Byggvärlden nr 3, 2023

Hustillverkaren som går mot strömmen

Vill se ett digitalt helhetsgrepp

NYTT CENTRUM FÖR FORSKNING

Ska locka unga forskare till Hagastaden

Känn här!

Superslät, eller hur?

Precis som väggskivan Huntonit Proffsvägg – den snabbaste och enklaste vägen till en slät vägg.

Obos-vd:n om att leda bolaget i varseltider

Hetaste frågan i avtalsrörelsen

I nuläget är det få material inom byggindustrin som återanvänds

Sverige är på många sätt ett föregångsland inom klimatarbete men halkar samtidigt efter gällande cirkularitet.

Bygg­ och fastighetsbranschen kan vara en del av lösningen genom att återanvända och restaurera det vi redan har i stället för att riva och bygga nytt.

Dags att sluta cirkeln – byggbranschen

måste ställa om och bli mer cirkulär

I senaste Circularity Gap Report konstaterades det att Sverige är ett av världens minst cirkulära länder där bygg- och fastighetsbranschen med den trendande affärsmodellen om att riva och bygga nytt är en av de stora bovarna. Här finns en oerhörd potential för branschen att ställa om och bidra till ett mer cirkulärt samhälle, återanvändning och restaurering är vägen framåt för att minska de stora resursförlusterna.

ATT SVERIGES EKONOMI endast är 3,4 procent cirkulärt är ett bekymrande faktum som lyftes i den senaste Circularity Gap Report skriven av Rise, Re:source och Circle Economy. Det lämnar ett cirkularitetsgap på 96 procent där majoriteten av resurserna härstammar från jungfrukällor och riskerar att inte cirkuleras tillbaka till ekonomin. Bygg och infrastruktur står för cirka 40 procent av cirkularitetsgapet.

KRÖNIKA

I nuläget är det få material inom byggindustrin som återanvänds – i stället slängs fullt dugliga material helt i onödan. Ett viktigt bidrag för en mer cirkulär bygg- och fastighetsbransch är sanering och avfuktning som ser till att vårda det som redan finns i stället för att riva och bygga nytt. Genom inspektioner och besiktningar kan felaktigheter identifieras i ett tidigt skede vilket kan resultera i stora ekonomiska besparingar och ökat återbruk av byggmaterial som väggar, dörrar, våtrum och så vidare. Inte minst när bostäder blivit utsatta för vatten, brand eller mögelskada. Med rätt insatser vid rätt tidpunkt kan rivning undvikas och livslängden på fastigheter och material förlängas vilket minskar resursutvinningen och utsläppen.

SVERIGE SOM OFTA ses som ett föregångsland gällande innovation och klimatfrågor med

ambitiöst satta utsläppsmål har samtidigt till största del en helt linjär ekonomi. Att främja en mer cirkulär ekonomi kan vara avgörande för att ha en chans att nå Sveriges klimat- och miljömål samt Agenda 2030 menar regeringen som nu vill utveckla cirkulariteten inom byggsektorn.

THE CIRCULARITY GAP Report menar, liksom Ocabs hållbarhetschef Linus Berg, att det mest effektiva bygg- och fastighetsbranschen kan göra är att minska användandet av nya byggmaterial och istället återanvända och restaurera redan befintliga material. För trots sin ringa storlek har Sverige ett materiellt fotavtryck som är tredje störst bland EU-länderna och landar på 24,8 ton per år och capita till följd av hög konsumtion och levnadsstandard. Här står bygg- och fastighetsbranschen för nästan hälften av landets materiella fotavtryck.

Ifall vi halverar användandet av nytt byggmaterial och istället återanvänder det vi redan har skulle det resultera i en tio-procentig minskning av Sveriges materiella fotavtryck, ett minskat cirkularitetsgap och ökade förutsättningar för Sverige att uppnå klimatmålen.

Därför måste det jäkla tjatet fortsätta

Att prata jämställdhet kan fortfarande irritera. Just därför måste vi fortsätta, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Sedan jag blev ordförande för Byggcheferna har jag lärt mig en sak: om jag nämner ordet ”jämställdhet” i en debattartikel eller krönika, då kan jag lita på att det plingar in några irriterade mejl. Det slår aldrig fel. Mejlen brukar ha två saker gemensamt: att avsändarna är män, och att budskapet kan sammanfattas som att ”nu får det väl vara slut på det där jäkla tjatet”.

JAG KAN FÖRSTÅ reaktionen. Som jag har skrivit i en tidigare krönika om byggbranschens män förtjänar även männen, som grupp, betydligt mer uppskattning än skäll. Nästan 90 procent av branschen består ju av män som gör ett jättejobb! Bland mina manliga kollegor finns knappast någon som inte tycker att jämställdhet och mångfald är helt självklart. Men betyder det att vi borde sluta prata om

Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50

det? Att allt har blivit tillräckligt okej, så nu får vi bara vara nöjda?

NEJ. DET LIGGER i problemets natur att jobbet aldrig blir klart. Det gäller både i branschen och övriga samhället. För visst är det lätt att tänka att vi i Sverige inte behöver prata så mycket om jämställdhet längre? Här är vi väl

Chefredaktör: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

bäst i världen på det? Våra företag är väl internationella föredömen? Jo, det hade man kunnat hoppas. Men faktum är att Sverige halkar efter – även inom Europa. I fjol hamnade vi bara på plats 5 av 19 i en EU-finanseriad jämställdhetsrankning baserad på olika länders storbolag.

DEN SIFFRAN FÖRVÅNADE mig. Det gav en påminnelse om hur viktigt det är att mäta (alternativet är ju att gå på magkänsla och bara gissa). Just därför är jag så glad och stolt över Machoindex, som är Byggchefernas verktyg för att mäta graden av machokultur i organisationer. Det rekommenderas av Upphandlingsmyndigheten och används av flera stora bolag inom samhällsbyggnad.

Machoindex är ett sätt att få en mätbar siffra på problemet – och att därmed kunna mäta hur förändringen går. Samtidigt kan det hjälpa till med att få i gång samtal om arbetsmiljön.

”Det viktigaste är inte siffran man får fram,

för oss har det varit diskussionerna kring själva verktyget. Vi har pratat mycket om de här frågorna och fått en bra diskussion om hur vi skapar den bästa arbetsplatsen”, sa till exempel Jack Len, regionchef på Peabs dotterbolag Lambertsson, i samband med att hans arbetsgivare började använda Machoindex.

SAMTIDIGT SA SVEVIAS vd och koncernchef Anders Gustafsson så här, apropå att Svevia var branschens första bolag som tog in Machoindex i sitt hållbarhetsarbete:

”Gamla machoattityder inom bygg och anläggning äventyrar säkerheten, stänger människor ute och gör företag mindre lönsamma. Vi vill driva på en förändring av branschen så att fler känner sig välkomna och att alla har en säker arbetsvardag.”

Citat från två män som visar vägen mot en jämställd bransch.

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

Layout: n Mårten Pien marten.pien@svenskamedia.se

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Andreas Lundgren, 070-508 98 02 andreas.lundgren@annonskraft.se n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson,0651-69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Maskinuthyrning nära dig

Vi har 90 depåer från Kiruna till Trelleborg. Allt från anläggningsmaskiner, byggmaskiner, liftar, bodar, järnvaror m.m.

Läs mer på cramo.se

JM stäms av facket på på elva miljoner kronor

Q JM anklagas för omfattande kollektivavtalsbrott och krävs på drygt elva miljoner i skadestånd av fackförbundet Byggnads. Det framgår av en stämningsansökan.

Bakgrunden är en granskning av facket har gjort. Den visade att ett 40-tal anställda fått en lägre lön- och ersättningsnivå än vad som avtalats, eller i vissa fall blivit utan viss ersättning helt.

Avtalsbrottet pågick mellan januari 2020 till augusti 2021 och gäller anslutna anställda i Stockholmsoch Göteborgsregionen, enligt stämningen. Stämningsansökan är riktad mot JM AB och koncernbolaget JM Supply. De berörda arbetade med en rad olika leverans- och logistiktjänster.

NCC anmäler kommun för otillåten upphandling

Skanska vann i våras en upphandling för ett beläggningsarbete i Lidköpings kommun. Nu menar NCC, vars anbudssumma var nära dubbelt så hög som Skanskas, att kommunen agerat i strid med de upphandlingsrättsliga principerna.

Ärendet gäller en upphandling av en entreprenör för ett beläggningsarbete i Lidköping som kommunen annonserade om i februari 2022. Det rör sig om ett ramavtal med en avtalstid om fyra år. NCC, som förlorade upphandlingen, har tagit del av Skanskas fakturering till kommunen och ifrågasätter nu de ändringar som skett i avtalet samt den ersättning som Lidköpings kommun hittills har utbetalat till Skanska.

Detta framgår i den anmälan som skickats in till Konkurrensverket om misstänkt otillåten direktupphandling gällande ramavtal för beläggningsarbete.

Målet är en digital marknadsplats för återbruk av byggprodukter.

Nätverk för cirkulärt byggande i Skellefteå

Q I Skellefteå ska aktörer från byggoch fastighetsbranschen samlas i ett nätverk för cirkulärt byggande. Projektet drivs gemensamt av Skellefteå kommun, CCBuild – Centrum för cirkulärt byggande, och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Projektet ska mynna ut i en digital marknadsplats för återbruk av byggprodukter. Initialt handlar det om att säkerställa ett samarbete med aktörer i byggsektorn för att tillsammans hitta nya metoder och lösa utmaningar kopplade till återbruk inom byggsektorn, exempelvis mellanlagring och hur upphandlingsformat och markanvisningar kan användas för att öka mängden återbruk.

40% ... av arkitekt- och ingenjörsföretagen väntar sig en minskad orderingång under det närmaste halvåret – det visar Innovationsföretagens senaste konjunkturrapport Investeringssignalen.

Trots en vikande efterfrågan är anställningsbehovet fortsatt mycket stort hos delar av sektorn, framför allt bland teknikkonsultföretag och industri-/techkonsultföretag.

Åtalas för grova brott efter byggkonkurs

Q Mannen bakom ett byggföretag i Landskrona som gick i konkurs i april i fjol åtalas nu för flera ekobrott, som skattebrott och grovt bokföringsbrott. Åtalet tar sikte på 2021 då en mängd transaktioner för mångmiljonbelopp saknas i bokföringen. Bolaget kom även undan skatt på 670 000 kronor genom att inte ta upp utgående moms. Mannen erkänner oaktsamhet.

SKANSKAS ANBUD SKA ha legat på cirka 8,9 miljoner kronor medan NCC:s bud låg på cirka 15,8 miljoner kronor. Ytterligare ett par anbud inkom till kommunen; ett på cirka 21 miljoner kronor och ytterligare ett på närmare 28 miljoner kronor. NCC beskriver i anmälan att

Torget i Lidköping.

De fakturerade priserna kan omöjligen vara de offererade priserna

upphandlingen skedde som ett öppet förfarande enligt LOU och kontraktet är ett så kallat mängdkontrakt vilket innebär att anbudsgivare hade att prissätta ett visst antal arbeten i en mängdförteckning respektive en tim- och á-prislista.

ENLIGT NCC SKA kommunen inte ha begärt någon förklaring till Skan-

Splittrad bild av byggkonjunkturen

Kraftigt ner för bostadsbyggandet men uppgång för övrigt byggande. Månadens Byggstartsindikator pekar på varierande trender för byggstarterna.

– Bostadsindikatorn är tillbaka på den nivå den låg på i början av 2015, säger Tor Borg, analyschef på Citymark analys och Byggfakta.

Byggstartsindikatorn, som inkluderar byggstarter för samtliga nyproducerade byggnader exklusive anläggningar och infrastruktur, föll under januari med 0,2 procent. Tittar man på helåret så är minskningen 4,9 procent och det är bostadsbyggandet som drar ner siffrorna. Bostadsindikatorn har fallit med nästan 38 procent medan Indikatorn för övrigt byggande ökat med nästan 45 procent under samma period.

– Bostadsbyggandet har fallit brant och en snabb uppgång för byggandet i övriga sektorer har inte fullt ut kunna kompensera för detta. I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att

Byggstarterna utanför bostadssektorn har ökat snabbt

indikatorn bygger på de beräknade projektkostnaderna, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys och Byggfakta.

Byggstartsindikatorn för övrigt fastighetsbyggande steg med 2 procent under januari vilket var något lägre än förra månaden. Sedan botten sommaren 2021 har byggstarterna ökat i snabb takt, en viss inbromsning har dock kunnat noteras de senaste månader. Jämfört med samma månad i fjol var indikatorn 44,9 procent högre.

– BYGGSTARTERNA UTANFÖR bostadssektorn har ökat snabbt. Stora bidrag kommer från byggandet av offentliga lokaler, framför allt sjuk- och hälsovård, men även kontorsbyggandet har ökat en del på sistone. Däremot sjunker byggstarterna när det gäller industriprojekt, säger Tor Borg.

SAMUEL KARLSSON

skas låga anbud. Men Skanskas fakturerade priser ska heller inte vara detsamma som har offererats, vilket gör att NCC:s bolagsjurist drar slutsatsen att Skanska har tillåtits att justera sina offererade priser väsentligen och lagt sig över det ursprungliga anbudet. ”De fakturerade priserna kan omöjligen vara de offererade priserna”, skriver hon och påpekar att det därför är ”troligt att Lidköpings kommun har agerat i strid med de upphandlingsrättsliga principerna, men också att kommunen tillåtit väsentliga och otillåtna ändringar av parternas kontrakt,

vilket utgör en otillåten direktupphandling”.

KONKURRENSVERKET SÄGER ATT de nu befinner sig i förstudiefas och när den är klar avgör myndigheten om ärendet ska prioriteras för närmare utredning. På Lidköpings kommun säger Erik Gustafsson, områdeschef på Sektor service, att man inte vill kommentera anmälan i nuläget. – Vi har nyligen fått den och inte tagit ställning ännu vad vi ska svara Konkurrensverket, vi har fram till 13 mars på oss att göra det, säger han.

HENRIK EKBERG

Bestrider hävning av Västlänken-etapp

AGN Haga svarar nu Trafikverket på hävningen av Haga-etappen. Enligt konsortiet har förseningarna av etappen bland annat att göra med externa faktorer som ligger utanför AGN:s ansvar och kontroll.

För några veckor sen hävde Trafikverket kontraktet med AGN Haga gällande Västlänkens Haga-etapp i Göteborg. Orsakerna var bland annat förseningar och brister i arbetsmiljön för byggarbetarna.

Nu svarar byggkonsortiet bestående av Italienska Webuild (tidigare Astaldi), turkiska Gülermak och norska NRC Group i ett pressmeddelande på hävningen som man bestrider.

DET PRIMÄRA MÅLET för AGN HAGA har hela tiden varit att fullfölja E04-kontraktet inom utsatt tid och på ett kostnadseffektivt sätt, skriver AGN Haga som bedömer att Trafikverket saknar rättslig grund för att häva kontraktet och att den kritik som Trafikverket har framfört mot AGN är obefogad och onyanserad, i synnerhet vad gäller säkerheten.

Man menar bland annat att Trafikverket inte gett en korrekt och

rättvis bild av omständigheterna. ”Orsakerna till budgetöverskridanden och förseningar är externa faktorer som ligger utanför AGN:s ansvar och kontroll och inkluderar domar från Mark- och Miljödomstolen, som innebar att den möjliga arbetstiden per dygn begränsades avsevärt”, skriver AGN Haga. – Med största sannolikhet kommer vi att överklaga, säger Alejandro Urciuolo, styrelseordförande för AGN Haga.

NYLIGEN BLEV DET också klart att L-politikern Eva Flyborg i Göteborg anmäler Trafikverket till Riksrevisionen gällande Västlänken. Något som GP var först med att rapportera om.

Bakgrunden till anmälan är den misslyckade BEST-upphandlingen och den hävda entreprenaden med AGN Haga. Dessa båda upphandlingar vill hon att Riksrevisionen granskar närmare. – Min poäng är att vi måste lära för framtiden och inte göra så här dåliga avtal. Vi måste ställa frågan om det är processen i sig, verktygen eller något annat som gör att vi så ofta hamnar i den här typen av problem som vi har fått med Västlänken, säger hon till GP.

Västlänkens Haga-etapp. FOTO: TRAFIKVERKET

Tor Borg, analyschef på Citymark och Byggfakta.

Kriminaliteten kan bli knäckfrågan

Byggföretagen och Byggnads och växlat avtalskrav för Byggavtalet. Nu börjar förhandlingarna. Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen, tror att frågan om arbetslivskriminalitet kan bli en knäckfråga i årets avtalsförhandlingar. – Vi har olika definitioner av vad arbetslivskriminalitet är, säger han.

Byggföretagens senaste bedömning är att de totala bygginvesteringarna i bostäder, anläggningar och offentliga lokaler minskar med tio procent under 2023.

– Men vi tror att det kommer att bli ännu kärvare, säger Mats Åkerlind.

Samtidigt anser nio av tio företagare inom bygg och anläggning att återhållsamma lönekrav är mycket viktigt eller viktigt i rådande konjunkturläge.

– Bygg- och anläggningsbranschen befinner sig i ett bistert konjunkturläge. Vi ser redan att antalet varsel och konkurser ökar kraftigt. Parterna har det yttersta ansvaret för att trygga sysselsättningen och skydda branschens långsiktiga kompetensförsörjning. Det kräver satsningar på ökad konkurrenskraft och att vi värnar märket, säger Mats Åkerlind.

VAD GÄLLER BYGGNADS lönekrav så ligger det, enligt Mats Åkerlind, historiskt högt.

– Men det ser ändå lovande ut att Byggnads vill följa LO, säger han.

Bland Byggföretagens yrkanden finns ändringar gällande förläggandet av arbetstid och att enskild överenskommelse ska kunna träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare beträffande förläggning av arbetstid mellan kl. 24.00–05.00. Byggföretagen yrkar också att den så kallade Riksöverenskommelsen tecknas med Byggnads. – Nuvarande avtal är väldigt strikt, men vi behöver öppna upp för att

Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen.

skapa mera flexibilitet så att personal kan flytta med dit arbetstillfällena finns.

NYLIGEN BLEV DET klart att Byggnads lämnar samarbetet Sund konkurrens och schyssta byggen. Bland annat anser Byggnads att det är för mycket snack utan att något händer som minskar kriminaliteten inom byggsektorn. I Byggnads avtalskrav fokuserar man också på arbetslivskriminaliteten med bland annat fler arbetsplatskontroller. Mats Åkerlind tror också att frågan kan bli en knäckfråga i årets avtalsförhandling. – Det kan vara en knäckfråga eftersom vi har olika definitioner av

Om det är denna fråga som blir knäckfrågan så kommer vi att ha svårt att mötas

fokusera på att jobben går till seriösa företag.

– Fusket i branschen går att förebygga och kontrollera bort. Det kräver samordning och ansvarstagande. För att lyckas få bukt med de kriminella företagen måste kontrollerna bli fler och effektivare. Seriöst företagande ska löna sig och jämlik konkurrens är den enda vägen framåt, säger Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Anläggningen byggs i anslutning till Torsvik Industriområde vid E4.

vad arbetslivskriminalitet är för någonting. För mig är det brottsliga handlingar; att man inte vill betala skatt, använder olaglig arbetskraft, gör sig skyldig till arbetsmiljöbrott och så vidare. Byggnads verkar uppfatta arbetslivskriminalitet som att man gör ett regelbrott i vårt kollektivavtal, som är väldigt komplext och innehåller mängder med detaljregleringar. Om det är denna fråga som blir knäckfrågan så kommer vi att ha svårt att mötas, säger Mats Åkerlind.

Motparten Byggnads ser mera positivt på framtiden, trots konjunkturläget. De anser att behovet av bostäder, infrastruktur och klimatanpassningar är stort. De vill i stället

Byggföretagens viktigaste yrkanden

Q Att arbetsgivaren, om annan överenskommelse inte har träffats, ska ha rätt att förlägga arbetstiden med 40 timmar per vecka måndag t.o.m. fredag kl. 06.00–18.00. I dag är den ordinarie arbetstiden måndag till och med fredag kl. 06.30–17.00.

Q Att enskild överenskommelse ska kunna träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare beträffande förläggning av arbetstid mellan kl. 24.00–05.00. Nuvarande reglering kring nattarbetstid stipulerar att arbetsgivaren och Byggnads region eller Byggnads centralt ska teckna överenskommelse vid arbetstidsförläggning mellan kl. 24.00–05.00.

Q Att flytta ut mandatet att även träffa en löneöverenskommelse, för hela eller delar av landet, till MB-grupp. Par-

Bland Byggnads yrkanden kan nämnas: stoppa långa underentreprenörskedjor, bygg främst med egen personal, företag ska ta ansvar för fungerande och effektiva granskningar, stoppa fusket med arbetstider, större inflytande över arbetstidens förläggning, hälsoundersökning varje år om du fyllt 50 och möjlighet till PSA-prov, friskvårdsbidrag i kollektivavtalet, krav på omklädningsrum för både kvinnor och män.

Nu ska Byggföretagen och Byggnads analysera och utvärdera motparternas yrkanden inför nästa förhandlingstillfälle, 28 februari. Byggavtalet löper ut den 30 april.

terna införde i Byggavtalet 2020 en möjlighet för företag med verksamhet i fler regioner att träffa en Riksöverenskommelse med Byggnads. Byggföretagen kan konstatera att ingen sådan överenskommelse har tecknats.

Q Att regeln om central anläggning anpassas så att reskostnadsersättning överensstämmer med skattereglerna för motsvarande avdragsrätt och vad som ska anses vara egentligt tjänsteställe för arbetstagare.

Q Att det kollektivavtal under vilket verksamheten huvudsakligen bedriver arbete ska vara det avtal som tillämpas oavsett vilken arbetsuppgift som för tillfället utförs. På flera arbetsplatser utför en och samma arbetstagare arbetsuppgifter som faller in under olika kollektivavtal.

Byggnads lämnar samarbetet mot kriminaliteten

Byggföretagen vill förlänga projektet Sund konkurrens och schyssta byggen, som man driver tillsammans med flera andra organisationer. Men det sker utan Byggnads medverkan.

– Formatet Sund konkurrens har blivit en form av whitewashing för att bygga image, säger Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm.

Sund konkurrens och schyssta byggen har funnits sedan 2018 för att tillsammans åstadkomma en sund konkurrens inom bygg- och anläggningsbranschen. Häromdagen lämnades en ansökan in om en förlängning av projektet till Arbetsmiljöverket.

– Byggföretagen arbetar hårt och långsiktigt för en byggbransch med nolltolerans mot medvetet fusk och brott mot gällande lagar och regler. Vi kan aldrig acceptera att schyssta byggare slås ut av kriminella aktörer. Det är en styrka att arbetsgivare och fack återigen kan kroka arm i denna fråga som är så viktig för hela branschen, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen.

ANSÖKNINGEN ÄR, ENLIGT Byggföretagen, det sjätte steget i ett långsik-

En av nordens största logistikanläggningar

Q BRA Bygg AB har tecknat ett totalentreprenadavtal med Catena för uppförandet av Elgigantens nya logistikanläggning i Jönköping. Projektet genomförs i samverkan och omfattar nybyggnation om totalt cirka 90 000 kvadratmeter. Investeringen för den nya anläggningen väntas uppgå till cirka 800 miljoner kronor. När den är klar blir det en av Nordens största logistikanläggningar.

Projekteringen pågår nu och beräknad byggtid är 16 månader.

Byggföretagen lever inte som man lär och det är inte något vi kan ställa oss bakom

tigt förändringsarbete i branschen. Bakom ansökningen står Byggföretagen tillsammans med Ledarna och Seko och i nära samverkan med Maskinentreprenörerna, Måleriföretagen, Installatörsföretagen, Glasbranschföreningen, Plåt och Ventföretagen, Unionen och Elektrikerförbundet. Tidigare har även Byggnads ingått, men de har valt att inte längre medverka. Förbundsordförande Johan Lindholm kommenterar avhoppet:

– Vi har varit en del i projektet i flera år men har nu valt att ställa oss utanför. Det finns flera anledningar till det beslutet. Den främsta orsaken är att formatet rimmar illa med den verklighet vi upplever när vi granskar företagen i branschen. Byggbranschen har stora problem med fusk och arbetslivskriminalitet.

Och många av de kriminella företag vi möter anlitas som underentreprenörer av de stora byggbolagen, säger han och fortsätter:

– Det här är något vi måste lösa. Men när vi sitter i möten med Bygg-

företagen är det snarare något de försvarar, hellre än försöker göra något åt. Formatet Sund konkurrens har blivit en form av whitewashing för att bygga image hos de företag som tjänar pengar på att anlita fuskande och kriminella företag som underentreprenörer. Byggföretagen lever inte som man lär och det är inte något vi kan ställa oss bakom.”

CLAES THUNBLAD ÄR ansvarig för Sund konkurrens på Byggföretagen.

– Det ena problemet med Byggnads är att de ofta sitter vid sidlinjen och ägnar sig åt kommentarer. Nu

kliver man ur ett långsiktigt samarbete där alla fack- och arbetsgivarorganisationer står med raka ryggar och pekar på hur mycket man har gjort tillsammans. Det är tråkigt när de då väljer att ställa sig vid sidan.

– DET ANDRA, SOM också är betydligt allvarligare, är att man inte tar tag i de frågor som man som enda aktör har direkt påverkan på. Till exempel de klassiska hängavtalen. De företag som nekas tillträde till medlemskap på goda grunder hos oss, kan dagen efter teckna ett hängavtal med Byggnads och därmed få kollektivavtal. Byggnads anser inte att de har något ansvar att följa upp och kontrollera dessa bolag, så när vi gör våra kontroller på byggen så ser vi att det är via hängavtal som porten finns för oseriösa aktörer att teckna kollektivavtal. För att komma till rätta med den problematik som finns så får man anstränga sig och jobba tillsammans, detta gäller inte minst mot dem som inte är anslutna någonstans överhuvudtaget, säger Claes Thunblad som tillägger att man också får ha i bakhuvudet att det nu pågår avtalsförhandlingar och positioneringar.

... miljoner kronor, cirka, är kontraktet värt som Skanska tecknat med College of William and Mary i Virginia, USA. Projektet omfattar byggnation av en ny multifunktionell undervisnings- och forskningsbyggnad på 38 000 kvadratmeter, samt renovering av en befintlig byggnad på 3 000 kvadratmeter. Byggnationen startar i februari 2023 och beräknas vara färdigställd i juli 2025.  Kontraktet kommer att inkluderas i orderingången för USA för det första kvartalet 2023.

Får inte säga upp kriminella hyresgäster

Q MKB:s försök att säga upp hyresgäster i en fastighet drabbad av bland annat skottlossning och en termosbomb har nått vägs ände. Svea hovrätt har slutgiltigt prövat frågan och ger hyresgästerna rätt att bo kvar. MKB som överklagade hyresnämndens beslut hade hoppats att hovrätten skulle göra en annan bedömning eller åtminstone ge en tydligare motivering till varför hyresgästerna får bo kvar.

– Rätten konstaterar ju svart på vitt att personer i hushållet ingår i sammanhang med kriminella nätverk och att det innebär en hotbild som orsakar stor rädsla och obehag bland övriga boende i området, säger Margaretha Söderström, kommunikationschef på MKB.

SGBC lanserar en uppdatering av Citylab

Q Sweden Green Building Council, SGBC, har lanserat Citylab 4.0, som är en ny uppdaterad manual för certifiering av hållbara stadsdelar. Några av nyheterna iden är: att certifieringen öppnar upp för fler typer av projekt , en tydligare koppling till plan- och bygglagens planprocess och att samtliga fokusområden har fått indikatorer där exempelvis cirkularitet lyfts fram.

FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm. FOTO: BYGGNADS

Utmanade tider för småhustillverkare

Småhusbranschen genomgår tuffa tider. Vikande efterfrågan och skenande materialpriser pressar branschen. Men i småländska Hjältevad huserar en tillverkare som går mot strömmen.

Det är fredagseftermiddag och tomt i husfabriken i Hjältevad i Eksjö kommun. Arbetarna har tagit helg men trots krisrubriker för branschen är det full fart på verksamheten. I Byggfaktas samanställning över bygglov för småhus sticker Hjältevadshus ut med en positiv trend. Som vanligt är det Älvsbyhus som toppar i statistiken med 392 bygglov. Hjältevadshus ökar till 153 under 2022 jämfört med 104 året innan och sticker i väg i marknadsandelar från 1,7 procent till 4,3 procent. Totalt omfattar statistiken 3 549 bygglov. Enligt Oskar Thomsen, Business Excellence på Hjältevadshus, är det flera faktorer som ligger bakom framgångarna. – Vi lanserade solceller som standard i somras. Vi tror att det är något som alla kommer vilja ha. Vi hade det som tillval tidigare men om vi gör det som standard kan vi säkra vissa volymer och pressa priset mot leverantörerna. Det blir ett bra erbjudande till kunden. Det kan vara en bidragande orsak men det beror troligen på fler olika faktorer, säger han.

I DAGSLÄGET HAR Hjältevadshus 140 anställda. Utöver det har de byggledare och säljare. Det senaste räkenskapsåret så snickrade man ihop närmare 160 hus.

Deras koncept är att inte inreda övervåningen om kunden exempelvis köper ett tvåplanshus. Det blir inte lika dyrt som ett fullt färdigt hus. Hjältevadshus har historiskt sett varit starka hos förstagångsköpare.

– Många av våra kunder är barnfamiljer. De kanske har ett litet barn och ett andra på gång. De behöver inte inreda övervåningen direkt. Då kan de växa in i huset och ta kostnaden succesivt, säger Malin Englund koordinator på kundcentret.

Just nu är hela småhusbranschen satt under press. I januari i år sjönk marknaden med 58 procent volymmässigt jämfört mot samma månad förra året. Men Hjältevadshus ökade sina marknadsandelar och sticker ut positivt bland småhustillverkarna även när det gäller leveranstider. I Prognoscentrets NKI-index som mäter kundnöjdhet toppade man när det gällde frågor om pålitlighet under förra året.

– VI HAR ETT stort fokus på att hålla leveranstiderna. Från det att du har ditt bygglov, finansiering och avtal på plats ska du få ditt hus inom åtta månader. Det vill vi hålla på och det

innebär att vi inte har någon stor orderstock, säger Oskar Thomsen.

En stor utmaning för att lyckas med ambitionen att hålla leveranstiderna har varit bristen på material och skenande kostnader.

– DET HAR VARIT jättetufft även för oss. Våra inköpare har jobbat stenhårt för att allt ska vara komplett när kunden flyttar in i huset. Värmepannan ska vara på plats och kaminen ska vara monterad. Det har varit tuffa utmaningar länge nu. Först hade vi corona och när vi såg ljuset i tunneln som kom det ett krig som påverkat materialtillförseln i hela världen, säger han.

De problematiska produkterna har skiftat över tid. Allt från virke och golv till vitvaror. Kriget i Ukraina gjorde även att det blev brist på material till kaminer. – Tillgången gick ner samtidigt har de skenande elpriserna gjort att kaminer blivit mer eftertraktade. Det är lite utmanande. Vi har tagit till alla medel som finns för att inte råka ut för förseningar. Vi har till och med köpt från vanliga affärer, fortsätter han.

Även om Hjältevadshus klarat sig relativt bra än så länge så ser Oskar Thomsen utmaningarna framöver.

– Vi vet inte när kriget i Ukraina är över. Räntorna är stigande men vi gör vårt bästa i en utmanande situation. Vi kör hårt med husvisningar. Vi försöker ta hit mycket kunder till fabriken. Även om man inte är kund är man välkommen att se tillverkningen. Det är ett stort intresse, säger han.

DET ÄR TOMT PÅ arbetare i husfabriken när vi gör vår rundvandring men det går inte att ta miste på att det i grunden fortfarande ligger mycket hantverk bakom tillverk-

ningen. Väggelementen och golvplattan monteras ihop till moduler och flyttas fram på räls genom fabriken. Steg för steg tar det färdiga huset form. Fönster, dörrar, trappor och golvklinker i hallen monteras på plats. Som ett sista steg monteras vitvarorna.

NÄR ALLT ÄR klart lastas volymerna på lastbil och skickas ut i landet till en familj som väntar på sitt nya hem. – Det dröjer bara några timmar innan vi fått upp ett hus på den avsedda tomten. Efter det tar det några veckor innan allt är klart för inflyttning, säger Malin Englund.

SVERIGES 11 STÖRSTA SMÅHUS­

SAMUEL KARLSSON MARKNADSANDEL I %

Ökade varsel och risk för konkurser

Småhustillverkarna drabbas hårt av den rådande konjunkturen.

På Trä- och möbelföretagen ser man ökade varsel och i risk för konkurser men en ljusning på längre sikt.

Höga räntar, hög inflation, dubbla amorteringskrav, ökade kostnader för el, krig och rusande materialpriser skapar den perfekta stormen och pressar marginalerna småhustillverkare.

– Det är redan många småhustillverkare som tvingats varsla medarbetare. Det är en realitet och vi känner till att det är fler som förbereder varsel.  Blir det en långvarig si-

tuation finns det risk för konkurser. Nedgången gäller allt bostadsbyggande generellt. Det är även svårt att sälja bostadsrätter, säger David Johnsson.

Q Vilka politiska initiativ skulle du vilja se?

– Det finns inga snabba lösningar men det är mycket strukturella problem när det gäller bostadsbyggandet. Det kommunala plan och markmonopolet behöver ses över för att få tillgång till mer byggmark mark. Finansieringsfrågan behöver också åtgärdas. Politiken måste samla sig och hitta lösningar som håller över tid.

Q Ser du några ljusningar för småhustillverkarna?

– Absolut. Det är jättemånga som jobbar med hållbarhetsfrågorna och det är väldigt tilltalande för bostadsköparna. Småhusen som tillverkas i dag är enormt energieffektiva och det är något som jag tror att människor kommer efterfråga i allt större utsträckning. När inflationen börjar sätta kommer människor våga att planera för sitt framtida boende igen. Men just nu är det tufft.

Byggfaktas statistik över antalet bygglov för småhus i landet bekräftar en ordentlig nedgång med drygt 40 procent. Den är också geografiskt spridd med nedgångar i samtliga

län och i en stor majoritet av kommunerna.

– TITTAR MAN PÅ kommunnivå så kan man notera rätt stora nedgångar på bland annat på  Gotland och Öland, på Västkusten, i skärgårdskommuner och i fritidskommuner som Båstad, Sälen, Åre och Älvdalen. Det signalerar att det kanske också till viss del handlar om att marknaden återgår till mer normala mönster efter coronapandemin som genererade en ordentlig uppgång i efterfrågan på fritidshus, säger Tor Borg, analyschef på Byggfakta.

KÄLLA:

Malin Englund och Oskar Tomsen ser positivt på framtiden för Hjältevadshus även om nuläget är tufft. FOTO: SAMUEL KARLSSON

Mycket av arbetet sker hantverksmässigt på fabriken i Hjältevad. FOTO: SAMUEL KARLSSON

David Johnsson, vd Trä- och möbelföretagen.

Enkelhet? Det är inte så svårt.

Vi tror att enklare projekt bygger på en nära dialog med våra lokala fackhandlare, som både har lager och själva är tillgängliga på plats för att utföra jobbet snabbt och smidigt. Där ni behöver, när ni behöver. Det behöver inte vara svårare än så.

Läs mer på elon.se/foretag eller få en personlig kontakt direkt på jessica.soderlindh@elongroup.se

Elon Business är en nordisk helhetsleverantör, byggd på lokalt entreprenörskap. Vi hjälper alla typer av företag med produkter för att inreda alla typer av lokaler – från bostäder och kontor till hotell, samt tjänster för distribution, lagerhållning och logistik.

Forskaren sticker ut med sin utformning som en omvänd trappstegspyramid.

Med siktet inställt på Nobelpriset

Projektet Forskaren är en satsning för att skapa ett framgångsrikt kluster inom life science. – Målet är att i slutändan få tillbaka Nobelpriset i medicin till Sverige, säger Mikael Barkestam, projektchef på Vectura.

I den nya stadsdelen Hagastaden i Stockholm samlas några av världens mest framstående aktörer inom life science inom en radie på fem kilometer. Mitt i klustret byggs just nu fastigheten Forskaren som är tänkt att bli en mötesplats mellan akademi, näringsliv, forskning och allmänhet. Projektet är ett samarbete mellan Tekniska museet, Karolinska Institutet och Vectura Fastigheter.

– Våra ägare donerar mycket pengar till forskning, utbildning och life scienceprojekt. Hela grundidén med Forskaren är att man vill locka unga till naturvetenskap. Målet är att i slutändan få tillbaka Nobelpriset i medicin till Sverige, säger Mikael Barkestam, projektchef på Vectura.

Det är Zengun som är entreprenör i samverkan med Vectura. Projektet har haft flera stora utmaningar att brottas med men trots det har man lyckats hålla tidsplanen.

– Vi lyckades pricka in fas ett under pandemin och fick genomföra hela systemhandlingsprojektet på Teams. Det tog ett år att komma i kapp. Vi har även brottats med cementkrisen, kriget i Ukraina och brinnande marknadspriset, säger Mattias Bystedt, projektchef på Zengun.

NÄR PROJEKTET INLEDDES genomfördes parallella uppdrag med fyra arkitektkontor som fick lämna in förslag på gestaltning av byggnaden. Till slut fastnade man för ett förslag från det danska arkitektkontoret 3XN.

Hela grundidén med Forskaren är att man vill locka unga till naturvetenskap

– Vi var ganska eniga i referensgruppen om att det här var det bästa alternativet. Vi får en fastighet som sticker ut och blir ett landmärke i området, säger Mikael Barkestam.

ARKITEKTERNAS VISION BÖRJAR nu ta form på tomten i Hagastaden. Utformningen kan bäst beskrivas som en rund och uppochnervänd trappstegspyramid. Stommen och fasaden är på plats. Nu återstår stomkompletteringar och hyresgästanpassningar. Eftersom det är ett runt hus så var det svårt att förutse vilka problem vi skulle stöta på under vägen. De hyrde en lokal i Kungens kurva och byggde upp en mockup i skala 1:1 som motsvarade en tårtbit med en kontorsdel. Från den inre fasaden till den yttre fasaden med installationer, undertak, väggar, golv.

– Det var väldigt nyttigt. Det finns inte ett vinkelrätt möte någonstans och det är väldigt små toleranser. Dessutom kragar det ut en meter för varje våning. Du kan inte göra exakt likadant utan måste hela tiden anpassa dig till de nya förutsättningarna, säger Mattias Bystedt. Förutsättningarna på platsen är också lite speciella. Fastigheten uppförs ovanpå tunnlarna till E4:an och järnvägen. I praktiken innebär det att stora balkar i betong placeras på tunnlarnas väggar. Många av de andra byggherrarna som genomfört projekt i området har valt att gjuta betongbalkarna på plats. Men det kan ta väldigt lång tid och kräver en stor mängd betong. Till Forskaren har man i stället valt prefab. Totalt har 56 betongbalkar, som vardera väger 35 ton, tillverkats hos Attakus

i Strömsund och transporterats med lastbil till Hagastaden.

– DET HADE TAGIT åtta månader att gjuta balkarna på plats, vi gjorde det med prefab på sex veckor. Vi möjliggjorde en snabbare produktionstakt. Vi sänkte även klimatavtrycket eftersom det krävdes mindre betong och armering, säger Mattias Bystedt.

För att minska klimatavtrycket ännu mer har de använt träbalkar i limträ som spänner över 35 meter över det öppna atriet. De har hämtats från en tillverkare i Holland och fraktats på lastbil hela vägen till Hagastaden.

– Det var en logistisk utmaning att få fram lasten till byggarbetsplatsen. Det är trångt om utrymmet i Hagastaden. Lastbilen fick köra förbi först och backa tillbaka på en avfart till E18 för att komma till byggarbetsplatsen, säger Mattias Bystedt.

NÄR ALLT ÄR klart kommer Forskaren att samla cirka 1 700 medarbetare och erbjuda 24 000 kvadratmeter flexibla kontor och co-working ytor för företag med verksamhet riktat mot vetenskap och innovation för människors liv och hälsa.

– Ska man sitta i det här huset ska man vara verksam inom life science. Det ställer vissa krav på hyresgästanpassning men vi har stora möjligheter till flexibla lösningar, säger Mikael Barkestam.

SAMUEL KARLSSON

Kort om Forskaren

Q Byggherre: Vectura

Q Entreprenör: Zengun

Q Arkitekt: Danska arkitektkontoret 3XN

Q Totalyta: 24 000 kvm

Q Inflyttning: Fjärde kvartalet 2023

Mikael Barkestam, projektchef på Vectura och Mattias Bystedt, projektchef på Zengun.

Framtidens viktigaste verktyg

Nej, med appar och molntjänster bygger man inga hus. Men i dagens och framtidens tuffa branschklimat är digitala verktyg nödvändiga för att automatisera och få järnkoll på din projektekonomi, från budget till prognoser och fakturering.

Låt oss på Next hjälpa dig att få full överblick över både dina projekt och din verksamhet. Så att du får mer pengar över och tid att planera inför framtiden.

Vill se digital transformering i stället för digitalisering

Bygg- och fastighetsbranschen

fokuserar på digital innovation i stället för att transformera alla delar i sektorn. Det menar

Aina El Masry som forskar inom området.

– Branschen jobbar lite baklänges, kan man säga, det är därför bygg- och fastighetsbranschen ligger långt ner på digitaliserings-listan bland alla branscher.

Aina El Masry är affärsutvecklingsdirektör på Afry dotterbolag ÅF

Infrastructure i Stockholm. Där jobbar hon med allt som har med affärsutveckling att göra inom byggoch fastighetssektorn. Hon har en bakgrund som konsult på flera olika bolag, bland annat som byggkonstruktör, och har även jobbat på beställarsidan. I sin roll på Afry har

Aina El Masry även haft sidouppdrag, till exempel har hon byggt upp en BIM-organisation i region Öst.

Men det som gör henne ganska unik i Sverige är att hon doktorerar inom digital transformation med fokus på bygg- och fastighetssektorn, där hon försöker reda ut varför branschen är så trög att digitalisera och vad som krävs för att ändra på det. Men begreppet digitalisering är hon kluven till.

– JAG VÄLJER ATT kalla det digital transformation. Men det viktiga här är inte termen, utan att man fokuserar på rätt saker när man säger digitalisering. Och det tycker jag inte man gör. Det är mycket fokus i dag på att skapa digitala tjänster

Hotellbranschen har till exempel digitalt transformerats med bland annat Airbnb, vilket skapar ett helt nytt värde för kunden. Musikbranschen har Spotify, också en digital transformation som skapar nya värden

och produkter. Men forskning har faktiskt visat att hur bra din digitala tjänst eller produkt än är så kommer den inte att nå sin fulla marknadspotential, säger Aina El Masry och utvecklar.

– JAG GJORDE TILL exempel mina masterstudier på NCC:s dotterbolag Loop Industries som lades ner 2019. Företaget hade bland annat en plattform där byggföretag kunde lägga upp överblivet byggmaterial som företag kunde köpa till ett billigare pris. Men det gick inte ihop, det var ingen som gick in och använde tjänsten. Branschen är så digitalt omogen så hur bra verktyg man än har så blir det svårt att få det att gå runt och så här tror jag det är för många liknande bolag. BIM är ett verktyg som har funnits länge, men det har ändå inte nått sin fulla potential, det är fortfarande vanligt att man skriver ut ritningar på byggarbetsplatser, till exempel.

Därför menar hon att man måste se mer till helheten i ett bolag så att samtliga avdelningar och affärsområden är med på den digitala resan.

Att enbart fokusera på smarta lösningar från proptech-bolag gör att branschen inte kan ta nästa steg, menar hon.

– Det är därför jag vill använda begreppet digital transformation, där man använder digital teknik för att skapa nya värden. Hotellbranschen har till exempel digitalt transformerats med bland annat Airbnb, vilket skapar ett helt nytt värde för kunden. Musikbranschen har Spotify, också en digital transformation som skapar nya värden. Andra branscher har kommit långt, medan bygg och fastighetsbranschen står kvar på samma plats. Man behöver använda ny data för att ändra hela värdeerbjudandet som ett bygg och fastighetsbolag har. Digitaliseringen som den benämns i dag med nya digitala

produkter och tjänster stöttar och bibehåller samma värdeerbjudande. Men en digital transformation ökar bolagets värdeerbjudande.

Q Hur ska då bygg- och fastighetsbolagen tänka och göra för att transformeras digitalt?

– Man kan ta ett exempel från bilindustrin och Audi. I deras organisation har de ett team som jobbar över alla affärsområden, detta team samlar in data som de analyserar och sedan skapas nya kundvärden för bolaget. Bygg och fastighetsbranschen

– som jobbar i silos där man inte pratar med varandra mellan avdelningarna – kanske samlar in data men det finns ingen som analyserar denna och tar det vidare. Därför skapas heller inga nya värden, säger hon och fortsätter:

– TILL EXEMPEL SKULLE byggföretagens IT-avdelningar kunna jobba mer proaktivt med till exempel en dataanalytiker som har en roll inom marknadsavdelningen. Att byggoch fastighetsbranschen är så långt efter andra branscher märks också på kostnaderna, som de senaste åren har ökat till skillnad från andra branscher som har genomgått en digital transformation där effektiviteten i stället ökar. Jag tror också det är viktigt att media, olika events och liknande slutar fokusera på digital innovation och i stället prata mer om transformation.

Q Vad tror du grundorsaken är att bygg- och fastighetsbranschen inte

anammar helheten i en transformation?

– Dels så investeras det inte mycket i bygg- och fastighetsbranschen, man får inte pengar till de här delarna på samma sätt som många andra branscher. Vi har i branschen även en ”doer”-mentalitet som är kopplad till affärerna, det vill säga upphandlingarna och att lägst pris vinner. Med denna mentalitet gör man det som krävs, ingenting mer. Det tas inga ytterligare initiativ och det återspeglas sen i allt i hela organisationen.

Q Spelar den ökande arbetslivskriminaliteten någon roll här?

– Det är absolut kopplat till affären. Om beställarna inte sätter de här ramarna om lägsta pris så blir det svårare för de bolagen som alltid lägger sig väldigt lågt. Det är samma för oss i konsultbranschen, priserna pressas extremt nu.

Q Hur tror du branschen ser ut om tio år?

– Jag har ingen aning, men jag hoppas vi har förstått lite mer, man blir mörkrädd som det ser ut nu. Vi ska nå våra hållbarhetsmål, vi ska sänka antalet arbetsplatsolyckor och så vidare. Men vi fokuserar på helt fel saker, på digital innovation. Det viktigaste nu är att öka kunskapen och där känner jag att jag själv har ett stort ansvar att nå ut. Det är inte fel på branschen, det är bara att forskningen och kunskapen saknas.

En digital transformering innebär att man tar ett bredare grepp om ett bolags digitaliserings-resa, så att alla avdelningar och affärsområden involveras. FOTO:

Aina El Masry, arbetar på Afry och doktorerar inom digital transformation med fokus på bygg- och fastighetssektorn. FOTO: AFRY

”Svårigheten är investeringen”

Teknik, kunskap och användningsområden finns, men ändå har robotar i byggbranschen inte slagit igenom.

– Svårigheten är att lösa investeringen och knäckfrågan är vem som ska äga ”maskinen”, säger Ulf Håkansson, teknisk chef på Skanska och en av hjärnorna bakom den armeringsrobot som nyligen vann det internationella priset Quality Innovation Award.

Ett bra sätt att definiera innovationer enligt Ulf Håkansson

är uttrycket ”new things that work”. – Funderar man lite kring det så är ”new” lika med en risk och en osäkerhet för många. Varför ska jag testa något nytt när jag najat med najtång i flera hundra år? När det kommer till ”that work” är problemet hur det ska implementeras och svårigheterna med vem som ska investera i implementeringen?

IDÉN TILL DEN armeringsrobot han själv varit med och tagit fram föddes under bygget av Norra Länken där alla prefabricerade armeringskorgar tillverkades för hand på plats och sedan lyftes de på plats. Resultatet?

– Vi tjänade månader i tidsplanen. Nästa steg var att göra det ännu mera effektivt och använda robotar i stället. Tillsammans med ABB och Robotdalen startades ett proof of concept-projekt som resulterade i en prototyp.

SVÅRIGHETEN I byggbranschen, jämfört med till exempel robotar inom bilindustrin, är att robotens rörelser enkelt måste kunna varie-

ras eftersom armeringskorgarna är olika stora.

– Vi behövde komma på ett sätt att slippa den tidskrävande programmeringen.

Den problemställningen följde med in i nästa projekt, som startades 2020 med hjälp av finansiering från Vinnova och Trafikverket. Det var också där de hittade lösningen.

– Från en bim-modell av armeringskorgen får robotarna instruk-

tioner för att med hjälp av algoritmer bygga korgen. Ska roboten bygga en annan korg så laddar man ner en ny 3D-modell från molnet. Vi har testat det här på två korgar nu och det har visat sig att med samma algoritm går det att bygga två olika korgar, säger Ulf Håkansson.

HAN MENAR ATT svårigheten med att implementera innovationer är brist på incitament inom företagen och mellan olika aktörer.

– Sedan är det en fragmenterad bransch, det finns ingen aktör som sitter på hela värdekedjan.

Det är också en fråga om finansiering. Enligt Ulf Håkanssons erfarenheter finns det ofta ”rätt bra” med pengar i tidiga skeden, som för pilotprojekt. Men sen blir det svårare.

– När det är dags för fullskaliga försök är det ingen som vill ta den notan. Så var det med robotarna här också.

Q Vad händer med armeringsroboten?

– Nu håller vi på med korg nummer tre. Det är en liten korg, vilket gör att vår robotanläggning, som egentligen är skala 1:2, fungerar som en fullskaleanläggning. Utöver det håller vi på att leta efter nya kunder. Tanken är att ett start-up-företag ska driva idén vidare och Skanska och ABB hjälpa till inom sina områden.

Knäckfrågan är vem som ska äga roboten, just nu är det väldigt avvaktande. Det är många som tittar på det, men jag ser inget genombrott. Q Vad krävs för ett genombrott?

– Fördelarna och användningsområdena för robotar är många och kända, så det handlar inte om det. Man borde ju ta ett varv till med stora beställare och man måste tidigt in i projekten. Kanske är det också en fråga för branschorganisationerna att se över hur innovationer ska främjas. I Sverige är vi duktiga på att komma på innovationer och tidigt få in pengar, men när det kommer till skedet då det ska implementeras, då tar det stopp. När man väl har hittat den första fullskaleanläggningen, då tror jag att det kommer att hända saker snabbt, då blir det en ketchup-effekt.

Q Hur är intresset för er robot?

– Eftersom branschen är så trög så valde vi att gå ut publikt med det här, bland annat filmer på Youtube med mera. Efter det har vi bland annat blivit kontaktade av ett större utländskt företag, som ser användning för den när de bygger raffinaderier. Vi har även blivit kontaktade av aktörer i Saudiarabien som är inblandade i bygget av den nya staden i öknen. ANNA SJÖSTRÖM

Molnet skapar nya förutsättningar

Molntekniken utvecklas och möjligheterna med den. Den vertikala molnlösningen, MTWO, för byggbranschen introducerades i Sverige av Softwareone. Ambitionen är att erbjuda ett heltäckande alternativ som hanterar data i hela byggprocessen.

tet och en stor möjlighet för byggindustrin att jobba effektivare, smartare och mer konstandseffektivt, säger han.

Q Vad är problemet med hur man jobbar i dag med digitaliserade verktyg?

utan allting är länkat till samma data. Det går även att skräddarsy informationen till respektive roll. Framför allt är den stora enkelheten att du inte behöver jobba i olika system.

Q Hur ser det ut i dag ute på byggföretagen?

Med all data i molnet effektiviseras byggprocessen.

system för ett förenkla processen.

Per-Erik Åstrand

Byggbranschen behöver digitaliseras men i ivern att hitta nya lösningar har det vuxit fram en hel skog med olika appar och system. Var för sig kan det vara smarta alternativ men det kan lätt bli ett pussel där bitarna inte riktigt passar med varandra.

Nu menar mjukvaruföretaget

Softwareone att man har en övergripande lösning med sitt molnbaserade system MTWO som svar på byggbranschens behov på digitalisering. De kallar det för en vertikal molnbaserad plattform där alla olika rollerna i ett byggprojekt arbetar i samma

Alla ska ha tillgång till samma data. Från arkitekter som ritar huset hela vägen ut till arbetsledaren ute på byggarbetsplatsen. Enligt Per-Erik Åstrand som är Business Development Executive på Softwareone är det en helt ny teknologi som utmanar den traditionella IT-processen i bygg- och fastighetsbranschen.

– DET HÄR ÄR en molnplattform som vi kallar för Industry cloud. Det är en teknologi som hanterar en massa affärskritiska processer. Från designstatidet och ända ut i byggskedet. Det är en stor förändring i arbetssät-

– Ofta löser de bara ett specifikt behov. Man jobbar som i silos med olika verktyg som inte pratar med varandra på ett naturligt sätt. Det är många fördelar att jobba med den här typen av plattform. Byggsektorn är inlåst i ett traditionellt sätt att arbeta som blir ineffektivt.

Q Vad skulle det här verktyget innebära konkret för exempelvis en arbetsledare ute i fält?

– För en arbetsledare handlar det framför allt om att ha rätt information vid rätt tidpunkt kopplad till övriga processer. Den här arbetsledaren ute i fält har samma plattform för att få tillgång till data som de som jobbar med kalkyl, tidsplanering, kostnadsberäkning och inköp. Fördelen är att man inte jobbar i separata system med enskilda appar

– Man är väldigt inlåst i ett visst arbetssätt eftersom teknologin kräver det. De flesta har olika verktyg för alla de här processerna. Jobbar du med hus har du ett system. Jobbar du med anläggningsprojekt har du ett annat system. Kalkyl, tidsberäkningar, klimatdata och kontroll av 3D-modeller har separata system. Och så vidare. Här är allt samlat. Vi frågar kunden hur de vill jobba och då anpassar vi plattformen till deras behov.

Q Vad får ni för respons från byggföretagen när ni presenterar er plattform?

– Generellt sett får vi en väldigt positiv respons och ett igenkännande gällande befintliga utmaningar.

Den nya generationens svenskutvecklade lösningar för imätning och utsättning, med fokus på användbarhet.

Läs om hur det ledande byggföretaget Lindbäcks tagit steget från traditionella metoder med måttband till att bli mer effektiva och självgående tack vare GNSS-utrustning från L5 Navigation.

Läs hela utvärderingen på www.l5navigation.se/kundberattelser/

”Vi såg att vi kunde spara tid genom att själva sätta ut istället för att utgå med långband från referenspunkter eller ringa en utsättare. Det var främst VA typ brunnar och stick som vi hade i åtanke, men vi använder den till allt möjligt. På mitt nuvarande projekt har vi satt ut hela tomten med staven. Pergola, plattytor, granitkantsten, utrustning, planteringar, belysningsfundament, avluftningar osv.”

Jens Ahlinder - Platschef Norr, Lindbäcks Bygg

Sen är detta också en fråga om timing och lite beroende på var man befinner sig i transformationsarbetet. Jättemånga har problem med att hantera data. Man har fragmenterade processer och jobbar i silos. Det är så man har jobbat i den här branschen. Man släcker bränder hela tiden. Nu är det många som brottas med hållbarhetsfrågorna. Nu är det jätteviktig att man börjar jobba med CO2-data och då tittar man på nya system istället för att ha en långsiktig strategi.

Q Vilka är utmaningarna med att byta till er plattform?

– Man har jobbar på det här sättet under väldigt många år. Pratar du bara med en disciplin så kanske de är nöjda med hur det funkar i dag. Många punktlösningarna är bra på det de gör men det skapar ingen helhetslösning. Byggbranschen är väldigt konservativ och ofta krävs det ett lite nytt mindset. Är de mogna i sin transformationsgrad blir det en fruktsam dialog, säger Per-Erik Åstrand.

SAMUEL KARLSSON

l5navigation.se

Ulf Håkansson

Robotarna hämtar armeringen från en maskin som klipper och bockar järnen, och najar sedan ihop korgen. FOTO: SKANSKA

Skanska bygger bostäder i Örebro

Q Skanska har tecknat avtal med Örebrobostäder om fortsatt samarbete med kvarteret Hållstugan i centrala Örebro. Avtalet är värt cirka 400 miljoner kronor. Skanska har under ett års tid arbetat med förberedelser för projektet, rivning av befintliga byggnader som inte ska vara kvar samt renovering av två hyreshus. Nu ska de bygga parkeringsgarage och fyra hus med cirka 90 lägenheter och butiker och lokaler i bottenplan. Byggnadsarbetet är igång och beräknas vara helt klart under 2025.

Strid om elstolpar i Nationalstadsparken

Q En dom i mark-och miljödomstolen som ger Ellevio rätt att bygga två nya kabeländstolpar i Nationalstadsparken på Norra Djurgården överklagas av Statens Fastighetsverk, SFV, till Mark- och miljööverdomstolen. SFV anser att det finns risk för att det historiska landskapets natur- och kulturvärden kommer att skadas. Dessutom strider det även mot plan- och bygglagen, skriver SVF i sin överklagan.

”Bra pilotfall för onormal prisförändring”

NCC har nyligen stämt Örebro kommun för ökade kostnader i samband med bygget av vattenreservoaren Lyra. NCC kräver bland annat ersättning för onormala prisförändringar.

Här förklarar Anders Skägg och Rosanna Watkinson, AG Advokat, vad onormala prisförändringar är och reflekterar över företeelsen sett ur ett branschperspektiv.

Q Vad är en onormal prisförändring?

ertagen definition och överlag gott om tolkningsutrymme) i kombination med fullständig avsaknad av modern praxis eller annan neutral vägledning.

ett rätt bra pilotcase. Det ska bli spännande att se vilka invändningar som kommer från kommunens sida när svaromålet lämnas in.

...ökade försäljningen av projektbalk med under december 2022, jämfört med samma månad år 2021, det visar siffror från branschorganisationen Svenskt Trä. Projektbalk används främst i större projekt som till exempel idrottshallar, kontor, logistik- och industribyggnader.

– Det är glädjande att de riktigt stora träprojekten blir allt fler, säger Johan Fröbel, chef teknik och handel på Svenskt Trä.

För lagerbalken minskade försäljningen med 37,5 procent under perioden.

Sweco får uppdrag när

EU bygger i Ukraina

Q Sweco har fått uppdraget att leda upphandlingen samt stödja byggnation av bostäder i sex städer i västra Ukraina. Syftet är att på kort tid tillgodose internflyktingars behov av bostäder, värme, vatten och elförsörjning. Swecos ska bland annat att säkerställa att europeiska normer för upphandling följs när projektorganisationerna ska upphandla entreprenörer för byggnaderna.

Projektet startar omgående och planeras pågå i två år. Sweco kommer att samarbeta med lokala ukrainska konsulter. Uppdragsgivare är Nefco, Nordiska Miljöfinansieringsbolaget, som är ett internationellt finansinstitut som inrättats av de fem nordiska länderna.

Byggbranschens vanligaste standardavtal (AB 04 och ABT 06) innehåller i kapitel 6 paragraf 3 (6:3) något som får sägas vara en ekonomisk force majeure-klausul, av vilken det framgår att avtalat pris ska ändras om kostnadsändringar (hos entreprenören) uppstår till följd av vissa listade ”typhändelser” utom parternas kontroll. Reglering sker om kostnadsändringen varit oförutsebar och dessutom väsentligt påverkar hela kostnaden för entreprenaden.  Bestämmelsen

är neutralt skriven och kan alltså i teorin åberopas av både entreprenören (vid kostnadsökningar) och beställaren (vid kostnadsminskningar). I praktiken har vi dock aldrig varit med om det senare. Den part som önskar en prisjustering har att bevisa att samtliga rekvisit i bestämmelsen är uppfyllda.

Q Hur vet man om en prisförändring är onormal?

Onormala prisförändringar avseende material som ingår i entreprenaden är en av tre listade typhändelser i

6:3. Det är sällan eller rent av aldrig så att alla inköp inom en entreprenad kan utföras i tidigt skede nära avtalets ingående och det säger sig självt att priser på material ingående i entreprenaden förändras över tid. Prisutveckling är med andra ord en osäkerhet som parterna i ett entreprenadavtal behöver hantera. Utgångspunkten vid fast pris är att utfallet av entreprenörens inköp inte påverkar priset/kontraktssumman, utan inköpsvinster såväl som inköpsförluster är entreprenörens

risk och möjlighet. Undantaget är om kostnadsändringar går att hänföra till onormala prisförändringar avseende material. Noterbart är att det ska handla om just prisförändringar avseende material och inte arbetstid, hjälpmedel eller annat. För att en prisförändring ska kunna konstateras vara onormal krävs ofta historiska mätdata vilka används för jämförelse mot tidigare prisutveckling för materialet, dess volatilitet och senaste trend.

VÅR ERFARENHET FRÅN hantering av den här typen av krav är att de ofta byggs upp genom en jämförelse mellan entreprenörens kalkylvärden inom ramen för kontraktssumman och utfallet av senare gjorda inköp. Som stöd för att ”inköpsförlusten” beror på onormala prisförändringar används ofta grafer och mätdata avseende historisk indexutveckling för det aktuella materialet. Båda intresseorganisationerna, Byggherrarna och Byggföretagen, har varit inne på att det kan vara relevant att ta avstamp i indexserier för att fastställa vad som är en normal prisförändring.

Q Har det blivit vanligare att klienter hör av sig med frågor kopplade till onormala prisförändringar?

Det är intressant att se hur bestämmelser ”trendar”. För Anders Skägg hade 6:3 varit en ”sovande” bestämmelse fram till första vågen av corona. Medan för Rosanna Watkinson, som jobbat betydligt kortare på byrån, så har det varit nya ärenden/ frågeställningar kopplat till 6:3 på veckobasis sedan hon började. I våras, efter krigsutbrottet, var det väldigt osäkert läge och vi upplevde då att det aviserades krav med stöd av 6:3 i var och varannan entreprenad. Nu bedömer vi att mängden nya ärenden/krav har mattats av något.

Q Finns det någon vägledning? En utmaning i rådgivningen kopplat till 6:3 har hela tiden varit bestämmelsens komplexitet (flera rekvisit, begrepp som saknar ved-

På branschnivå har de båda medlemsorganisationerna Byggherrarna och Byggföretagen publicerat riktlinjer angående tillämpningen av 6:3. Inte helt otippat går riktlinjerna isär i fråga om tillämpningen av i princip samtliga rekvisit. Trafikverket har även offentliggjort sina egna riktlinjer för hur Trafikverket kommer att tillämpa

6:3 i pågående entreprenader. Ofta framförs att det genom förekomsten av dessa riktlinjer har etablerats någon form av branschpraxis.

SÅ LÅNGT ÄR inte vi beredda att sträcka oss. Det finns fortfarande gott om tolknings- och tillämpningsutrymme oavsett vilka riktlinjer du tar avstamp från. Vidare är det så att rekvisitens utformning gör att det i praktiken blir fråga om unika prövningar för i princip varje enskilt krav baserat på 6:3. NCC:s krav på ersättning enligt 6:3 utgör dock endast en av flera delfrågor i målet (ca 8,5 mkr av totalt ca 96 mkr i totalt yrkande), varför vi nog inte ska räkna med dom förrän tidigast i slutet av 2024. Frågan är hur många (om ens några?) 6:3-krav kopplat till Corona och krigsutbrottet i Ukraina som låter sig vänta på tingsrättens vägledning?

Q Hur ser NCC:s förutsättningar till framgång ut?

Det är svårt att sia om när man inte är inblandad i målet. Av stämningsansökan går dock att utläsa att NCC:s 6:3-krav är hyfsat renodlat. I princip hela kravet avser kostnadsökningar kopplat till entreprenadens stålarbeten, vilka NCC i sin tur upphandlat av en specifik underentreprenör. Det är alltså inte fråga en massa delkrav kopplat till olika materialslag. Det lär underlätta prövningen. Vidare kan man konstatera att avtalet mellan NCC och Örebro kommun undertecknades före Coronapandemin, att stålpriset gått upp kraftigt sedan dess och att yrkat belopp (cirka 8,5 miljoner kronor) nog enligt de flesta ”förståsigpåare” är att betrakta som väsentligt i förhållande till en kontraktssumma på cirka 150 miljoner kronor. Sett utifrån kan vi nog i alla fall konstatera att det ser ut att vara

Q Vad kan bolag i byggbranschen göra för att undvika att hamna i diskussioner om onormala prisförändringar?

Med tanke på att bestämmelsen i 6:3 tar sikte just på oförutsebara kostnadsändringar finns det nog inte egentligen så mycket parterna kan göra för att undvika att hamna i sådana diskussioner, då genomförandet av en entreprenad sammanfaller med perioder av stora råvaruprisändringar.

PARTERNA HAR GIVETVIS möjlighet ingå avtal på ”ren löpande räkning” eller att sinsemellan, i ett fastprisavtal, ”avtala bort” 6:3. I tider som präglas av stor osäkerhet i råvarupriser innebär det sistnämnda att entreprenören tvingas spekulera i prisutvecklingen och då också kanske ”ta höjd” i sin prissättning på ett sätt som gör att affären faller. En mellanväg som har varit populär bland våra uppdragsgivare är att laborera med indexreglering samt större beställarinsyn i kritiska inköp hos entreprenören. Inte sällan har sådana ”specialregleringar” då också kombinerats med att parterna varit överens om att 6:3 inte ska gälla vid sidan av den avtalade regleringen.

Q Hur ska man agera om man väl hamnat i en diskussion om onormala prisförändringar?

Väl i en diskussion om ersättning enligt 6:3 är vårt råd – som riktar sig primärt till den aktör som vill tillämpa bestämmelsen – att vara väldigt transparent, redan i ett tidigt skede. Det är viktigt att komma ihåg att det är fråga om en undantagsbestämmelse i förhållande till det fundamentala – nämligen att det fasta priset är fast. Att då vara öppen med ingångsvärden, kalkyler, inköpsplaner och verkligt utfall avseende totalekonomin i projektet är många gånger en nyckel för att få förståelse hos den som ska betala.

Bygget beräknas vara helt klart under 2025.

I stämningsansökan yrkar NCC att Örebro kommun ska betala 96 miljoner kronor för kostnader i samband med bygget av Lyra. FOTO: ANNA SJÖSTRÖM

Rosanna Watkinson

Anders Skägg

Noterbart är att det ska handla om just prisförändringar avseende material och inte arbetstid, hjälpmedel eller annat

ANGE KODEN BYGG FÖR 1000KR

I RABATT!

KURSEN FÖR DIG SOM LEDER EN ARBETSGRUPP

UTAN ETT FORMELLT CHEFSANSVAR.

Hitta din outnyttjade potential som ledare, skapa engagemang och locka fram drivkrafter hos dina medarbetare.

Går i 27

städer och online!

www.kunskapsgruppen.se

olika

Kurs i 27 olika städer & online

Skanna QR-koden med din mobilkamera för att gå direkt till kurssidan!

Skanna QR-koden och gå till gratiskursen.

I TUFFARE TIDER TAR JAG EN TYDLIGARE POSITION”

Obos Sverige har varslat 270 anställda på kort tid, men just nu är det full fart i produktionen och i framtidsplanerna finns en ny fabrik.

Joakim Henriksson, vd för Obos Sverige, berättar hur det är att leda ett företag som både bromsar och gasar samtidigt, hur hans ledarskap varierar mellan de båda lägena och vilka lärdomar från jobbet som deltidsbrandman har tar med sig in i vd-rollen.

2021 var ett toppår för Obos och orderingången såg bra ut ända fram till sommaren 2022.

– Då blev det en markant skillnad. För helåret minskade orderingången med 44 procent, men hela nedgången låg egentligen på det sista halvåret, säger Joakim Henriksson.

Just nu jobbas det övertid på fabrikerna, men det är inget som håller i sig. Under hösten fortsatte nedgången och under januari sålde Obos Sverige 24 bostäder, att jämföra med drygt 200 en bra månad. Produktionstakten kommer att halveras 2023, jämfört med 2022. Det innebär en produktion av 700 bostäder i stället för 1 400. Sedan oktober har 270 av totalt 900 anställda varslats om uppsägning vid husfabrikerna i Myresjö och Vrigstad.

– På kort sikt måste vi halvera vår takt och då måste vi göra åtgärder i alla led. Vi ser över vilka alternativ som finns och varslet är en liten del av det. Vi tittar också på hur vi ska kunna ställa om våra produkter för att öka försäljningen och andra säljfrämjande åtgärder. Samtidigt planerar vi långsiktigt. Det är bostadsbrist i många kommuner, många vill bo i eget hus och därför ser vi att en ny fabrik i Vrigstad är en klok investering för framtiden, liksom köp av mark.

Just nu pågår förhandlingar med de fackliga parterna gällande ett varsel som rör 200 anställda och som träder i kraft till semestern.

– Listan är långt ifrån färdig och det är inte säkert att alla behöver gå hem. Vi tittar exempelvis på alternativ som utbildning.

Han har precis varit vid fabriken i Myresjö, där totalt 120 personer berörs av ett varsel. Han beskriver stämningen som dämpad, men att det samtidigt finns en stor förståelse för situationen.

– Ledningen har hela tiden försökt vara så transparent som det bara går. Så när vi meddelade varslen var det egentligen ingen som var förvånad, även om alla självklart tycker att det som sker är tråkigt. Jag upplever också att det finns en kämparanda och att många är engagerade i framtiden och kommer med tips och råd. Samtalen med medarbetarna, oavsett om det är ute på fabriksgolven, eller spontana möten på den lokala matbutiken, är något han värdesätter.

– Jag varken kan eller vill gömma mig för att slippa ta samtal. Mitt mål som vd är att skapa öppenhet som är naturlig, eftersom jag ser det som en förutsättning för att skapa involvering och få en trygg arbetsplats.

Q Hur gör du för att skapa öppenhet?

– Jag kan inte kräva att andra ska dela med sig om jag själv inte gör det själv. Jag vågar att prata om det mesta, även sådant som är negativt, och privata saker. Jag försöker också vara lyhörd och ställa frågor.

Q Har det varit jobbiga samtal nu?

– Nej, egentligen inte. Man måste våga ta upp sådant som inte gått bra, men det är klart att det var tråkigt att behöva meddela varslen.

Q Hur känns det att leda en organisation som tvingas varsla?

– Jag har över 30 års erfarenhet av branschen och det här är min tredje krisvåg. Jag känner mig trygg i krisen. Kriser går inte att undvika, så det handlar om hur vi hanterar det. Ofta finns det fler lösningar ur en situation, men man måste vara ödmjuk för att hitta dem.

Q Hur menar du?

– Kriser kan göra att vi tänker i nya banor, kanske hittar nya marknader och samarbeten.

Q Hur skiljer sig ditt ledarskap åt i medgång och i motgång?

– I tuffare tider tar jag en tydligare position. En ledare måste våga kliva fram när det är komplicerat och visa riktningen, det tror jag skapar trygghet. I framgång tar jag gärna ett par steg tillbaka och låter andra leda och växa. Jag vill inte vara en chef som tänker åt andra, utan låta andra tänka själva.

Q Du jobbar som brandman på fritiden, vilka lärdomar därifrån kan du ta med dig till vd-rollen?

–Jag brukar beskriva mig som en konsensus-person, men det är inte alltid tiden finns för det och då måste en ledare ta kommandot. Sedan, efter en insats, finns tid att briefa om vad man hade kunnat göra bättre. Det fungerar likadant i vd-rollen: hinner man inte prata direkt är det viktigt att följa upp senare. Jobbet som brandman har också lärt mig att hålla lugnet vid krissituationer.

Q Olika typer av ledarskap alltså?

– Ja, brandmannajobbet blir en kontrast till mitt involverande ledarskap. I vissa situationer måste man ta befälet och agera tydligt och direkt. De gånger jag kommer som första insatsperson så leder jag till en början arbetet på olycksplatsen på samma sätt som hälften av mina kollegor på vår station.

Q Varför vill du jobba som brandman?

– Dels vill jag uppleva gamla drömmar. Men det handlar också om att jag vill ge tillbaka av min tid till samhället. Det är ett bra komplement med stora kontraster till mitt jobb som vd. Det är också ett bra sätt att ta tillvara på och utveckla mina ledarskapsförmågor.

Q Vilka är de största utmaningarna för dig som vd just nu?

– Att ingjuta hopp och att sprida en tro på framtiden så att folk orkar fortsätta gå till jobbet. Vi måste alla våga prata om både nuläget och framtiden. Under tuffa tider

Vi kan inte bara jobba i krisläget, utan måste titta längre fram.

är närvaro och tydlighet ännu viktigare och för mig gäller det också att se till att medarbetarna har samma målbild som ledningen.

Q Vilka tankar vill du dela med dig till ledare som befinner sig i liknande situationer?

– Var tydlig, transparent och ha respekt för andras känslor. Visa att du inte är en über-människa genom att våga bjuda på dig själv och dela med dig av dina egna känslor och tankar.

Q Är det tuffa tider nu?

– Ja, men det varar inte för alltid. Vi kan inte bara jobba i krisläget, utan måste titta längre fram. På kort sikt ser det mörkt ut, men vi jobbar långsiktigt och kommer att finnas kvar i minst 100 år till. Det är det långa perspektivet som ger mig energi, som jag förhoppningsvis kan sprida vidare till andra.

Q Hur ser du på framtiden?

– 2023 kommer vara ett tufft år. Kunderna avvaktar, men om vi får stabila räntor och stabila energikostnader kan det som tidigast vända till sommaren. Mer troligt är att det vänder under 2024. Jag tror inte den här krisen blir långvarig, vi har god tillförsikt och det är därför vi vågar investera i en ny fabrik.

Q Berätta mer om de planerna. – Beslutet togs i december 2022 och målet är att bygget av fabriken ska vara igång under 2023. Obos satsar 1,2 miljarder kronor på en ny modern fabrik i Vrigstad och modernisering av fabriken i Myresjö. Nu har vi tecknat en avsiktsförklaring gällande mark och infrastruktur med Sävjsö kommun, nästa steg är att lösa finansieringen. Med en ny fabrik på plats kommer vi att kunna fördubbla vår kapacitet och få en högre flexibilitet för framtida produkter. Med det sagt kommer vi att kunna bli ännu mer konkurrenskraftiga.

JOAKIM HENRIKSSON

Gör: Vd för Obos Sverige och deltidsbrandman i Höglandets räddningstjänst

Tidigare arbetslivserfarenhet: Har bland annat jobbat på Skanska 24 år i roller som distriktschef, regionchef och Sverigechef för projektutvecklingar. Driver jord- och skogsbruk och har tidigare haft ett vaktbolag.

Ålder: 56 år.

Familj: Fru Maria, två vuxna barn.

Bor: På ensläktgård utanför Vetlanda.

Gör helst en ledig dag: Vandrar i skogen, eller har jour på räddningstjänsten.

Senast lästa/lyssnade bok: Lyssnar på mycket på poddar och dokumentärer.

Senast spelade låten på Spotify: Livstid i Krig med Sabaton.

Senaste resan: Skidresa i svenska fjällen. Drivkrafter: Att ständigt utvecklas och se andra människor växa. Just nu handlar mycket om att vi tillsammans ska skapa goda förutsättningar för att Obos ska finnas i 100 år till.

Joakim Henriksson, vd för Obos Sverige, har jobbat som deltidsbrandman i 15 år. Han säger att det är ett sätt att ge tillbaka av sin tid till samhället och ett bra komplement till jobbet som vd. FOTO: WHYMAC

TEXT: ANNA SJÖSTRÖM

Dörrar för sömntutor och byggare.

I ett byggprojekt har dörren ofta en avgörande betydelse. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa störande ljud på hotell till exempel. Att hejda eldsvådor och dödliga brandgaser. Att skydda mot skott och explosioner. Att rädda liv. Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

”Vi ser inga stjärnor, där intet mörker är”

Knappt hade vi hunnit sortera in alla sinnesintryck och acklimatiserat oss efter flera år med dysfunktionellt socialt leverne under covid-pandemin så startades ett inhumant och illegalt krig, hemskt och vidrigt.

Mörkret fortsätter med skenande elpriser, inflation och räntor som stiger kraftigt.

Hushållens köpkraft är sämre än på väldigt länge, pengar dyrare än på många år och det vardagliga, tidigare så självklart är numera något som flera måste ransonera med.

SAMHÄLLSBYGGNAD ÄR INGET undantag. Boverket spår en nästan halvering av antalet nystartade bostäder under 2023. Flertalet tunga byggherrar har helt pausat sina planerade projekt vilket givetvis får ”ripple-effects” på andra aktörer i kedjan. Materialprisernas nya nivåer som fluktuerar kraftigt får stora effekter både organisatoriskt i form av besparingsprogram men även i svårprognostiserade budgetar och åtskilliga entreprenadjuridiska konflikter. Samhällsbyggnads aktörer är givetvis inte undantagna från det faktum att pengar numera är dyrt, spännande start ups måste börja visa rätt färg på siffrorna vilket

kan hindra tillväxt men även stora aktörer tvingas dra åt svångremmen och helt sonika stoppa projekt.

Men som diktförfattaren Erik Blomberg skrev, var inte rädd för mörkret, ty ljuset vilar där. Vi ser inga stjärnor, där intet mörker är.

I efterdyningarna av andra världskriget i Japan, ett land som drabbades hårt, med begränsade geografiska ytor och ont om naturresurser, skapades embryot till en av vår tids allra mest omdiskuterade management-teorier, nämligen Lean. Landet var helt enkelt tvingat till att skapa mer med mindre för att klara sig med de få resurser som fanns till bjuds.

Jag tror att det finns möjligheter även i dessa dystra tider, för företag och organisationer som vågar.

I TIDER DÄR ökade kostnader inte längre täcks av en aldrig sinande betalningsförmåga måste kostandsminimeringar helt enkelt ske för att bibehålla eller öka lönsamhet.

Kostnadsminimeringar kan givetvis kortsiktigt uppnås genom att skala ner kostymen man bär men vinnarna kommer vara de som

satsar på långsiktiga förbättringar som tåls att återupprepas, om och om igen.

I EN NYLIGEN producerad studie* genomförd av Chalmers så svarade cirka 60 procent av de tillfrågade att de inte visste vad Lean construction var. Studien visar även att mer-

parten av de företag som har implementerat Lean eller Lean-liknande verktyg och filosofier har sett ökad produktivitet, effektivitet och kvalitet, samt förbättrad ekonomi och högre säkerhet.

DETTA ANTYDER, ELLER kanske inte ens antyder utan visar tydligt, att det finns många inom samhällsbyggnad som fortfarande har betydande vinster att inhämta, oavsett vad man väljer att sätta för titel på sitt strukturerade arbete med långsiktiga förbättringar. Låt oss tillsammans använda mörkret till att skapa framtidens ljusa samhällsbyggnad.

*(Kifokeris D., & Koch., Chalmers, SBUF, CMB, Byggföretagen och Installatörsföretagen)

JIMMY DAHLSTRÖM CHEF TEMPORÄRA FABRIKEN PÅ RAMIRENT

SVERIGE, VI HAR ETT RESULTAT.

Machoindex är ett verktyg för att mäta graden av machokultur i organisationer. Det rekommenderas av Upphandlingsmyndigheten och används av flera stora bolag inom samhällsbyggnad.

Mätverktyget har tagits fram av Byggcheferna, i samarbete med en forskare – och varje år gör vi en egen mätning. Hur högt blev årets machoindex bland cheferna inom samhällsbyggnad?

Se vårt machoindex på byggcheferna.se

Byggmässan är tillbaka i Göteborg

Under två dagar i slutet av april kommer en hel hall i Prioritet Serneke Arena i Göteborg att fyllas med montrar, scener, seminarier och maskinpark. Byggmässan i Göteborg är tillbaka efter fyra år.

– Jag tror det finns en stor längtan för branschen att ses igen och samlas under samma tak, säger Linnéa Sörensson, Event och Marketing Specialist för Byggmässan.

Årets byggmässa, som samlar hela bygg- och anläggningsbranschen, kommer att genomsyras av de tre fokusområdena digitalisering, kompetensutveckling och hållbarhet. Ett drygt 100-tal utställare, seminarieprogram, talarlistor och andra programpunkter är redan i hamn. De båda dagarna inleds med frukostseminarier, där den första på onsdagen kommer att ägnas åt Västsveriges hetaste byggprojekt, där några av de större och intressantare byggprojekten i Göteborg presenteras. Men det blir Ola Serneke, vd på Serneke Invest, som sparkar igång mässan på allvar. Han kommer bland annat att tala om prestigebygget Karlatornet och skådeplatsen för mässan, Prioritet Serneke Arena, Nordens största multisportarena.

– MONTRAR, SCENER och allt kring mässan kommer att byggas upp på den stora fotbollsplanen inne i arenan. Det blir ett byggprojekt bara det, säger Linnéa Sörensson, som till-

lägger att det ännu finns några fåtal monterplatser kvar att boka. Retorikexperten Elaine Eksvärd, grundare av Snacka snyggt, kommer att hålla i en inkluderingsworkshop och bland annat tipsa om kommunikationsknep för att få folk att trivas bättre på sin arbetsplats. Tor Borg, analyschef på Byggfakta och Citymark, kommer att tala om byggkonjunkturen och de utmaningar som branschen nu står inför med den ekonomiska situationen i världen. Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen deltar också på mässan med fokus på sund

konkurrens inom bygg- och anläggningssektorn och Sandra Mobaraki, mer känd som ByggSandra, bjuder på en resa in i den digitaliserade byggbranschen med flera gäster. På samma tema kommer Lotta Wibeck med partners att hålla i en digiverkstad under båda dagarna.

– DET BLIR SOM en liten hub där man kan ställa frågor om digitalisering inom sektorn och ta del av olika digitala tjänster och lösningar. Överhuvudtaget blir det mycket digitalisering på mässan, både för stora och små företag. Men också mycket

Det finns så mycket kompetens inom branschen och genom det fysiska mötet kan vi hitta nya affärsmöjligheter

– JAG TROR DET är viktigt att träffa varandra; byggherrar, beställare, entreprenörer och olika företag, för att inspireras och lära av varandra. Det finns så mycket kompetens inom branschen och genom det fysiska mötet kan vi hitta nya affärsmöjligheter, produkter och tjänster som underlättar och effektiviserar. Och inte minst är det viktigt att nätverka inom branschen.

ÄVEN OM DET mesta är spikat så presenteras fortfarande nya talare och utställare på Byggmässans hemsida och på sociala medier.

annat, det kommer att hända saker hela tiden, säger Linnéa Sörensson. Trots att byggsektorn i landet befinner sig i en svacka som en följd av det rådande världsläget så tror Linnéa Sörensson att en byggmässa är precis vad som behövs.

Byggmässan i Göteborg

– Där hittar du all information du behöver inför ditt besök på mässan. Vi ser verkligen fram emot mässan. Att under två dagar belysa allt det viktiga arbete som görs i bygg- och anläggningsbranschen, säger Linnéa Sörensson.

Q Var: Prioritet Serneke Arena i Kviberg, Göteborg.

Q När: 26–27 april

Q Fokusområden: Digitalisering, kompetensförsörjning och hållbarhet.

Q Kostnad: Gratis för alla verksamma inom bygg och anläggningssektorn.

Fyra tävlar om Kasper Salin-priset

Utomhusrum utanför Lund, kontor i Göteborg, ombyggd frikyrka i Stockholm och radhus i Malmö.

Det är startfältet för Kasper Salin-priset, Sveriges Arkitekters pris för årets bästa byggnad.

Fyra inbördes olika hus, med ett gemensamt tema tävlar i årets upplaga av det prestigefulla priset.

– Alla fyra har haft en annorlunda sorts beställare, lyssnande och öppen, som gett arkitekten och i förlängningen också användarna stort inflytande. De har också haft högt ställda krav, vilket är avgöran-

de för att få så här hög kvalitet, säger juryns ordförande, arkitekt SAR/MSA Stina Johansson.

KASPER SALIN-PRISET HAR delats ut sedan 1962 och är Sveriges äldsta och mest prestigefyllda pris. Bland tidigare vinnare kan nämnas Markuskyrkan i Björkhagen, ritad av Sigurd Lewerentz och Domkyrkoforum i Lund av Carmen Izquierdo. Vilken byggnad som vinner årets pris avslöjas på Arkitekturgalans prisutdelning måndag den 13 mars, på Lisebergsteatern i Göteborg.

SAMUEL KARLSSON

Merkurhuset, Göteborg. Arkitekt: Bornstein Lyckefors Arkitekter (numera Olsson Lyckefors Arkitektur). Reklambyrån Forsman & Bodenfors har byggt sitt eget huvudkontor på en tomt i Göteborg, centralt belägen men på en ganska ödslig plats.

FOTO: MIKAEL OLSSON

Mötesplats Mariatorget, Stockholm. Arkitekt:

Hage i Råängen, Lund. Arkitekt: Brendeland og Kristoffersen. Uterummet Hage består av en mur samt ett skärmtak över ett långt bord invid en blommande äng. Det är startskottet för en ny stadsdel i Brunnshög.

FOTO: PETER WESTRUP

Linnéa Sörensson, Event och Marketing Specialist för Byggmässan.

FOTO: HENRIK EKBERG

Spridd. S:t Paulskyrkan i centrala Stockholm har byggts om för att inrymma Stadsmissionens verksamhet. Den tidigare stängda tomten har öppnats mot intilliggande offentliga stads- och parkrum.

FOTO: JOHAN DEHLIN

Tolv hus, Malmö. Arkitekt: Förstberg Ling. Radhus i stadsdelen Sorgenfri i Malmö, där arkitektkontoret även har fungerat som byggherre. FOTO: MARKUS LINDEROTH

HENRIK EKBERG

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform. Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna. SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Nyligen upphandlade projekt

ANSVARIG BYGGENTREPRENÖR PROJEKTNAMN PROJEKT KOMMUN

Håkan Johansson Veidekke Entr. AB. Bygg Syd Nederman Helsingborg Nybyggnad av tillverkningsoch logistikanläggning

Konkurser i byggbranschen

FÖRETAG KOMMUN

BYGGKOSTNAD MKR

Helsingborg 420

Martin Holmström COBAB Sverige AB Myrsjö sportcenter Nybyggnad av simhall i Boo Nacka 350

Jonas Schäfer Malmö Byggcenter AB Klostergården Upprustning av flerbostadshus Lund 335

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, IBM:s huvudkontor Ombyggnad av kontor, förskola och lokaler för centrumändamål i Kista

Peter Gustafsson Flodén Byggnads AB Påvelundsskolan, Hus A, B, C, E och G Ny- och ombyggnad av skola etapp 1-4

Stockholm 300

Göteborg 250

Richard Mattsson NCC Sverige AB Forslunda Vattenverk Utbyggnad av vattenverk Umeå 250

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv H Nybyggnad av bostäder och lokaler i Kista

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv F Nybyggnad av bostäder, parkeringshus och lokaler i Kista

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv D Nybyggnad av bostäder, parkeringshus och lokaler i Kista

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv C Nybyggnad av bostäder och lokaler i Kista

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv A Nybyggnad av bostäder och förskola i Kista

Stockholm 250

Stockholm 250

Stockholm 250

Stockholm 250

Stockholm 250

Nicklas Hagberg NHagberg AB Handelsbyn Nybyggnad av handelsområde Uppsala 250

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv I Nybyggnad av bostäder, parkeringshus och lokaler i Kista

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv J Nybyggnad av bostäder och lokaler i Kista

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv K Nybyggnad av bostäder och parkeringshus i Kista

Andreas Widegren CoForma Group AB Rollsbo Västerhäjd Nybyggnad av verksamhetslokaler/ industrifastighet

Johan Jarl NCC Sverige AB Diamanten Nybyggnad av vård- och omsorgsboende, förskola mm

Stockholm 250

Stockholm 250

Stockholm 250

Kungälv 200

Bjurholm 175

Erik Arnemark Kusbo Bygg & Entreprenad AB Gavlehov kvarter D Nybyggnad av förskola Gävle 150

Einar Janson Titania AB Bjurbäcken Nybyggnad av flerbostadshus i Rågsved Stockholm 150

Johan Ekstrand Skanska Sverige AB Kista Parkstad, kv E Nybyggnad av studentbostäder i Kista Stockholm 150

Rickard Svensson BAB bygg AB Origo Nybyggnad av bostäder i Örkelljunga Örkelljunga 150

Andreas Widegren CoForma Group AB Fiskhamnen, SOIC-huset Nybyggnad av kontor Göteborg 150

Johan Into Matsson K-Fast Produktion AB Sågklingan Nybyggnad av flerbostadshus Västerås 140

Daniel Östman Nilssons Mark O Betong AB Fjärrvärmeverk Nybyggnad av fjärrvärmeverk Strömsund 120

Göran Pettersson Peab Sverige AB Spiralen Ombyggnad av kontor och galleria Norrköping 109

Cecilia Allin Skanska Sverige AB Region Hus Väst/Skaraborg Solviks äldreboende/ SÄBO Byggnation för särskilt boende/ äldreboende Tidaholm 100

Mathias Sjölund Bra Bygg AB Coop Tillbyggnad av fryslager Enköping 90

James Smajic Wästbygg AB Norra Borstahusen Nybyggnad av bostäder på Borstahusen Landskrona 90

Therese Bergdahl Lindbäcks Bygg AB Höken 9 Nybyggnad av flerbostadshus, carport och parkering Gällivare 85

Johan Karlsson Byggpartner i Dalarna Service AB ROT-renovering Jungfruvägen 1–7 Stambyte och renovering av badrum i Bojsenburg, etapp 3 mfl

Falun 70

Håkan Öfverström Lindesberg's Bygg AB JumpYard Nybyggnad av aktivitetscenter Sundsvall 70

Anders Hogander Veidekke Entreprenad AB Gitarrgatan 5, Rud Nybyggnad av förskola Göteborg 65

Lars Sundberg Nordh Bygg AB Brf Olen, etapp 3 Nybyggnad av bostäder i Funäsdalen, etapp 3 Härjedalen 65

Mikael Eriksson Eriksson Bygg i Gävle AB Årsunda skola Ombyggnad av skola Sandviken 60

Patrik Nilsson AB Betongborrning & Sågning i Ljungbyhed Sågen Nybyggnad av industrihus Åstorp 60

Ulf Wikström Hörnskog Wikström Bygg AB Brf Blåbärsskogen Nybyggnad av bostäder Sala 50

Johan Dahl Sydbyggarna Entreprenad AB Ljungbyhedsskolan, by C et 1 Om- och tillbyggnad av skola Klippan 50

Philip Venturi Wilzéns Bygg AB Östra Malmskogen Nybyggnad av matsal Linköping 50

David Pekkari Peab Sverige AB Kyrkkläppens förskola Nybyggnad av förskola Boden 45

Ola Moberg K 21 Entreprenad AB Forshälla-Strands förskola Nybyggnad av förskola Uddevalla 45

Martin Flink Byggnads AB Axel Andersson & Son Kv Ringgården Ombyggnad och renovering av äldreboende Sävsjö 42,5

Fredrik Måledal In Construction Building Jönköping AB Byggmax Nybyggnad av byggvaruhus Nynäshamn 40

Fredrik Winkvist 3K Bygg i Markaryd AB

Beckasinen Tillbyggnad av industrihus Markaryd 40

Damjan Maksovic Rune Adielsson Byggnads AB Norra Hallerna Nybyggnad av förskola Stenungsund 40

Emelie Fridén Derome Husproduktion AB Krutmakarn-Brobyholm Nybyggnad av bostäder Strängnäs 40

Peter Halvarsson Boklok Housing AB Norrlandet Nybyggnad av flerbostadshus Gävle 37,5

Ove Viklund Wästbygg Entreprenad AB Olovslunds station Nybyggnad av seniorbostäder i Nockeby Stockholm 35

Peter Kastberg Gärahovs Bygg AB Svetsaren 1 Lokalanpassning av kontor Solna 35

Johan Into Matsson K-Fast Produktion AB Årby Norra Nybyggnad av bostäder Eskilstuna 35

Daniel Kristensson Brixly AB Burgården Hus C Invändig renovering av skola etapp 1-3 Göteborg 34,3

Urban Anzén Stenungsunds Entreprenadbyggen AB

plan 3 och 4 Ombyggnad av utbildningslokaler Göteborg 32

Stockholms län

Kämpedal Entreprenad AB Skogås

Tanelin AB Solna

Bygg & Tak Teknik i Stockholm AB Rimbo

Fanco AB Kista

Crown Demolition AB Stockholm

Nordisk Entreprenad & Förvaltning AB Stockholm

Laroda Bygg AB Järna

ND Kakel Bygg AB Järfälla

Molstaberg Bygg & Betong AB Södertälje

Huss Entreprenad konsult AB Vällingby

Konstrukta Stockholm AB Djursholm

BVEmS AB Bro

Braston Bygg AB Hässelby

ETBygg AB Huddinge

Bygg Montage Ravan AB Ekerö

Uppsala län

Svenska Est Entreprenad AB Hållnäs

Bygg Tjänst Rauma Mänd AB Uppsala

Glademyr rör AB Bålsta

Byggeliten Mälardalen AB Bålsta

JR Bygg Österbybruk AB Österbybruk

Brilliant Mark och Sten Uppsala AB Huddungeby

Östergötlands län

R & E Rör AB Ödeshög

Vältens Bygg & Fastigheter i Ödeshög AB Ödeshög

Jönköpings län

N&K Nielsens Byggnadsfirma AB Jönköping

Kawa Invest AB Taberg

Blekinge län

Holjeplåt AB Olofström

Mästaremålaren i Rödeby AB Karlskrona

Mix Outlettcenter Blekinge AB Ronneby

Skåne län

Wallströms Bilef AB Åstorp

Fb VVS och Kakel AB Arlöv

Hoti Bygg & Fasad Teknik AB Ängelholm

Anders Porsches Entreprenad AB Bromölla

Bellaz och Doms AB Malmö

PrensBygg Group AB Bjuv

Melcher entreprenad AB Svalöv

Hallands län

SHTak AB Mellbystrand

KalaB & co AB Halmstad

Västra Götalands län

Uddareds Byggservice AB Vårgårda

Dalslands Fasad AB Ödeborg

Abreco AB Göteborg

Ställningsbyggarna i Nord AB Myggenäs

Erik Grönbech Måleri AB Göteborg

Värmlands län

Stenarbeten i Värmland AB Arvika

Amandas Måleri AB Karlstad

Örebro län

Silida Bygg AB Örebro

RSP Realty AB Karlskoga

RSP Fönster AB Karlskoga

Västmanlands län

M&M VVS o Byggservice AB Västerås

WDI Bygg & Kakel AB Västerås

Dalarnas län

Fröbom Bygg O Industri El AB Mora

Bs Fastigheter & Event AB Borlänge

Gävleborgs län

Svea takläggare AB Sandviken

Västernorrlands län

Topgun AB Örnsköldsvik

Västerbottens län

Östmans Mark och Trädgård i Sund AB Umeå

BISNODE KREDIT HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

De har nöjdast kunder

Eksjöhus kammar hem toppplaceringen för styckebyggda småhus. HSB är bäst i kategorin för bästa projekt och Besqab vinner i överlägsen stil i kategorin för bostadsutvecklare. På Prognoscentrets årliga NKI-seminarium korades vinnarna för Sveriges nöjdaste kunder 2022.

Årets upplaga av Prognoscentrets NKI-mätning visade att den totala kundnöjdheten sjönk under 2022 efter rekordresultaten under pandemin.

Branschindex under året landar på 74 vilket är en nedgång med två enheter jämfört med rekordåren 2020 och 2021. Värdet är dock så pass högt att det hamnar strax under nivån för mycket hög kundnöjdhet.

– Under pandemiåren 2020 och 2021 noterades rekordhöga NKI-värden i branschen vilket kunde förklaras av att bostadsutvecklarna höjde kvaliteten men också av en pandemiboost som kom av att hemmet fick en större betydelse för människor. 2022 sjunker branschens NKI-värde ned till 74. Mycket tyder på att pandemieffekten nu är borta. Däremot kan vi inte se att kundernas värdering av prisvärdheten har fått större betydelse - något man skulle kunna tro med tanke på höstens fokus kring sjunkande bostadspriser, säger Ellinor Lindström vd på Prognoscentret.

EKSJÖHUS HAR PRENUMERERAT på topplaceringar i kategorin för styckebyggda småhus. Förra året kom man tvåa och året innan delade man förstaplatsen med Smålandsvillan. I mätningen för 2022 är man ensam herre på täppan med ett NKI-värde på 72. Enligt företagets vd, Frida Scherdén, så är det ingen slump att man hamnar högt i mätningen år efter år.

– Vi jobbar långsiktigt med att få en nöjd kund och leverera hög kvalité på alla plan. Det får vi ett kvitto på nu. Det är inte ett område som vi är

extra bra på utan vi ligger jämnt på alla områden, säger hon.

INFÖR NKI-SEMINARIET tillfrågades småhustillverkarna om utsikterna inför 2023. Samma fråga ställdes för ett år sedan och kontrasten är slående. Efter en längre period av god tillväxt och problem med leveranser trodde endast fyra procent på en minskad efterfrågan. Hela 81 procent förutspådde att de skulle få mer att göra under 2022 och 15 procent såg en oförändrad marknad framför sig. När nu småhustillverkarna blickar framåt ser de en helt annan utveckling framför sig. Hela 92 procent tro att det kommer bli en minskad efterfrågan. Endast fyra procent förutspår oförändrade förhållanden och lika många tror på en ökning. För Eksjöhus del har man fortfarande en stor orderstock att jobba med sedan tidigare.

– Det är en jättetuff situation för många i branschen. Det är helt andra utmaningar än vi hade under pandemin. Det finns en oro på marknaden och kunderna vågar inte ge sig in och köpa nya bostäder. Vi ser ingen minskning i produktion innevarande år eftersom vi har en stor orderstock men vi måste jobba med att ta in nya ordrar, fortsätter hon.

Det är en speciell dag när man får kvitto på medarbetarnas jobb

Eksjöhus är ett familjeägt företag och Frida Scherdén är fjärde generationen. De har tillverkning i Sävsjö och Eksjö med agenter runt om i landet och man har lyckats ta sig igenom flera lågkonjunkturer tidigare. Nu ser man en förskjutning i vad som efterfrågas av kunderna. Tidigare var deras storsäljare under många år ett koncept som heter Prio med begränsade valmöjligheter. Det riktar sig mot en förstagångsköpare. Där har man nu tappat en väldigt stor andel.

– Nu har vi mer specialhus där kunderna väljer och gör anpassningar efter egna önskemål. De som är lite mer penningstarka köper fortfarande småhus. Det är kanske de som många tackade nej till när det var hög efterfrågan men nu är det deras marknad, säger hon.

I KATEGORIN FÖR bästa bostadsprojekt kammade HSB-Göta hem första platsen med projektet Stinsen i Falkenberg. Det är ett niovåningshus med rymliga lägenheter och kun-

derna är främst pensionärer. Det fick ett rekordhögt NKI-värde på 88 i kundmätningen. En nyckel till framgången är kommunikationen med kunderna, enligt projektledaren Henrik Melin.

– Det är viktigt att man får en relation till kunderna och anpassa kommunikationen efter olika behov. Du kan inte bara sälja och försvinna. Jag tycker också det är viktigt att man har en person att vända sig till. Nu kan de komma med både ris och ros till mig och det tror jag på sikt är bra för köparen, säger han.

I DEN SISTA kategorin som omfattar bostadsutvecklare blev Besqap överlägsen segrare. De toppar alla delmoment i Prognoscentrets undersökning i kundnöjdhet. Förra året fick man dela förstaplatsen men i år är men ensam på första platsen.

– Det känns fantastiskt. Det är en speciell dag när man faktiskt får kvitto på allt jobb som alla medarbetare lagt ner och all den kompetens som finns i organisationen. Jag tror det handlar om att bestämma sig och systematiskt jobba med de bitarna som man prioriterar. Det är viktigt att få med alla i bolaget och jobba med stort engagemang, hjärta och kompetens. Jag är extra nöjd med är helheten. Vi håller hög nivå på alla områden. Det är en robusthet som jag är jättestolt över, säger Carola Lavén, vd Besqab.

Mätningen genomförs med en skala från 0 till 100 och där 70 anses som ett godkänt resultat. Totalt har man samlat in 12870 svar fördelat på kategorierna styckebyggda småhus, bostadsprojekt samt bostadsutvecklare.

Riksbyggen 85

Vd:n lämnar Tuve Bygg

för ny roll i ägarbolaget

Q Robert Bengtsson har varit vd och koncernchef för Tuve

Bygg sedan 2018.

Nu går han vidare inom Hedin Group som ny fastighetschef för koncernens verksamhet i Sverige.

Hedin Group klev in som huvudägare i Tuve Bygg 2017 och äger i dag 98,5 procent av byggkoncernen.

Koncernen omsätter cirka 2,5 miljarder kronor och har cirka 275 anställda med verksamhet i Västsverige och Stockholmsregionen.

Robert Bengtsson tillträder sin tjänst på Hedin Group senast i april 2023. Styrelsen i Tuve Bygg har inlett processen för rekrytering av ny vd.

Jimmy Andersson är ny arbetschef på Svevia

Q Jimmy Andersson tillträder som chef för arbetschefsområde Losshållning och mätning, avdelning Ballast, inom division Industri. Arbetschefsområdet är nationellt och omfattar hela Sverige.

Jimmy Andersson har sedan 2019 arbetat som platschef på Svevia. Tidigare har han arbetat som arbetsledare och platschef i bergbranschen, bland annat 11 år inom losshållning på Skanska.

Tyréns har ny affärschef för Väg och järnväg

Q Den 1 februari tillträdde Andreas Planthaber tjänsten som affärschef med ansvar för affärsområde Väg och järnväg i västra Sverige. Han kommer utgå från Tyréns kontor i Göteborg.

Andreas Planthaber har gedigen erfarenhet från samhällsbyggnadsbranschen och kommer närmast från en roll som avdelningschef för stora uppdrag och en regionchefsroll på WSP. Han har dessförinnan haft olika chefs­ och ledarroller på Trafikverket och Sweco.

Tengbom utvecklar sin tävlingsorganisation

Q Tengbom har rekryterat Andreas Nordström som tävlingsansvarig. Syftet är att fortsätta säkerställa projekt med hög arkitektonisk kvalitet och att bygga vidare på en kultur av stark kreativ utveckling.

Andreas Nordström kommer senast från rollen som tävlingschef för Link Arkitektur i Norge. Han har tidigare även varit tävlingsansvarig på Kjellander Sjöberg samt har internationell erfarenhet från sitt arbete hos den japanske arkitekten Sou Fujimoto.

Pierre Rundwall är ny vd för Bergendahls El Gruppen

Q Pierre Rundwall har utsetts till ny vd och koncernchef för Bergendahls El Gruppen. Han kommer närmast från en tjänst som vd för dotterbolaget Bergendahls El Syd AB, ett bolag som han under en elvaårsperiod drivit och utvecklat och som förvärvades av Bergendahls El 2019. Han tillträder som koncernchef den 1 maj.

Avgående koncernchef Lars Olin väljer efter 40 år i företaget, varav 16 år som koncernchef, att trappa ner sina engagemang och fortsätter framöver i en rådgivande roll och som styrelseledamot för Bergendahls El Gruppen.

Camilla Mattsson är Tyréns nya hållbarhetschef

Q Den 13 februari tillträdde Camilla Mattsson som ny hållbarhetschef på Tyréns. Hon kommer senast från tjänsten som hållbarhetschef på WSP.

Tyréns har växlat upp hållbarhetsarbetet de senaste åren med nya arbetssätt och nio mätbara mål i företagets egen hållbarhetsagenda.

Hon är ny chef för Riksbyggen Bostad i Göteborg Q Från 1 april är Dzejna Wallin, 33 år, ansvarig för Riksbyggens bostadsproduktion i Göteborg. Hon kommer närmast från rollen som affärsutvecklare på Riksbyggen Bostad i Göteborg.

Tidigare har hon bland annat arbetat på Göteborgs stad och varit kontorschef för ett arkitektkontor. Dzejna Wallin är utbildad byggnadsingenjör och affärsutvecklare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.

Norconsult rekryterar ny kommunikationschef Q Ida Dahlbäck blir ny kommunikationschef på Norconsult. Hon lämnar en tjänst som kommunikationsansvarig för Väg och anläggning, Skanska Sverige.

Hon tillträder sin tjänst 20 mars 2023. Catharina Johansson som fram tills nu haft tjänsten som kommunikationsansvarig kommer att arbeta kvar på avdelning Kommunikation & Varumärke och fortsätta att jobba mer operativt med kommunikation.

Hon är ny kommunikationsdirektör för Ramboll Q Från och med den 1 februari 2023 har Helene Samuelsson rollen som kommunikationsdirektör för Ramboll Sverige och Ramboll Norge. Helene Samuelsson kommer närmast från Energiföretagen där hon varit Head of Communication and Public Affairs. Hon har mer än 25 års erfarenhet av den svenska marknaden med roller inom bland annat NCC, Sveaskog och Preem.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Kapacitetsklass T2

Robert Hällmark är Årets brobyggare 2022

Robert Hällmark, adjungerad professor i byggkonstruktion vid

Luleå tekniska universitet och senior teknisk specialist på Trafikverket, är Årets brobyggare 2022.

Han får utmärkelsen för bland annat sitt arbete med att förstärka stålbalksbroar och eftersom han är en ”inspiration för kommande konstruktörer.”

– Det är givetvis otroligt roligt och uppmuntrande att få en utmärkelse av denna typ, jättekul! Det finns så många otroligt duktiga brokonstruktörer, entreprenörer, broforskare och andra brointresserade runt om i detta avlånga land, så jag är väldigt hedrad av att juryn valde just mig detta år, säger Robert Hällmark.

HAN JOBBAR 20 procent med forskning och undervisning på Luleå Tekniska Universitet, där fokus ligger på brokonstruktioner i allmänhet och samverkanskonstruktioner i synnerhet.

– Vårt senaste forskningsprojekt som ska startas upp till sommaren handlar om hur vi kan möjliggöra tillämpandet av partiell samverkan vid förstärkningsåtgärder på befintliga konstruktioner samt vid bärighetsutredningar. Detta för att kunna minska förstärkningsinsatserna ytterligare, vilket är bra både sam­

hällsekonomiskt och miljömässigt, säger han.

Resterande del av tiden jobbar han som teknisk specialist på Trafikverket med fokus på stålkonstruktioner. Arbetsuppgifterna spänner från tekniskt stöd till projekten till regelverksskrivande.

Juryns motivering:

”Årets brobyggare har utmärkt sig genom utvecklandet av beräkningsverktyg för innovativa förstärkningsmetoder, något som medfört en förlängd livslängd av befintliga broar till stor vinning för både förvaltare och miljö. Pristagaren har även en unik förmåga att kombinera en djup teoretisk kunskap inom konstruktionsteknik med kunskap om produktionsmetoder, standarder och utförande. Dessutom är årets brobyggare, genom sin pedagogiska färdighet och breda kunskap, en inspiration för kommande konstruktörer och en garant för att branschen förses med välutbildade ingenjörer.”

UTMÄRKELSEN ÅRETS brobyggare har sedan år 2000 delats ut till personer som aktivt bidragit till brobyggnadskonstens utveckling. Bakom priset står Brosamverkan, en branschförening som samlar företag, institutioner och statliga och kommunala organisationer i Sverige. Priset delades ut i samband med Brobyggardagen i Göteborg.

Dzejna Wallin

Andreas Nordström

Robert Bengtsson

Ida Dahlbäck Pierre Rundwall Jimmy Andersson

Helene Samuelsson

Camilla Mattsson

Andreas Planthaber

ANNA SJÖSTRÖM

Robert Hällmark är Årets Brobyggare 2022. FOTO:: TOMAS BERGMAN

Siktar på guld i plåtslageri

Plåtslagaren Olle Spetz från

Arnes Plåtslageri i Alboga visade sig ha vad som krävdes i uttagningstävlingen till Euroskills.

Han vann plåtslageri-tävlingen i Norrköping och går nu vidare till finalen i Gdansk.

– Egentligen är det nog först nu som den här resan börjar, säger Olle Spetz.

22-årige Olle Spetz har nu två plåtslageritävlingar på meritlistan, 2019 vann han SM för unga plåtslagare och i januari 2023 vann han uttagningstävlingen till Yrkes-VM i plåtslageri. I den tävlingen skulle deltagarna täcka en trämodul med ett zinkmaterial, så förutom att de behövde vara duktiga på sitt hantverk så behövde de även vara kreativa. Han övade lite extra i verkstaden efter jobbet för att vara förberedd.

– DÅ ÖVADE JAG på saker som har med det materialet att göra som är lite speciellt, titanzink. Jag tränade bland annat på avslut. Det är mjukare och mer benägen att spricka än vanlig plåt och jag hade inte jobbat med Rheinzink innan.

Uttagningstävlingen arrangerades av bransch- och arbetsgivarorganisationen Plåt & Ventföretagen, det är en del i arbetet med att höja statusen på plåtslagaryrket och locka fler unga till yrket. För Olles del så valde han att bli plåtslagare efter första årskursen på gymnasiet.

– DÅ FICK VI testa på diverse inriktningar på byggprogrammet som jag gick. Då stod valet mellan snickare och plåtslagare. En dag efter skolan så mötte jag min kompis far, som är plåtslagare. Han kom körandes i en grön GMC-pickup från 50-talet, som han själv hade byggt om. Då lade jag ihop ett och ett och förstod att plåtslagare var ett framtidsyrke, så jag valde inriktningen plåtslagare.

Att jobbet är så varierat tycker han är kul.

– Det är väldig olika arbetsuppgifter, just nu är vi i en ladugård och sätter plåt kring en mjölkrobot, men det kan vara allt från skorstenar till tak.

NU KOMMER HAN snart att börja med förberedelserna inför höstens Yrkes-EM, Euroskills, som arrangeras

i Gdansk mellan 5–9 september. Då kommer 600 unga yrkesverksamma från 32 länder att tävla i 43 olika yrken.

– JAG VET INTE ännu vad vi ska göra på tävlingen, men jag tror man får mer information den här gången

så man kan förbereda sig väldigt grundligt.

På frågan vilken som är hans främsta styrka i tävlingssammanhang svarar han så här:

– Det tror jag är att jag kan hålla mig lugn, det är nog den största styrkan.

VI GÖR BYGGPLATSER FÄRGGLADA

Q Är du en vinnarskalle?

–Nej det skulle jag inte säga egentligen, jag tycker det är väldig väldigt tråkigt att förlora så jag brukar undvika att tävla så långt det går.

ANNIKA RÅDLUND

Olle Spetz

Q Ålder: 22

Q Arbetar: Arnes Plåtslageri i Alboga AB

Q Bor: Ulricehamn

Q Utbildning: Bygg och anläggning med inriktning plåt på Viskastrand Gymnasiet i Borås i 3 år.

Q Examensår: 2019

Q Karriär: Nej det är det första arbetet som jag fick efter examen. Det var lätt att få jobb, jag hade haft praktik här innan. Jag muckade från lumpen en fredag, jag kom in på Arnes på lördagen och började jobba på måndagen.

Q Aktuell med: Är Sveriges representant i Yrkes-VM Euroskills i Plåtslageri.