien, men trots det har krig förekommit. Buddhismens fem moralregler innehåller uppmaningen att skydda allt liv och buddhismen anses allmänt vara en mycket fredlig religion. Trots det har många krig utkämpats i buddhistiska områden.

Hinduerna motsätter sig våld men godkänner försvarskrig. I det urgamla hinduistiska kastsystemet har soldater en hög ställning.

| 55

54 | Krig och våld

I slutet av varje kapitel finns en Kom ihåg-ruta som du kan använda för att kontrollera det du lärt dig.

Intressanta bilder med förklarande bildtexter ger ett bredare perspektiv på det som behandlas i texten.

Uppgifter

Att fundera på

1. Förklara med egna ord: a) terrorism b) pacifism c) militarism d) diplomati

Martti Ahtisaari

Kapitlets sista uppslag har en Flamma - text som beskriver en eller flera personer med anknytning till det kapitlet handlar om.

Texten har egna arbetsuppgifter.

F

inlands tidigare president Martti Ahtisaari (1937- ) fick år 2008 Nobels fredspris för sitt arbete för fred i världen. Han är den enda finländare som fått priset.

mycket mjuk och vänlig, men han kan också vara bestämd då det behövs. Enligt honom själv är fredsarbete först och främst ett grupparbete där man jobbar tillsammans.

2. Varför orsakar krig flyktingar?

Martti Ahtisaari har gjort utvecklingssamarbete i Pakistan och arbetade med Namibias självständighetsprocess som ledde till landets självständighet 1990. Han var också med i flera andra fredsprocesser, till exempel i Kosovo, Indonesien och Mellanöstern. Han arbetade länge främst genom föreningen Crisis Management Initiative som han grundade år 2000. År 2017 lämnade han posten som ordförande, men han är ännu föreningens rådgivare och expert.

Enligt Martti Ahtisaari ansvarar varje människa för sina gärningar, i privatlivet lika väl som i fredsförhandlingar. Han har sagt att människor lätt ser fel hos andra men inte sina egna fel och svagheter. Vi ska fråga oss själva om vi har gjort tillräckligt, vad det än är fråga om. Ahtisaari tycker att man för ofta tillåter sådant som inte borde vara tillåtet och att man alltid ska ifrågasätta det som är fel.

5. Studera Banksys graffiti på sidan 55. På vilka olika sätt kan du föra fram din egen åsikt utan att använda våld?

De som känner Martti Ahtisaari säger att hans styrka som förmedlare i fredsförhandlingar är förmågan att lyssna på alla och att välja rätt tidpunkt. Ahtisaari lyssnar och väntar. Han är ofta

1. På vilka sätt har Martti Ahtisaari arbetat för fred?

2. Hurdana egenskaper behöver en person som gör fredsarbete? Motivera ditt svar.

Martti Ahtisaari och FN:s förra generalsekreterare Kofi Annan har båda fått Nobels fredspris och båda jobbar fortfarande för fred.

3. Förklara begreppet cyberkrig.

4. Hur förhåller sig olika religioner till krig?

Fördjupa

6. Tycker du att krig och våld kan vara berättigade i någon situation? Motivera ditt svar.

7. Det finns militärpräster i den finska försvarsmakten. Varför tror du det är så? Tänk på att de tio budorden förbjuder dödande och att Jesus inte heller godkände våld.

8. Kan man säga att mobbning egentligen handlar om samma saker som stridigheter mellan länder och folkgrupper? Motivera ditt svar.

Tillämpa

9. Terrorism handlar också om rasism, har det ibland sagts. Tycker du att påståendet stämmer eller inte? Motivera ditt svar.

10. Den finländska evangelisk-lutherska kyrkans dåvarande ärkebiskop Kari Mäkinen höll år 2015 ett tal om flyktingar vid en välgörenhetskonsert. Läs hans tal nedan och skriv en insändare där du antingen håller med Mäkinen eller är av en annan åsikt om flyktingar i Finland och Europa. ”Med tiden blir också flyktingarnas berättelser och öden en del av oss och vårt gemensamma liv i Finland och Europa. Det är inget att vara rädd för. Det beror på oss som människor hurdan förändringen blir. Kommer medkänsla och människokärlek att stärkas eller är det hårdhet och likgiltighet som tar över? Det är fråga om ett människovärdigt liv, att alla som finns här och som kommer hit känner att hon är en människa, inte en belastning, en börda eller ett fenomen.”

56 | Krig och våld

Krig och våld

| 57

Författare Vesa Hirvonen, TD, docent i teologisk etik och religionsfilosofi, Helsingfors universitet och universitetslektor i religionspedagogik, Östra Finlands universitet.

Pia Jussila, TM, lektor i religion och historia, Haukilahden koulu ja lukio, Esbo.

Minna Kartano, TM, rektor, lärare i religion och historia, Auran yhtenäiskoulu och Kirkonkulman koulu, Aura.

Anita Virkkula, TM, lektor i religion, Klaukkalan yläaste, Nurmijärvi.

Pernilla Granlund, FM, lärare i religion, Lyceiparkens skola, Borgå.

Magnus Winberg, lektor, Borgå.

Vi tackar alla som har läst bokens manuskript och gett värdefulla kommentarer om innehållet.

Till varje kapitel i läroboken finns arbetsuppgifter som är indelade i Att fundera på-, Fördjupa- och Til�lämpa-uppgifter.

Med hjälp av uppgifterna repeterar du det du lärt dig och tillämpar det i praktiken.

Innehåll 1 Etiska frågor Människor funderar över gott och ont En empatisk människa kan leva sig in i andra människors situation Samvetet styr, uppmanar och ger råd Uppfattningar om rätt och fel syns i värderingarna Råd, regler och lagar är bundna till värderingar Etiska överväganden Sokrates Uppgifter

2 Den värdefulla människan Varje människa är värdefull Den gyllene regeln finns i många olika traditioner Enligt kristendomen har varje människa förmågan att skilja mellan rätt och fel Inom judendomen och islam är det viktigt att hjälpa de fattiga Religionerna i Asien respekterar livet Diskriminering kränker människovärdet Nynazism

11 12 13 14 15 16 18 20

21 23 24 26 28 29 30 31 32

Uppgifter 33

3 Ordets makt Får man säga vad som helst?

Yttrandefrihetens gränser prövas av hatprat Handlingar kan bedömas ur olika synvinklar Yttrandefriheten begränsas av olika orsaker Medierna sprider också felaktig information Privatlivet är skyddat Anna Politkovskaja Uppgifter 6 | Kristinusko ja kulttuuri

35 36 37 38 39 41 42 44 45

4 Krig och våld Många flyr från våldsamheter och krig Våldet finns överallt Många konflikter har koppling till terrorism Pacifister och militarister har olika syn på våld Många religioner godkänner försvarskrig Diplomatin vill förhindra våldsamheter Martti Ahtisaari

47 48 50 51 52 53 55 56

Uppgifter 57

5 Arbete och pengar

59

Det finns många orsaker att arbeta Alla har inte arbete eller studieplats Utmattning är ett problem i arbetslivet Affärsverksamhet ska vara ansvarsfull Det går att göra andra val Blir vi lyckliga av pengar?

60 61 63 64 65 66

Lasse Nordlund och Maria Dorff

68

Uppgifter

6 Människan i en gemenskap Individen och gemenskapen växelverkar Individens ansvar och rättvisa är svåra frågor Religioner och åskådningar påverkar samhället Att bli utslagen från samhälleta Olika åskådningar har samma ideal – att hjälpa andra Anna och nya barnsjukhuset Uppgifter

71 72 73 74 76 78 80 81

Kristinusko ja kulttuuri | 7

7 Vår gemensamma planet Religionerna säger att människan är en del av naturen Människans verksamhet förändrar naturen Det finns olika åsikter om djurens rättigheter Djuren ska få vara djur Hållbar utveckling är nödvändig Forskaren Markku Kulmala Uppgifter

8 Förhållanden, familj, kön och sexualitet

83 84 85 87 89 90 92 93

95

Människor behöver nära förhållanden 96 Sexualitet hör ofta ihop med mänskliga förhållanden 97 Sex kan skada om sexualiteten används fel 98 Det finns olika slags familjer 98 Inställningen till sexuell mångfald varierar mellan religionerna 100 Könsidentitet, sexuell läggning och hbtiqa+ 103 Mika och Miisu Uppgifter

8 | Kristinusko ja kulttuuri

104 105

9 Liv och död Att bli förälder är ingen självklarhet Det finns inga kriterier för att bli förälder Vem får bestämma vem som ska få leva?

Rätten till abort hör ihop med kvinnans rättigheter Döden är en del av livet Passiv och aktiv eutanasi Självmord är en slutgiltig handling Liv och död är samhälleliga intressen Den djupfrysta flickan Uppgifter

10 En förändring är möjlig Etiska frågor är globala Ett bra liv betyder också att ta hand om andra Medborgarrörelser arbetar för det gemensamma bästa Det finns många sätt att påverka Att be om förlåtelse och att bli förlåten Ge ditt stöd till andra Jesus från Nasaret Uppgifter

107 108 109 110 111 111 112 114 115 116 117 119 120 121 122 124 126 127 128 129

Register 130 Bildkällor 132

Kristinusko ja kulttuuri | 9

1

Etiska frågor Det var en underlig dag redan från början. I bussen på väg till skolan funderade Mia över vem hon egentligen är. ”Hur mycket kan jag bestämma över mitt eget liv och hur mycket styrs jag av mina drifter och instinkter? Hur fri är jag? När är jag tillräckligt gammal att ta ansvar för mig själv?”

På skolgården bråkade pojkarna igen med Valter. Valter var annorlunda och ibland irriterade det också Mia, men hon hade aldrig deltagit i själva mobbningen. Plötsligt insåg hon att hon på sätt och vis ändå varit med eftersom hon alltid valt att vända bort blicken och hålla tyst. Den här gången ingrep en lärare och Valter lyckades smita in i skolan.

På studiehandledningslektionen satt Mia med huvudet i händerna och funderade: ”Mitt liv är fullt av stora och små val. Hur ska jag kunna veta om jag gör rätt? Det jag drömmer om, är det verkligen mina egna dröm­ mar eller följer jag bara med strömmen?”

På kvällen frågade Mia sin mamma hur hon ska kunna veta vad som är bra och vad som är dåligt. Hennes mamma svarade: ”Mia, att du tänker på det gör dig mänsklig”.

Etiska frågor | 11

➤ De flesta människor vill göra det som är gott och undvika det som är ont. Uppfattningarna om vad som är gott eller ont varierar ändå mycket. Ofta finns det inga klara, enkla svar.

Att göra rätt kräver ofta ett omsorgsfullt övervägande och förmågan att leva sig in i andras situation.

Människor funderar över gott och ont

Lodjuret i serien Kamala luonto tycker att moral och etik inte har någon betydelse. Varför?

Människor har alltid funderat över vad som är gott och vad som är ont. Mia funderar till exempel på hur hon borde leva och hur hon ska kunna göra rätta beslut. Hon tänker på vilket ansvar hon själv har och på om hon är ansvarig för en större grupps handlingar. Mia vill veta enligt vilka principer hon ska leva sitt liv.

Att grubbla över rätt och fel är en del av livet och ibland tampas vi med svåra frågor. Frågor om rätt och fel kallas etiska frågor. Etik är den veten­ skap som undersöker människors uppfattningar om rätt och fel, gott och ont, det som kallas moral. I dagligt tal använder man ofta begreppen etik och moral som synonymer, ord som betyder samma sak.

Det är bara människor som funderar över etiska frågor. Djuren har inte förmåga att fundera över etik och moral, de är amoraliska. En björnhona som attackerar ett annat djur som närmar sig hennes ungar gör det helt enligt sina instinkter. En människa som anfaller en annan människa gör det medvetet och kan inte påstå att det handlar om instinkter. En psykiskt

Min farbror som bor norrut tycker att etik och moral bara är strunt jämfört med de grund­läggande värderingarna.

12 | Etiska frågor

Aj jaha, vilka värderingar menar han då?

Nå hunger, att slita, äta och sånt.

Ahaa… just det, jag förstår.

stabil människa har förmåga att överväga sina egna handlingar. Därför är vi människor ansvariga för våra handlingar, och också för sådant vi inte gör.

Etiska funderingar är ofta svåra för att det sällan finns enkla, entydiga svar och lösningar. Frågorna formar en färggrann mosaik i stället för en enkel svartvit bild. Om du tycker något är självklart och entydigt kan någon annan tycka tvärtom. Därför är det viktigt med dialog då man fun­ derar över etiska frågor. En dialog är en diskussion där man lyssnar på andra och försöker förstå varför de tänker annorlunda.

De flesta människor har åsikter i etiska frågor och det är viktigt att alla kan föra fram hur de tänker. Man kan ändå diskutera om moral är varje människas ensak eller om det finns allmängiltiga etiska principer som alla människor kan följa för att göra gott och undvika ont. Sådana etiska prin­ ciper är intressanta både inom olika religioner och för människor som inte bekänner sig till någon religion.

En empatisk människa kan leva sig in i andra människors situation På skolgården känner Mia empati för att hon kan förstå hur det känns för Valter som blir mobbad. Empati betyder att man kan föreställa sig hur andra människor uppfattar olika situationer. En empatisk människa kan förstå andra människors känslor och kan stödja och hjälpa andra. Empati handlar ändå inte om att låta känslorna styra eller att alltid tycka synd om andra. Empati betyder att man på allvar har förmågan att tänka sig själv i andras ställning och livssituation.

I nästa alla religioner finns det personer som på grund av sin empati har blivit förebilder för andra. I kristendomen är den främsta exemplet Jesus från Nasaret men det finns många andra. Helgon som Jesus mamma Jung­ fru Maria och Franciskus av Assisi var empatiska människor. Exempel på empatiska personer i andra religioner är islams grundare Muhammed och buddhismens grundare Siddharta Gautama.

Empati är viktigt för alla människor, inte bara för dem som hör till något trossamfund. Affärsmän som Bill Gates, Warren Buffett och Jeff Bezos har till exempel skänkt tiotals miljarder dollar till välgörenhet. Gates har sagt att han är ateist, Buffet har sagt att han är agnostiker och Bezos har inte berättat vilken religionsuppfattning han har. Röda Korset och Läkare utan gränser är religiöst och politiskt obundna organisationer som gör ett mycket viktigt hjälparbete i världens olika krisområden.

Ett gammalt indianord­ språk säger ”Du ska inte döma en annan förrän du gått åtminstone två månvarv i hans mockasiner”.

Etiska frågor | 13

Stålmannen Hjälten eller hjältinnan som kämpar för det goda är en vanlig figur inom populärkulturen och de är en slags moraliska förebilder. Hjältarna och hjältinnorna står alltid för det goda och bekämpar det onda i den eviga kampen mellan gott och ont.

Stålmannen föddes på planeten Krypton men hamnade på jorden redan som en liten baby. Hans alter ego är den klumpige och blyga Clark Kent men i verkligheten är han Stålmannen som har superkrafter. Han kämpar mot kriminalitet och hjälper till vid natur­katastrofer. Stålmannen har övermänskliga förmågor som röntgensyn och han kan flyga. Han kan också nästan alla världens språk och förstås sin hemplanets språk.

Samvetet styr, uppmanar och ger råd Det är inte alltid enkelt att skilja på rätt och fel. Du kan låta ditt samvete hjälpa i svåra situationer. Samvete är en inre förmåga att förstå vad som är rätt eller fel. Samvetet kan definieras som en inre moraluppfattning. Om man gör någonting fel säger man att samvetet protesterar, gnager eller anklagar.

Alla människors samvete protesterar inte på samma sätt utan samvetets utveckling beror på din uppfostran, kultur och omgivning. Hinduer kan få dåligt samvete om de äter nötkött eftersom kon är ett heligt djur i hin­ duismen. Människor i andra religioner äter nötkött med god aptit och utan samvetsproblem eftersom inget i deras religion säger att det är fel. Olika etiska regler och tabun som gäller mat är vanliga i många religioner.

En del människor har ett samvete som kan betraktas som outvecklat.

Det betyder att de inte styrs att handla på ett sätt som anses gott. En person som begår brott har kanske länge följt reglerna i en grupp av brottslingar och har därför ett samvete som inte reagerar som det annars skulle göra.

En människa som lider av svåra mentala problem som försämrar omdömet och dödar en annan människa kanske inte förstår att det är fel.

14 | Etiska frågor

Uppfattningar om rätt och fel syns i värderingarna Varje människa strävar efter ett så gott liv som möjligt. För att kunna leva ett bra liv behöver vi mat, dryck och värme, men också trygghet och kär­ lek. De flesta anser att den här typen av grundbehov måste uppfyllas för att vi ska kunna leva ett gott liv. Det finns mycket diskussion om ifall man kan leva ett gott liv till exempel som flykting eller med en allvarlig sjukdom.

Ett gott liv kan definieras på många olika sätt. Våra viktigaste behov måste uppfyllas men i övrigt kan varje människa själv bestämma vad som är viktigt och vad som gör livet gott. Det är alltså varje persons egna värden och värderingar som avgör vad som är ett gott liv.

Värden och värderingar kan indelas i olika typer. Sådant som i sig själv är viktigt och betydelsefullt sägs ha ett egenvärde. Det man kan använda för att uppnå sådant som har ett egenvärde sägs ha ett instrumentellt värde. Man kan till exempel använda pengar för att uppnå frihet eller an­ vända makt för att öka rättvisan i världen. Pengar och makt har då instru­ mentellt värde och frihet och rättvisa har ett egenvärde.

År 2016 bodde ungefär två miljoner människor i flyktingläger i Turkiet, dit de flytt undan kriget i Syrien.

Flyktingarnas grundbehov, mat, vatten och skydd, uppfylldes hyfsat, men enligt de utomstående som besökt lägren är det största problemet den osäkra framtiden som inte ger något större hopp om förbättring. Tror du att man kan leva ett gott liv i sådana flyktingläger?

| 15

Värden sådant som är viktigt och betydelsefullt Egenvärden sådant som i sig självt är viktigt och betydelsefullt

Instrumentella värden värde hos något som inte är värdefullt i sig självt utan bara som medel för att få något annat

Numera pratar man en hel del om hårda värderingar och mjuka värderingar. Hårda värderingar kan vara att inte ge efter, att konkurrera och att producera. Mjuka värderingar kan till exempel vara givmildhet, att ta andra i beaktande, det som också kallas kärlek till nästan. Arbetslivet styrs många gånger av hårda värderingar och fritiden av mjuka.

Råd, regler och lagar är bundna till värderingar Genom normer förverkligas värderingar. Normer är muntliga eller skriftliga råd, regler eller lagar. Varje familj har sina egna oskrivna regler om att till exempel att ta av sig skorna när man kommer in eller att inte ha mobil­ telefonen vid middagsbordet. Skolor har ordningsregler som gäller alla elever och länder har lagar som gäller alla människor i landet.

Vid en rättegång döljer den åtalade sitt ansikte med en mapp. Att bli offentligt utpekad är en sorts sanktion.

16 | Etiska frågor

Den som inte följer normerna hotas av straff, så kallade sanktioner.

Sanktioner kan, liksom normerna, vara oskrivna (muntliga) eller skrivna.

De oskrivna sanktionerna är individens eller samhällets sätt att visa ogillan­ de mot ett visst handlande. Om någon till exempel slänger skräp på gatan kan andra som ser det säga till och visa att de inte tycker det är bra. Det här är en oskriven sanktion.

I skolorna och samhället används sanktioner som grundar sig på gemen­ samt överenskomna, skrivna regler. I skolorna använder man tillrätta­ visningar och fostrande samtal. En elev kan bli tvungen att städa efter sig eller att ersätta skador. I allvarliga fall kan eleven få kvarsittning eller av­ stängas från skolan för en viss tid.

Samhället använder sanktioner som böter och fängelsestraff. I en del länder använder man till och med dödsstraff – ett straff som alltid har väckt mycket diskussion.

I Finland har vi inget dödsstraff men över femtio länder i världen har dödsstraff i lagstiftningen.

Ungefär tjugo länder tillämpar dödsstraffet och avrättar människor. På bilden en demonstration där Amnesty International motsätter sig dödsstraff.

Etiska frågor | 17

När har en individ rätten att motsätta sig lagar och bestämmelser? I Beijing ställde sig år 1989 en man framför pansarvagnarna för att protestera mot de kinesiska myndigheternas sätt att med våld slå ner demonstrationer för demokrati.

För att sanktioner ska fungera måste de vara rimliga och ändamålsenliga.

Ett fängelsestraff för nedskräpning skulle anses orimligt och därför inte fungera. En sanktion som är för hård kan leda till att den straffade får lust att hämnas på samhället i stället för att hålla sig till reglerna. Sanktioner finns i första hand till för att människor inte ska bryta mot reglerna, snarare än som en straffmetod.

Kom ihåg ➤ Etiken undersöker

människors uppfatt­ ningar om rätt och fel, gott och ont. ➤ En empatisk människa

kan föreställa sig hur andra människor upp­ fattar olika situationer. ➤ Värderingar och de

normer som upp­ kommer ur värdering­ arna styr människors beteende.

18 | Etiska frågor

Etiska överväganden Om en människa stjäl pengar och köper godis så anser de flesta att det är fel. Om någon istället stjäl pengar för att köpa medicin till sin sjuka syster så är det svårare att säga om det är rätt eller fel. Då måste man fundera noggrant och göra en så kallad etisk bedömning.

I en etisk bedömning funderar man över handlingens motiv, följder och uppsåt. Motiv betyder vad man vill uppnå med handlingen, vilket resultat man vill ha. Följder är vad handlingen leder till. Det kan vara tydliga prak­ tiska resultat, men också till exempel att en annan människa blir glad eller ledsen. Uppsåt betyder att handlingen varit medveten, att man gjort något med flit. Till exempel kan du av misstag göra så någon snubblar. Du kan också med uppsåt lägga krokben för någon. Den etiska bedömningen är olika i de två fallen.

Ett klassiskt moraliskt dilemma om Jim och rebellerna presenterades 1973 av den engelske filosofen Bernard Williams i texten ”A Critique of Utilitarianism”.

Jim och etisk bedömning

Är Jims och militär­ledarens sätt att handla ändamålsenliga?

Vilka följder får Jims beslut för Jim, stadens invånare, de tillfångatagna och de som kanske överlever?

Vilka motiv borde styra Jims beslut?

Vilket ansvar har Jim, militärledaren och de tillfångatagna?

→ Vad ska Jim göra?

Frågor om ansvar är också viktiga etiska bedömningar. Ofta finns det flera olika perspektiv på en händelse. Då det förekommer mobbning i sko­ lan måste man ta reda på vilka som är inblandade och fundera över hur mycket ansvar de har. Det kan gälla lärarna, de som mobbar, den mobbade själv, de som ser på utan att ingripa och alla andra som har med mobbningen att göra.

Jim är en botaniker på expe­ dition i ett land som styrs av en diktator. Av en slump kom­ mer Jim till en liten stad där tjugo stadsbor blivit tillfång­ atagna, bundna och uppställ­ da mot en mur. De anklagas för att vara rebeller och militärer står redo att avrätta dem för att avskräcka befolk­ ningen från fortsatt motstånd mot regimen. Den ansvarige militärledaren i staden väl­ komnar Jim och ger honom ett erbjudande som gäst. Jim får möjligheten att döda en av rebellerna och som en gåva kommer de övriga i så fall att friges. Om han inte dödar en av rebellerna kommer alla tjugo att avrättas. Jim har inga möjligheter att försöka hitta andra lösningar utan måste välja mellan de två alternativen.

Ur moralisk synvinkel är en handling också att inte göra någonting. Ingen kan blunda för moraliska problem.

| 19

Sokrates

S

okrates levde i Aten för cirka 2400 år sedan.

Han är en av de viktigaste filosoferna i vår historia och anses till och med vara filosofins grundare. Filosofi är en vetenskap som bokstav­ ligen betyder ”vän av vishet”. Filosofin uppkom mycket tidigt och anses därför vara grunden till de flesta andra vetenskaper.

Det finns bara lite bevarad kunskap om Sokrates eftersom han själv inte skrev någonting. Istället tillbringade han sin tid på torgen i Aten och dis­ kuterade med andra människor. Han var passio­ nerat intresserad av att samtala och utmanade andra genom att hela tiden ställa nya frågor. Han spelade ofta okunnig och frågade om sådant Enligt legenden var Sokrates kort och rundlagd och ovanligt ful. Han brydde sig inte om det och det gjorde honom inte mindre populär bland hans beundrare.

han ville lära sig mera om. Sokrates ville inte lära ut saker utan han ville få människorna att själv tänka efter och resonera sig fram till svaren.

Sokrates menade att riktig visdom är att känna sina egna begränsningar och att inse sin egen okunskap. Han var mån om att erkänna att han inte visste allt. Sokrates menade att det gjorde honom åtminstone lite visare än de människor som ansåg sig själva vara mycket kloka.

Sokrates lärde att insikter leder till rätta beslut och därför är det viktigt att skaffa information och ställa frågor. Så kallade dumma frågor kan i själva verket vara de allra klokaste för de leder framåt och hjälper människorna att hitta de viktiga svaren. Sokrates älskade att söka vishet, inte att få färdiga svar. Han jämförde sig med en barnmorska, han hjälpte människorna att föda rätta insikter.

Sokrates hade både beundrare och fiender. Till slut blev han dömd till döden bland annat för att ha ”vilselett Atens ungdomar”. Sokrates kunde ha undvikit dödsdomen och benådats genom att offentligt ta tillbaka sina uttalanden men han valde att stå för sina ord och ta straffet. Han drack en bägare med gift och dog omgiven av sina vänner. Sokrates elever, bland annat filoso­ fen Platon, skrev ner hans läror som på så sätt bevarades för eftervärlden.

1. Varför tyckte Sokrates att det är viktigt att ställa frågor?

2. Vilka likheter tycker du det finns i Sokrates och Jesus liv?

20 |

Uppgifter Att fundera på

1. Förklara begreppen: a) etik c) norm b) värdering d) sanktion 2. Studera bilden och bildtexten på sidan 13. Vad tror du indianernas ordspråk betyder?

3. Läs texterna i molnen. Skriv ner påståendena efter varandra så att det du tycker är värst kommer först och det som är lindrigast kommer sist. Motivera din lista.

4. Vilka tre saker i ditt liv a) kan du tänka dig att avstå ifrån? b) kan du inte tänka dig att avstå ifrån?

5. Hurdan är en empatisk människa?

Fördjupa

att hitta på fula namn på en klasskamrat att fuska i ett prov

att sprida en hemlighet till andra

att utan lov smita till butiken på en rast

att svära åt läraren

att slänga bort skolmaten utan att äta den

att vara otrogen mot den man sällskapar med

att ljuga för sina föräldrar

6. Tycker du att en restriktion, regel eller lag kan vara etiskt fel? Motivera ditt svar.

7. Suomen Kuvalehti höll 2009 en skrivtävling där deltagarna berättade vad de tyckte ett gott liv består av. I texterna framkom fem grundläggande tankar om ett gott liv.

Välj den tanke som bäst beskriver din egen åsikt. Motivera.

1. Ett gott liv finns i huvudet på varje människa, det är en attitydfråga.

2. Ett gott liv är inte lätt utan har inslag av lidande. Motgångar, sjukdom, invaliditet eller en närståendes död kan framhäva de goda sakerna i livet.

3. Ett gott liv innebär att leva i nuet. Det är att vara glad över de små vardagliga sakerna och inte drömma sig bort till framtiden eller gräva ner sig i det förflutna.

4. Ett gott liv är att ha bra förhållanden till andra människor: till sin partner, sin familj, sina vänner eller sitt samfund.

5. Pengar och egendom är övervärderade bisaker. Till ett gott liv räcker det att ha så att man klarar sig. En stor förmögenhet hindrar till och med ett gott liv.

8. Att låta bli att göra något kan också vara en moralisk handling. Skriv ner ett positivt exempel och ett negativt exempel. Motivera ditt svar.

Tillämpa

9. Studera flera dagstidningar eller stora finska nyhetswebbplatser. Välj ut en nyhet du kan tillämpa en etisk bedömning på och skriv ner vad du kommer fram till. Använd beskrivningen på sidan 19 som hjälp (Jims val och etisk bedömning).

10. I en del länder är dödsstraff ännu i användning. a) Ta reda på de vanligaste argumenten för och emot dödsstraff. b) Fundera över din egen åsikt. Vad anser du?

Etiska frågor | 21

2

Den värdefulla människan Den första december 1955 steg sömmerskan Rosa Parks på bussen i sin hemstad Montgomery i USA:s södra del. Det hade varit en lång dag på jobbet och Rosa ville snabbt komma hem.

Hon satte sig på bänkrad nummer 11 i bussen eftersom de första tio raderna var reserverade för ljushyade passagerare. Under resan blev bussen snabbt full och snart var de tio första bänkraderna fulla. När en ljushyad man steg på och det inte fanns lediga platser framme i bussen beordrade busschauffören Rosa att flytta sig längre bak så mannen kunde ta hennes plats. Rosa vägrade. ”Varför skulle jag behöva flytta på mig” funderade Rosa, ”Varför ska vissa passagerare ha större rättigheter än andra?” Rosa kände mycket väl till lagarna som bestämde sittordningen i bussarna men hon visste också att hon i fortsättningen inte skulle följa dem. Rosa blev arresterad och fick böta 14 dollar.

Det Rosa gjorde väckte mycket uppmärksamhet och ledde till att många började bojkotta, det vill säga att inte använda, det bussbolagets bussar. Bojkotten räckte över ett år. Till slut beslöt USA:s högsta domstol att apartheidlagarna i Montgomery stred mot landets grundlag. Det Rosa Parks gjorde i bussen ledde till uppkomsten av folkrörelsen som krävde lika rättigheter för den svarta befolkningen i USA. Den värdefulla människan | 23

➤ Etiska principer är regler som hjälper oss att handla rätt.

Olika religioner framhåller olika etiska principer men gemensamt för alla är tanken om människovärdet. Enligt den är varje människa värdefull och förtjänar ett gott bemötande.

Människovärdet är också grunden för Förenta nationernas (FN:s) deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Varje människa är värdefull Rosa Parks ansåg att alla människor har samma rättigheter oberoende av vilken hudfärg man har. Hon ansåg att hon hade rätt, fast hon blev arreste­ rad och fick böter. Genom att ställa sig mot lagen tog Rosa ställning för människovärdet. Människovärde betyder alla människors rätt till respekt, uppskattning och mänsklig behandling.

I artikel ett i Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättig­ heterna står det att ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättig­ heter”. Alla människor har alltså samma människovärde. Efter andra världs­kriget ville många länder skapa en gemensam överenskommelse om

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger att varje barn har rätt att få grundläggande utbildning gratis.

24 | Den värdefulla människan

Allmänna mänskliga rättigheter

till vila och fritid.

till liv, frihet och personlig säkerhet att ingå äktenskap och bilda familj

till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet

till utbildning Varje människa har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, goda arbets­förhållanden och skydd mot arbetslöshet till en tillräcklig levnadsstandard, hälsovård och sociala tjänster

Enligt deklarationen om de mänskliga rättig­heterna har alla människor rätt till de rättigheter och friheter som nämns i deklarationen. I bilden finns en del av de centrala rättigheterna och friheterna. En mera omfattande lista finns på omslagets främre insida.

till åsiktsfrihet och yttrandefrihet

att delta i sitt lands styre och rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land

allmänna mänskliga rättigheter så att liknande övergrepp som under kriget inte skulle ske i framtiden. FN:s generalförsamling antog den 10 december 1948 deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Enligt deklarationen upp­ fylls varje människas människovärde då de mänskliga rättigheterna följs.

De mänskliga rättigheterna omfattar många olika slags rättigheter, till exempel yttrandefrihet och religions- och samvetsfrihet. Alla människor överallt i världen har samma mänskliga rättigheter. Det betyder att alla har samma rättigheter men också samma skyldighet att respektera andras mänskliga rättigheter.

Det finns människor som anser att Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna inte tillräckligt beaktar olika religioners upp­ fattningar. Därför har också andra deklarationer om mänskliga rättigheter uppkommit. I början av 1990-talet skrev många muslimska stater under Kairodeklarationen som kombinerar FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna med den islamska lagen. Världsreligionernas parlament har arbetat för att samla alla religioners etiska principer till en gemensam deklaration om global etik.

Den värdefulla människan | 25

Den gyllene regeln finns i många olika traditioner Alla världsreligioner omfattar tanken om människovärdet och ett gott liv som grundar sig på principen att respektera andra människor. Ett bra exem­ pel är den gyllene regeln som finns överallt i världen. Regeln finns i många olika former och många tänkare och filosofer har uttryckt den med lite olika ord.

I kristendomen har den gyllene regeln uttalats av Jesus från Nasaret som enligt Bibeln (Matt. 7:12) sade: ”Allt vad ni vill att människorna ska göra för er det ska ni också göra för dem”. I Kina sade Konfucius, konfucianis­ mens grundare, samma sak. Den tyska filosofen Immanuel Kant sade att man ska se andra människor som ett mål, inte som ett medel.

Religionerna i världen har också andra moraliska regler. Buddhismen har till exempel fem moralregler som bland annat innehåller ett förbud att döda levande varelser eller stjäla andras egendom. Judendomen och

Den gyllene regeln enligt olika traditioner

Konfucianismen Gör inte mot an dra det som du inte vill att andra ska göra mot dig.

(Samtal med Konf ucius 15, 23)

Islam nning en er är i sa v a n e g In önskar rrän han fö e d n e tro broder a för sin detsamm ig själv. kar för s s n ö n a som h awawis 13 ur An-N (Hadith diths) fyrtio ha

Kristend omen Allt vad n i vill att m änniskorn ska göra a för er, de t ska ni också göra för dem.

(Matteu sevangeli e t 7:12 och Lukaseva ngeliet 6 :31)

26 | Den värdefulla människan

Taoismen nästas vinst Betrakta din in vinst, och d som din egen en eg st som din nästas förlu förlust. ying Pian, (Taishang Gan 213–228)

Buddhismen Hur skulle jag kunna göra det mot andra människor, som inte är behagfullt, eller en njutning, för mig?

(Samyutta Nikaya, v. 353)

Hinduismen Detta är summan av plikterna: Gör inte mot andra något som skulle vålla dig smärta, om det gjordes mot dig.

(Mahabharata, 13.114.8)

Judendomen Det som är dig själv förhatligt skall du inte göra mot din nästa.

(Rabbi Hillel, Sabbat 31a)

Filosofen Immanuel Kant Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i din egen eller någon annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål.

(Kant 1785, Grundläggning av sedernas metafysik)

De tio budorden förbjuder bland annat stöld eller att sträva efter en annans egendom. Varför är det förbjudet att stjäla?

kristendomen har de tio budorden som finns i judarnas heliga bok Toran och de kristnas Gamla Testamentet.

De moraliska reglerna varierar mellan olika kulturer och över tid. Alla regler som till exempel finns i Gamla Testamentet tillämpas inte i dag efter­ som de har uppkommit i en annan kultur och under en annan tid. På Bibelns tid var jämlikhet mellan könen inte aktuellt utan kvinnan skulle sköta hemmet och barnen.

I en etisk bedömning beaktar man förutom moraliska regler också för­ nuftet. Den lutherska kyrkans grundare Martin Luther sade att vilken för­ nuftig människa som helst kunde ha skapat de tio budorden. Olika regler tillämpas i olika situationer och det behöver människan överväga och fun­ dera på. Existerande regler berättar inte nödvändigtvis exakt hur man ska handla i olika situationer.

Den värdefulla människan | 27

What Would Jesus Do? Den evangelikala rörelsen som hör till de protestantiska väckelserörelserna i USA antog på 1990-talet uttrycket ”What would Jesus do?” som sitt valspråk. Uttrycket uppmanar rörelsens medlemmar att ta modell och lära sig av Jesus tankar om kärleken till nästan. Förkortningen WWJD används till exempel i nyckelhållare, armband och mem på internet.

I kristendomens historia har olika listor över synder skrivits. Den katolska kyrkan har till exempel listat de sju dödssynderna, varav en är frosseri.

28

Enligt kristendomen har varje människa förmågan att skilja mellan rätt och fel Inom kristendomen anser man att varje människa har en naturlig förmåga att skilja mellan rätt och fel. Människan kan använda sitt samvete för att bedöma hur hen ska agera i olika situationer. Kyrkorna kallar det för den naturliga lagen. Bibelns tio budord och den gyllene regeln har sitt ur­ sprung i den naturliga lagen.

I kristendomens lära ingår uppfattningen att allt liv har skapats av Gud och därför är heligt. Gamla Testamentet börjar med skapelseberättelsen som säger att Gud skapade människan till sin avbild och gav henne i upp­ drag att odla och bevara världen (1 Mos. 2). Människorna har ändå förmå­ gan att göra både gott och ont. Handlingar som är onda och bryter mot Guds vilja kallas för synder.

De kristna kyrkorna har lite olika tolkningar och vär­ deringar i etiska frågor. Den katolska kyrkan har ak­ tivt tagit ställning i etiska frågor och har en strikt

tolkning av Bibeln och kyrkans traditioner. En­ ligt Bibeln är allt liv heligt och därför anser den katolska kyrkan bland annat att abort inte är tillåten.

Den ortodoxa kyrkan anser att rätta hand­ lingar uppkommer i varje människa allt efter­ som förhållandet till Gud blir starkare. När man besöker gudstjänster och ber regelbundet kom­ mer man allt närmare Gud. Den här processen kallas människans heliggörande.

De protestantiska kyrkorna poängterar männ­ iskornas fria valmöjligheter och förmåga till förnuftigt tänkande. Exakta moraliska regler finns vanligtvis inte utan varje människa kan med hjälp av sitt förnuft själv ta beslut i moraliska frågor. Samvetets röst är ändå viktig, liksom att visa kärlek till sin nästa.

Inom judendomen och islam är det viktigt att hjälpa de fattiga

Kyrkorna deltar i samhälls­ diskussionen och väcker diskussion om värderingar.

Finlands evangelisklutherska kyrkas ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen tog under sin tid som ärkebiskop ofta ställning i aktuella frågor.

För att förstå de traditioner och moralregler som människor runt om i värl­ den har är det viktigt att känna till världsreligionernas etiska principer.

Olika religioner har påverkat det omgivande samhället och därför syns också religionernas etiska principer i många länders lagar.

Kristendomen liksom judendomen och islam uppkom i Mellanöstern. I judendomen är det viktigt att leva ett gott liv och att hjälpa de fattiga och andra som har det sämre ställt. Judendomens etiska principer finns i Toran och de viktigaste reglerna har koncentrerats till de tio budorden.

Islamsk etik grundar sig på goda karaktärsdrag, som till exempel ärlig­ het och rättvisa. De islamska idealen kommer från muslimernas heliga bok Koranen och den islamska lagen, sharia. Sharia har regler om hur man ska leva sitt dagliga liv, om bönestunder, familjelivet, vad man får äta och inte äta och om vikten av att hjälpa de fattiga.

Den värdefulla människan | 29

Religionerna i Asien respekterar livet

Inom ursprungsreligioner­ na värdesätter och bevarar man förhållandet mellan människan och naturen. Människans handlingar påverkar alltid direkt människans eget välmående. För aboriginerna i Australien är naturen mycket viktig.

30

Den huvudsakliga religionen i Indien är hinduismen. Enligt den har varje människa sin egen speciella uppgift som beror på kön, ålder och härkomst.

En människa som uppfyller sina uppgifter lever på rätt sätt. Renlighet och respekt för allt liv är också viktigt för hinduerna.

Buddhismen uppkom i Indien men spreds snart till andra länder i Asien.

Buddhismens etiska principer bygger på dess grundares Siddharta Gautama Buddhas läror. Enligt dem är allt liv heligt och människan är en oskiljbar del av naturen. Människan ska därför leva så att hon respekterar och hög­ aktar sitt eget liv, andras liv och hela världen.

De traditionella religionerna i Kina är taoismen, konfucianismen och buddhismen. Deras centrala lära är balansens ideal och till exempel taois­ men säger att människan ska leva i balans med naturen. Konfucianismen poängterar dygderna, det vill säga de goda karaktärsdragen. Dygderna omfattar bland annat vishet, rättvisa och medlidande och är alltså viktiga principer i en människas liv.

Den äldsta religionen i Japan, shinto, säger att respekten för människor­ na och naturen är det allra viktigaste. Shinto har inga egentliga moralregler men det japanska samhället har en allmän princip om alla människors uppgift i helheten. Om någon misslyckas i sina uppgifter drar hen skam över andra och förlorar ansiktet.

Diskriminering kränker människovärdet Tanken om människors lika värde är all­ mänt accepterad och uppskattad. Ändå förverkligas inte alltid de här idealen.

Människorna bryter den gyllene regeln, kärleken till nästan glöms bort och alla mänskliga rättigheter beaktas inte. Om man märker att viktiga etiska principer inte följs borde man alltid ingripa och försvara det människovärde som varje människa har och har rätt till.

Rosa Parks blev beordrad att flytta sig längre bakåt i bussen för att en ljushyad man skulle få sittplats. Det här betydde att hennes människovärde kränktes. En liknande situation kan till exempel uppkomma då en person får en arbetsplats på grund av sitt kön och inte för att hen var mera kom­ petent än de andra arbetssökandena. De här är olika exempel men det är ändå fråga om samma sak, diskriminering. Diskriminering betyder att en människa behandlas på ett annat sätt än andra på grund av någon person­ lig egenskap, som hudfärg, kön eller ålder.

En typ av diskriminering är rasism. Rasism betyder att någon folkgrupp anses mindre värd på grund av etniskt ursprung, hudfärg, nationalitet, kul­ tur, modersmål eller religion. Den människogrupp som nedvärderas anses inte ha samma människovärde eller samma mänskliga rättigheter som andra.

Rasismen var speciellt stark i de sydligare delarna av USA ända fram till mitten av 1960-talet. I vissa områden fanns lagar enligt vilka en mörkhyad barberare inte fick klippa ljushyade kvinnors hår och mörkhyade barn fick inte gå i samma skolor som ljushyade barn. Rosa Parks började protestera mot de här lagarna och då andra anslöt sig till protesterna upphävdes så småningom de ojämlika lagarna. Exemplet Rosa Parks visar att förändring är möjlig bara många människor arbetar tillsammans.

I dagens Finland finns också diskriminering. Bland annat romerna anser sig ofta bli diskriminerade. Vad kan vi göra för att underlätta situationen?

Kom ihåg ➤ Människovärdet är

grunden för varje människas rätt till respekt, uppskattning och mänsklig be­ handling. ➤ Den gyllene regeln finns

i alla världsreligioner. ➤ Diskriminering och

rasism gör det svårare att leva ett människovärdigt liv.

Den värdefulla människan | 31

Nynazism

E

fter andra världskrigets slut förbjöds natio­ nalsocialistiska och nazistvänliga rörelser i de flesta europeiska länder. Nazismen försvann ändå inte helt utan började på 1960-talet på nytt växa fram. Den här typen av nazism kallas för nynazism.

Nynazismen vill återinföra de principer som fanns i det nazistiska Tyskland. Idealet var att skapa en stark stat genom en nationalism som grundade sig på rasläror. Enligt nynazismen är människor inte är jämlika, utan en del människor är av naturen värdefullare än andra.

Nynazismen bygger också på en stark nationa­ listisk känsla som anhängarna försöker stärka genom att diskriminera minoritetsgrupper.

Anhängare av nynazismen finns på många håll i Europa, också i Finland. Bland annat i Grek­ land, Tyskland och Ryssland har nynazister

misshandlat och till och med mördat utlän­ ningar. I många länder bevakar polisen aktivt nynazisterna och anhängare har arresterats och dömts för lagbrott.

Det finns nynazistiska rörelser också annan­ stans i världen. I en del asiatiska länder som Indonesien, Mongoliet och Thailand har ny­ nazismen fått anhängare. Ett exempel är den mongoliska organisationen Tsagaan Khas (vita hakkorset) som bland annat utfört våldsamma attacker mot kineser som bor i Mongoliet.

1. Hur förhåller sig nynazisterna till människo­värdet?

2. Nynazistiska tankar intresserar en del människor. Fundera på varför och skriv ner dina tankar.

Nynazisterna i Sverige arrangerade 2016 en första maj-marsch i Borlänge i mellersta Sverige. Ungefär 300 nynazister marscherade. MariaTeresa ”Tess” Asplund protesterade ensam mot marschen.

32 | Den värdefulla människan

Uppgifter Att fundera på

1. Förklara begreppen: a) människovärde b) mänskliga rättigheter c) den naturliga lagen d) diskriminering 2. Läs texterna om de mänskliga rättigheterna i bilden på sidan 25. Välj en av texterna och rita en serie som handlar om den.

3. a) Skriv ner den gyllene regeln som den står i Bibeln. b) Välj något i din vardag som du kan tillämpa den gyllene regeln på och skriv ner hur du gör det.

4. Vilka är de viktigaste principerna i den kristna etiken?

5. Läs vad som sägs i kapitlet om olika religioners etiska principer. Gör en tankekarta där du skriver ner de viktigaste principerna.

Fördjupa

6. a) På bilden ser du en ingång från apartheid-tiden i Sydafrika. Bilden är tagen på Apartheid – museet i Johannesburg. Hur syns rasism i bilden? b) Ta reda på och skriv ner minst tre exempel på rasism i dagens samhälle.

7. En människa som bara bryr sig om sig själv och sina egna intressen kallas egoist.

Fundera över om en egoist kan leva ett gott liv, både ur individens och ur samhällets synvinkel. Skriv ner dina svar.

8. Definiera en god människa. Motivera ditt svar.

Tillämpa

9. Aisha har varit tvungen att fly från sitt hemland för att det blivit farligt att leva där.

Hon har kommit till Finland och sökt asyl här. Vilka etiska principer ska tillämpas på henne i Finland? Motivera ditt svar.

10. Kan en förnuftig människa alltid göra rätta moraliska val? Motivera ditt svar.

Den värdefulla människan | 33

3

Ordets makt Edward Snowden är en amerikan som arbetade för USA:s underrättelsetjänst CIA. Han började fundera över de sätt som CIA använde för att få fram information. Edward tyckte att det gjordes på fel sätt fast orsakerna till att få fram material i sig var rätt. Han bestämde sig för att göra något åt saken.

Edward blev världskänd när han berättade för medier att den Nationella säkerhetsmyndigheten (NSA) i USA avlyssnar vanliga människors telefonsamtal. Det väckte många frågor. Är det rätt att en myndighet avlyssnar telefonsamtal fast det motiveras med landets säkerhet? Får man avlyssna andras telefoner om man med hjälp av det kan rädda någons liv? Finns det orsaker som är viktigare än varje människas rätt till ett skyddat privatliv?

På grund av sina avslöjanden förlorade Edward sitt arbete, sitt hem och möjligheter att träffa sin familj och sina bekanta. Han flydde utomlands, hans pass drogs in och han vågar inte återvända till sitt hemland.

Ordets makt | 35

➤ Medier är tillgängliga för nästan alla och vem som helst kan uttrycka sina åsikter på sociala medier. De mänskliga rättigheterna garanterar allas åsikts- och yttrandefrihet men de förbjuder också att diskriminera och förolämpa andra. Då man bedömer vad man kan göra eller säga ska man beakta både de skyldigheter man har och följderna av det man gör eller säger.

Får man säga vad som helst?

Edward Snowden berättade offentligt om sin arbetsgivares sätt att fungera och som han tyckte var fel. Han bröt då mot arbetsgivarens regler eftersom han offentliggjorde information som hade hemligstämplats och han blev avskedad från sitt jobb. Många anser att Edward är en hjälte men andra anser att han är en landsförrädare. Edwards historia visar att det kan vara svårt att välja rätt.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna säger att alla människor har rätt till åsikts- och yttrandefrihet. Edward hade rätt att skapa sin egen uppfattning om arbetsgivarens sätt att fungera och han hade också rätt att berätta sin åsikt offentligt. Varje människa har också rätt att skaffa och ta emot information från medier och ingen har rätt att förhindra det.

Många politiker kritiseras till exempel hårt i offentligheten och de måste stå ut med det. Öppen diskussion och offentlig kritik anses viktiga för att demokratin ska fungera. Man måste ändå alltid över­ väga vad som hör till yttrandefriheten och vad som blir orimliga angrepp på andra personer. Får vem som helst säga vad som helst?

Jordbrukare demonstrerar på Senatstorget i Helsingfors. De tycker att regeringens beslut försämrat jordbrukarnas ställning i samhället.

36 |

Yttrandefrihetens gränser prövas av hatprat Den franska tidskriften Charlie Hebdos redak­ tion i Paris utsattes för ett terrordåd år 2015.

Orsaken var de karikatyrer av muslimska figu­ rer som tidskriften hade publicerat. De mus­ limska terroristerna anhölls och terror­dådet kritiserades starkt i många länder. Också en del islamska samfund dömde ut terrordådet.

Efter dådet uppkom en våg av hatprat som riktade sig mot muslimer. Hatprat betyder åsikter som är avsedda att såra och förolämpa andra och som publiceras offentligt. Hatprat kan snabbt skapa negativa åsikter om någon individ eller människogrupp.

Hatpratet har spridit sig speciellt i sociala medier där det är mycket lätt att anonymt föra fram åsikter, också väldigt starka sådana. Varje människa har yttrandefrihet men ingen har rätt att diskriminera andra eller förolämpa och skada dem i några som helst medier. Den gyl­ lene regeln kan användas också i frågor om yttrandefrihet. Säg och skriv inte saker som du själv skulle uppfatta som sårande. Det är viktigt att dis­ kutera också om svåra och känsliga frågor men man behöver inte såra andra när man gör det.

I olika religioner har många personer tolkat gränserna för yttrandefri­ heten på sina egna sätt. Islam tillåter inte kritik av profeten Muhammed eller Koranen. Judendomen och kristendomen har under historiens gång förhållit sig mycket allvarligt till hädelse, att tala illa om Gud. Hädelse har tidigare varit straffbart enligt finländsk lagstiftning men avskaffades som brottsrubricering 1999. Författaren Hannu Salama dömdes till exempel på 1960-talet till villkorligt fängelse för sin bok Midsommardansen där han ansågs ha hädat Gud. Bokens förläggare fick böter och förlaget dömdes att betala finska staten ersättning för inkomst från brottslig verksamhet. Förla­ get måste också förstöra de böcker som ännu var osålda och den hädiska texten censurerades från de nya upplagorna. Först år 1990 utkom boken i sin ursprungliga form.

Den franska tidskriften Charlie Hebdo publicerar satiriska serier som handlar om religion och politik. Terrorattacken mot tidskriften fördömdes allmänt runt om i världen men många tyckte också att det var fel av Charlie Hebdo att publicera sådana serier.

De tyckte att man inte ska skämta med sådant som är heligt för många andra.

Ordets makt | 37

Handlingar kan bedömas ur olika synvinklar Svåra situationer kan vara besvärliga att bedöma enligt etiska grunder. Det finns etiska teorier som man kan ta till hjälp då det behövs. De här etiska teorierna kallas konsekvensetik, pliktetik och dygdetik. De har upp­ kommit svar på både religiösa och filosofiska frågor. Teorierna kan använ­ das då man behöver undersöka olika situationer ur olika synvinklar.

Man kan bedöma om en handling är rätt eller fel genom att undersöka handlingens följder, vad handlingen leder till. Om följderna är goda är hand­ lingen också god. Det här kallas konsekvensetik. Edward Snowden tänkte troligen att hans handlingar visserligen är olagliga men de har goda följder.

Hans avslöjanden ledde till ändrade tillvägagångssätt inom NSA och dom­ stolar i USA har konstaterat att avlyssnandet av telefoner var olagligt. Snow­ dens handlingar kan därför anses vara rätta ur konsekvensetisk synvinkel.

Den andra teorin, pliktetiken, säger att en handling är rätt om den följer gemensamt överenskomna regler, som till exempel ett lands lagar. Enligt pliktetiken är Snowdens handlingar felaktiga eftersom de helt klart bryter mot USA:s lagar. Han publicerade material som var hemligstämplat och det bröt både mot arbetsgivarens regler och landets lagar. Han följde alltså inte sina plikter utan bestämde sig för att medvetet bryta mot dem.

Handlingar kan också bedömas ur dygdetikens synvinkel. Dygdetiken framhåller människans karaktärsdrag och att människan utvecklar sin för­ måga till rättvisa och mod. Goda karaktärsdrag hjälper människan att fatta rätta beslut. Enligt dygdetiken handlade Snowden troligen rätt eftersom han ville vara ärlig. Motsatsen till dygd är last. I Snowdens fall skulle lasten ha varit att vara oärlig och gömma undan det han visste.

Aristoteles var en grekisk filosof som levde 384–322 f.Kr. Han ansåg att bland annat vishet, mod, rättvisa och måttfullhet är dygder.

38 |

Etiska teorier Konsekvensetik

Pliktetik

Dygdetik

Om handlingens följder är goda så är handlingen god.

Om handlingen följer gemensamt överenskomna regler så är handlingen god.

Om handlingen visar på goda karaktärsdrag som hederlighet och mod så är handlingen god.

Yttrandefriheten begränsas av olika orsaker Yttrandefriheten ger inte rätt till hatprat och är därför inte obegränsad. I många länder begränsas yttrandefriheten också av andra orsaker än att skydda andra människor från hatprat. De som har makten motiverar sådana begränsningar med att de är till för att skydda samhället, vilket vanligen inte är sant.

I en del länder, till exempel i Kina, granskar myndigheterna texter och bilder innan de publiceras i medier. Folkets tillgång till internet och sociala medier begränsas också. Myndigheterna säger att det är för att skydda fol­ ket från skadliga inflytanden och hjälpa dem leva ett gott liv. I verkligheten är det fråga om censur som är till för att hindra motståndare till landets ledning att sprida sitt budskap och bygga upp en opposition.

I Finland finns ingen censur utan medier får fritt föra fram sina budskap.

Det finns ändå till exempel system som barnlås. Föräldrar kan använda barnlås för att deras barn inte ska kunna surfa fritt på internet utan de hindras från att komma till hemsidor som kan vara skadliga, till exempel

| 39

Yttrandefriheten kan begränsas om det finns goda grunder för det men den är en mycket viktig mänsklig rättighet som måste skyddas noga.

Kvinnan på bilden deltar i en demonstration för att stöda dem som råkat illa ut då de har försvarat sin yttrandefrihet.

sådana som innehåller pornografi eller grovt våld. Samhället godkänner barnlås med motiveringen att man vill skydda sina barn.

Internet och sociala medier har använts för att planera bombattacker och för att sälja narkotika. Brottslig verksamhet är olaglig oberoende av var den sker och myndigheterna arbetar för att förhindra brott också genom att övervaka internet. Polisen är till exempel på många sätt aktiv på sociala medier.

Storebror ser dig Storebror ser dig! Det uttrycket får många att tänka på Big Brother- programmet. Uttrycket kommer från den brittiske författaren George Orwells roman Nitton åttiofyra:1984 som gavs ut 1949. Romanen beskriver ett samhälle där Storebror över­vakar alla medborgare. Det finns inget skydd för privatlivet och staten har skapat ett nyspråk (Newspeak) som är så förenklat att det är omöjligt att kritisera makthavarna.

Orwells idéer i 1984 har använts i många filmer och i fantasy­ litteratur. Capitol som finns i filmerna och böckerna om Hunger­spelen påminner starkt om Orwells Storebror. Båda beskriver en totalitär stat där statens makt sträcker sig till alla delar av samhället.

40 | Ordets makt

Medierna sprider också felaktig information De flesta medier i Finland följer journalistreglerna som bland annat säger att informationen ska vara sanningsenlig och att uppgifter som publiceras ska kontrolleras så noggrant som möjligt. Ibland händer det att en redaktör inte följer reglerna. Då kan vem som helst göra en anmälan om saken till Opinionsnämnden för massmedier som övervakar att journalistreglerna följs. Opinionsnämnden kan till exempel kräva att medier gör en offentlig rättelse av felaktig information.

Det händer också att medierna inte direkt bryter mot journalistreglerna men informationen som de ger ut kan ändå vara vilseledande. Mediaföre­ tag som upprätthåller webbtjänster försöker få så många klickningar som möjligt på sina nyheter eftersom mediaföretagens reklaminkomster beror på hur många klickningar de fått. Rubrikerna görs intressanta och lockan­ de men nyheten som sedan finns bakom klickning­ en är inte sådan som rubriken låter förstå. Det här kallas klickbete. Blir läsaren då lurad eller är medi­ aföretagets metoder acceptabla?

Exempel på journalistreglerna En del människor tycker att de traditionella me­ • Journalister är i första hand ansvariga inför sina dierna inte berättar sanningen om många viktiga läsare, lyssnare och tittare. Dessa har rätt att få saker. Alternativa medier har därför uppkommit veta vad som händer i samhället.

• Avgöranden om innehållet i informations­ som en protest mot de traditionella medierna. De förmedlingen ska fattas på journalistiska grunder. alternativa medierna förbinder sig inte till journalist­ Denna beslutanderätt får inte under några omständigheter överlåtas till någon utanför reglerna och kan verka på mycket tveksamma mo­ redaktionen. raliska grunder. Artiklarna och inläggen kan inne­ • Journalister har rättighet och skyldighet att avvisa påtryckningar eller löften som syftar till att styra, hålla felaktiga uppgifter eller vara helt och hållet förhindra eller begränsa informationsförmedlingen. felaktiga eftersom ingen kontrollerar innehållet.

• Det är journalisters plikt att sträva efter en De sociala medierna ger vem som helst möjlig­ sanningsenlig informationsförmedling.

• Journalister bör kontrollera uppgifter så väl som het att fritt uttrycka sina åsikter, i många fall ano­ möjligt – även om de har publicerats tidigare.

nymt. Det har lett till att olika slags åsikter kan • Allas människovärde ska respekteras. Etniskt ursprung, nationalitet, kön, sexuell orientering, spridas mycket snabbt och eftersom ingen kon­ övertygelse eller därmed jämförbar egenskap trollerar innehållet kan också felaktig information ska inte framställas på ett ovidkommande eller nedlåtande sätt. spridas snabbt och effektivt.

Källa: Opinionsnämnden för massmedier Under 2010-talet blev uttrycket ”fake news”, fal­ ska nyheter, ett vanligt begrepp i den allmänna diskussionen. Begreppet används inte bara som beteckning på nyheter som är falska utan också som ett sätt att strunta i nyheter som är riktiga och sanna.

Ordets makt | 41

Kvällstidningarna skriver ofta om kända personers privatliv. Alla har ändå rätt till ett skyddat privatliv och man får inte skriva om vanliga människors privatliv utan tillstånd.

Privatlivet är skyddat En finländsk 16-årig pojke och flera av hans vänner mobbades på Instagram.

Bilder av dem redigerades och sårande texter lades till. Inläggen fick hundra­ tals gillningar innan Instagram-kontot stängdes. Mobbaren öppnade snabbt ett nytt konto, fortsatte på samma sätt och fick igen hundratals gillningar.

Polisen började undersöka saken men mobbaren påstod att hen inte hade för avsikt att mobba någon utan bara imitera dem.

Yttrandefriheten kan missbrukas genom att publicera text eller bilder utan tillstånd av den det gäller. Om man vill publicera bilder av sin kompis på sociala medier måste man först fråga hen om lov att göra det. Alla människor har rätt till privatlivets skydd. Bilder, videor och texter som publicerats på internet kan spridas mera än man avsett och fast man senare tar bort inläggen kan de redan ha kopierats och spridits vidare.

Det är lätt att på sociala medier skriva sådant som man inte skulle säga ansikte mot ansikte eller skämta på ett sätt som inte är lämpligt och som en annan kan bli mycket sårad av. Då kan det vara fråga om ärekränkning och den som utsatts kan anmäla det till polisen.

Skvaller och osanningar kan lätt orsaka skada åt den det gäller. I de tio budorden ingår att man inte ska tala osant om sin nästa och bland annat buddhismen framhåller hur viktigt det är att tala sanning. Att tala sanning, 42 | Ordets makt

att vara ärlig och att bry sig om andra är viktigt i många religioner. Att visa respekt för andra är en viktig del av yttrandefriheten.

En del människor har råkat ut för falska påståenden och osanningar som skadat dem. Vissa har berättat att de tagit kontakt med den som varit osak­ lig och frågat hen varför. Många gånger har då den som skrivit elakheter ångrat sig och bett om ursäkt. Då man träffas öga mot öga och den andras lidande blir synligt är det inte längre så lätt att tycka likadant som man gjorde anonymt på nätet.

Kom ihåg ➤ Åsikts- och yttrande­

frihet är mänskliga rättigheter men yttrande­friheten har gränser. ➤ Handlingar kan be­

dömas enligt följder, plikter och dygder. ➤ De flesta religioner

betonar ärlighet och att tala sanning.

Sociala medier har både goda och dåliga sidor.

Många har fått nya möjlig­ heter genom sociala medier, som till exempel Benjamin Peltonen. Han blev först känd i sociala medier och det hjälpte honom i hans karriär som artist.

Ordets makt | 43

Anna Politkovskaja

A

nna Politkovskaja (1958–2006) var en rysk redaktör och journalist som har blivit en symbol för yttrandefriheten. Hon var redaktör på den ryska veckotidningen Novaja Gazeta och specialiserade sig på händelser i den ryska del­ republiken Tjetjenien. Tjetjenien försökte bli självständigt efter Sovjetunionens fall 1991 vilket ledde till flera krig med Ryssland på 1990- och 2000-talet.

Anna Politkovskaja reste till Tjetjenien många gånger under krigsåren och skrev om kriget speciellt ur de vanliga människornas synvinkel där de hamnat mitt i krigets fasor. Hon skrev bland annat: ”Hur vi reagerar på enskilda människors tragedier reflekterar direkt hur vi förhåller oss till hela nationers lidanden. Att det handlar om ett större antal människor gör ingen skillnad.”

Politkovskaja arbetade mycket synligt och hon fick flera pris för sin kamp för yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Hon kritiserade Ryss­ lands ledning för krigen i Tjetjenien men också för korruption och brott mot de mänskliga rät­ tigheterna. Hennes budskap väckte också ilska, hon hotades och arresterades flera gånger. Också hennes familj och bekanta hotades. År 2006 blev hon mördad i hissen till det hus hon bodde.

Hennes mördare hittades aldrig.

Till Anna Politkovskajas minne har ett pris in­ rättats som årligen delas ut till en kvinnlig jour­ nalist som arbetar i konfliktområden. Det första priset delades ut 2007 till Politkovskajas vän och kollega Natalia Estemirova. Estemirova blev mördad 2009 i Tjetjenien.

1. Varför har Anna Politkovskaja blivit en symbol för yttrande­ friheten?

2. Är du själv beredd att lida för din rätt till yttrandefrihet?

Motivera.

Människorättsorganisationen Amnesty International ordnade 2014 en demonstration i Helsingfors till Anna Politkovskajas minne.

44 | Ordets makt

Uppgifter Att fundera på

1. a) Vad är yttrandefrihet? b) Vilka rättigheter och skyldigheter ingår i yttrandefriheten?

2. Förklara kort skillnaden mellan konsekvensetik och pliktetik.

3. a) Vad betyder hatprat? b) Ge ett exempel på hatprat i skolan.

4. Skriv ner tre goda råd om hur man bäst uttrycker sin egen åsikt utan att såra eller skada andra.

5. De tio budordens åttonde bud säger: Du skall inte vittna falskt mot din nästa (du ska inte ljuga). Vad kan det betyda när det gäller sociala medier?

Fördjupa

6. a) Kan man säga vad som helst om andra med förklaringen att det bara är ett skämt?

Motivera ditt svar. b) Vad är skillnaden mellan förolämpning och konstruktiv kritik?

7. Studera journalistreglerna på sidan 41. På vilket sätt innehåller de: a) yttrandefrihet b) människovärde c) den gyllene regeln 8. Använd internet och sök goda nyheter från den senaste veckan på olika nyhetssajter (inte sociala medier utan etablerade nyhetsmedier). Gör en löpsedel med enbart positiva nyheter som du hittar.

Tillämpa

9. När du tar en selfie finns det yttrandefrihetsfrågor du måste beakta Skriv ner det du måste tänka på.

10. Välj tre olika nyhetssajter (sådana som i uppgift 8). Studera dem och sök en etisk fråga som behandlas på åtminstone två av dem. a) Jämför de olika sajternas sätt att behandla nyheten. Vilka saker betonar de olika sajterna? b) Fundera över vad skillnader i betoningen kan bero på.

Ordets makt | 45