Spira nr 1 2021

Tema TYSTNAD Nr 1 2021 Utges av Svenska kyrkan i Umeå

KJELL FAGÉUS OM MUSIK OCH ANDLIGHET HUR KAN JAG MÅ BRA I SVÅRA TIDER? DÄRFÖR GRÅTER STORSPOVEN

5

blommor i rätt tid

”Skogen har en speciell tystnad” Skogsbadare Cornelia Lohf

tidningen spira nr x 20xx

1

VÄLKOMMEN

Dötrist, långtråkig och alldeles underbar Närheten till naturen

S

Ansvarig utgivare Inge-Bert Täljedal VANENMÄRKE Repro & Tryck Stibo Complete Svenska kyrkan i Umeå

Trycksak 5041 0004

090-200 25 00 svenskakyrkan.se/umea Omslagsfoto Cornelia Lohf Foto: Malin Grönborg Nästa nummer 2 juni

Ulrika Ljungblahd, redaktör ulrika.ljungblahd@ svenskakyrkan.se

FOTO: ERIK ABEL

4 Aktuellt Ställa upp i kyrkovalet? Bok om barn och sorg. Tystare på kyrkogården.

7 Dilemmat Kristen tro i svåra tider?

TEMA TYSTNAD 8 Testar tystnad i tre av Umeås stadsmiljöer.

12 Därför gråter storspoven 13 När tystnaden blir en pina 14 Ivar blev kompis med tystnaden

2

Redaktör Ulrika Ljungblahd

Saknade småpratet i fikarum

INNEHÅLL NR 1 2021

16 Mötet Kjell Fagéus, klarinettist 20 Mellan himmel & jord 21 Krönika Lena Fagéus 22 Sagostunder för barn på flykt 25 När står videkissarna på altaret?

27 Umeås kyrkogårdar 28 Korsordet 29 Bokspalten Lisa Tegby 30 Spira besöker Zoom-gudstjänst 30 Kalendarium 32 Viktigt på riktigt Annika Norlin

Kontakt med Spira spira@svenskakyrkan.se 090-200 25 17 Spira, Box 525, 901 10 Umeå

T

Kanske tystnad är som en bal på slottet. Den kan vara ”dötrist och långtråkig och alldeles, alldeles underbar” för att låna Askungens ord från julafton.

När tystnaden inte är självklar kan den vara riktigt dötrist och långtråkig. När ensamhet och isolering äter sig in eller när tystnaden ställer sig som en mur mellan människor. Och så kan den vara alldeles underbar, som en stund på längdskidor i en snötyngd skog när bara den egna andningen hörs.

Tystnad.

I årets första Spira testar vi tystnad i tre stadsmiljöer. Följ med till stadsbiblioteket, stadskyrkan och Stadsliden.

Du får också tips på tyst meditation. Och här kan coronarekommendationerna praktiseras. ”Håll ut och håll avstånd.”

Det är rätt frestande att agera på varje tanke eller impuls som dyker upp. Meditation är en träning i att hålla avstånd till intrycken en stund. Och att hålla ut i sitt eget sällskap.

Ivar Blandin Rosenqvist berättar hur han blev kompis med tystnaden.

Och du som längtar efter sommarens odlingar och blomsterprakt – håll utkik efter blombuketter i påsktid.

En tidning om livsfrågor och tro från Svenska kyrkan i Umeå, församlingarna Tavelsjö, Teg, Umeå lands, Umeå Maria, Umeå stad och Ålidhem. Spira delas ut gratis till alla hushåll fyra nummer per år.

”Utan pauser, andning, i musiken skulle vi uppfatta det som buller.”

21

KRÖNIKAN

Lena Fagéus.

Tema TYSTNAD

17

KJELL FAGÉUS

Så rör musiken vid de existentiella frågorna.

25

BLOMSTERSPRÅK

på kyrkans altare.

nr 1 2021 tidningen spira

MELLAN HIMMEL & JORD

Vad lyssnar du på för podcast?

Tre lyssnare och tre poddar med koppling till Svenska kyrkan i Umeå.

7

MARS

Podcastens dag.

Enligt temadagar.nu instiftade programledaren Adam Alsing ”podcastens dag”.

Idén var att uppmuntra alla att lyssna på en ny podd den 7 mars. En podd är ett slags radioprogram som du kan lyssna på när du vill.

PODDAR MED UMEÅKOPPLING LINNÉA WINGFORS

KATARINA PETTERSSON

– Jag lyssnar på podden Angeläget med Lena Fagéus. Jag tycker om att hon och gästerna för tankeväckande samtal, inte en intervju. Ämnen som sorg, julen och tillit väcker också min nyfikenhet. Dessutom ges möjligheter att fortsätta lyssna och samtala i ett digitalt eftersnack. Det känns fint och viktigt!

– Jag lyssnar på Mitt i allt. De talar om olika teman och det är mysigt att höra hur andra tänker.

Jag lyssnar på pod när jag äter lunch hemma eller när jag cyklar någonstans.

Ibland när jag har svårt att sova blir podden Mitt i allt som en trygghet eftersom jag känner dem som pratar.

– Poddvärlden öppnade sig när jag blev pensionär och jag började lyssna på Sveriges Radios poddar.

Efter att ha läst Kent Wisti och Susanne Dahls bok upptäckte jag deras podd Kinamockaskogen.

Programmen blir väldigt olika beroende på gäster.

Avsnittet om försoning med Ulrica Fritzson borde alla lyssna på!

FOTO: HÅKAN SCHÜLER /ANAGRAM

KERSTIN SANDSTEDT

KOMMENTAR PÅ KRITA av Lars Segerstedt Poliserna Jesse och Sara i ”Tunna blå linjen” på SVT.

Vad har Sara för pärlor på armen?

I serien Tunna blå linjen som just nu visas på SVT har polisen Sara från Umeå ibland ett armband med färgade pärlor på sig. Det kallas Frälsarkransen och är ett radband eller böneredskap.

De 18 pärlorna symboliserar livet och den kristna tron, exempelvis de röda kärlekspärlorna och den sandfärgade ökenpärlan. De avlånga är tystnadspärlor och de små vita hemlighetspärlor.

Ungdomar som konfirmeras i Umeå använder frälsarkransen i undervisningen. Ibland arrangeras också samtalsgrupper för vuxna utifrån pärlorna.

Vem hjälper mig att bli lika lojal, diskret och tyst som min skugga?

(Dom Hélder Câmara) tidningen spira nr 1 2021

LÄS MER WWW.FRALSARKRANSEN.SE 3

AKTUELLT FOTO: TERESE HEDMAN

HALLÅ DÄR FOTO: EVA LINDBL AD

Ljuständning i snön var en del av bönestationerna under vandringsgudstjänsten från Kyrkhörnan på Tomtebo till Kyrkstugan vid Nydalasjön.

ANNA PELLA Författare till

”Operation dödsviktigt”, samtalar om barn och sorg på Littsöndag.

Varför en barnbok om död och sorg?

– Min äldsta dotter har flerfunktionsnedsättning och har kämpat för sitt liv sedan hon föddes för 17 år sedan. Jag skrev boken utifrån att jag slog knut på mig själv i försöken att prata om döden med hennes systrar. Det underlättar att ha något konkret att mötas kring.

Varför är det svårt att prata om döden?

– Vi vill skydda våra barn från allt ont och det går inte när vi pratar om döden. Men när något väl händer är det mycket värre om det kommer som en blixt från en klar himmel. Barnens fantasi kan också skena iväg när man inte pratar om det.

Hur pratar du själv med dina barn?

– För mig var det ett hinder att jag tänkte att vi måste avsätta tid och sitta ner. Vi har i stället pratat om det då och då, ibland med en bok i handen.

Jag vill att det ska vara lika naturligt som att prata om middagen.

Helena Andersson Holmqvist Anna Pella, som skrivit bokserien Funkisfamiljen, medverkar på digitala Littsöndag 21 mars. Länk: svenskakyrkan.se/umea/littsondag

4

Gudstjänsten som flyttade utomhus Vandringsgudstjänst, mässa via Zoom och flera andakter efter varandra. Det är några sätt att fira gudstjänst i vår.

Kyrkklockorna fortsätter ringa in till gudstjänst, även om formen varierar mellan kyrkorna.

– Gudstjänstens essens är tro, hopp och kärlek. Vi behöver dela tro, få hjälp att hoppas på bättre tider samt ge och ta emot Guds kärlek, säger Terese Hedman, som är präst på Tomtebo, där man firar vandringsgudstjänst en gång i månaden.

Senast gick ett 20-tal personer, enskilt eller i små grupper, från Kyrkhörnan i Sjöfruskolan till Kyrkstugan. Längs vägen fanns stationer med böner, texter och en inspelad psalm via QR-kod. I slutet fanns

möjlighet att måla böner i snön och tända ljus.

Kyrkhörnan på Tomtebo har även börjat med kvällsmässa som inleds med livesänd gudstjänst. Därefter får deltagarna enskilt ta emot nattvard i andaktsrummet för att sedan delta i avslutningen hemifrån.

Tavelsjö församling har valt att hålla kyrkan öppen varje söndag förmiddag med fyra korta andakter för ett begränsat antal personer.

– Det är viktigt att gudstjänstlivet fortsätter. Vi finns här och ber för bygden. Jag tror att det spelar roll, säger Johannes Nord, församlingsherde, som tror att delar av gudstjänstformen kan bli kvar även efter pandemin.

GUDSTJÄNSTER PÅ SÖNDAGAR I UMEÅ OCH TAVELSJÖ Inspelade gudstjänster från Mariakyrkan och Tegs kyrka.

Livesända gudstjänster från Umeå stads kyrka (Facebook), Carlskyrkan (Youtube).

Gudstjänster via Zoom från Ersmarkskyrkan, Kyrkhörnan Tomtebo och Ålidhemskyrkan.

Gudstjänster med anmälan i Grisbackakyrkan.

Öppen kyrka i Tegs kyrka, Ersbodakyrkan, Västerslättskyrkan och Ålidhemskyrkan. Öppen kyrka med andakter i Tavelsjö och Backens kyrka.

FÖR AKTUELLA GUDSTJÄNSTER: SVENSKAKYRKAN.SE/KALENDER nr 1 2021 tidningen spira

AKTUELLT

SÅ STÄLLER DU UPP I KYRKOVALET!

Funderat på att engagera dig i Svenska kyrkan? Kanske kan kyrkovalet vara något.

Valet sker på tre olika nivåer, bland annat lokalt till kyrkofullmäktige i Umeå.

Vill du påverka framtiden i Svenska kyrkan i Umeå?

Ja

Nej

Så synd, men du är välkommen ändå

Vill du ställa upp i kyrkovalet?

Ja

NU BLIR DET TYSTARE PÅ NORRA KYRKOGÅRDEN

Nej

Är du valbar (döpt, minst 18 år och folkbokförd i området)?

Ja

Nej

Hittar du en nomineringsgrupp (ett “parti”) du vill stödja?

Ja

Nej Vill du bilda en ny grupp?

Ja

Grattis! Du kan bli invald!

Kontakta gruppen du vill stödja.

Gå ändå och rösta 19 september!

Nej

300 meter bullerplank ska upp mellan Norra kyrkogården och gamla E4:an.

Första etappen avslutades i höstas med 100 meter grönt träplank och ljuddämpande buskar.

– Både besökare och de som jobbar på kyrkogården stördes av trafikljud.

Närmast vägen har det inte gått att prata med varandra, säger AnnaKarin Danielsson, kyrkogårdsföreståndare.

För att även minska annat oljud används så tysta maskiner som möjligt, numera oftast batteridrivna.

Hur tyst ska det egentligen vara på en kyrkogård?

– Det är ju trevligt om man kan höra fågelkvitter, säger AnnaKarin.

Hittar du tio stödpersoner?

Ja

Nej

Grattis! Du kan bli invald! Glöm inte att registrera din grupp, utse ett ombud, anmäla kandidater och beställa valsedlar.

SÅ GÖR DU SVENSKAKYRKAN.SE/KYRKOVAL

LEIF HOGNERTS EFTERTRÄDARE UTSES I MAJ

BOKA DOPET PÅ WEBBEN Nu kan du boka dop i Umeås kyrkor på webben. Välj datum och kyrka så ser du även präst och musiker. Poängen är att öka tillgängligheten, även utanför telefontiderna.

– Eftersom många planerar på kvällstid blir det lättare att direkt kolla lediga datum, säger Victoria Hedberg, administrativ chef i Umeå.

I flera församlingar har webbokningar inneburit att dopfamiljer valt andra kyrkor än de allra populäraste kyrkorna. tidningen spira nr 1 2021

Under coronaåret 2020 döptes 301 kyrkotillhöriga i Umeå, det är 231 färre än 2019. Många dop har också bokats om, vissa flera gånger.

– Det är uppenbart att det är viktigt att få samla familj och vänner till dopfest. boka på svenskakyrkan.se/umea/boka-dop

Kyrkorådets ordförande Leif Hognert avled den 18 december 2020 efter en kort tids sjukdom. Han blev ordförande när Umeå pastorat bildades 2014. ”Leif bidrog starkt till Umeås satsningar på diakonala frågor och ideellt ansvarstagande” skriver kyrkoherdarna Lena Fagéus och Kenneth Nordgren i ett minnesord i Kyrkans tidning.

Vice ordförande Levi Bergström är tjänstgörande ordförande fram till kyrkofullmäktige den 25 maj, då fullmäktige fattar beslut om fyllnadsval.

5

Foto: Deborah Foto: Deborah RossouwRossouw / Ikon / Ikon

FASTEAKTIONEN 2021 FASTEAKTIONEN 2021

UNDER SAMMA UNDER SAMMA HIMMEL HIMMEL Coronapandemin tvingar miljoner människor Coronapandemin tvingar miljoner människor till ett liv i extrem fattigdom och hunger. till ett liv i extrem fattigdom och hunger.

Vi lever alla under samma himmel.

Vi lever alla under himmel.

Vi har samma rättigheter mensamma verkligheten ser olika ut.

Vi har samma rättigheter men verkligheten ser olika ut.

SWISHA TILL SWISHA TILL 900 1223

900 1223

svenskakyrkan.se/act

Tillsammans kan vi göra skillnad.

Tillsammans kanmöjligt. vi göra skillnad.

Din gåva gör det Din gåva gör det möjligt.

svenskakyrkan.se/act

6

nr 1 2021 tidningen spira

DILEMMAT

Isolering och oro under pandemin har gjort att jag testat olika metoder för att må bra. Finns det något i den kristna traditionen som kan hjälpa?

Text Helena Andersson Holmqvist

Hur kan kristen tro hjälpa mig i svåra tider?

LINA GULLBRAND

ÅSA BERGIUS

Präst som älskar fastan

Pandemitid är nytt för oss, men i den kristna traditionen är det inte nytt att livet kan vara jobbigt. Där finns tankar, texter och böner att luta sig mot, som handlar om ”nu är det svårt och jag vet inte vad jag ska göra”.

Kristen tro återkommer också alltid till ett hopp – även om det är en jobbig tid varar den inte för alltid.

Just nu under fastan har söndagarna teman som ”prövningens stund”. Det kan kännas som att hela förra året var en enda lång fasta, men jag tror ändå att den kristna fastan kan ge något nytt. Att prova en ny vana är en chans att bryta tankemönster.

Jag brukar ge några fastelöften varje år och i år har jag lovat mig ett skärmfritt dygn i veckan. Jag är spänd på att se vad som händer!

Fastan ger mig möjlighet att vidga perspektivet från mig själv, lyfta blicken och göra plats för Gud. För mig är det en tröst att se på naturen, en del av skapelsen som inte har pandemi. Och att påminna mig om att jag inte är ensam, Gud söker mig. tidningen spira nr 1 2021

Arrangerar Littsöndag

Fler tips Själavård Dela dina tankar med en präst eller diakon i Svenska kyrkan.

Meditation Ta exempelvis hjälp av Ålidhemskyrkans digitala torsdagsmeditation.

Digital kyrka Delta i Svenska kyrkans samtalsgrupper, bibelstudier eller gudstjänster på nätet.

Kyrkorummet Sitt en stund i stillhet, läs söndagens texter eller en bönbok.

Den kristna berättelsen handlar om både ljus och mörker, och jag kan finna tröst i båda. Den väjer inte för det mänskliga. En berättelse som berör mig är den om Jesus i Getsemane, när han känner oro och ensamhet. I orosstunder känner man sig lätt ensam, och det kan vara skönt att hitta någon som står tillsammans med en på den mörka platsen.

Jag har alltid funnit tröst i andras berättelser. När jag speglar mig i dem blir min erfarenhet del av allas erfarenhet, av hur det är att vara människa. I böckerna jag läser är det inte i de yttre omständigheterna jag känner igen mig, utan i de mänskliga erfarenheterna av till exempel sorg, saknad och skuld. Det väcker också hopp att följa berättelsen och se att något kan vända.

Om du inte har ork eller svårt att stilla dig rekommenderar jag korta texter eller poesi.

En bok jag återvänder till är Ylva Eggehorns Natt och dag: ord för årets alla dagar.

HAR DU OCKSÅ ETT DILEMMA? Mejla spira@svenskakyrkan.se

7

Tema TYSTNAD

STÖRSTA, MÖJLIGA TYSTNAD

Har bibliotekariernas hyschande tystnat? Varför sänker besökare rösten i en kyrka? Följ med när Spira testar tystnaden i tre miljöer i Umeå – stadsbiblioteket, stadskyrkan och Stadsliden.

UMEÅ STADSBIBLIOTEK

Byggår: 2014 Verksamhet: I de öppna lokalerna bok- och tidningsutlåning, läs- och studieplatser, hjälp med digitala tjänster, skolklassbesök.

Ljudmiljö: Ljud utifrån och i lokalen dämpas av välisolerade väggar och många böcker.

Sus och rassel från fläktar och återlämningsmaskin, ljud från besökare.

8

Bibliotikarie Annika Eriksson konstaterar att det inte är tyst på biblioteken längre.

nr x 2015 tidningen spira

N

är bibliotekarie Annika Eriksson möter mig vid ingången påpekar hon att stadsbiblioteket är tystare än det brukar nu under coronarestriktionerna.

– Här brukar höras samtal, till exempel mellan studenter när grupprummen inte räcker till. På ungdomsavdelningen låter en del poddar och musik och på barnavdelningen gråt och skratt.

Förr var bibliotekens uppgift att tillhandahålla böcker och en tyst plats att läsa dem på. I dag har de också uppdrag som kräver samtal, bland annat att hjälpa ovana personer att använda internet.

– Jag skulle inte säga att biblioteken är särskilt tysta längre. De har blivit mötesplatser och vardagsrum. Samtidigt är de fortfarande en oas för många, som slår sig ner med en bok eller tidning.

Ett tecken på den förändrade ljudmiljön kan vara att stadsbiblioteket har ett särskilt tyst rum, Andrummet. Och tystnaden är fortfarande viktig på bibliotek, menar Annika, även om hon inte hyschar på besökarna särskilt ofta.

– Man FÅR prata, det måste inte vara knäpptyst, men man får inte störa andra. Vi människor behöver också platser där det är tyst. Själv tycker jag om tystnaden i kyrkor.

I Umeå stads kyrka är Hans Degerman en av vaktmästarna.

– Första gången trodde jag att det var brandlarmet som gick!

När besökare kommer in i kyrkan märker Hans att deras tonläge sänks och stegen går långsammare. Han blir själv också lugnare i kyrkan, men om det beror på tystnaden eller hans ibland luftiga arbetsdagar vet han inte.

– En del av arbetet går ut på att vara tillgänglig för besökare som vill prata. Det händer ganska ofta. Jag tror att tystnaden lockar människor som vill fundera och samla tankarna.

FRÅN STADSBIBLIOTEKET LEDER DEN vältrafikera-

FÖRUTOM KYRKAN FINNS YTTERLIGARE en plats

de Storgatan österut mot Umeå stads kyrka.

Väl inne är skillnaden i ljudnivå påtaglig.

– Jag skulle säga att tystnad är grundtillståndet i en kyrka, säger vaktmästare Hans Degerman.

Vid gudstjänster eller konserter är ljudnivån förstås högre, men en vanlig vardag är det tyst förutom enstaka ljud från besökare, en kantor som övar på orgeln eller Hans själv, som drar runt dammsugaren.

– Men det brukar jag undvika om det är besökare här. De förväntar sig att kyrkan ska vara tyst.

– Hör du! säger han plötsligt.

En besökare lägger mynt i ljusbäraren och tänder ett ljus, ett av de vanligaste ljud Hans hör. Det värsta är när orgeln stäms.

där Hans njuter av den tysta miljön.

– Tystnaden i skogen är något magiskt.

Där finns bara naturliga ljud.

Stadsliden eller Gammliaskogen är enligt Umeå kommuns mätningar en av de tystaste platserna i stan. Tillsammans med skogsbadaren Cornelia Lohf pulsar jag i snön längs en stig rakt in bland träden.

– Jag behöver bara gå några meter in i skogen så ger den ro och avkoppling. Jag startar om huvud och kropp och får energi igen, säger Cornelia.

När vi lyssnar noga hör vi svagt trafik i bakgrunden.

– Här i Gammliaskogen är det inte helt tyst som vid Bäcksjön. Men det är ju ändå bättre än i centrum eller vid Nydalasjön.

tidningen spira nr x 2015

UMEÅ STADS KYRKA

Byggår: 1894 Verksamhet: I kyrkorummet gudstjänster, konserter, körövning, meditation, spontanbesök.

Ljudmiljö: Ljud utifrån dämpas av tjocka murar.

Kalt och högt i tak skapar eko. Stor kontrast utifrån verksamhet, men oftast tyst eller enstaka ljud från besökare.

9

TEMA TYSTNAD

Cornelia ordnar kurser i skogsbad, som går ut på att uppleva skogen med alla sinnen.

Men utan tystnaden kan man inte fokusera på de andra sinnena. Det som hörs är inte total tystnad, utan naturens egna ljud – snö som faller från träden på vintern, fåglars sång och insekters knäppande på sommaren.

– Men de ljuden stör inte, tvärtom, jag tycker de är som en filt i skogens tystnad.

Cornelia, som kommer från Tyskland, tycker inte det är svårt att hitta tysta platser i Sverige. Det viktigaste är att komma ifrån ljudet av bilar, som är särskilt stressande.

Själv söker hon sig helst till skogen, som hon tycker har en särskild tystnad.

– Forskning visar att det finns en kommunikation mellan träd och allt annat som växer i en skog. Det tror jag ger något speciellt, en unik atmosfär. Där kan hjärnan varva ner och återhämta sig.

JUST TYSTNAD OCH NATUR i kombination gör att

människor mår bättre, säger Per Hänström, miljöplanerare vid Umeå kommun. Därför försöker kommunen minska ljudnivån i parker och andra grönområden.

– Årstidernas park längs älven är faktiskt byggd för att vara lite tystare. Trafiken på Västra strandgatan har minskat och parken är nedsänkt, med en mur mot vägen.

Medan tystnad och natur ger avslappning och återhämtning skapar buller stress.

– Man kan bara tänka på när en fläkt som låtit hela dagen stängs av, hur axlarna sjunker ner.

Per berättar att långvarig stress från buller kan orsaka bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och buller räknas som ett stort miljöhälsoproblem i Sverige i dag.

Därför arbetar kommuner på olika sätt för att minska det. Viktigast är att dämpa ljudet från biltrafiken, som är största bullerboven.

I Umeå är platser som Bölesholmarna och Stadsliden redan relativt bullerfria, men att helt slippa trafikljudet i stan går inte.

– Vill man hitta ett riktigt tyst område får man åka en bra bit utanför stan, till exempel till Bäcksjön.

HITTA UMEÅS TYSTASTE PLATSER! UMEA.SE/BULLER 10

STADSLIDEN

Invigdes: 1974 Verksamhet: Promenad, motion och naturbesök året runt, bär- och svampplockning på hösten.

Ljudmiljö: Naturens egna ljud, svagt trafikbuller, ljud från besökare.

Cornelia Lohf tycker att det är en alldeles speciell tystnad i skogen.

nr x 2015 tidningen spira

Bildtext

tidningen spira nr x 2015

11

TEMA TYSTNAD

Därför gråter stor

12

nr x 2015 tidningen spira

spoven Vårkvällarna i Västerbotten blir tystare när storspovens drillande försvinner. I bildserien ”Den stora sorgen” avbildar Joel Hultdin flera hotade djurarter.

Text Helena Andersson Holmqvist Bild Joel Huldtin

Från mitten av april kan storspovens ödsliga och drillande sång höras i Västerbotten.

Men de senaste åren har antalet fåglar minskat, bland annat på grund av färre våtmarker och sönderkörda bon.

– Ljudet från storspoven är Joel Hultdin är präst och för många ett tecken på att konstnär i Umeå. världen startar igen på våren, men det hörs att de blivit färre, säger prästen och konstnären Joel Hultdin.

I kollektionen ”Den stora sorgen” avbildar han djur med en tår i ögat, vita med svarta konturer, så att deras omgivning hamnar i fokus.

– Djur är beroende av särskilda habitat. När vi inte bevarar den biologiska mångfalden får det stora konsekvenser. Jag vill visa att djurens existens är villkorad av hur vi tar hand om deras miljö.

Vissa av djuren han målat är starkt hotade, som storspoven och fjällräven, medan brunbjörnen och älgen tillhör stammar som människan kontrollerar.

– Det finns nästan inga naturliga miljöer kvar. När människan tagit över kontrollen har hon också ett ansvar att göra det korrekt, men lyckas inte med det.

I en annan kollektion har Joel målat ett annat förhållningssätt – barn som umgås vänskapligt med vilda djur.

– Barn har en oskyldighet och en öppenhet som är viktiga för att skapa en relation. Vi kan inte ha en fungerande ekologisk relation till planeten om målet är rovdrift.

SE FLER MÅLNINGAR JOELHULTDIN.SE tidningen spira nr x 2015

När tystnaden blir en pina Egentligen tycker hon om tystnad. Men som singel och nyinflyttad trodde Malou Wirström att ensamheten skulle knäcka henne.

Text Ulrika Ljungblahd

För två år sedan flyttade prästen Malou Wirström från Älvdalen till Umedalen för att komma närmare sitt första barnbarn.

– Inte trodde jag att det skulle vara så svårt att få ett nytt socialt sammanhang och Malou Wirström saknar människor att umgås med. det sociala livet.

Den goda tystnaden, som läker och stärker, tycker hon om. På hennes nyckelring från en retreatgård står det till och med: ”I tystnaden blir jag stark”. Den ofrivilliga tystnaden höll dock på att knäcka henne redan efter första året i Umeå. Så kom coronan.

– Det blir otroligt tyst när man inte ens kan gå på bio eller kafé och uppleva gemenskap med människor man inte känner. Det har varit psykiskt påfrestande, berättar Malou.

Upplevelsen av ensamhet var ny för Malou. Under 35 år i Stockholm och därefter några år i hembygden Älvdalen var vänner och släktingar självklara.

I Umeå har hon sin son och sin arbetsplats, men hon saknar ett socialt umgänge. För att mota tystnaden ser Malou på serier, läser och gör spellistor med musik. Grannens katter gör henne också sällskap ibland.

– Jag hade nog inte klarat varken tystnaden eller corona utan mina fyrbenta vänner.

Nu ser Malou fram emot vaccinet. Via en kollega har hon också träffat en man som hon börjat umgås med. Till andra som är ensamma i pandemin vill hon säga: ”Håll ut. Det finns hopp!”

VILL DU PRATA MED NÅGON? Svenska kyrkan i Umeå 090–200 25 00 Dagtid på vardagar kopplar växeln dig till en präst eller diakon.

Kyrkans SOS 0771–800 650, vardagar 13–21, helger 16–21.

Chatta på www.svenskakyrkan.se/kyrkans-sos Jourhavande präst Kopplas via 112 kvällar och nätter.

Skriv eller chatta på svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

13

TEMA TYSTNAD

Ivar blev kompis med tystnaden Efter tre svåra livshändelser upptäckte Ivar Blandin Rosenqvist den tysta meditationen och naturen. Nu trivs han i sitt eget sällskap.

Text Ulrika Ljungblahd Foto Lina Eriksson

För Ivar Blandin Rosenqvist har tystnaden blivit en nödvändighet. Han mediterar fem minuter varje morgon och går dagligen en sväng till Nydalasjön för en stunds tystnad. Sedan i höstas mediterar han även varje vecka med Kyrkan på Campus, numera hemifrån via Zoom.

– När jag hittade tystnaden började jag tycka om den, berättar Ivar.

Så har det inte alltid varit. Visserligen mediterade hans mamma under uppväxten i Göteborgstrakten, men själv var han inte bekväm med vare sig tystnad eller stillhet. Tvärtom, han pratade gärna så snart ingen annan sade något och hade alltid mycket på gång. Han blev gatuartist i Europa, drev eget företag och spelade teater. Energinivån var hög – fram tills för tre-fyra år sedan. Då blev det tvärstopp; en närstående dog, Ivar separerade och blev uppsagd. Vad fanns egentligen kvar bortom känslor, tankar och ägodelar? Han började leta, först genom att vara mycket ute i naturen. Sedan genom att läsa om andras erfarenheter av tystnad och själv prova meditation.

– Det tog lång tid, men jag hittade en slags stillhet som alltid finns inom oss själva eller i naturen. Nu kan jag vila i den, vad som än händer i livet, berättar Ivar Blandin Rosenqvist.

Upplevelsen är svår att beskriva, och Ivar vill inte att det ska låta flummigt.

14

Han pratar om att bjuda in tystnaden för att få mer rymd i sitt liv. För inuti huvudet blir det nästan aldrig helt tyst.

Tankarna är ivriga att komma till tals med budskap som: Hallå, hallå! Min tanke är jätteviktig. För Ivar är meditation ett sätt att träna på att inte ta tankarna på så stort allvar. Öva på att inse: Nu får allt vara som det är. Jag är här. Tankarna är som de är. Det är som det är.

KANSKE HAR DEN REGELBUNDNA övningen

gjort distanseringen under pandemin något lättare. Visst är det utmanande för en utåtriktad person som precis flyttat till en ny stad att begränsa sitt sociala liv.

När de hårdare restriktionerna trädde i kraft hade Ivar precis börjat spela rugby och hittat ett teatersammanhang i Umeå.

– Jag blev väldigt påverkad, men jag trivs med att vara med mig själv, så det har nog hjälpt mig.

Och tystnaden har visat sig ovärderlig, både när det kraschade i hans eget liv och när han har stöttat bekanta som gått igenom svårigheter. För när någon är med om jobbiga saker går det inte säga saker som tar bort det som gör ont.

– Då kan tystnaden bli en kompis, som säger att det är okej att vara ledsen och känna allt man känner. Jag kan sitta med i smärtan, säger Ivar Blandin Rosenqvist, som nu studerar till socionom med sikte på att jobba med sorg.

Ivar Blandin Rosenqvist uppskattar daglig tystnad.

MEDITATION FÖR NYBÖRJARE Börja meditera fem minuter åt gången.

Var snäll mot dig själv.

Meditation är inte prestation.

Tänd ett ljus, följ lågan med blicken och känn hur du andas.

Det kan vara en styrka att meditera med andra.

nr x 2015 tidningen spira

Fyra sätt att testa tystnad TA PÅ TYSTNADEN

I bönebandet Frälsarkransen finns sex avlånga tystnadspärlor. Håll en av pärlorna mellan fingrarna, andas ut och andas in. ”Jag andas ut oro. Jag andas in frid.”

Läs mer: fralsarkransen.se

SITT I TYSTNADEN

Dela tystnaden med andra på en retreat eller i en meditationsgrupp. Under pandemin finns meditationsgrupper via Zoom. Tid och plats samt en kort videokurs hittar du på: www.svenskakyrkan.se/umea/retreat

GÅ I TYSTNADEN

Gå ut i naturen utan hörlurar eller sällskap.

Upplev de naturliga ljuden som vindens sus och bäckens porlande.

LÄS OM TYSTNADEN

”Att vara stilla när allt skyndar” av Magnus Fridh. ”Tystnad: finn din inre stillhet i en värld full av brus” av Thich Nhat Hanh. ”Kristen djupmeditation” av Wilfrid Stinissen. ”Ljudet av tystnad” av Tomas Sjödin.

Tystnaden är inte som ett tomt och kalt rum där jag ska sitta och bli en bättre människa, den är mer att likna vid ett dyk ner i ett element som vimlar av liv, variation och skönhet. TOMAS SJÖDIN tidningen spira nr x 2015

15

”Jag får kontakt med något som är större” Klarinettist Kjell Fagéus ser likheter mellan att gå in i musiken och i en kyrka. Han vill spela musik som rör de stora existentiella frågorna.

Text Helena Andersson Holmqvist Foto Erik Abel

E

tt blekt vinterljus silar in genom det stora takfönstret i Heliga korsets kapell på Norra kyrkogården. Hit väljer Kjell Fagéus ofta att komma för att öva klarinett. Det avskalade rummet hjälper honom att fokusera, och kombinationen av stengolv och trätak ger en fin akustik.

– Tonen får både värme och lyster, och det blir även en metafor för vad jag vill få fram i mitt musicerande. Tystnaden och enkelheten i rummet gör det också lättare att gå in i musiken.

Kjell har valt Heliga korsets kapell som plats för den musiklyssnarcirkel han startade i början av året. Träffarna går ut på att träna sig i att lyssna på och uppleva klassisk musik. Kjell menar att klassisk musik är till för alla, men att det finns många förutfattade meningar om den. Enligt honom är det egentligen inte så svårt – om människan bara släpper garden gör musiken jobbet.

– Jag vill bjuda på verk som rör de stora existentiella frågorna – från det allra skönaste och sköraste till dramatisk ilska och sorg. Musiken som berör rensar i ens inre och slår an nya strängar. Lyssnaren går därifrån med en ny känsla, befriad.

Kjell delar intresset för existentiella frågor med sin fru Lena som är teolog och kyrkoherde i Umeå. De brukar fundera

16

över om de pratar samma språk och säger samma saker som präst och musiker.

Kjell kan se likheter mellan att gå in i ett kyrkligt rum och in i det musikaliska rummet.

– För mig är musiken absolut andlig.

Jag söker en närvaro och får kontakt med något som är större än jag, något heligt. Det är inget som går att ta på, jag bara anar det och blir berörd.

Ett av de tillfällen när Kjell upplevde musikens andliga dimension extra starkt var när han spelade Verdis Requiem med Kungliga Hovkapellet, dagen efter att Olof Palme hade blivit mördad.

– Alla var totalt uppfyllda av händelsen och hade samma känslomässiga fokus. Det blev ett verkligt passionerat framförande.

KJELL FAGÉUS HAR MÅNGA speciella händel-

ser att se tillbaka på under sin långa karriär som klarinettist. Förutom att vara soloklarinettist vid Kungliga Hovkapellet under flera år har han spelat i Sveriges Radios symfoniorkester, framträtt som solist och kammarmusiker nationellt och internationellt och spelat in många cd-skivor. Men att Kjell skulle bli yrkesmusiker var allt annat än självklart. Han växte upp i ett litet samhälle i Småland, där tidigare generationer varit bönder

nr 1 2021 tidningen spira

tidningen spira nr 1 2021

17

För mig är musiken absolut andlig.

Jag söker en närvaro och får kontakt med något som är större än jag.

KJELL FAGÉUS

Bor På Ålidhem, snart i Baggböle.

Familj Gift med Lena, har två pojkar, en bonusdotter och sex barnbarn.

Arbete Klarinettist, hakar på så många konserter och inspelningar som möjligt nu under pandemin.

Gör på fritiden Har en motionsrunda som jag promenerar, joggar eller åker på skidor. Snickrar en hel del och odlar relationen med barnbarnen.

eller pappersbruksarbetare. De jämnåriga gillade fotboll och musikintresset var han ensam med. Kjell hade börjat spela blockflöjt i skolan, men den byttes snart ut mot klarinett på initiativ av ledaren i ortens musikkår. Han uppmuntrade Kjell, beställde noter och ordnade konserter, men sin första riktiga lektion fick Kjell först som 19-åring under militärtjänstgöringen. Ledaren för musikkåren sa: ”Du ska in på musikhögskolan” och så blev det. Efter examen vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm studerade Kjell vid Juillard School of Music i New York.

– Där fick jag inte heller någon traditionell undervisning. Efteråt har jag funderat vad de egentligen gjorde med mig? Det har blivit ett tema i min egen undervisning – när behöver eleven instruktioner, när behövs coachande frågor och när behövs en mentor som ser och engagerar sig?

SÅ SMÅNINGOM KÄNDE KJELL att han ville ha

mer på fötterna när han skulle leda eller undervisa. Han utbildade sig i mental träning hos psykologen Lars-Eric Uneståhl och har därefter utvecklat sin egen metod – artistisk mental träning. En del av den liknar den mentala träning som finns inom andra områden, till exempel sporten. Det handlar om att måla framtidsbilder och att vara både lugn och laddad vid ett framträdande.

– Den stora skillnaden ligger i det artistiska. Att ställa sig frågan – vad har jag att förmedla av livserfarenhet och nya aspekter på de existentiella frågorna? Och vågar jag tro att människor vill höra min version?

Dessa frågor har alltid varit det viktigaste för Kjell i musicerandet. Redan på musik-

högskolan skrev han i en anteckningsbok ”Nu har jag lärt mig spela klarinett, men vad har jag att säga?” För att bli en duktig musiker kan det vara lika viktigt att läsa böcker och gå på teater som att öva på sitt instrument.

– I musikvärlden finns en ytlig bild av talang, att det handlar om det tekniska, att vara flyhänt. Men fylls musiken med innehåll?

NÄR KJELL BÖRJADE STÄLLA den frågan kunde

den provocera både lärare och elever, men nu har han hållit många seminarier, kurser och coachande samtal utifrån artistisk mental träning. Framför allt har han arbetat med musiker, men också teater- och dansgrupper och till och med yrkeskategorier som läkare och lärare.

– Många av processerna är allmängiltiga.

Jag har märkt på mina barnbarn att om de är lugnt förberedda på dagen ”nu är det dagis, jag hämtar dig klockan tre och då lagar vi mat”, då går det att få på dem kläderna och gå iväg!

Just nu ligger mycket av Kjells verksamhet nere på grund av pandemin. Det senaste året har han jobbat en del med organist Lisa Oscarsson i Umeå och bland annat gjort två inspelningar med henne. Han är inbjuden till USA i juli, om pandemiläget tillåter, och under 2022 finns planer på att arrangera en kulturfestival med Svenska kyrkan i Umeå.

– Jag har landat i att vi får se hur saker och ting blir. Min strategi är att öva två timmar varje dag, även om jag inte har något jobb framöver. Så länge glädjen och energin finns kommer jag att fortsätta.

HÖR MER AV KJELL På Spotify finns flera album. Han är även gäst i senaste avsnittet av podden Angeläget tillsammans med pianisten Love Derwinger. Där poddar finns eller på svenskakyrkan.se/umea/angelaget 18

nr 1 2021 tidningen spira

MÖTET

tidningen spira nr 1 2021

19

MELLAN HIMMEL & JORD ILLUSTRATION: L ARS SEGERSTEDT

I lurarna

ANDERS WINTERSTAM ORGANIST I TAVELSJÖ ur ”Messe cum jubilo” > Kyrie av Maurice Duruflé Första satsen ur en mässa för unison barytonkör. Ett fantastiskt verk, både att spela, sjunga och lyssna till! song is love unknown” > ”My John Ireland En anglikansk passionspsalm med väldigt stark text. I vissa arrangemang är den så vacker att jag ryser.

Chris Hyson > ”Nocturne” Vemodig och hoppfull på samma gång. Passar bra den här tiden på året.

Mia Doi Todd > ”Spring” En gitarr, en röst. ”Break all my bones, I'll learn to dance again” say goodbye” Bill Evans > ”IMittwillmusiklyssnande återkommer alltid på ett eller annat vis till Bill Evans.

Ingen är som han! Det här är en av många favoritlåtar.

Spotify-listan hittar du på: svenskakyrkan.se/ umea/spira/lurarna

21 MARS: JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG. TEMA : GUDS MÄKTIGA VERK .

Om jag skulle predika i dag... ... skulle jag tala om att vara stor. Jag skulle börja med en fråga: ”Vad ska du bli när du blir stor?” Det skriver Gunnar Sjöberg i sin text om Marie bebådelsedag i boken som kommer i mars.

Oavsett ålder har vi både ställt och fått OM JAG SKULLE den frågan flera gånger. Inget svar är så PREDIKA I DAG enkelt och lättköpt som ett hurtigt ”Följ Började som ett projekt din dröm!” Följ din dröm och jag lovar att du går på Facebook med text vilse, för livet är så mycket mer än ditt eget och och bild varje söndag under kyrkoåret. vägvalen så många. Öppna dina sinnen också för I mars kommer Gunnar andras behov så kommer vägen till dig. Kanske Sjöbergs texter och Lars något gott med stora kriser kan vara att det hjälSegerstedts bilder ut per oss att vända om till ökad samhörighet och i bokform på förlaget Ordfirman. solidaritet. Att låta egna behov stå tillbaka för något större och gemensamt.

Jesu mor Maria funderade nog också på vad hon skulle bli när hon blev stor. Vad hade hänt om hon vänt ryggen åt ängeln för att i stället ”go with the flow”? När ängeln sa att hon skulle bli havande frågade hon frankt hur det skulle vara möjligt. Hon ville ha ett svar. När hon fick det sa hon: Jag är Herrens tjänarinna, må det ske med mig som du har sagt.

Hon sa ja till något större än sitt eget. Hör du stoltheten i hennes röst?

Hennes öppenhet och mod utmanar oss till nya perspektiv. Vi får be med Maria och Franciskus: Gudomliga Mästare, lär mig inte söka så mycket efter att bli förstådd som att förstå. Ty det är genom att glömma oss själva som vi finner oss själva.

Sen skulle vi sjunga Blott en dag, ett ögonblick i sänder (Psalm 249).

Gunnar Sjöberg

20

nr 1 2021 tidningen spira

KRÖNIKAN VANDRAR FRÅN SMÅLAND TILL SKOTTLAND Pilgrimsvandra för klimatet! Vandringen startar i Vadstena och avslutas i skotska Glasgow lagom till klimatmötet COP26 i november.

Du kan gå hela eller delar av sträckan. Du kan också ordna egna vandringar i samma anda där du bor.

LÄS MER WWW.PILGRIMSCENTRUM.SE

”Bind oss samman i kärlek, fred och glädje” Världsböndagen 5 mars. Årets program kommer från kvinnor i övärlden Vanuatu.

Fira online på svekumeniskakvinnor.set.se

I Guds tystnad får jag vara OM INTE TYSTNADEN FANNS i musiken skulle vi inte

ILLUSTRATION: JULIET TE PITA

uppfatta musik. Utan pauser, andning i musiken skulle vi uppfatta det som buller. Tystnaden behövs i livet såväl som i musiken. Pauserna i dagen där min tanke hinner ikapp. Tystnaden i samtalet där vi hinner tänka efter medan vi talar. Dagar av tystnad där vi låter Gud komma till tals, eller där vi själva hör vad som pågår inom oss. Det kan bli som en upptäcktsresa – ibland är jag inte ens medveten om hur jag mår förrän jag stänger av TV och radio, lägger ifrån mig böckerna och bara tomglor. Ja, även stressforskare uppmuntrar till att tomglo över en sjö eller in i en brasa och låta tanken bli stilla. Det är ett sätt att motverka stress, men det är också ett sätt att komma till sig själv.

Men det finns förstås också tystnader som förtär. När samtalen med den som finns nära i rummet bara påminner om den oerhörda distans som finns mellan oss. Eller när orden inte når fram och efter att ha försökt ett längre tag breder tystnaden ut sig som en stor ensamhet och övergivenhet.

I psalm 522 sjunger vi: I Guds tystnad får jag vara, ordlös stilla utan krav. Det är ytterligare en tystnad som beskrivs – den i Guds närhet. Jag kanske inte får svaren jag längtar efter, eller förstår varför livet blev som det blivit. Men jag kan vila i tystnaden som är större än frågorna.

LENA FAGÉUS kyrkoherde

tidningen spira nr 1 2021

21

Sagostunder för barn på flykt Mat och mediciner kan rädda liv, men det kan också sagostunder på Youtube och språklektioner.

Så stöder Act Svenska kyrkan barn på flykt i Irak.

Text Sanna Bülow, Act Svenska kyrkan PANDEMIN HAR ALLVARLIGT FÖRVÄRRAT den

humanitära krisen i Irak. Barn och unga förlorar hoppet om sin framtid.

Jasmina, 12 år, bor i Daratu, ett område i den kurdiska provinsen Erbil i norra Irak.

Hennes mamma Rasha och Jasminas fyra syskon är irakiska medborgare, på flykt i sitt eget land. Pappan dog under tiden då ISIS kontrollerade området de bodde i.

Förut gick Jasmina i skolan och älskade det. Nu har skolsystemet i Irak helt stängt ner på obestämd tid, dels på grund av pandemin, dels för att regeringen inte kan betala lärarlöner. Den undervisning som ges av frivilligorganisationer sker online så Jasmina och hennes syskonen har inte fått någon utbildning.

– De är alltid hemma och minns inte längre att de brukade tycka att det var roligt att gå i skolan, säger mamma Rasha, som är orolig för barnens och sitt eget välmående.

I IRAK ÄR ELVA miljoner barn utan skolgång.

Regeringen i norra Irak har börjat stänga ner flyktingläger men människorna där har ingenstans att återvända till. Jasmina och hennes syskon räknas till den grupp av barn i området som löper allra störst risk att utsättas för trafficking, våldsextremister eller barnäktenskap. Tillsammans med sin lokala 22

partner försöker Act Svenska kyrkan få in dem i olika aktivitetsprogram.

– Vi gör hembesök, erbjuder onlineundervisning och förser en del familjer med surfplattor så att de kan delta, berättar Emily Cooper, programsamordnare för Act Svenska kyrkans samarbetspartner i Irak.

De har sagostunder för de små barnen och undervisning i engelska, arabiska, kurdiska, matematik och naturvetenskap för de äldre.

PANDEMIN HAR ALLVARLIGT FÖRVÄRRAT den

humanitära krisen i Irak, som på så många andra platser. Leveranser av förnödenheter och stöd till de allra mest utsatta har tvingats avbrytas. Resursbristen och social distansering slår extra hårt mot människor som redan utsatts för våld, tortyr och förföljelse och som flera gånger om berövats sin trygghet, sina vänner, släkt och sitt hem. I flyktinglägret Domiz 1 i Erbil, har antalet självmord ökat sedan utegångsförbuden började i mars förra året. Act Svenska kyrkans partner arbetar med psykosocialt stöd i lägret tillsammans med lokala medborgare i Irak och deras egna nätverk. Projektet startades av två män som själva flytt från Syrien.

SWISHA EN GÅVA TILL FASTEAKTIONEN 900 1223

Rasha och hennes fem barn bor i Daratu i norra Irak. De har drabbats hårt av coronapandemin.

Det här gör Act Svenska kyrkan i flyktingläger i Irak: Aktiviteter för att öka det psykosociala välbefinnandet hos barn och ungdomar i riskzonen.

Lektioner online.

Workshops om metoder för att skydda barn och ungdomar från risker i livet på flykt.

Lånefond för investeringar och återuppbyggnad.

Utdelning av personlig skyddsutrustning till familjer för att mildra spridningen av covid-19.

Trygga platser, skola och aktiviteter för barn i Domiz 1-lägret. nr 1 2021 tidningen spira

När skolorna är stängda kan barn i flyktingläger delta i undervisning via skärmen. tidningen spira nr 1 2021

23

Ung, studerande och boende i Umeå.

Många påverkas ekonomiskt av den pågående pandemin. Är du ung, studerande och bosatt i Umeå kan du just nu söka stipendier från två av våra stiftelser. Är du 16–19 år och går en praktisk gymnasielinje inom handel, hantverk eller husligt arbete, då kan du ansöka om Syskonen Wikströms stipendier. Läs mer på svenskakyrkan.se/umea/stipendier-ur-syskonen-wikstroms-stiftelse

Fortsätt att ringa!

Behöver du hjälp att handla?

Hämta medicin? Vill du ha någon att prata med?

Ring -   alla vardagar kl .–. eller mejla till tillsammans@umeakretsen.se

Är du student på heltid och bosatt i Umeå kan du söka stipendium från Alma Jonssons stiftelse. Läs mer på svenskakyrkan.se/umea/alma-jonssons-stiftelse

Tillsammans i Umeå

Nu gör vi en plan för att säkerställa att kyrkan har ändamålsenliga lokaler och byggnader även om tio år.

Vad tycker du är viktigt här i Umeå och Tavelsjö?

Mejla tankar och synpunkter till umea.pastorat@svenskakyrkan.se senast 18 mars.

Mer info: svenskakyrkan.se/umea/lfp

Att förlora någon nära kan väcka starka känslor och många tankar. Via Svenska kyrkan kan du samtala om din sorg, enskilt eller i grupp.

Präster och diakoner är erfarna lyssnare och tillgängliga för enskilda samtal.

De har tystnadsplikt och för inga Engagera dig i kyrkovalet genom att ställa upp journaler. som

Ge

Vill du jobba på valdagen?

För en julen in

på valdagen september.

Ivalförrättare samtalsgruppen får du dela19 erfarenheter kring sorgen, livet och framtiden med andra i liknande situation, utan krav Hör av digtro. senast den 15 april för mer information: på kristen

Därför f till behö Köp ett komme

umea.administration@svenskakyrkan.se Information: Åse Lindegren, tel -   eller eller telefon 090-200 26 34 ase.lindegren@svenskakyrkan.se

www.svenskakyrkan.se/umea/nagon-att-prata-med

www.svenskakyrkan.se/umea

24

Filmad Varje s

www.s

Prata med oss om sorgen

Tyck till om kyrkans lokaler!

Gud

nr 1 2021 tidningen spira

svenska

REPORTAGE

När står videkissarna på altaret?

Blombuketterna i kyrkan varierar under året.

Vilka dagar står dessa blommor framme? Dra ett streck mellan rätt dag och blomster.

Text Ulrika Ljungblahd

Jungfru Marie bebådelsedag Palmsöndagen Skärtorsdagen Långfredagen Påskdagen Rätt svar på nästa sida.

Videkvistar

Vit lilja

Röda och vita blommor

tidningen spira nr 1 2021

Påskliljor Påskliljor

Fem röda rosor

25

REPORTAGE

Här platsar inga krukväxter Nejlikor och krysantemum. Liljor och rosor. Blombuketten på altaret ger ledtrådar om söndagens tema.

DET SKA VARA SNITTBLOMMOR på altaret i kyr-

kan. Aldrig krukväxter.

– Det är ett stort no-no. Blommorna är ett slags offer, säger Anders Lundmark, vaktmästare i Backens kyrka.

Snittblommor symboliserar att något är både levande och dött. Tillsammans med ljusen visar de också att gudstjänsten är en slags fest. I Dagboken med kyrkoalmanacka finns förslag på blommor till årets alla söndagar och helgdagar. Det står ofta ”vårblommor” eller ”blommor i blandade färger”. Under fastan är det violett som gäller. Ibland är det mer specifika instruktioner som ”violetta nejlikor” på askonsdagen eller pingstdagens ”pingstliljor med tolv röda tulpaner i mitten”.

Utifrån almanackan binder Berghems blommor varje fredag buketter som levere-

ras till de flesta av Svenska kyrkans kyrkor i Umeå. Veckor med blandade färger brukar floristen Lotta Eklund plocka ihop något från butiken. Andra veckor behöver hon göra en särskild beställning.

– Nejlikor, krysantemum och liljesorten alstroemeria står länge och fyller fint i vaserna, berättar Lotta, som är andra generationen som levererar altarblommor från Berghems blommor.

Hon undviker starkt doftande blommor och binder buketter som är hållbara nog att stå framme en vecka. De flesta kyrkor köper buketter för ungefär en hundralapp styck, så budgeten är också en faktor i valet av sorter.

Vad händer med blommorna efter söndagen?

– När det inte är corona brukar vi plocka ihop buketter till fikaborden eller låta blommorna stå framme i vapenhuset, berättar Anders Lundmark.

Appen Kyrkoåret Vilka blommor används på julafton eller midsommardagen? I appen Kyrkoåret finns inte bara texter och böner för varje helg under kyrkoåret.

Här finns även söndagens färg och förslag på altarblommor. Appen kostar från 29 kronor.

21 mars

28 mars

1 april

2 april

4 april

En vit lilja överlämnas till Maria av ängeln Gabriel när han berättar att hon ska föda Jesus, i alla fall på många gamla målningar.

Den vita färgen står för renhet och fest.

Videkvistar kallas ibland "Nordens palmer". I berättelsen på palmsöndagen breder folkmassan ut palmer framför Jesus som kommer ridande in i Jerusalem på en åsna.

En bukett med vita och röda blommor symboliserar brödet och vinet i nattvarden. Den instiftades när Jesus firade sin sista måltid med lärjungarna.

Fem röda rosor påminner om de fem såren som Jesus fick på korset, ett på vardera hand, fot och i sidan. Ibland används även en krans av törnen kring altarets krucifix.

Påskliljorna ställs fram redan på påskaftonsnatten.

Flera söndagar framöver påminner de solgula blommorna om uppståndelsen från döden.

JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

PALMSÖNDAGEN

SKÄRTORSDAGEN

LÅNGFREDAGEN

PÅSKDAGEN

Askonsdag violetta nejlikor. Midfastosöndagen skära eller guldgula rosor. Pingstdagen pingstliljor och tolv röda tulpaner.

Annandag pingst pingstliljor eller kvistar med äppelblom. Midsommardagen ängsblommor. Tacksägelsedagen höstblommor och höstlöv.

SÖNDAGENS BLOMMOR SVENSKAKYRKAN.SE/KYRKOARET/BIBELTEXTER 26

nr 1 2021 tidningen spira

UMEÅS KYRKOGÅRDAR FOTO: MALIN ERIKSSON

?

FRÅGELÅDAN

Jag har inga släktingar, kan jag ändå ha en gravplats?

Sofia Hellberg kör den nya eltrucken på Backens kyrkogård. I maj kompletteras den med en maskin på flaket för ogräsbekämpning med hetvatten, utan kemikalier.

Kyrkogårdarna blir mer hållbara Raps i stället för eldningsolja och fler elfordon. Det är några åtgärder som ska göra kyrkogårdsverksamheten mer hållbar.

Förra året antog kyrkofullmäktige en vision för begravningsverksamheten i Umeå. ”Vi skapar värdiga och hållbara begravningsplatser där alla är välkomna”. De tre kärnvärdena är hållbarhet, service och personalfokus.

– Vi har länge arbetat aktivt med miljöfrågorna, men nu är det ännu tydligare i vår vision. Det är bra och utmanande, säger Ewa Larsson, kyrkogårdschef.

Den stora miljöåtgärden på sena-

3 MAJ

tidningen spira nr 1 2021

re år är bränslebytet i krematoriet 2019. Den tidigare eldningsoljan har ersatts med biodiesel RME som tillverkas av raps. Sett till hela livscykeln, inklusive odling och transporter, beräknas utsläppen av växthusgaser minska med cirka 60 procent jämfört med fossilt bränsle.

Ute på kyrkogårdarna fortsätter övergången till fler batteridrivna handmaskiner. Fördelen är både minskade utsläpp och lägre ljudnivå. Alla lastfordon är eldrivna och på Norra kyrkogården finns planer på att sätta upp solceller på taket till eltruckarnas laddningsplats.

Senast den 3 maj bör du som köper gravskötsel av kyrkogårdsförvaltningen ta bort gravlyktor och andra lösa föremål. Då blir det lättare att vårstäda och förbereda jorden.

Personalen tar inte bort föremål från gravarna.

Vårblommor sätts innan mors dag den 30 maj.

395

beställningar av perenner till gravar är gjorda. Du kan fortfarande beställa för plantering i år.

– Alla folkbokförda i Sverige har rätt till en gravplats i 25 år, som bekostas genom begravningsavgiften.

Det måste inte vara en släkting som blir gravrättsinnehavare och tar hand om graven, utan det kan vara någon annan närstående. Om ingen efterlevande anmäler sig som gravrättsinnehavare ansvarar Svenska kyrkan för graven i 25 år.

Vill du ha en gravsten, gravskötsel och blommor behöver du testamentera pengar för detta, eftersom det inte ingår i begravningsavgiften.

I Umeå kan du betala in upp till 20 000 kronor för gravskötsel och plantering, som sedan utförs så länge pengarna räcker.

Om Allmänna arvsfonden är enda arvtagare blir de oftast gravrättsinnehavare och ordnar gravsten och skötsel med pengar från dödsboet.

JOSEFIN HÖGBERG Kyrkogårdsexpeditionen

SÅ HÄR KAN DU KONTAKTA OSS! Telefon 090-200 25 20, kl 10-12. 13.00-14.30 E-post umea.kyrkogardsexp@svenskakyrkan.se Webb www.svenskakyrkan.se/umea/kyrkogard Kom gärna fram och prata med oss som jobbar på kyrkogården.

27

KORSORDET

Spirakryss 1-2021 original 2021-02-05

FOTO: ERIK ABEL

FATTAS VID MÅLTID

KAN DET

HÄR SPELADE HAN

Spira LIGGA nr 1 NÅGOT I

KAN MÄRKAS I KÖK

INTE FINNAR ORKA UTAN LÄNGRE LAND MATPLATS STORDRIFT

ORT I Z-LÄN

AHA!

FORM AV

VARA

UNG SÄL

GER KULÖR

ÄR VISS RÅTTA HÖLJE VID SAALE

TON I SKALAN ÄR RÖKT

GER MINDRE GOD TILLSYN

HÄR SPELADE HAN

I STIL MED SLITET

I TRALL

STÄMTON BÖR MUSIKER ÖVA HAR VI HAVREALDRIG ARTISETT KEL FÖRUT

LAND MED KANAL

MINNE FRÅN JULEN?

DET SKA SKYDDA SKIDORT

RÄKNING

BOKÅSNA SKÄRA I SKYN

GNETAT GÅR SÄLLAN IDIOTEN

TUNNA VAR POVELS DETALJER

Grattis Greta Gavelin ochMalin Elfvendal som vann en bok eller ett presentkort. Den först öppnade rätta lösningen får Bibelns kvinnor av Charlotte Frycklund. En vinnare får presentkort på böcker. Skicka in lösningen senast den 3 maj till spira@svenskakyrkan.se eller Spira, Box 525, 901 10 Umeå.

Märk ämnesrad/kuvert ”Korsord”.

Ort:

EN SAX

Konstruktör: Anders Perstrand

LÖSNING KORSORD NR 4 2020 K

Spira-kryss

A A

O

nr 4-2020

Y

L

Lösning

S

O

M

N

Y

L

E L

P

P

E

H

Å

E

L

L

E

N

R

A

I

D

S

T

A

O

S

S

N

A

L P

S

S

T

G

E

T

A

N

A

V A

A

S

A

D

I

R

I

S

M

U

F

R

I

G

T

N

O

G

E

S J

N

Ä

A

L

L

T

I

S

O

Ä

L

N D

E

I

R

A

K

I

D

S

S

O

L

E

A

A

Z

V

A

S

T

I

D

K

S

S

I

T

L

V

O

Å

S

D

K

O

R D

I G

I

D

I L

N

S

N

A

28

HAR KANSKE BETALBUDET KANAL

SILLPREFIX SKÖT UT

U

Adress:

SPJUT

SÄNKT TON NÄTSKRATT

HASSE PENPÅ TV3 SIONAT PRONOMEN

FINNS AV HOVTYP

Namn:

BLI VARSE

VAPENKONST

KAN MAN SIN TID

FINMEKANIKER

BERTIL SÅNGARE

ENDAST SOM NAKNA

COOPFORUM

GRÄDDA

KORT TEOLOG

HON FIRAS I NOVEMBER

BIBELDEL

GRACIÖS KVINNA

QUENSEL HADE LENA PH

ALHANKO OBSTINAT

TEMA I DETTA SPIRANUMMER

VÄLBEFINNANDE

MILANOJA SEINEBIFLOD

BUNDET I MUSIKEN FLÖJTTYP

ASFALT

PRONOMEN SAXTYP

HAR KAN DU VARJE MED ORNI- NÄVEN TOLOG KARVAT

STÅHEJ

B

B

F

H

A

Y

T

A

N D

L

S

T

Å

N

A

M

E

L

I

A

A

S

S

V

A

A

R

N

V

Å

A

Å

G

O

L

N

S

E

T N

T

T

F

R

Y

T

A

K

Ö

R

S

Å

N

G

L

E

M

E

N

T

I

N

E

N

T

G

O

Ö

A

K

R E V

L

O

A

R

E

R

N

R

M

A

nr 1 2021 tidningen spira

BÖCKER

”Det är inga överjordiska varelser som driver utvecklingen” I ÅR DET 100 år sedan

kvinnor i Sverige fick rösträtt. Min mormor var 38 år och min farmor 31 när de fick gå till valurnorna för första gången. Det är lätt att vi tar rättigheter för LISA TEGBY givna. Jag ruskas om Präst och bokslukare när jag läser Ulrika Knutsons bok Den besvärliga Elin Wägner.

Elin var en av många kvinnor som med liv och själ drev rösträttsfrågan. Hon skrev och debatterade, fick kraft av kvinnogrupper och internationella nätverk och mötte motstånd som kvinnorörelsen genom tiderna kan känna igen sig i. De osynliggjordes och förnedrades, ansågs okvinnliga och okunniga. Men de stod på sig och vann.

Allt var inte klart i och med rösträtten.

Elin var med och startade svenska Rädda Barnen och matkooperativet Svenska Hem. Hon var även hängiven pacifist, samtidigt som hennes pacifistiska vänner vacklade under nazismens framfart.

Och hennes blick för hur vi använder jorden och naturen! Redan 1941 skrev hon att människan uppträder som ett skadedjur.

Allt sitter ihop; konsumtion, produktion och resursslöseri, politik och ekonomi.

Att också få följa henne i trassliga kärleksaffärer, sorg och självkritik gör henne mänskligt vanlig. Det är inga överjordiska tidningen spira nr 1 2021

LÄST

varelser som driver utvecklingen framåt.

Det är människor som i sin svaghet tar vara på sin styrka och trots sin rädsla vågar.

ELIN WÄGNER SATTE DAGGMASKEN högst i sin

trädgård. Hon skulle säkert ha tyckt om Anna Karin Hammars bok Att finna Gud i en snigel, om tro, hopp och naturens rättigheter.

Med hjälp av mystiken, urfolkens tänkande och dopets teologi fördjupar hon tankar om hur allt hör ihop. När världen genom industrialiseringen och moderniteten har avförtrollats har det förvisso befriat människor från rädslan för onda makter, men också fört med sig en övertro på människans rätt och en blindhet för de gränser som gör världen hållbar. Hur ska världen, och vi människor, kunna jubla igen? Jo, genom att hitta samhörigheten med allt skapat, genom att se oss både som en del av skapelsen och som medskapare.

Med Anna Karin Hammar gläder jag mig åt påven Franciskus och den gröne patriarken Bartholomeus som skriver om Skapelsens helighet och människans ansvar och möjlighet. Gud har inte gett upp om sin värld!

Och så slår hon ett slag för kyrkans tradition att fira Kristi uppståndelse varje söndag.

Låt gudstjänsten bli platsen där vi hämtar livsmod för att leva mitt i den ekologiska katastrofen. Låt den bli platsen där vi lägger av skulden, längtar efter förändring och får kraft att bli de som skapar hopp, både genom vår gemenskap och våra handlingar.

Historiska media.

Proporius förlag.

29

KALENDARIET

Ett urval av det som händer i Svenska kyrkan.

Kulturarrangemang i samarbete med Sensus.

Hela programmet på svenskakyrkan.se/umea

GUDSTJÄNSTER

SPIRA BESÖKER

Med charader kan alla vara delaktiga i Ersmarkskyrkans Zoom-gudstjänster.

Charader och småprat i digital gudstjänst När kyrkklockorna ringer i Ersmarkskyrkan är kyrkbänkarna tomma. Desto fler firar gudstjänst framför sina skärmar hemma i soffan.

GUDSTJÄNST VIA ZOOM

När? Söndagar kl 10, Sju personer är på plats i kyrkan denna vinså länge det behövs på tersöndag för att leda veckans gudstjänst, grund av pandemin. predika, spela, sjunga och sköta tekniken.

Hur? Gudstjänst via videomöte. Du väljer Samtidigt kopplar ett 40-tal användare upp själv om du har kameran sig i videomöte via Zoom från såväl Erspå eller inte. Länk finns i mark och Umeå som andra delar av landet. webbkalendern.

Framför vissa skärmar sitter hela familjer.

Barnen blir lite extra engagerade när det är dags för charader på dagens tema Livets källa. Petter Sundkvist håller upp en tillbringare framför kameran i kyrkan.

– Slå nu på era kameror och använd gester så att Åsa och Joel kan gissa vad jag visade er, uppmanar Petter.

Charader är ett sätt att vara delaktig i gudstjänsterna, som firats på Zoom sedan reglerna om max åtta personer infördes.

– Vi vill att alla ska delta i gudstjänsten, inte bara vara åskådare, säger Ingela Forslund, diakon. Man kan sjunga med i psalmerna och be bönerna som kommer upp i text på skärmen.

Delaktigheten märks även genom att de vanliga ansvarsgrupperna håller i gudstjänsterna. För Jan-Erik Burén är det andra gången han hälsar välkommen framför skärmen.

– Det är inte samma sak, men fungerar rätt bra. Gudstjänsten är en naturlig del i livet som det är viktigt att få fortsätta med.

Efter en timme är gudstjänsten slut. De som vill slumpas då ut i digitala grupprum för en stunds småprat i stället för kyrkfika.

Ulrika Ljungblahd

30

Gudstjänster på söndagar tider och platser i fredagens lokaltidningar, på Svenska kyrkans webb eller i appen Kyrkguiden.

Kvällsmässa – digital söndag 14 mars kl 18.00, Kyrkhörnan, Sjöfruskolan.

Vi inleder mässan via Zoom och som avslutning finns möjlighet att komma till Kyrkhörnan för att ta emot nattvard enskilt.

Sinnesrogudstjänst – digital tisdag 23 mars kl 18.00, Umeå stads kyrka.

Sänds via Facebook.

Vandringsgudstjänst söndag 28 mars kl 10.00, Kyrkhörnan, Sjöfruskolan.

Hämta en gudstjänstordning 10-10.30. Utmed vandringen till Kyrkstugan finns lappar för bön och psalmer.

SAMTAL & FÖRDJUPNING

Steg för steg. Bibelsamtal från A till Ö – digital tisdag 9 mars kl 18.30, Ålidhemskyrkan. Varannan tisdag. Mejla sven-bertil. grahn@svenskakyrkan.se för inloggning.

Torsdagsmeditation – digital torsdag 11 mars kl 18.30, Ålidhemskyrkan.

Länk i webbkalendern.

Varje torsdag.

Bibelfördjupning – digital onsdag 17 mars kl 8.30, Tavelsjö kyrka. Länk i webbkalendern. Varannan onsdag.

KNOPP & KROPP

Föredrag med andakt – digital torsdag 4 mars kl 13.00, Ersmarkskyrkan.

Umeås planering med fokus på Trafiksäkerhet, Marie Frostvinge, Umeå kommun.

Länk i webbkalendern.

Nyfiken på kristen tro?

Samtalsgrupp via Zoom torsdag 4 mars kl 18.30.

13 träffar. Anmälan ingemar. grahn@svenskakyrkan.se Promenad tisdag 9 mars kl 10.00, Ersbodakyrkan.

Gemensam promenad med smittsäkert avstånd. Varje tisdag i mars och april.

Vandra med oss torsdag 11 mars kl 15.00, Kyrkhörnan, Sjöfruskolan. Varje torsdag, utom skärtorsdag.

Promenad med korta bönestopp torsdag 4 mars kl 13.00, Carlskyrka. Varje torsdag.

After work– digital tisdag 23 mars kl 12.30, Carlskyrkan. Ett gott liv efter det yrkesverksamma livet.

Gästföreläsare. Anmälan för länk: sara.p.sandstrom@ svenskakyrkan.se Även den 20 april och 18 maj.

Oberoende anhörig torsdag 18 mars kl 19.00, Grisbackakyrkan. En träff för den som är anhörig till person med psykisk ohälsa och/eller missbruk.

Kvällens tema är Jag vägrar skämmas. Anmälan tel 090-200 28 54. Även 22 april.

Utställning i fönstret Mariakyrkan. Varje vecka ställer något ut något angeläget. Även länk till musikstycke.

ALLT SOM HÄNDER I KYRKOR OCH PÅ WEBBEN!

Kolla appen Kyrkguiden, fredagens dagstidning eller Svenska kyrkans webbkalender på svenskyrkan.se/umea nr 1 2021 tidningen spira

DET BLIR PÅSK I ÅR IGEN!

Och vi kommer att fira påsk, men vi vet inte riktigt hur än. När Spira skickas till tryck råder fortfarande regeln om maximalt åtta personer vid allmänna sammankomster.

Därför innehåller tidningen inte något påskkalendarium med gudstjänster, tid och kyrkor.

Aktuell information hittar du på Svenska kyrkans webbplats eller i appen Kyrkguiden.

1/4 SKÄRTORSDAG

2/4 LÅNGFREDAG

3/4 PÅSKAFTON

4/4 PÅSKDAGEN

5/4 ANNANDAG PÅSK

Sista måltiden med lärjung­ arna. Gudstjänsten avbryts med att Jesus fängslas. All utsmyckning i kyrkan tas bort.

Jesus korsfästs och dör.

Allvarlig ton i guds­ tjänsterna utan blommor eller kyrkklockor.

Inga gudstjänster på dagen.

Framemot natten tänds nedsläckta kyrkor upp med levande ljus.

Jesus har uppstått!

Gudstjänsterna på kyrkans största högtidsdag präglas av glädje, sång och musik.

Två lärjungar får sällskap av Jesus på vägen mot Emmaus.

MER OM PÅSK SVENSKAKYRKAN.SE/UMEA/PASK

Sitt en stund, tänd ett ljus eller be en bön. Flera av Umeås kyrkor är öppna på vardagar, en del även på söndagar. Vissa tider finns personal på på plats. Se tider på www.svenskakyrkan.se/umea

GE MOD, HOPP OCH MEDMÄNSKLIGHET

Foto: Josefin Casteryd / Ikon

Öppna kyrkor

Gåvor som verkligen betyder något. Vad vill du ge?

EXEMPEL

MAMMAKRAFTER, 305 KR En veckas lön till en mentormamma. Krafttag som räddar liv och minskar barnadödlighet i utsatta områden.

svenskakyrkan.se/actgavoshop

Littsöndag 21 mars

Kl 13.00 Poeten David Väyrynen samtalar med universitetspräst Susanne Dahl.

Kl 14.00 Författaren Anna Pella samtalar med Anna Ruther, präst och gruppledare i nätverket Familj och sorg.

Du ser samtalen på sensus.se/youtube-live Kl 14.30 Workshop kroppslig poesi med Josefin Vernersson.

Via Zoom. Anmälan till sofia.andersson@vbm.se Littsöndag är ett samarbete med bland andra Västerbottens museum.

Läs mer: svenskakyrkan.se/umea/littsondag David Väyrynen. tidningen spira nr 1 2021

Anna Pella.

31

Annika Norlin

VAD ÄR VIKTIGT PÅ RIKTIGT? FÖR NÅGRA ÅR SEDAN blev jag plötsligt helt

FOTO: ELIN BERGE

32

lamslagen av klimathotet. Jag kunde inte tänka på något annat. Själv hade jag varit en av de värsta bovarna, jag kunde typ åka till USA i fyra dagar för att göra en spelning som ingen ens hörde. Vi gjorde en EP med Säkert! med två låtar om miljön och artdöden. När jag fick ett pris för en av dem stod jag på scen framför fulla låtskrivare och förlagsmänniskor och sa lakoniskt att det inte kommer finnas någon musik på en döende planet. Spridda applåder över champagneglasen. Oerhörd partydödare.

Miljön är fortfarande det viktigaste jag vet, men jag har insett att den inte blir bättre av att jag oroar mig.

Det är bara att agera som hjälper. Så jag skaffade en ny strategi. Det ena var att göra så mycket som möjligt för att påverka åt rätt håll, både på ett personligt och på ett arbetsmässigt plan. Det andra var att ha så kul som möjligt under tiden. Så jag intar mer humorserier, umgås med människor som är roliga och lyssnar på upptempomusik. Mycket gammal calypso, inga dystopiska filmer om barn som lider.

I novellsamlingen Jag ser allt du gör som jag släppte förra året är ungefär hälften av novellerna ganska humorbetonade. Det slår mig alltid, när någon tycker att de är roliga, att jag hör en grundton i dem som ingen annan hör. Humorn är ett sätt att hantera sorgen. Så artdöden och humorn är nog det viktigaste jag vet.

Annika Norlin är låtskrivare, sångare och författare i Umeå. nr x 20xx tidningen spira