BRÖSTCANCER DIAGNOSTIK – Hur kan vi förutsäga behandlingsnytta?
Johan Hartman är docent och patolog vid Avdelningen för Klinisk Patologi, Södersjukhuset, och Forskargruppsledare vid Institutionen för Onkologi och Patologi, Karolinska Institutet. På en temakväll i januari berättade han om olika diagnostiska metoder för att upptäcka bröstcancer, samt hur dessa metoder kan användas för att individanpassa bröstcancerbehandlingar. TEXT ROELINDE MIDDELVELD
P
atologin är läran om sjukdomar och hur de diagnostiseras, genom analys av molekyler, celler, vävnader och organ. Patologin har en central roll i bröstcancerdiagnostiken. I Sverige finns 30 patologilabb som sköter bröstcancerdiagnostiken, varav tre befinner sig i Stockholm på tre bröstcentra (Södersjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och S:t Görans Sjukhus). HISTOLOGISK INDELNING AV BRÖSTCANCER All bröstcancer uppkommer inom TDLUs (terminal ductal lobular unit), vilka är de funktionella enheterna i bröstet som producerar och samlar mjölk. Cancer kan upptäckas i DCIS (duktal cancer in situ) stadiet, ett förstadium till cancer som ännu inte har spridit sig till omkringliggande vävnader och som visar sig som förkalkningar på mammografin. I ett senare stadium har cancern blivit invasiv och det betyder att den har
14
AMAZONABLADET NR 2 2020
spridit sig till omgivande vävnader. De allra flesta invasiva bröstcancrar är antingen duktal (75-80%) eller lobulär (10-15%). Duktal bröstcancer, där cancern uppstår i mjölkgångarnas celler, är den vanligast formen. Vid lobulär bröstcancer uppstår cancern i mjölkkörtlarna. Förutom dessa former finns ytterligare 30-40 olika bröstcancertyper, som i vissa fall kan vara svåra att särskilja. Dessa former och stadier har olika prognos och det är därför viktigt att kunna identifiera dessa som del av diagnostiken. En annan viktig prognostisk faktor är metastaser i lymfkörtlar i lymfbanorna som dränerar från bröstet, där portvaktskörteln är den som blir undersökt i samband med operation av bröstet. Om det saknas metastaser i lymfkörtlarna innebär det en avsevärt bättre prognos. GRADERING OCH KLASSIFICERING AV BRÖSTCANCER Det görs en gradering på all bröstcan-
cer genom att titta på cancercellernas växtmönster och utseende i mikroskop, där man utvärderar deras aggressivitet. Grad 1 betyder en generellt sätt snällare form där cellerna har låg delningshastighet och tumören växer långsammare. Grad 3 är en aggressiv form där cellerna har hög delningshastighet och större risk för spridning, här behöver flertalet patienter cytostatika. Grad 2 har ingen klinisk betydelse och utgör en gråzon, men problemet är att majoriteten av patienterna faller i den kategorin. På dessa patienter kan man utföra genexpressionsanalys för att bedöma patientens risk för recidiv. Det är kostsamma analyser som i slutändan lönar sig eftersom man kan undvika onödig behandling. Genexpressionsanalyser kan också klassificera bröstcancer i molekylära subtyper; Luminal A, Luminal B, HER2 positiv och Basal-lik subtyp. UTREDNING AV BRÖSTCANCER Utredning av bröstcancer består av
