Bokrecension
Barnbruden, Pottungen och Räfvhonan
En frimurare läser Anna Laestadius Larssons trilogi. Text: Jan-Erik Nyberg Bild: Piratförlaget
Senaste höst röjde jag med motorsåg upp i skogen på vår sommarstugetomt efter stormen Aila. Som sällskap bakom hörselskydden hade jag en ljudbok, det var den första delen av Anna Laestadius-Larssons trilogi baserad på bland annat hertiginnan och sedermera drottningen Hedvig Elisabeth Charlottas dagböcker. Efter den första boken, Barnbruden, var jag helt fascinerad av berättelsen och fortsatte att lyssna på de två följande romanerna. Ytligt överklassliv Vad var det som fångade mitt intresse? Berättelserna berörde mig på flera plan. Dels insikten om hur upplysningens ideal, de värden som vi idag ser som självklara, vid denna tid betraktades som farliga, samhällsomstörtande och okristliga. Dels insikten om att vi själva i Europa i dag ur ett globalt perspektiv lever i ett ytligt överklassliv. Berättelsen om 1700-talets Sverige kan alltså läsas som en för oss mindre smickrande allegori om den värld vi lever i i dag på 2020-talet. Mitt intresse blev förstås inte mindre av kopplingen till den svenska frimurarordens rötter och dess grundare. Som frimurare blir jag naturligtvis illa berörd av berättelsen om hertig Carls tvivelaktiga förehavanden. Det gör mig medveten om hur de högsta idéer kan
förvanskas av förvirrade sinnen. Religiösa grubblerier som blandas med sexuella perversiteter är inte något som är förbehållet vår egen tid. Romanens intresse gäller ändå inte hertig Karl utan den del av historien som berättas av kvinnor. Den som saknas i de flesta historieböcker. Smuts och fattigdom Barnbruden, Pottungen och Räfvhonan utspelar sig under det sena 1700-talet. En tid då adelns siden och peruker existerade sida vid sida med rännstenens smuts och fattigdom, där fattiga kvinnor förväntades stå till välbärgade mäns tjänst, men då idéer om ett annat, rättvisare samhälle just hade fötts. Tänk metoo – fast på 1700-talet. Så presenterar författaren själv sina böcker på författarcentrum.se. Delar av dagböckerna har publicerats av Norstedts förlag med början från 1902. Frimureriets historia Där jag stod med motorsågen i händerna kände jag genast att detta är viktiga böcker för en förståelse av frimureriets historia. Vi har inte råd att blunda för fakta, lika lite som vi har råd att dra slutsatser om det förflutna på basen av en romansvit. Men framför allt har vi inte råd att låta bli att fortsätta vandra för att söka sanningen. X
28
