M A R K NADS O B S ERVAT IO N
en ny världsekonomi växer fram
I
samband med publiceringen av årets första kvartalssiffror avseende ekonomisk aktivitet har IMF uppdaterat prognosen för kommande år. För 2020 kommer aktiviteten krympa betydligt i Europa och USA, dock finns det tre länder/regioner som innevarande år får en ökning i BNP. Det är Kina, Indien och Asean 10. Om faktiskt utfall blir enligt prognosen, kommer USA vara tillbaks till förkrisnivå vid utgången av 2022 och Europa 2023. Kina, Asean 10 och Indien kommer under samma period att få en volymökning på 24 %, 25 % och 26 %, jämfört med förkrisnivån. Jämför vi väst (USA & EU28) med öst (Kina, Indien, Asean10, Afrika) och köpkrafts justerar ekonomierna, ligger ca 60 % av tårtan i öst medan 40 % ligger i väst. Konsensus långsiktig tillväxtprognos för öst är drygt 5 % och för väst ca 1,5 %. Volymökningen i öst är betydande och motsvarar i storleksordning ett nytt Norge varje femtionde dag. Tyngdpunkten i världsekonomin har därmed förskjutits österut och detta går fort. Fenomenet är förklaringen till den aggressivitet som USA uppvisar. Ur ett asiatiskt perspektiv kommer väst gradvis förlora sin ekonomiska relevans medan Asien redan är västvärldens viktigaste marknad och ökar i relevans. De senaste 70 åren har USA och Europa varit nära allierade både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Sedan förra krisen har detta förändrats radikalt. Öst har sedan 2014 tagit första platsen som EUs viktigaste handelspartner och därmed seglat förbi USA. USA har som ambition att genom militär överlägsenhet vara världens enda supermakt och med vapen i hand inte tillåta utmanare. I känd stil tävlar demokrater och republikaner i att verbalt attackera Kina. Syftet är att samla stöd för sin fiendebild och mobilisera sina ”allierade” i angreppet på den ekonomiska utmanaren. Ur ett europeiskt perspektiv är ekonomisk utveckling och bättre levnadsstandard viktigare än vilka som har flest bomber och granater. Europas ekonomiska intresse med Asien, kommer att väga tyngst även i framtiden. En gradvis frikoppling mellan den amerikanska och kinesiska ekonomin kommer under nuvarande administration att fortsätta. Detta kommer att försvåra västvärldens möjlighet för återhämtning. På andra sidan förespråkar Kina tillsammans med resten av världen mindre handelshinder, mer öppenhet och en modernisering av WTOs regelstyrda regim för gränsöverskridande engagemang. Vidare önskar Kina att stärka det internationella samarbete på områden där suveräna nationalstater har gemensamma intressen. Exempel på detta är miljö & klimat frågor, fattigdomsbekämpning, styrka WHO etc. USA kommer att fortsätta lägga ekonomiskt press på Europa genom nya handelshinder för att slutligen satsa allt på det
säkerhetspolitiska kortet. Denna strategi har redan visat sig vara svag. Europa har lite överraskande valt att inte stödja USAs demoniseringen av Kina. Detta kan tyda på att den politiska öst orienteringen har kommit längre än man tror. USAs senaste handelshinder som drabbade Spaniens jordbrukssektor resulterades i en diplomatisk kris. Spanien besvarade USAs agerande med att dom kunna demontera sina militära baser i landet och åka hem. Spanien såg nämligen samarbetet med USA som ett helhetspaket. Det är inte bara den ekonomiska tyngdpunkten som förskjuts österut, ”America First” har även förflyttat den globala sympatin österut. Samma fenomen observeras även i Asien. Filippinerna har länge varit säkerhetspolitiskt nära USA och ett militärt fotfäste i öst. Även detta samarbete har sprickor och på senaste Belt & Road konferensen meddelade Filippinerna att det ekonomiska samarbetet med Kina var viktigare än amerikansk militär närvaro i landet. Länder som Singapore, Vietnam, Indonesien, Malaysia m fl har tydligt kommunicerat till den amerikanska administrationen ”tvinga oss inte till att välja sida, ni kommer inte att uppskatta resultatet”. Samtliga länder i öst handlar mer med Kina än med USA och den ekonomiska integrationen i regionen fortsätter. I en miljö av geopolitiska konflikter och en jämn ström av svarta svanar från USA, kommer asiatiska ekonomier fortsätta utvecklas genom att öka levnadsstandarden för sin unga befolkning. Vietnam har en befolkning på drygt 97 miljoner och år 1990 levde 50 % under fattigdomsgränsen. Vid slutet av förra året var siffran reducerad till endast 2 %. Även den amerikanska befolkningen har fått det bättre och tittar vi på distributionen av nettoförmögenheten hos ”bottom 50 % ” av befolkningen har den ökat med hela 36 % sen 2015. Numera äger ”bottom 50” 1,5 % av nettoförmögenheten i landet, en uppgång från 1,1 % år 2015. Topp tio äger drygt 70 %. KRÖNIKÖR ruben larsen ruben@hagakapital.se +34 616 854 498
Financial Services www.hagakapital.com
54
